SOCIAL TRYGGHET 2014 FÖR DIG MED DIABETES

SOCIAL TRYGGHET 2014 FÖR DIG MED DIABETES

Utgivare: Diabetesförbundet i Finland rf Författare: Riitta Vuorisalo Redaktör: Johanna Häme-Sahinoja Layout: Aino Myllyluoma Översättning: Margareta Gustafsson ISBN 978-952-486-158-8 (PDF) Beställning: Diabetescentrum/Beställning av material Kirjoniementie 15 33680 Tammerfors tfn 03-286 01 11 fax 03-286 04 22 materiaalitilaukset@diabetes.fi www.diabetes.fi/d-kauppa

3 Social trygghet vid diabetes 2014 Till läsaren Reglerna för social trygghet och sociala förmåner kan förefalla komplicerade och informationen är utspridd på många olika ställen. Det finns ingen särskild lagstiftning som bara gäller personer med diabetes. Denna vägledning ger information om de delar av den allmänna socialförsäkringen som kan vara till nytta för dig med diabetes i olika situationer och livsskeden. Rätten till bidrag och besluten om förmåner påverkas alltid av många faktorer. Hör dig för med socialarbetarna och rehabiliteringshandledarna på sjukhuset, hälsovårdscentralen och kommunen eller närmaste FPA-byrå om vilka regler som gäller för dig. Informationen om social trygghet och socialförsäkring blir snabbt föråldrad så det är bra att också själv aktivt ta reda på vad som gäller. Social trygghet för dig med diabetes ges årligen ut i tryckt version och som webbpublikation på finska. På svenska finns vägledningen att läsa och skriva ut i PDF-format på Diabetesförbundets webbsida www.diabetes.fi/svenska/socialtrygghet. Tammerfors i februari 2014 Riitta Vuorisalo social- och hälsovårdspolitisk specialist Diabetesförbundet i Finland rf

4 Social trygghet vid diabetes 2014 Innehåll 1 Ersättning för sjukvårdskostnader... 7 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar... 7 1.2 Viktig vårdplan... 8 1.3 Tandvård... 8 1.4 Patientens valfrihet... 9 Vård i Finland... 9 Vård i utlandet... 9 1.5 Läkemedel... 10 Ersättningskategorier... 11 Blodsockersänkande läkemedel... 12 Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar... 13 Fetmaläkemedel... 14 Erektionsläkemedel... 14 Referenspris och utbyte av läkemedel... 14 Elektroniskt recept (e-recept)... 15 1.6 Resor... 16 1.7 Avgiftstak... 16 Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård... 16 Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering... 17 2 Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom... 18 2.1 Handikappbidrag för personer över 16 år... 18 Bidragskriterier... 18 Vad ska framgå av läkarintyget?... 20 Vem har rätt att få handikappbidrag med förhöjt belopp och med högsta belopp?... 21 Exempel på särskilda kostnader som är stödberättigande... 21 2.2 Vårdbidrag för pensionstagare... 22 2.3 Kostersättning till personer med celiaki... 24 2.4 Stöd för närståendevård... 24 3 Service på grund av funktionsnedsättning... 25 3.1 Parkeringstillstånd för funktionshindrade... 26 4 Utkomststöd... 26 5 Sjukdagpenning... 27 6 Social trygghet för barn med diabetes... 29 6.1 Avgifter för öppenvård och sjukhusvård för barn... 29

5 Social trygghet vid diabetes 2014 6.2 Handikappbidrag för personer under 16 år... 29 6.3 Specialvårdspenning... 30 6.4 Stöd för hemvård och privat vård av barn och flexibel vårdpenning... 32 6.5 Partiell vårdpenning... 32 6.6 Diabetes och studiestöd... 33 6.7 Anpassningskurser... 33 6.8 Barnomsorg och skola... 34 6.9 Tillfällig barnomsorg... 34 6.10 Stödperson... 34 6.11 Stöd för närståendevård... 35 7 Rehabilitering... 35 7.1 Ansöka om rehabilitering... 35 7.2 Alternativ... 36 Rehabilitering ordnad av arbetspensionsanstalterna... 37 FPA:s anpassningskurser och rehabilitering för personer i arbetsför ålder... 37 Diabeteskurser för personer i arbetsför ålder bekostade av hälso- och sjukvården... 38 Diabeteskurser för pensionärer... 39 Diabeteskurser för grupper med särskilda behov... 39 ASLAK... 39 TYK... 40 Medicinsk rehabilitering för svårt funktionshindrade... 40 Yrkesinriktad rehabilitering ordnad av arbetsförvaltningen... 40 7.3 Försörjning vid rehabilitering... 41 8 Hjälpmedel... 42 9 Förbrukningsartiklar för diabetiker... 43 10 Arbetsoförmåga och försörjning... 45 10.1 Rehabiliteringsstöd... 46 10.2 Sjukpension... 46 10.3 Deltidspension och förtida ålderspension... 47 10.4 Barnförhöjning... 48 10.5 Garantipension... 48 11 Skattefrågor... 49 11.1 Invalidavdrag... 49 11.2 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga... 50 11.3 Återbäring och nedsättning av bilskatt... 51 11.4 Hushållsavdrag... 53

