UTSKICK Nr 16 2014-11-04

Relevanta dokument
UTSKICK Nr

UTSKICK Nr

UTSKICK Nr

UTSKICK Nr

UTSKICK Nr

UTSKICK Nr

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016

SKATTEDAGAR

UTSKICK Nr

Lagförteckning (A Ö)... 5 Inkomstskatt Mervärdesskatt Sociala avgifter Fastighet Internationellt...

Stockholm den 8 april 2014

Svensk författningssamling

Skattesmäll Regeringens genomförda eller aviserade förändringar på skatteområdet.

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING Beskrivning av problemet och vad Skatteverket vill uppnå. Bakgrund

10 Allmänna avdrag Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129

Nettodebitering vad gäller? Örjan Lönngren

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från

4. Lagförslag i lagrådsremissen

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Förbättringar av husavdragets fakturamodell

21 Pensionssparavdrag

Regeringens proposition 2008/09:182

Fastighetsförvaltning som enskild näringsidkare olika strategier m.m.

Frågor om dricks särskilt vid betalning med kontokort

Svensk författningssamling

23 Inkomst av kapital

Rapport till PRO angående beskattning av pensioner och arbetsinkomster i 16 länder

Regeringens proposition 2007/08:55

Månadstabellen Tvåveckorstabellen Avdrag som beaktas i preliminärskattetabellerna Grundavdrag...

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag (Fi 2014:06) Dir.

Fakta för arbetsgivare och företag om. Datum, belopp och procentsatser Perioden januari maj 2016

Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension

Fakta för arbetsgivare och företag om. Datum, belopp och procentsatser Perioden juni december 2016

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

23 Inkomst av kapital

AMF Tjänstepension. Försäkringsvillkor för traditionell försäkring och fondförsäkring 1 FÖRSÄKRINGSAVTALET. 1.4 Tiden för AMFs ansvar

Fi2004/ Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag

Förmån av tandvård en promemoria

8 Utgifter som inte får dras av

12 Beräkning av skatten

Viktiga datum, 2014-års kalender

Regeringens proposition 2013/14:151

Samma eller likartad verksamhet - Ordalydelsens nya skatterättsliga tolkning

Värdepappersinformation inför deklarationen PRIVATE BANKING

Fondförsäkring för Avtalspension SAF-LO och Livsarbetstidspension

ITP 1, ITPK, ITPK PP och Livsarbetstidspension

Skatteberäkning Beskattningsår 2015

Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707

Skatteverkets meddelanden

UTSKICK Nr

Budgetproppen samt skattefrågor inför årsskiftet

Regeringens proposition 2009/10:36

Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror

Regeringens proposition 2003/04:149

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING

Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring

Beskattning av ägare till fåmansbolag

10 Allmänna avdrag Påförda egenavgifter m.m.

Swedbank Kapitalförsäkring Depå 0707

Bilaga till dnr /113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.

Skatteverkets meddelanden

Redogörelse Kalenderår

Investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

Elektronisk personalliggare i byggbranschen

Hur fungerar det? FÖRHANDSINFORMATION OM INVESTERINGSSPARKONTO

Löner till anställda som metod att undanta vissa kvalificerade andelar från 3:12- beskattning och en utvidgad löneunderlagsregel.

Incitamentsprogram 2016/2019

Promemoria. Nya regler om trängselskatt. Promemorians huvudsakliga innehåll

Välkommen till Skattehuset Proffs Information år 2014!

Svensk författningssamling

Exempel på tentamensuppgifter (lösningsförslag följer sist i dokumentet)

Hästen och skatten FAR


Regeringens proposition 2013/14:147

DOM Meddelad i Stockholm

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition 1998/99:10

Bilaga 2. Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, och finansieringsanalys

Handläggningsordning för enskilda överenskommelser vid Umeå universitet

Direktionen beslutade den att det skulle upprättas en policy med riktlinjer för representation inom Räddningstjänsten Jämtland.

Yttrande över betänkandet Beskattning av incitamentsprogram (SOU 2016:23)

TellerAvtal Fysisk Handel

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

3 Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget näringsverksamhet

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU. Sammanfattning

Dags att deklarera. Deklarationen ska finnas hos Skatteverket senast den 2 maj.

