Maxi 95 blev en verklig familjevinnare som byggdes i över 1.600 exemplar och numera är med och slåss om segern i Gotland Runt. Av Bengt Jörnstedt När Pelle Petterson kom med Maxi95 var det både logiskt och överraskande. Succén med Maxi 77:an ett par år tidigare, 1972, var monumental och man kunde räkna med att hon skulle följas av en större båt. Men så pass mycket större... Nio och en halv meters längd, ungefär 32 fot, var ett rejält steg uppåt på den tiden skulle det folkliga konceptet fungera också i den storleks- och prisklassen? Albin hade tidigare floppat med Singoallan, en stor- Vega som kom ur startblocken men inte mer. Men liksom det mesta Pelle P rörde vid blev Maxi 95:an en stor framgång, hon skulle komma att tillverkas i över 1.600 exemplar mellan åren 1974 och 1983.
Det är ovanligt mycket för en 32-fotare, möjligen ett all time high i storleksklassen. Succén följde mönstret från 77:an en rymlig båt till ett rimligt pris men bjöd på en ännu högre grad av familjevänlighet; en rejäl sittbrunn med höga sargar och fast bord, en motsvarande inbjudande salong under däck, och akteröver en egen hytt. Och mitt i härligheten en ratt storbåtskänslans attribut. Egentligen helt onödigt som styrmedel på en, trots allt, så pass liten båt. Men helt nödvändig för att skapa den gemytliga sittbrunnen. Pelle P sög upp de tendenser som fanns i tiden. I Finland gjorde Hans Groop ungefär samtidigt (1975) snarlika Targa 96 efter precis samma koncept, med stor, djup sittbrunn och akterhytt med ingång från denna. Och bägge har samma typ av flushat däck. Laurinkostrarna var föregångarna, och i slutet av 60-talet hade lilla Ohlson 22:an visat hur man enkelt kunde skapa en oslagbar volym invändigt, en lösning som Pelle P skulle tillämpa på alla sina tidiga Maximodeller; de fick Laurinbåtarnas valdäck, men kantigare. Man kan säga att hela däcket utgör en överbyggnad eller att överbyggnad saknas när det är flushat och vinklat nästan lodrätt nedåt ute vid relingen innan det möter skrovet. På Maxi-båtarna är den kanten maskerad med den karakteristiska mörkblåa (ibland röda) dekorfärgen, och det är här som rutorna in mot salongen sitter. Ska man ha volym i en båt och detta ville Pelle P och hans kompanjoner till varje pris ha, det var en hörnpelare i försäljningsfilosofin så är valdäcket en given lösning. På 95:an finns dessutom en liten antydan till upphöjd överbyggnad bakom masten. Maxi 95:an blev omedelbart en storsäljare. Det fanns ingen tvekan. Samtidigt köptes hon inte bara av vanligt folk. Exempelvis ägde dåvarande Volvo-vd:n Pehr G Gyllenhammar en 95:a i mitten av 70-talet och ställde även upp i Gotland Runt med den.
Men det är ju inte som kappseglare Maxi 95 gjort sig känd, utan som renodlad familje- och semesterbåt. Och det är fortfarande en mycket eftertraktad båt. Motorn i mitten Det är ett otroligt sug efter båtarna. Det är närmast regel att de hamnar runt 350-400 tusen, säger Thomas Hedén, 95:a-ägare i Göteborg. Det högre beloppet går igen hos Maxi 95- ägaren Arne Bergqvist i Stockholm: Jag säljer henne inte under 400.000, säger han bestämt. Det är nästan dubbla priset jämfört med inköpet 1985. Men, tillägger Arne:... hon är inte till salu. Thomas, som har sin båt i Fiskebäckskil, blev 95:a-seglare i slutet av 90-talet. Arne, med båten vid Bullandö Marina utanför Stockholm, är på väg mot sin tjugonde säsong i Maxi 95:an Det är en förbaskat väl genomtänkt båt. Utrymmesmässigt är hon världens största 32-fotare, säger Thomas och pekar på stor sittbrunn, stor salong, akterruff och förpik sex fasta kojplatser, med möjlighet till en sjunde. Sittbrunnen är verkligen en vinnare. Sargarna är ovanligt höga och ger en mycket ombonad känsla. Trots det fasta bordet räcker durkutrymmet väl till att röra sig på. En trivsammare sittbrunn får man nog leta efter.