6 Social trygghet vid diabetes 2014 12 Yrkesval... 54 12.1 Körkort... 55 13 Militärtjänst... 57 14 Frivilliga personförsäkringar... 57 15 Social trygghet utomlands... 59 15.1 Tillfällig vistelse utomlands... 59 15.2 Längre utlandsvistelse än vanlig semester... 60 15.3 Vistelse i ett EES-land och Schweiz... 61 15.4 Bilaterala sjukvårdsöverenskommelser... 62 15.5 Förhandstillstånd för vård utomlands... 62 16 Klientens ställning och rättigheter inom social- och hälsovården... 64 16.1 Grundläggande fri- och rättigheter och diskrimineringsförbud... 64 16.2 Rätt till god förvaltning och information... 65 16.3 Klient inom socialvården... 66 Bedömning av servicebehovet... 66 Serviceplan... 66 Socialombudsman... 67 16.4 Klient inom hälso- och sjukvården... 68 Patientens rättigheter... 68 Patientombudsman... 69 Läkemedelsskador... 69 Patientskador... 69 Tillgång till icke-brådskande vård... 70 16.5 Ansöka om tjänster eller förmåner och hur besluten fattas... 71 16.6 Överklaga beslut... 72 Få information om och överklaga beslut... 72 Överklagande... 73 Hur överklaganden behandlas... 73 Överklaga kommunal socialvård... 74 Rättssäkerhet i kommunal hälso- och sjukvård... 75 Beslut från FPA... 75 Beslut från olycksfalls- och trafikförsäkringsbolag... 75 16.7 Anmärkning och klagomål i kommunal hälso- och sjukvård... 76 16.8 Rätt att utse intressebevakare samt livstestamente... 77 17 Diabetesförbundet och lokala diabetesföreningar stöd och information... 78 Kontaktinformation... 79

7 Social trygghet vid diabetes 2014 1 Ersättning för sjukvårdskostnader Det ingår i kommunens skyldigheter att ordna primärvård för sina invånare och se till att invånarna får den specialiserade sjukvård de behöver. Det tar kommunen vanligen ut en avgift för, till exempel avgifter för besök på hälsovårdscentral eller poliklinik och för sjukhusvistelse. Folkpensionsanstalten (FPA) ger inte ut någon ersättning för dessa kostnader. Klientavgifterna är kopplade till folkpensionsindex och de ses över vartannat år. Den senaste ändringen är från den 1 januari 2014. Kommunen kan sänka eller efterskänka klientavgifter utifrån en bedömning av din individuella situation. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (734/1992) förpliktar kommunerna och samkommunerna att sänka eller efterskänka avgiften om den äventyrar klientens eller familjens försörjning eller möjligheter att fullfölja sin försörjningsplikt. På grundval av sjukförsäkringen ersätter FPA en del av privatläkararvoden och en del av kostnaderna för läkarordinerade undersökningar och behandlingar, tandvård, läkemedel och resor. FPA ersätter också en del av kostnaderna för vård och behandling på privatsjukhus. 1.1 Läkararvoden, läkarordinerade undersökningar och behandlingar FPA har lagt fast en taxa med exakta ersättningsbelopp för arvoden till privata läkare och tandläkare och undersökningar och behandlingar som ordineras av dem. Observera att taxan inte är någon övre gräns för hur stora arvoden privata vårdgivare får ta ut av patienterna. Vanligen är arvodet

