Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Relevanta dokument
Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Swedisol. Energieffektiviseringsundersökning. April Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Rekryteringsbehov. Rekryteringsbehov Mars Mars Järnvägsgatan 11, Helsingborg, tel ,

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Energianvändning och Systemtänkande. Mathias Cehlin University of Gävle, 2 februari 2012

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2006

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Ökat behov av exportfinansiering

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern december Ökat behov av exportfinansiering

Hur ska vi klara klimatmålen i tid? Svaret är KLOT! Ett program för energiomställning av bostäder.

SNABBANALYS HYRESGÄSTERNAS VAL AV TEMPERATUR VID IMD AV VÄRME. Högre temperatur i flerbostadshus efter införande av IMD

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag

Till Näringsdepartementet och Socialdepartementet

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar Karin Byman ÅF

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Energieffektivisering av befintlig bebyggelse med rationell tilläggsisolering. Kristina Mjörnell

(%) (1 000 respondenter.) (1 000 respondenter.)

Synpunkter på förslag till nytt direktiv om energieffektivitet

Individuell Mätning och Debitering (IMD) Joakim Pålsson

Ansökningar att starta eller utöka fristående skola statistik läsåret 2020/21

Family 1 Family Business Survey Värdegrunden. Nyckeln för familjeföretag att lyckas med tillväxt och digital omställning

FASTIGHETSÄGARINDEX UPPLANDS VÄSBY SUNDBYBERG SOLLENTUNA SÖDERTÄLJE STOCKHOLM HUDDINGE HANINGE JÄRFÄLLA SIGTUNA GOTLAND LIDINGÖ NACKA SOLNA TÄBY

Bättre koll på underhåll

Svensk Byggtjänst. Besparingsmöjligheter genom effektivare kommunikation i byggprocesser. April 2014

BYGGBRANSCHEN I SAMVERKAN UTVÄRDERING AV ÅTGÄRDER MOT SVARTARBETE - KONSUMENTMARKNAD

Ekonomisk bärkraft i långtgående energieffektiviseringar

Resultaten i sammanfattning

En undersökning bland. Energirådgivare. På uppdrag av Geotec och Swedisol

Redo att växla upp. Fastighetsägare och fastighetsförvaltare i miljonprogramsområden om energieffektivisering och synen på politiska reformer.

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar våren 2019

18 november Ombyggnation och energieffektivisering Byggmöte

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Hyresstatistik Boende 2009: Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel

Lokalt företagsklimat

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Fastighetsbolagen och ekonomin

AB Svensk Exportkredit Exportkreditbarometern juni Svensk export går starkt

IMD-rekommendationen och nya direktiv från EU. Anders Johansson, SABO

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER APRIL 2014 FORTSATT KÖPLÄGE

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkra er mot vägglöss.

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

Elrättrapporten en undersökning om energieffektivisering och smart elteknik

Stark tro på uppgång i Norge

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Elever och personal i fritidshem läsåret 2018/19

Fastighetsägarens perspektiv

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2007

När vinstintresset tar över...

Förbättringsåtgärder för en effektivare deklarationsprocess

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Sammanfa ning. Ny an med ärrvärmeeffek visering. - ekonomi och klimat

SABOs åtaganden för att bidra till att uppfylla den Digitala agendan för Sverige... 1

Granskningsredogörelse Fastighetsunderhåll

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Samtal om... miljonprogrammets renovering och förnyelse med hyresgästerna i centrum

Standard Eurobarometer 90

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Omfattning och karaktär av renoveringar i bostadshus

Kvartal 2, 2014 HE

Rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. Joakim Iveroth projektledare

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Tillåt ombildningar i ytterstaden Motion (2015:56) av Joakim Larsson (M)

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tövädret 5

Åldersfördelningen i föreningen, uppdelat i 5-årsintervall. Rött är kvinnor, blått är män. Alla medlemmar är medräknade, totalt 236 stycken.

GLASBRANSCHFÖRENINGEN ANALYS AV BILGLASMARKNADEN I SVERIGE MAJ 2012

Stockholm 17/ Undersökning om Skåneinitiativet

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

Energideklaration. Smultronvägen Åby. Datum: Utförd av:

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror S 2010: Marianne Jacobsson STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

Erfarenheter av IMD i bostadshus. Stefan Källman Energi & Miljöchef Hyresbostäder i Norrköping AB

Rapport till Regionförbundet Uppsala län och Östhammars kommun februari 2015

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

KLOTTER I GÖTEBORG EN UNDERSÖKNING BLAND PRIVATA FASTIGHETSÄGARE. Göteborg

Antal förprövade platser för olika djurslag under 2014

Under våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar

Har du råd att bo kvar?