Inget plus utan minus; det blir ett stort steg från sittbänkarna upp på valdäcket, från tryggheten i brunnen upp till högplatån som är lika mycket rufftak som däck. Det finns en rostfri båge utmed mantåget att greppa på vägen, men uppe på däck kan det kännas lite höjdvingligt. Här har man ingenting att hålla sig i förrän framme vid vanten. Den här osäkerhetskänslan finns inte på båtar med konventionella överbyggnader och tydliga skarndäck. Men man vänjer sig, förstås. Det fasta bordet i brunnen har en pendang nere i salongen. För här, mitt i båten, ligger inombordsmotorn (en Volvo Penta MD 11C eller MD 2B). Salongsbordet sitter ovanpå motorhuven, och med sidoklaffarna uppfällda bildar det ett stadigt och ovanligt stort bord. Det är käckt med motorn mitt i, och otroligt praktiskt, man kan renovera den på plats, säger Thomas Man kan dansa runt den, som Arne uttrycker det. Albin Stratus har en liknande placering, men i övrigt är detta märkligt nog ett sällsynt arrangemang på segelbåtar. Motorn hamnar perfekt mitt i båten, åtkomlig för service från alla håll. En annan fördel är att man få en hel del stuvutrymme på motorns ordinarie plats under brunnen.
Passagen föröver går till vänster om motorn/bordet, på styrbordssidan ligger den generösa L-formade soffan. Den kan förses med en iläggsskiva och fungera som (nästan) dubbelkoj, om det nu skulle krävas en sjunde sovplats. Normalt är vi fem personer när vi är ute, då är det gott med stor salong och stor brunn det finns plats! säger Thomas. Arne Bergqvist seglar däremot ofta ensam och kan njuta av allt utrymme helt själv. En lång rad fotogenlampor bidrar till att skapa stämning i en från början trivsam kajuta. Det blir rena kapellet, säger han. Inredningen är uppbyggd på en omfattande plastmodul. Det är rejäl ståhöjd under däck, ända fram i förpiken. Stuvfack, skåp och lådor finns det gott om,
och under durken kan ett ganska djupt kölsvin användas både för stuv och slagvatten. På tidigare modeller av Maxi 95:an var maststöttan för svag, en del vek sig. Det togs fram en ny starkare stötta, och de flesta båtar har bytt. De synliga röstjärnen har ingen egen, genomgående förbindelse till däcksfästena och är därför ingen källa till läckage. Vantskruvarna på däck sitter i en uppbyggd däcksbalk i homogen plast, och det är till denna de invändiga röstjärnen är kopplade. Däcket är i sandwich medan skrovet är i enkellaminat. Innermodulen och klädda skrovsidor isolerar bra från kyla. Återkommande problem? Inga större. Rattstyrningens mekanism kan behöva ses över, det är kuggkransarna som slits (se ruta). De tidiga 95:orna har lite mindre plast i sig, på gott och ont, menar Arne. Vid grundstötningar kan det gå som med många andra båttyper, att det spricker bakom kölen. De äldre båtarna före 1978 flyter högre, är lite tunnare. Man lade på 300 kilo plast för att göra dem starkare. Kölen är inplastad och finns i både järn och bly, det var valfritt på sin tid.
Seglingsegenskaper En sak är både Thomas och Arne överens om: Maxi 95 är ingen lättvindsbåt. Det är knappast överraskande, hon har en tydligt låg rigg med en kryssyta på ca 50 kvm som standard. Det är relativt lite för en semesterlastad båt på ca 5 ton. Den vill gärna ha uppåt 7-8 meter för att tuffa på, säger Thomas. Arne har en extra stor genua på 36 kvm och får bättre fart. Det är helt klart att hon är underriggad. Men med min 36 kvm supergenua, som jag har på rulle, går det utmärkt att segla i lägre vindhastigheter kring 3-5 m/s. Med kryssfocken måste det blåsa 7-8 meter, men då går det desto bättre. Det är märkligt att hon blir så mycket snabbare än andra båtar när det blåser, säger Arne. Bra hårdvindsegenskaper var helt i linje med Pelle P:s intentioner. Seglingen
blir mer odramatisk med en underriggad båt, i riktigt lätt vind kan man alltid stötta med motorn. Men styvheten ligger inte bara i en låg rigg och liten segelyta. Precis som lillasyster Maxi 77:an bidrar 95:ans ansenliga kölvikt och - utformning (med bulb) till att hon bär sin segelyta länge. Resultatet blir en mer familjevänlig segling med mindre lutning och revning av storen först i hög vindstyrka Jag kör fullt nästan jämt, säger Thomas. Arne har samma intryck. Det är en styv båt, man kan segla i 10 meter med fullt ställ. Med fock och stor dröjer det upp till kuling innan jag behöver ta in ett rev. Där ligger de övre gränserna, men som vanligt blir det mer lätthanterligt om man minskar segel lite tidigare än så, även om det inte behövs. Just av den anledningen har Arne installerat en självslående fockskena och ett löstagbart kutterstag där han kan sätta en kryssfock utan att behöva ta bort rullgenuan från det ordinare förstaget. En vår hade jag tio meter i näbben varenda helg när jag skulle segla hem igen. Tänkte att jag måste göra något åt det.