8 Social trygghet vid diabetes 2014 högre än taxan. För exempelvis ett besök på 20 minuter hos en specialist är ersättningen från FPA 16,50 euro. Om arvodet är 65 euro, ger FPA alltså 16,50 euro i ersättning. Patienten betalar själv resten, 48,50 euro (plus expeditionsavgift och ev. annan avgift). FPA har lagt ut priserna för privat hälso- och sjukvård på sin webbsida: www.kela.fi/web/sv/taxa. Behandling hos fotvårdare eller fotterapeut ersätts inte av FPA. 1.2 Viktig vårdplan Kom ihåg att be den behandlande läkaren upprätta en vårdplan tillsammans med dig. Vårdplanen ingår i dina journalhandlingar. Planen innehåller information om hur vården och behandlingen av dig ska följas upp i fortsättningen, vilka andra behandlingar du eventuellt behöver och en del andra uppgifter. Med hjälp av vårdplanen kan du tillsammans med din läkare sätta mål för behandlingen och bedöma hur behandlingen har lyckats. I vårdplanen skrivs också de förbrukningsartiklar in som just du behöver. Då får du dem utan kostnad på den kommunala hjälpmedelscentralen (kap. 9). 1.3 Tandvård Oberoende av ålder har hela befolkningen rätt att få kommunal tandvård på hälsovårdscentral. Patienten måste betala en avgift som följer taxorna vid hälsovårdcentralerna. Då får du ingen ersättning för kostnaderna från FPA. Tandvård på hälsovårdscentralen är kostnadsfri för alla under arton år. Alla får ersättning från sjukförsäkringen för en del av kostnaderna för privat tandvård. Ersättningen gäller undersökningar som utförs av tandläkare, preventiv vård och behandling av mun- och tandsjukdomar. Dessutom ersätts vissa kostnader för resor och läkemedel som beror på tandvård. Handledning och behandling som ges av en privat munhygienist ersätts om de ordineras av en tandläkare. En hälsoundersökning som görs av en munhygienist ersätts en gång per kalenderår. Personer som får sluten vård (på institution) har ingen rätt att få ersättning för tandvård.

9 Social trygghet vid diabetes 2014 1.4 Patientens valfrihet Vård i Finland Sedan den 1 januari 2014 har alla haft rätt att själva välja vårdenhet bland alla offentliga hälsostationer och sjukhus i hela landet. För specialiserad sjukvård krävs det fortfarande remiss från läkare. När läkaren anser att du behöver undersökningar eller behandling inom den specialiserade sjukvården, bestämmer ni tillsammans till vilken vårdenhet remissen ska skickas. Samtidigt kontrollerar läkaren att sjukhuset har det verksamhetsområde (specialitet) och den fackkunskap som behövs för behandlingen. Om du väljer någon annan enhet än de närmaste enheten för primärvård eller specialiserad sjukvård, ersätter FPA bara resan till och från den närmaste vårdenheten. Du får välja en ny hälsostation tidigast ett år efter det senaste valet. Dessutom måste du anmäla bytet skriftligt tre veckor innan du besöker den nya hälsostationen första gången. Anmälan ska göras till både den tidigare och den nya hälsostationen. Rätten att välja enhet inom den specialiserade sjukvården gäller en hel behandling. Valfriheten gäller all service inom primärvården, det vill säga hälsovårdsrådgivning, hälsokontroller, sjukvård, munhälsovård, preventivmedelsrådgivning, mödravård och barnrådgivning, rehabilitering i öppen vård, studerandehälsovård och långvarig sluten vård. Vård i utlandet Sedan den 1 januari 2014 har alla haft rätt att söka vård i vilken EUstat som helst, Norge, Island eller Schweiz. Att söka vård betyder att man reser till ett annat land i syfte att söka och få behandling för sin sjukdom. Vid vård i utlandet måste man själv först betala både resor och behandling. Först därefter kan man ansöka om ersättning från FPA. Ersättningen är lika stor som ersättningen för likadan vård på en privat läkarstation i Finland. Observera dessutom att ersättning bara ges ut för vård och behandlingar som ingår i tjänsteutbudet inom hälso-