RF Kommunundersökning Juni 2011 Genomförd av CMA Research AB

Rapport februari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

ATT AGERA NU! DAGS. Byggindustrin en basnäring. på en låg energianvändning under byggnadens livstid.

ENERGIDEKLARATION Brf Norrskenet

Fondspararundersökningen 2014

FÖRNYELSE AV FLERBOSTADSHUS

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Medelstora företag står starka i krisen osäkerhet snarare än pessimism dominerar i synen på 2012

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Energieffektivisering ja Ineffektiva mätningar - nej. Therese Rydstedt, SABO

Renoveringsbehov i Miljonprogrammet Uppföljningsstudie september 2018

Att renovera och energieffektivisera ett miljonprogramsområde

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Åkeribarometern, kvartal 1, 2013

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER 2010 December

Småföretagen spår ljusa tider

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Transkript:

Swedisol Energieffektiviseringsundersökning April 219

Innehåll Bakgrund och syfte... 3 Sammanfattning... 4 1. Intervjuundersökning... 1.1 Bakgrund... 1.2 Energieffektiviseringsbehov... 6 1.3 Minskning av energianvändning... 9 1.4 Positivt påverkande faktorer... 14 1. Negativt påverkande faktorer... 18 1.6 Boverkets regelverk eller grönt företag... 21 2

Bakgrund och syfte 21 och 218 genomförde Industrifakta en energieffektiviseringsundersökning åt Swedisol. I undersökningen intervjuade Industrifakta 1 privata- och kommunala fastighetsägare. Frågeformuläret från 218 ligger till grund för undersökningen. Totalt har Industrifakta genomfört 1 intervjuer med privata och kommunägda bostadsbolag. Antal intervjuade företag År Totalt Privat Sabo 21 1 41 9 218 1 4 6 219 1 Industrifaktas ansvar Uppdraget innebär att allt arbete och dess resultat har baserats på tillgänglig information. Industrifakta kan inte göras ansvariga för slutsatser eller rekommendationer som baseras på felaktig eller bristfällig information. Industrifakta eller dess medarbetare kan inte hållas ansvariga för eventuella konsekvenser till följd av användandet av rapporten. Allt material i denna rapport är skyddat enligt lagen om upphovsrätt. Kopiering eller presentation och distribution av materialet i rapporten får inte ske utan tillstånd från Industrifakta. Följande personer hos Industrifakta har varit involverade i analysarbetet: Magnus Johansson Patrik Wikman Jenny Ingelström Jens Linderoth Magnus Klein 3

Sammanfattning I genomsnitt beräknas ca en tredjedel (34%) av de privata bostadsbolagens och knappt hälften (46%) av de kommunala bostadsbolagens bestånd ha behov av ener-gieffektivisering. Svaren indikerar ett minskat behov jämfört med starten 21 även om slutsatser kring huruvida den nedåtgående trenden verkligen innebär att det har skett energieffektiviseringåtgärder under de gångna två åren bör dras med försiktighet. Omräknat till antal lägenheter innebär svaren, grovt omräknat, att omkring 2 lägenheter hos de intervjuade privata bostadsbolagen och ytterligare 113 lägenheter hos de intervjuade SABOföretagen är i behov av energieffektivisering. Omräknat till hela beståndet av lägenheter i flerbostadshus, indikerar svaren en totalvolym av ca 8 lägenheter med behov av energieffektivisering. De tydligaste skillnaderna mellan de privata och de kommunägda bostadsbolagen är att det är en väsentligt högre andel av de kommunägda bolagen som uppger att man har energieffektiviseringsbehov i en stor andel av beståndet. Trots stora behov totalt sett, är det bara en liten del av beståndet som har akuta behov av energieffektivisering. Arbetet med energieffektivisering kommer sannolikt att fortgå under lång tid framöver. Likt tidigare undersökningar väntas fastighetsägarna prioritera att se över de befintliga installationerna inom belysning, värme och ventilation. Andelen har visserligen minskat något bland de privata aktörerna jämfört med den förra undersök-ningen. Det finns flera faktorer som skulle kunna öka takten i arbetet med energieffektivisering. Främst handlar det om ekonomiska incitament såsom höjda energipriser och ekonomiskt stöd men även egna åtgärder, som att samordna med andra akuta renoveringsåtgärder och att bidra till Sveriges energieffektiviseringsmål. Jämfört med föregående rapporttillfälle är det också tydligt att de intervjuade företagen anser det vara mer sannolikt med höjda energipriser än exempelvis samordning med andra akuta renoveringsåtgärder. Att fastighetsägare måste prioritera mellan olika typer av åtgärder blir tydligt när de intervjuade får svara på vilka faktorer som är mest sannolika att inverka negativt på energieffektiviseringsarbetet. Ungefär hälften tror att andra renoveringsåtgärder kan komma att prioriteras framför energieffektiviseringsåtgärder samtidigt som en höjd ränta minskar investeringsutrymmet. 4