Som familjecruiser har Maxi 95:an klara företräden, och hon är högt uppskattad av sina ägare. Här finns inte mycket mer att önska. Men hon behöver lite blåslampa i häcken för att få gång i lätt väder, och som vanligt är det på segelsidan man kan göra saker och ting. Med en 95:a finns ingen som helst anledning att följa standardmåtten och mätmärken på mast och bom. Tala med din segelmakare vad som kan göras för att öka ytan på seglen. Då blir Maxi 95:an en ännu bättre segelbåt. Thomas vet hur man fixar till 95:an
För Thomas Hedén i Mölnlycke har intresset för Maxi 95:an lett till ett slags spindel-i-nätet position för ägare som vill restaurera och utveckla sina båtar. Med ganska små medel kan man åstadkomma mycket, menar han: Om grejorna är slut och man till exempel måste byta en sprayhood och byter dekorrand samtidigt så har man en helt ny båt. Thomas har själv en hel del Maxi 95- tillbehör på lager för försäljning, och det han inte har kan han skaffa. Han samarbetar med flera välbekanta företag t ex Båtsystem, Nimbus, Asperö, Lidköpings Båtsnickeri och Comstedt och i sortimentet ingår allt från dekorränder och teak i sittbrunnen till små peken och badplattformar. Eller en helt ny rattstyrning. Jag har varit med om att ta fram styrningen. Den gamla var med teleflex, och med åren uppstår vissa svagheter som gör att kuggkransarna i plast blivit skörare och att det kuggar över. Den nya styrningen är tillverkad av holländska Stazo för Maxi 95 och passar till båtens hjärtstock med hjälp av en adapter. Den har en kuggkrans i brons och en rostfri kätting som är ansluten till rostfria vajrar. Dessa går i höljen till kvadranten. Man behöver inte vara expert för att installera styrningen, säger Thomas.
Det var en kille i panik i somras som köpte en av mig och monterade den själv. Jag sa att han kunde ringa om han hade problem, men han hörde inte av sig. Då blev jag orolig och nästa dag ringde jag honom då var han redan uppe i Trollhättan på väg in i Vänern... Maxi 95:ans ratt är normalt 70 cm i diameter, den nya är på 90 cm och blir därmed bekvämare att hantera. Jag är normalstor, och här kan jag stå riktigt. Det är stor skillnad på höjden, säger Thomas. Alla teakdetaljer tar han från Lidköpings Båtsnickeri. Den teak som monteras på sittbänkarna ser ut som om den är skruvad fast list för list eftersom den har synliga pluggar. Men dessa är bara till för just syns skull; man skruvar inte alls i plasten, hela teakdelen limmas fast på plats i ett stycke. Man använder Sikaflex, det biter nåt grymt. Det kräver noggrann rengöring och fixering under härdningen, men det är enkelt att göra, förklarar Thomas. Sextusen kronor kostar en komplett teaksats till sittbrunnen.
Något som slits med åren är sidorutorna, som är gjorda i akryl. Det går att bättra matta ytors oxid med Autosol och polering, men vill man byta till en helt ny sats går det bra att vända sig till Thomas Hedén (som f ö har mallar till samtliga Maxi-modeller). Det gäller även den gummilist som täcker skarven mellan skrov och däck och som samtidigt är avbärare. Det krävs tre man för att göra jobbet, berättar Thomas. Det görs på land med en ställning runt båten; gummilisten dras i ett stycke runt hela skrovet och ska sträckas ca 10 procent för att få krympmån; den värms i hett vatten före installation. Thomas Hedén visar vad man kan göra för Maxi 95:an på hemsidan www.garbo. us Hans båt heter Garbo, om någon undrade.