10 Social trygghet vid diabetes 2014 och sjukvården i Finland. Ingen ersättning betalas ut för till exempel homeopatiska behandlingar i Finland. Resekostnader ersätts som om resan hade gjorts i Finland till närmaste vårdenhet, där du hade kunnat få nödvändig undersökning eller behandling. Det kan hända att det inte är helt lätt att trygga vårdkedjan i diabetesvården, om man påbörjar behandlingen eller fortsätter med en påbörjad behandling i något annat land än Finland. Det gäller också att komma ihåg att hemkommunen inte behöver ge ut andra förbrukningsartiklar än de som ingår i dess utbud. Ta därför reda på vad kommunen erbjuder, om behandlingen inleds i något annat land med till exempel en annan blodsockermätare eller insulinpump än den som hemkommunen ger ut. Du svarar själv för att informationen om vården och behandlingen utbyts mellan länderna. Vårdpersonalen är skyldig att se till att patienten förstår vilken vård och vilka vårdanvisningar han eller hon får. Om det behövs, måste personalen tillkalla tolkhjälp. Men det är patienten som ska betala tolkservicen. Kom ihåg att den finländska patientförsäkringen inte täcker in vård eller behandling som ges i utlandet. Ersättning för patientskador betalas ut enligt reglerna och patientförsäkringen i den vårdgivande staten. Använd det europeiska sjukförsäkringskortet (sjukvårdskortet) om du insjuknar akut eller i övrigt behöver nödvändig medicinsk vård i utlandet. Kortet kan beställas från FPA. Om du betalar vårdkostnaderna själv, får du bara ersättning högst enligt kostnaderna i den offentliga hälso- och sjukvården i Finland. Dessutom dras klientavgiften av från ersättningen. 1.5 Läkemedel Kostnaderna för läkarordinerade läkemedel vid behandling av sjukdom ersätts helt eller delvis. Ett villkor för att få ersättning är att läkemedelsprisnämnden har godkänt läkemedlet för ersättning och fastställt ett skäligt partipris.

11 Social trygghet vid diabetes 2014 Ersättningskategorier FPA-ersättningen räknas ut direkt på läkemedelspriset enligt den fastställda procentsatsen för ersättningen. Det finns tre ersättningskategorier: grundersättning 35 procent lägre specialersättning 65 procent högre specialersättning 100 procent. För läkemedel med högre specialersättning måste du betala en självrisk på tre euro för varje preparat som du köper på en och samma gång. Vid till exempel typ 1-diabetes kostar det tre euro att ta ut en insulinsort och sex euro att ta ut två olika insulinsorter. Det har ingen betydelse om du tar ut läkemedlen i en eller flera omgångar. Exempel på ersättningar i olika kategorier: Grundersättning (35 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 35 % Du betalar Lägre specialersättning (65 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter 65 % Du betalar Högre specialersättning (100 %) Exempel: Läkemedlet kostar FPA ersätter Du betalar i läkemedelsspecifik självrisk 20 euro 7 euro 13 euro 40 euro 26 euro 14 euro 50 euro 47 euro 3 euro Apoteken får som regel lämna ut läkemedel för högst tre månader åt gången. Grundersättning ges ut om du lämnar in receptet och visar upp FPA-kortet på apoteket. Observera att du inte nödvändigtvis får någon ersättning alls för de allra nyaste läkemedlen.

12 Social trygghet vid diabetes 2014 För att få specialersättning behöver du ett läkarutlåtande om sjukdomen och ditt behov av medicinering. Du ska själv lämna in intyget, intyg B, tillsammans med en ifylld ansökan till FPA eller sjukkassan på din arbetsplats. Rätten till specialersättning medges från och med den dag då B-intyget från läkaren har kommit in till FPA. Du får ett brev om specialersättning från FPA. Det gamla FPA-kortet ersätts med ett nytt där ett nummer för sjukdomen finns antecknat som bevis för din rätt att få specialersättning. För att få ersättning måste du därefter alltid visa upp både receptet och FPA-kortet på apoteket. Blodsockersänkande läkemedel Ett villkor för att få rätt till specialersättning för diabetesläkemedel är att diabetessjukdomen har påvisats på följande sätt: Glukoshalten (fp-gluk i kapillärt eller venöst blod) i plasma är minst 7,0 mmol/l eller glukoshalten i helblod (fb-gluk) minst 6,1 mmol/l. eller Tillfällig glukoshalt i plasma (P-Gluk) är minst 11,1 mmol/l eller tillfällig glukoshalt i helblod (B-Gluk) är minst 10,0 mmol/l. eller Vid glukosbelastningsprov är glukoshalten i plasma (P-Gluk) minst 11,1 mmol/l vid tvåtimmarsprov eller glukoshalten minst 10,0 mmol/l i helblod (B-Gluk). eller Hemoglobin-A1c (B-HbA1c) i blodet är lika högt eller högre än 48 mmol/mol (6,5 %). Tidigare helt friska, gravida kvinnor kan drabbas av insulinbehov, som ofta är tillfälligt. För att få specialersättning i sådana fall krävs det att insulinbehovet är långvarigt. Vid typ 2-diabetes kan FPA ge ut specialersättning för läkemedelsbehandling (tabletter samt insulin och andra injicerbara blodsockersänkande läkemedel) utifrån läkarutlåtande. Du kan ansöka om ersättning från FPA genast genom att lämna in B-läkarintyg.