1. Intervjuundersökning 1.1 Bakgrund Totalt antal intervjuer: 1 Varav: Privata bostadsbolag Kommunala bostadsbolag: 3 Totalt antal lägenheter i de intervjuades bestånd 2 244 2 2 1 1 3 46 Privata Sabo Medelantal lägenheter i de intervjuades bestånd 6 4 89 4 3 2 1 469 1 Privat Sabo Det totala beståndet av hyreslägenheter i flerbostadshus uppgick 21 till 1,44 miljoner stycken, varav de kommunägda bolagens andel uppgick till drygt 4 procent.

1.2 Energieffektiviseringsbehov Hur stor andel av ert befintliga bostadsbestånd bedömer du har behov av energieffektivisering? (Bas: 1) Andel av befintligt bostadsbestånd i behov av energieffektivisering, procent Totalt Privat Sabo Medelvärde 21 3% 48% % Medelvärde 218 49% 44% 1% Medelvärde 219 4% 34% 46% I genomsnitt beräknas knappt 3 procent av de privata bostadsbolagens och drygt 4 procent av de kommunala bostadsbolagens bestånd ha behov av energieffektivisering. Jämfört med förra årets undersökning har andelen privata bolag med behov av energieffektivisering minskat med 1 procentenheter. Andelen Sabo-företag som har behov av att energieffektivisera har minskat med procentenheter. Med hänsyn till att de intervjuade har uppskattat andelen och att det inte är samma företag som intervjuats vid båda tillfällena, är det svårt att dra någon slutsats om de lägre värdena innebär att energieffektivisering har skett under det senaste året. Omräknat till antal lägenheter innebär svaren, grovt räknat, att omkring 113 lägenheter hos SABO-företagen i undersökningen är i behov av energieffektivisering och ytterligare 2 lägenheter hos de intervjuade privata bostadsbolagen. Omräknat till hela beståndet av lägenheter i flerbostadshus indikerar svaren en totalvolym av ca 8 lägenheter med behov av energieffektivisering. Resonemanget går att utveckla genom att titta närmare på hur de intervjuade har svarat. 6

Andel av befintligt bostadsbestånd i behov av energieffektivisering Privata Sabo 2% 8% 8% 4% 22% 6% 14% 6% 16% 16% 32% 24% 42% % 1-2 % 21-4 % 41-6 % 61-8 % 81-1 % Vet ej % 1-2 % 21-4 % 41-6 % 61-8 % 81-1 % Vet ej Totalt Privata Sabo Andel 21 218 219 21 218 219 21 218 219 % 8 3 12 3 4 3 6 1-2 % 8 1 19 12 2 22 12 16 21-4 % 21 21 33 24 28 42 19 1 24 41-6 % 2 28 24 12 23 16 34 32 32 61-8 % 11 13 12 8 1 18 6 81-1 % 2 12 2 13 2 12 14 Vet ej 8 8 1 8 2 (Siffror inom parantes avser förra undersökningens resultat) Hos de privata bostadsbolagen kan man bland annat notera att andelen som menar att man inte har några behov av energieffektivisering i beståndet är i stort sett oförändrad jämfört med förra undersökningen. 22 procent (2) svarade att maximalt 2 procent av beståndet har behov av energieffektivisering. Den stora förändringen jämfört med förra årets undersökning är att inga privata fastighetsägare anser att huvuddelen av beståndet är i behov av energieffektivisering (13). Hos de intervjuade SABO-företagen har andelen som inte har något behov att energieffektivisera ökat till 6 procent (3). Ytterligare 16 procent (12) svarade att energieffektiviseringsbehovet begränsas till maximalt 2 procent av beståndet. Precis som i förra undersökningen anser flest, 32 procent (32), att 41-6 procent av beståndet behöver energieffektiviseras. De tydligaste skillnaderna mellan de privata och de kommunägda bostadsbolagen är att mer än procent av de kommunägda bolagen uppger att man har energieffektiviseringsbehov i en stor andel av beståndet, alltså 41-1 procent, jämfört med 24 procent hos de privata ägarna.

Hur stor andel av ert befintliga bestånd bedömer du har akut energieffektiviseringsbehov (åtgärdsbehov inom 2 år)? (Bas: 1) Andel av befintligt bestånd i akut behov av energieffektivisering, procent Totalt Privat Sabo Medelvärde 21 1% 6% 12% Medelvärde 218 9% 9% 9% Medelvärde 219 9% 6% 11% Svaren i år är omvänt jämfört med förra årets undersökning där andelen med akut behov av energieffektivisering har minskat hos de privata fastighetsägarna och ökat hos de kommunägda bolagen. Totalt ligger dock andelen på knappt 1 procent, samma som i förra undersökningen. Resultatet innebär att andelen av beståndet som är i akut behov av energibesparande åtgärder ligger stabilt kring 1 procent vid varje mättillfälle, men skillnaderna mellan privata och kommunägda bolag varierar. Man bör vara försiktig med att dra för stora slutsatser och det kan vara riskabelt att våga tolka det som att de privata företagens minskade andel verkligen beror på att man det senaste året har åtgärdat en del av de mest akuta behoven. 8

1.3 Minskning av energianvändning Kommer ni aktivt att arbeta med att minska energianvändningen det närmaste året? (Bas: 1) Privat % Sabo 4% 1% 96% Ja Nej Ja Nej Hos de kommunägda bolagen har 96 procent svarat att man aktivt kommer att arbeta med att minska energianvändningen. Vid förra undersökningstillfället var andelen 1 procent. Samtliga av de privatägda kommer aktivt att arbeta med att minska energianvändningen jämfört med förra årets resultat som var 9 procent. Arbetet med energieffektivisering är ett fortlöpande arbete, som inte behöver vara kopplad till en större enstaka renoverings- eller ombyggnadsåtgärd. Följande diagram åskådliggör hur fastighetsägarna tänker sig prioritera bland åtgärder för att öka energieffektiviteten. 9

Vilka av nedanstående alternativ är det troligast att ni först och främst kommer att använda? Flera alternativ är valbara (Bas: ja, 98) Privata fastighetsägare andel svar, procent Se över befintliga installationer (belysning, värme- och ventilationssystem etc.) Byte av fönster Ökad information till de boende i syfte att minska energiförbrukningen 39 34 3 28 1 4 4 82 92 Tilläggsisolering vind IMD (individuell mätning och debitering) Tilläggsisolering fasad Annat 28 2 39 23 18 26 28 6 3 3 2 2 4 6 8 1 21 218 219 Se över befintliga installationer (belysning, värme- och ventilationssystem etc.) Ökad information till de boende i syfte att minska energiförbrukningen Sabo andel svar, procent Byte av fönster 9 2 4 4 63 4 84 8 9 Tilläggsisolering vind IMD (individuell mätning och debitering) Tilläggsisolering fasad Annat 4 42 36 43 3 41 43 23 9 2 2 4 6 8 1 21 218 219 Precis som i de två tidigare undersökningarna menar flest fastighetsägare att man kommer att se över de befintliga installationerna inom belysning, värme och ventilation. Andelen har ökat något hos de kommunala bostadsbolagen jämfört med 1