13 Social trygghet vid diabetes 2014 Inkretinmedel, så kallade GLP-1-analoger, som injiceras i underhuden (exenatid med handelsnamnen Byetta och Budyreon) och används vid typ 2-diabetes är begränsat ersättningsgilla (100 %). För att få specialersättning krävs det att sjukdomen är svårbehandlad och att behandling med orala diabetesmedel inte har gett fullgod glukoskontroll. Dessutom måste patienten ha ett BMI på 35 kg/m 2 eller mer. För att få ersättning måste du ha läkarintyg B från en enhet för invärtes medicin eller endokrinologi inom den specialiserade sjukvården eller från en specialist inom områdena eller i allmänmedicin. Byetta ersätts till 100 procent också vid sidan om basinsulin vid svårbehandlad typ 2-diabetes. Diabetesläkemedlet Victoza (verksamt ämne liraglutid) ersätts till 100 procent, men är ett begränsat ersättningsgillt läkemedel från och med den 1 april 2014. Victoza ersätts när dosen är högst 1,2 mg om dygnet och patienten har svårbehandlad typ 2-diabetes. Det krävs också att patienten inte har uppnått adekvat glukoskontroll med något annat diabetesläkemedel och att kroppsmasseindexet (BMI) är minst 35 kg/m 2 när Victoza sätts in. För preparatet Trajenta, som innehåller linagliptin, och preparatet Jentadueto, som innehåller linagliptin och metformin, ges högre specialersättning ut (100 %). Läkemedel vid hjärt- och kärlsjukdomar Blodtrycksmediciner Diabetiker får åtminstone grundersättning för blodtrycksmediciner. Läkemedelsbehandlingen ska föregås av behandling utan läkemedel i ett halvår, om det är möjligt. För att få högre grundersättning, 65 procent, måste undertrycket vid uppföljning under ett halvår och behandling utan läkemedel vara minst 95 mmhg (millimeter kvicksilver). Med utlåtande från en specialist kan personer med diabetesnefropati få specialersättning utan krav på blodtrycksvärden. Blodfettssänkande läkemedel I vanliga fall får diabetiker grundersättning (35 %) för kolesterolsänkande medel. Specialersättning kan ges ut vid kronisk kranskärlssjukdom och om kolesterolvärdena är fortsatt höga trots fullgod kostbe-

14 Social trygghet vid diabetes 2014 handling. Totalkolesterolet ska då vara minst 5,5 mmol/l (millimol per liter) eller LDL-kolesterolet minst 3,5 mmol/l. Fiberpreparatet Guarem, det vill säga guar gum (guarkärnmjöl), ersätts till 35 procent. Fetmaläkemedel I februari 2014 finns det bara ett läkemedel mot fetma på marknaden, nämligen orlistat. Man får ingen grundersättning så du måste betala behandlingen själv helt och hållet. Kostnaderna räknas inte in i avgiftstaket. Erektionsläkemedel Läkemedel för behandling av erektionsstörningar berättigar inte till grundersättning annat än när erektionsstörningarna är mycket svåra och beror på en svår grundsjukdom. Med svår grundsjukdom avses exempelvis en svår nervskada, bland annat en ryggmärgsskada, som förorsakats av en operation eller ett olycksfall. Vid svåra erektionsstörningar av andra orsaker ges ingen ersättning ut från sjukförsäkringen. Läkemedel för exempelvis diabetesrelaterade erektionsstörningar ersätts alltså inte. För grundersättning behövs det intyg B av den läkare som behandlar den svåra bakomliggande sjukdomen eller av en specialist på området. Referenspris och utbyte av läkemedel På en del läkemedel räknas ersättningen ut på referenspriset. En referensprisgrupp består av sinsemellan utbytbara läkemedel med samma verksamma ämne. De ska ha försäljningstillstånd och vara godkända för FPA-ersättning. Referenspriset är det högsta priset i prisintervallet för sinsemellan utbytbara läkemedel. Priset består av priset på det billigaste preparatet i gruppen plus 1,50 2 euro beroende på prisnivån. Det är det pris som ersättningen räknas ut på. Du kan således själv påverka dina läkemedelskostnader. Om du väljer ett läkemedel där priset är högst lika stort som referenspriset, får du ersättning för hela priset till 100, 65 eller 35 procent beroende på ersättningskategori. Köper du ett läkemedel som är dyrare än re-

15 Social trygghet vid diabetes 2014 ferenspriset, måste du själv betala skillnaden mellan läkemedelspriset och referenspriset. Läkaren kan förbjuda utbyte av läkemedel på terapeutiska eller medicinska grunder. Då får du normal ersättning. FPA har en tjänst på sin webbplats där du kan söka information om läkemedelspriser och utbytbara läkemedel. Dessutom kan du kontrollera om ett läkemedel omfattas av ersättningsreglerna och i vilken ersättningskategori det ingår. Gå in på FPA:s webbplats www.fpa.fi och klicka på Söktjänst för läkemedel. I vissa fall kan du få extra ersättning för höga läkemedelskostnader (se Avgiftstak, s. 16). Elektroniskt recept (e-recept) Läkaren förskriver receptet elektroniskt, ett e-recept och för över det till FPA:s receptcenter på riksnivå. Du får inte längre någon pappersversion av receptet. Utifrån uppgifterna på receptcentret ger apoteket sedan ut läkemedlet. Tack vare det centrala systemet kan recepten skrivas ut på samma sätt på alla verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och patienten kan ta ut läkemedlen på vilket apotek som helst. Dessutom kan du på vilket apotek som helst kolla vilka recept som fortfarande gäller och vilka läkemedel du inte har tagit ut. När alla recept är elektroniska kan läkaren, tandläkaren, farmaceuten eller provisorn via receptcentret kontrollera alla dina läkemedel och enskilda läkemedelsinteraktioner. Du måste självfallet ge ditt samtycke till det. Läkaren är skyldig att informera patienterna om elektroniska recept och ge en patientanvisning med information om läkemedlet och hur det ska användas. Du har rätt att avböja ett elektroniskt recept. Då får du ett vanligt pappersrecept i stället. Tänk på att alltid ha med dig insulinreceptet i pappersform om du inte har ett elektroniskt recept. På apoteket får du nämligen inte längre ut insulinpreparat utan att ha ett recept som är utskrivet av en läkare. Recepttvånget gäller också nödsituationer, till exempel om insulinpennan eller insulinampullen förkommer, går sönder eller fryser.

16 Social trygghet vid diabetes 2014 1.6 Resor FPA kan betala ut ersättning för resekostnader i samband med vård, behandling, undersökning och rehabilitering. Ersättning ges vanligen ut för besök på den närmaste mottagningen. Resor ersätts för den del som överstiger självrisken, som är 14,25 euro för enkel resa. FPA ersätter resor till hälsovårdscentral eller allmänt sjukhus utan att ta reda på om undersökningen eller vården kan ersättas enligt sjukförsäkringslagen (1224/2004). När vården eller behandlingen ges någon annanstans, exempelvis privat, utreder FPA först om undersökningen eller behandlingen ingår i reglerna för ersättningar från sjukförsäkringen. Det innebär att diabetiker kan få ersättning för resor vid till exempel fotvård inom den offentliga hälso- och sjukvården. Vid fotvård inom privat hälso- och sjukvård måste du själv betala resekostnaderna fullt ut. Avgiftstak för resekostnader, se s. 17. 1.7 Avgiftstak Tanken med årliga självrisker, de så kallade avgiftstaken, är att förhindra att betalningsbördan blir orimligt stor. I dagsläget finns det tre olika avgiftstak: för klientavgifter inom den kommunala hälso- och sjukvården, för läkemedelskostnader och för resekostnader vid sjukdom och rehabilitering. Klientavgifter inom kommunal hälso- och sjukvård Inom den kommunala hälso- och sjukvården är avgiftstaket 679 euro per kalenderår för klientavgifter. När avgiftstaket är nått får klienten som regel all öppenvård avgiftsfritt. Avgiften per vårddag för kortvarig sluten vård (institutionsvård) sjunker då till 16,10 euro. Avgifter för barn under arton år räknas in i någondera vårdnadshavarens avgiftstak. I avgiftstaket kan avgifter för läkartjänster inom den kommunala öppna sjukvården på hälsovårdscentral, fysioterapi och behandlingar