förra mättillfället. Samtidigt har andelen hos de privata bostadsbolagen minskat från 92 till 4 procent. Byte av fönster anses viktigare hos de privata bostadsbolagen i årets undersökning än fjolårets, medan ökad information anses mindre viktigt i årets undersökning. Ökad information till de boende har minskat markant hos de privata ägarna och är nu mindre än hos de kommunägda. Hos de privata bostadsbolagen fortsatte IMD att minska och hade endast 18 procent jämfört med 39 procent för två år sedan. Hos de kommunägda bostadsbolagen föll andelen tillbaka till 21 års nivå, men är nästan dubbelt så stor som hos de privata. Tilläggsisolering av fasad har minskat kraftigt i årets undersökning. Bland de privata bostadsbolagen är det bara 6 procent (28) som anger detta och även hos de kommunägda bolagen har andelen minskat, till 23 procent (43). Även i år är den vanligaste åtgärden bland både SABO-företag och privata att se över befintliga installationer inom olika tekniska områden. Detta då det är ett relativt enkelt och kostnadseffektivt sätt att spara energi på. Att öka informationen till de boende och att byta fönster är andra exempel på vanliga åtgärder som också brukar prioriteras. Utöver dessa relativt enkla åtgärder väntas tilläggsisolering av vind bli en relativt vanlig åtgärd, åtminstone bland SABO-företagen. En stor andel av SABO-företagen har ett bestånd där många av lägenheterna byggdes under rekordåren 1961-19. Här har man behov av att förbättra ytskikten i klimatskal som fasad och fönster. I dessa fall är det kostnadseffektivt att samtidigt se över isoleringen i fasaderna. 11

Vilka ytterligare fördelar ser du med energieffektivisering? (Bas: 1) (Ny fråga 219) Andel svar, procent Ökat värde på fastigheterna Bra att samordna med renovering Lägre effektbehov i fastigheter vid kalla Ökad komfort för hyresgästerna Bättre avkastning på fastigheterna Attraktivare boende Annat 2 2 26 2 42 63 8 4 6 2 6 6 2 1 2 3 4 6 8 Sabo Privat De viktigaste fördelarna med energieffektivisering är ganska jämnt fördelade mellan åtgärder som antingen sänker kostnaderna eller höjer värdet på fastigheterna. Den enda hyresgäståtgärd som tar sig in på topp är ökad komfort för hyresgästerna som ungefär vart fjärde bostadsbolag ser som en fördel med energieffektivisering. Under punkten annat är det en majoritet som svarar miljöskäl. 12

Vilka av nedanstående anledningar är de största orsakerna till att ni inte kommer att arbeta med energieffektivisering det närmaste året? Flera alternativ är valbara (Bas: nej, 2) Endast två intervjuade företag svarade att man inte kommer att arbeta med energieffektivisering. Att de tagit detta beslut beror på att de redan har investerat i energieffektiviseringsåtgärder och att de renoverar hela tiden, men går inte in med tanken att det är för att minska energianvändningen, det kommer på köpet. 13

1.4 Positivt påverkande faktorer Vilken/vilka faktorer skulle kunna få er att öka takten i era energieffektiviseringar? Flera alternativ är valbara (Bas: 1) Privata fastighetsägare andel svar, procent Höjda energipriser Ekonomiskt stöd Genom samordning av andra akuta renoveringsåtgärder Bidra till Sveriges energieffektiviseringsmål Statliga energilån Förbättrad ekonomi genom att man avyttrat delar av beståndet Politiska beslut Annat Lägre ränta Vet ej/inget svar 3 44 28 8 49 38 1 48 4 34 38 41 1 2 23 16 24 18 14 1 1 2 3 4 6 8 9 21 218 219 Sabo andel svar, procent Ekonomiskt stöd Höjda energipriser Genom samordning av andra akuta renoveringsåtgärder Bidra till Sveriges energieffektiviseringsmål Statliga energilån Lägre ränta Förbättrad ekonomi genom att man avyttrat delar av beståndet Politiska beslut Annat Vet ej/inget svar 63 6 8 63 3 62 68 4 41 3 38 3 2 22 3 2 13 22 1 12 14 1 18 1 2 1 21 218 219 14