17 Social trygghet vid diabetes 2014 i serier, poliklinikavgifter på sjukhus och avgifter för dagkirurgi räknas in. Också avgifter för kortvarig sluten vård både inom hälso- och sjukvård och socialvård räknas in. I avgiftstaket ingår exempelvis inte avgifter för tandvård, sjuktransport eller läkarintyg, laboratorieundersökningar och bilddiagnostik (bl.a. röntgen, ultraljud, magnetundersökning) som ordineras av privatläkare, inte heller inkomstrelaterade avgifter. Du måste själv hålla ett öga på avgiftstaket. Det finns ett särskilt uppföljningskort för detta på hälsovårdscentralen. Kom ihåg att spara kvittona för de måste visas upp innan du får ett intyg på att avgiftstaket är uppfyllt. Intyget utfärdas av hälsovårdscentralen eller någon annan enhet inom den offentliga hälso- och sjukvården. Årliga självrisker inom sjukförsäkring och rehabilitering Läkemedelskostnader I vissa fall går det att få extra ersättning för höga läkemedelskostnader. Årligen läggs ett avgiftstak fast för självrisken för läkarordinerade läkemedel. År 2014 är avgiftstaket 610 euro. När självrisken för förskrivna läkemedel överstiger avgiftstaket behöver patienten själv bara betala 1,50 euro i självrisk för varje läkemedel fram till kalenderårets slut. Beloppet inbegriper bara läkemedel som ersätts enligt sjukförsäkringslagen. FPA skickar ut ett brev när avgiftstaket har överskridits. Resekostnader FPA betalar den överstigande delen fullt ut för resten av året, om det totala beloppet för självrisker på grund av sjukdom eller rehabilitering är högre än 242,25 euro per kalenderår. I den årliga självrisken räknas självriskerna in för patienten själv eller ledsagare. Det får ingå både självrisker för resor och engångsavgifter som är mindre än självriskerna. Tänk på att det lönar sig att lämna en förklaring och kvitton till FPA också när kostnaderna är mindre än självrisken. Ersättning ges vanligen ut för det billigaste färdsättet. För ersättning vid specialskjuts, till exempel taxi, krävs det ett intyg från vårdenheten.

18 Social trygghet vid diabetes 2014 2 Bidrag till kostnader vid långvarig sjukdom 2.1 Handikappbidrag för personer över 16 år Folkpensionsanstalten ger ut handikappbidrag för personer över 16 år. Syftet med bidraget är att det ska vara lättare att klara sig i vardagslivet, arbetslivet och studierna. Det är en ersättning för olägenhet, hjälpbehov och kostnader på grund av sjukdom eller kroppsskada. Diabetikers rätt att få handikappbidrag avgörs alltid individuellt. FPA bedömer den samlade livssituationen när rätten till handikappbidrag utreds. Hör dig gärna för på närmaste FPA-byrå. Också socialarbetaren på din vårdenhet kan hjälpa till. Handikappbidraget är skattefri inkomst. Handikappbidraget är uppdelat i tre kategorier beroende på invaliditetsgrad, särskilda kostnader och behov av hjälp, handledning och tillsyn. Handikappbidrag 2014: med grundbelopp 92,88 euro/mån med förhöjt belopp 216,73 euro/mån med högsta belopp 420,26 euro/mån. Bidragskriterier Ett villkor är att funktionsförmågan är nedsatt. Det betyder att personen på grund av sjukdom eller kroppsskada har nedsatt förmåga att ta hand om sig själv och klara av nödvändigt hushållsarbete alternativt arbetsuppgifter eller studier. Sjukdomen eller kroppsskadan måste ge upphov till invaliditet som vanligen måste bedömas på medicinska grunder. De måste dessutom medföra olägenhet och behov av hjälp, handledning och tillsyn eller särskilda kostnader. Med särskilda kostnader avses extra kostnader som beror på sjukdom och orsakas av nödvändiga omständigheter. Vanligen beaktas bara fortlöpande kostnader som fortgår i minst sex månader. Särskilda kostnader kan orsakas av exempelvis sjukvård, läke-