Utfallet i årets undersökning är ganska likt förra årets resultat. Höjda energipriser, ekonomiskt stöd, samordning av andra akuta renoveringsåtgärder och bidra till Sveriges energieffektiviseringsmål toppar precis som i fjolårets undersökning. Ekonomiskt stöd är, liksom vid förra undersökningen, den främsta faktorn för de kommunala bolagen och höjda energipriser för de privata fastighetsägarna. En iakttagelse är att en tredjedel av de kommunägda bolagen anser att statliga energilån kan få dem att öka takten i energieffektiviseringarna. Höjda energipriser hade 28 procent av de privata bolagen som en faktor förra året, i år har denna siffra stigit till 8 procent, även bland de kommunägda bolagen märks samma mönster. Enligt svaren finns det flera faktorer som skulle kunna öka takten i arbetet med energieffektivisering. Det handlar om både yttre ekonomiska faktorer och egna åtgärder inom bostadsbolagen: Höjda elpriser Ekonomiskt stöd Genom samordning av andra akuta renoveringsåtgärder Bidra till Sveriges energieffektiviseringsmål Jämfört med tidigare undersökningar är det fortfarande samma faktorer som ligger i topp. En intressant iakttagelse är den kraftiga ökningen bland de privata bolagen vad gäller höjda elpriser, detta medan den viktigaste faktorn för SABO-företagen fortsatt uppges vara ekonomiskt stöd. Politiska stimulanser eller ekonomiska stödprogram är inte uppskattat av alla aktörer och är något som till och från har präglat bygg- och fastighetsmarknaden, vilket historiskt sett lett till både ryckighet i investeringar, framskjutna projekt och ackumulerade underhållsbehov.. 1

Vilken/vilka av följande faktorer bedömer du är mest sannolika att de kommer att inträffa de närmaste 2 åren? Flera alternativ är valbara (Bas: 1) Privata andel svar, procent Höjda energipriser Bidra till Sveriges energieffektiviseringsmål Genom samordning av andra akuta renoveringsåtgärder Statliga energilån Ekonomiskt stöd Förbättrad ekonomi genom att man avyttrat delar av beståndet Politiska beslut Lägre ränta 44 23 6 12 1 26 41 4 22 1 16 12 18 12 8 1 13 8 3 1 2 3 4 6 8 21 218 219 Sabo andel svar, procent Höjda energipriser Genom samordning av andra akuta renoveringsåtgärder Bidra till Sveriges energieffektiviseringsmål Ekonomiskt stöd Statliga energilån Förbättrad ekonomi genom att man avyttrat delar av beståndet Politiska beslut Lägre ränta 23 1 18 2 2 18 1 8 3 4 8 2 3 2 3 8 46 38 3 34 1 2 3 4 6 21 218 219 Genom att de intervjuade bostadsföretagen har fått förtydliga vad man i första hand tror kommer att inträffa när det gäller de presenterade faktorerna i föregående fråga, får man en viss inblick i hur företagen resonerar när det gäller det strategiska arbetet och vilka omvärldsfaktorer man kommer att förhålla sig till. 16

De som räknar med höjda energipriser har ökat rejält jämfört med förra undersökningen. Tre fjärdedelar av de privata bostadsbolagen tror på höjda energipriser, förra undersökningen var det bara en fjärdedel. Hos de kommunägda bolagen tror knappt 6 procent (23) på höjda energipriser. Bland de kommunägda bostadsbolagen tror 3 procent (38) att energieffektivisering kommer att ske genom samordning av andra akuta renoveringsåtgärder de kommande två åren. Även de privata bostadsbolagen tror att energieffektivisering i samband med andra akuta renoveringsåtgärder kommer att vara färre än förra undersökningen, 22 procent (4) Det är tydligt att det mest sannolika av de presenterade alternativen är att energipriserna höjs. De stora elbolagen och nätägarna rapporterar om stora investeringsbehov i det befintliga nätet, vilket väntas återspeglas i en höjning av energipriser och nätavgifter. Betydligt färre än vid förra undersökningen räknar med att det kommer att ske genom samordning av andra akuta renoveringsåtgärder. Bland SABO-företagen är det också färre som tror på att ekonomiskt stöd blir verklighet. 1

1. Negativt påverkande faktorer Vilka faktorer skulle kunna få er att minska takten i era energieffektiviseringar? Flera alternativ är valbara (Bas: 1) Privata andel svar, procent Andra renoveringsbehov än energieffektiviseringsåtgärder prioriteras Brist på kapital Höjd ränta Utförsäljning av bestånd Annat 2 8 2 1 16 13 1 32 23 26 3 44 4 82 1 2 3 4 6 8 9 21 218 219 Sabo andel svar, procent Andra renoveringsbehov än energieffektiviseringsåtgärder prioriteras Brist på kapital Höjd ränta Utförsäljning av bestånd Annat 42 3 48 42 32 46 36 2 44 12 12 3 8 1 2 3 4 6 21 218 219 Att energieffektivisering måste stå tillbaka för andra renoveringsbehov har ökat kraftig hos de privata bostadsbolagen. Hela 82 procent (4) anser detta som en faktor som kan komma att minska takten. Samtidigt anses bristen på kapital starkare än risken för höjd ränta. Hos de kommunägda bolagen är rangordningen den samma som vid de två tidigare undersökningarna. Dock har betydelsen jämnats ut och ligger inom 4 procentenheter. Främst är det risken för höjd ränta som har ökat jämfört med förra undersökningen. 18

När det gäller att planera underhåll och renovering, handlar det till stor del om hur man kommer att prioritera bland åtgärderna. Varje fastighet måste bedömas för sig och även om man å ena sidan har en långsiktig strategisk och ekonomisk plan för sin fastighetsutveckling, måste man hantera akuta skador eller brister. Detta synsätt dominerar svaren även vid detta mättillfälle. En intressant skillnad mellan de privata och kommunägda bolagen går emellertid att skönja då de kommunägda bolagen tenderar att vara mer känsliga för brist på kapital och en höjd ränta när det gäller takten i genomförandet av energieffektiviseringsåtgärder. 19

Vilken/vilka av följande faktorer bedömer du är mest sannolika att de kommer att inträffa de närmaste 2 åren? Flera alternativ är valbara (Bas: 1) Privata andel svar, procent Andra renoveringsbehov än energieffektiviseringsåtgärder prioriteras Höjd ränta Utförsäljning av bestånd Brist på kapital Annat 24 33 48 2 46 2 3 14 8 1 2 3 4 6 21 218 219 Andra renoveringsbehov än energieffektiviseringsåtgärder prioriteras Utförsäljning av bestånd Sabo andel svar, procent Höjd ränta Brist på kapital Annat 2 12 1 18 1 3 29 34 38 4 1 2 3 4 6 21 218 219 Liksom de två tidigare undersökningarna är det en höjd räntenivå eller att andra renoveringsbehov måste prioriteras, som är de mest sannolika faktorerna att inträffa de närmaste två åren. Man kan notera att rädslan för höjd ränta har minskat, särskilt hos de privata bolagen. Det är en tydlig ökning av privata bostadsbolag som tror att andra renoveringsbehov kommer att prioriteras jämfört med förra undersökningen. 2

1.6 Boverkets regelverk eller grönt företag Vilket väger tyngst för er, Boverkets regelverk eller att vara ett grönt företag? (de intervjuade har fått värdera svaret på en tiogradig skala där 1 är Boverkets regelverk och 1 att vara ett grönt företag) (Bas: 1) 21-219 andel svar, procent Totalt Privat Sabo 21 218 219 21 218 219 21 218 219 1-3 Boverkets regelverk 24% 22% 22% 26% 28% 2% 21% 18% 24% 8-1 Grönt företag 18% 22% 12% 21% 23% 1% 1% 22% 14% Medelvärde,3,3,1,2,2 4,9,3,3,3 219 Privata andel svar, procent 21 218 219 1-3 Boverkets regelverk 26% 28% 2% 4-1% 48% % 8-1 Grönt företag 21% 23% 1% 219, Sabo andel svar, procent 21 218 219 1-3 Boverkets regelverk 21% 18% 24% 4-63% 3% 6% 8-1 Grönt företag 1% 22% 14% Svaren ska tolkas på så sätt att värdet innebär att man tycker att det är lika viktigt med Boverkets regelverk som att vara ett grönt företag. Värden 4- innebär att man anser att det är viktigare att vara ett grönt bolag, men att Boverkets regelverk har viss betydelse. 8-1 innebär att man först och främst vill vara ett grönt företag och att Boverkets regler har underordnad betydelse. I årets undersökning hamnade medelvärdet några tiondelar lägre än vid förra mättillfället. Värdet för de privata bostadsbolagen var 4,9 och,3 för de kommunägda. Värdena ska tolkas som att man uppfattar båda faktorer som lika viktiga. 12 procent (22) av de intervjuade anser att vara ett grönt företag är viktigare än Boverkets regelverk. Boverkets regelverk innehåller både krav, tvingande regler och råd. Företagen har således att hålla sig till de tvingande kraven, medan vissa råd kan vara vägledande. I många fall har man egna strängare krav för att uppvisa en hög miljöprofil. 21