19 Social trygghet vid diabetes 2014 medel, extra utgifter för resor, hemtjänst eller hemsjukvård. Det kan också vara extra kostnader för kläder eller specialkost. Däremot betraktas inte normala utgifter för mat och kläder, fritidsaktiviteter, apparater eller bil som särskilda kostnader. FPA anger inte längre invaliditetsklassen i siffror för handikappbidraget. Inte heller tabellen för att kombinera invaliditetsklasser tillämpas längre schablonmässigt när skadan bedöms. Men läkaren kan använda tabellen som hjälp när intyg för handikappbidrag ska skrivas ut. Det primära kriteriet för att få handikappbidrag är att man har en sjukdom, ett lyte eller en skada som gör att funktionsförmågan är nedsatt utan avbrott i minst ett år. Nedsatt funktionsförmåga betyder att de dagliga rutinerna har försvårats. Dessutom måste sjukdomen eller kroppsskadan ge upphov till följande: a) olägenhet som är åtminstone väsentlig b) regelbundet hjälpbehov, minst varje vecka eller c) behov av handledning och tillsyn eller d) fortlöpande särskilda kostnader. Olägenhet är ett av de många kriterier som ger rätt till handikappbidrag. För att exempelvis få handikappbidrag med grundbelopp krävs det dels att olägenheten ska vara väsentlig, dels att de särskilda kostnaderna ska vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp utöver att funktionsförmågan är nedsatt. Sakkunnigläkaren på FPA gör en samlad bedömning av situationen för alla som ansöker om handikappbidrag. Invaliditeten på grundval av diabetes anges vanligen utifrån invaliditetskategorin för allmän funktionsnedsättning. I invaliditetsklassificeringen är diabetes placerad i invaliditetskategori 15: Allmänt nedsatt funktion. I den är insulinbehandlad diabetes utan komplikationer placerad i invaliditetsklass 3 5 (lätt funktionsnedsättning) och insulinbehandlad diabetes med komplikationer i invaliditetsklass 6 7 (medelsvår funktionsnedsättning). Vid handikappbidrag motsvaras väsentlig olägenhet i det närmaste av medelsvår funktionsnedsättning under invaliditetskategori 15. Insulinbehandling utan komplikationer anses alltså inte medföra någon väsentlig olägenhet. Om det tillstöter komplikationer, kan funktionsnedsättningen vara medelsvår och olägenheten alltså väsentlig. För att få handikappbidrag med grund-

20 Social trygghet vid diabetes 2014 belopp måste man dessutom ha särskilda kostnader som är minst lika stora som bidraget. Om diabetes med komplikationer ger upphov till svår funktionsnedsättning (som motsvarar betydande olägenhet) enligt invaliditetsklassificeringen, betraktas det som ett kriterium bland flera för handikappbidrag med förhöjt belopp. Det primära villkoret för att få handikappbidrag är att funktionsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom, lyte eller skada. Vad ska framgå av läkarintyget? Det finns ett särskilt läkarutlåtande C för handikappbidrag där läkaren ska ange det som är väsentligt med tanke på bidraget. Alternativt kan läkaren formulera utlåtandet mer fritt. A och O är att sakkunnigläkaren på FPA kan bedöma funktionsförmågan, olägenheten, behovet av hjälp, handledning och tillsyn och de särskilda kostnaderna utifrån utlåtandet. Den behandlande läkaren behöver inte ange invaliditetsklassen. Däremot ska intyget ge information om sjukdomshistorien i korthet, aktuell medicinering, komplikationer och deras svårighetsgrad. Dessutom ska läkaren uppge hur komplikationerna påverkar din funktionsförmåga och ditt dagliga liv. Vidare är det viktigt att läkaren uppger om du behöver utomstående hjälp för din diabetes och diabeteskomplikationerna, i de dagliga rutinerna, hemvården eller för att sköta ärenden. Punkten för funktionsförmåga i utlåtande C får också fyllas i av en hälsovårdare eller exempelvis en sjuksköterska inom hemsjukvården. Det ska framgå av läkarutlåtandet hur länge funktionsförmågan har varit nedsatt. Behovet av hjälp, handledning och tillsyn måste motiveras, likaså varför du har särskilda kostnader. Handikappbidraget med grundbelopp ges inte ut bara på grund av särskilda kostnader eller olägenhet. Det krävs också att en sjukdom eller en skada orsakar väsentlig olägenhet och fortlöpande särskilda kostnader. Kostnaderna per månad måste vara minst lika stora som bidraget med grundbelopp.