Vanliga frågor och svar om uppdraget som god man för barn

Yttrande i Högsta domstolens mål nr X XXXX-XX

15 Underprisöverlåtelser

Introduktionsföreläsning till skatterätten

Investeringssparkonto

Bilaga 1 - villkor för verksamhetsbidrag inom uppdraget resurscentra för kvinnor

KOLL &KONTROLL ELEKTRONISK PERSONALLIGGARE

UTSKICK Nr

Revisionsrapport. Statens Järnvägars årsredovisning 2003

Skattekontot och intäktsräntan

Transkript:

SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Skattedagar 2014/15 Boka en dag fylld av skattenyheter. Våra kunniga föreläsare uppdaterar dig inom alla aktuella och viktiga skatteoch momsnyheter på ett lättbegripligt och intressant sätt. UTSKICK Nr 16 2014-11-04 Den nya regeringen har lämnat sin första budget, höstbudgeten. I den finner man en mängd skatteförslag, av olika dignitet, men också aviseringar om att man skall tillsätta utredningar inom skatteområdet. Bland annat handlar det om fåmansföretagarnas 3:12-regler, bolagsförpackade fastigheter, framtida flygskatter m.m. I detta utskick har vi sammanfattat budgeten under Flik 10. Regeringen föreslår vissa justeringar av HUS-avdragsreglerna. Primärt innebär det ökat uppgiftslämnande för utföraren, men också ett intressant förtydligande om närståendebegreppet. Se under Flik 3. Fördjupningsdagen är ett bra komplement till Skattedagen. Vi koncentrerar oss på ett fåtal skattefrågor som kan uppstå i din kontakt med kunder. Vi analyserar och tittar på lösningar som stärker dig i din roll som rådgivare Bokar ni både en Skattedag och en Fördjupningsdag får ni dessutom 500 kr i rabatt på Fördjupningsdagen. Information och anmälan www.skattehuset.com Tel. 031-7116898 Flik 3 Flik 9 Flik 10 Flik 10 Nr 6 Ändring i HUS-avdragsreglerna Nr 18 Gåva av fastighet Nr 15 Regeringens höstbudget Nr 16 Personalliggare i byggbranschen Utbytesblad Flik 11 Sid 22 Konsumentprisindex september SKATTEHUSET i GÖTEBORG AB Box 11092, 404 22 Göteborg Beställning: 031-711 68 98, Support: 031-711 40 90, Fax: 031-711 45 90 www.skattehuset.com info@skattehuset.com

SKATTEHUSET INFORMATION 3 FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Nr 6 2014-11-04 Sid 1 (2) Ändring i HUS-avdragsreglerna SAMMANFATTNING Regeringen föreslår vissa justeringar av HUS-avdragsreglerna. Primärt innebär det ökat uppgiftslämnande för utföraren, men också ett intressant förtydligande om närståendebegreppet. KÄLLA Prop. 2014/15:10 Justeringar av reglerna Regeringen föreslår att vissa regler inom HUS-avdragssystemet ändras. Syftet är framförallt att ge Skatteverket (SKV) ett bättre underlag för sina kontroller. Ändringar avser framförallt justeringar av den s.k. fakturamodellen för HUS-avdraget. Ökat antal uppgifter Utförarens begäran om utbetalning ska enligt förslaget innehålla fler uppgifter än idag. Enligt förslaget ska utföraren lämna uppgifter om, antalet arbetade timmar debiterad ersättning för material debiterad ersättning för annat än hushållsarbete och material, samt vilken typ av arbete som utförts Det ska däremot inte införas något krav på att faktura eller kvitto ska bifogas utförarens begäran om utbetalning. Inte heller ska det införas någon reglering av hur arbetskostnaden ska beräknas eller något sådant högsta belopp för skattereduktion. Ombud Den nuvarande bestämmelsen om utförarens begäran om utbetalning från SKV förtydligas så att det framgår att ett ombud är en sådan behörig företrädare för utföraren som kan begära utbetalning. Elektroniskt uppgiftslämnande Utföraren ska fortsättningsvis endast kunna göra en begäran om utbetalning elektroniskt. Kravet på att ansökan ska vara egenhändigt undertecknad ändras till ett krav på att den ska vara undertecknad. SKV ska kunna medge befrielse från skyldigheten att lämna ansökan elektroniskt om det föreligger särskilda skäl. En sådan ansökan ska lämnas senast 30 april 2015. En ansökan om befrielse ska gälla som längst i sex månader. Kontoinbetalning En utbetalning till utföraren förslås endast kunna ske till utförarens konto. Någon möjlighet att få en utbetalning på annat sätt slopas.

FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Nr 6 2014-11-04 Sid 2 (2) Med konto avses i detta avseende inte utförarens skattekonto, utan utbetalningen ska således ske till ett vanligt bankkonto eller liknande. Betalningssäkring Enligt förslaget införs möjlighet att betalningssäkra för att säkerställa återbetalning enligt lagen om förfarande vid skattereduktion. Inget krav på spårbara betalningsmedel Det anges uttryckligen i förslaget att det inte ska införas något krav på att köparens betalning ska göras med ett spårbart betalningsmedel. Det ska således även fortsättningsvis vara möjligt att betala kontant för utförda tjänster. Närstående Bestämmelsen om att HUS-arbete inte får utföras av den som begär skattereduktionen eller av en närstående till denne förtydligas enligt förslaget så att det är otvetydigt att bestämmelsen syftar på en fysisk person som rent faktiskt utför det aktuella arbetet. Ikraftträdande De ändrade reglerna föreslås träda ikraft den 1 januari 2015. Det utökade uppgiftslämnande, kravet på elektronisk ansökan och utbetalning till konto ska tillämpas på begäran om utbetalning som avser arbete som betalats av köpare efter 31 mars 2015. Bestämmelserna om betalningssäkring ska tillämpas första gången i fråga om begäran som gjorts efter 31 januari 2015. Att tänka på! Det kanske mest intressanta med detta förslag är förtydligandet om närståenderegeln. SKV har således feltolkat reglerna ända sedan de infördes. Regeringen skriver och kommenterar sitt förtydligande med att det redan av propositionerna 2006 och 2008 framgår att man avser den fysiska utföraren. Det kan finnas skäl för den som vägrats avdrag med hänvisning till att det är den egna enskilda firman som utfört arbete med anställd personal på ägarens fastighet, att överväga en begäran om omprövning.

SKATTEHUSET INFORMATION 9 SKATTETIPS Nr 18 2014-11-04 Sid 1 (2) Gåva av fastighet SAMMANFATTNING KÄLLA Skatterättsnämnden har avgjort ett förhandsbesked varigenom man bedömer de inkomstskatterättsliga effekterna av en gåva av fastighet till bolag. Skatterättsnämnden förhandsbesked 2014-10-16, dnr 15-14/D Bakgrund Skatterättsnämnden (SRN) har avgjort ytterligare ett förhandsbesked som behandlar frågan om de skatterättsliga effekter av en gåva av fastighet till ett bolag som givaren själv är delägare i. I detta liksom i det tidigare förhandsbeskedet ställs frågan med anledning av den dom i Högsta Domstolen (HD) (NJA 2013 s. 886) som avkunnades hösten 2013 och som gällde ett stämpelskattemål. I nämnda mål var det domstolens uppfattning att förutsättningen för gåvan var att det fanns en gåvoavsikt gentemot mottagande bolag, vilket det enligt domstolen normalt inte kan finnas. Därigenom kunde transaktionen inte ses som en gåva, utan betraktades som ett stämpelskattepliktigt tillskott. Den frågeställning som aktualiserats med anledning av denna dom är om samma betraktelsesätt ska användas också ifråga om de skatterättsliga effekterna av en överföring av fastighet. Förutsättningar i målet A äger fastigheten X. A vill berika sin tidigare maka B som han har gemensamma barn med. Transaktionen ska genomföras på sådant sätt att A först bildar ett bolag, AB. Därefter överlåter han genom gåva 40 procent av aktierna i detta bolag till B. AB bildar därefter ett dotterbolag, DB, till vilket A överlåter fastigheten X. Ersättningen för denna transaktion uppgår till de lån som belöper på fastigheten. Ersättningen understiger taxeringsvärdet för överlåtelseåret men överstiger det skattemässiga restvärdet. A önskar besked om överlåtelsen av fastigheten till DB inkomstskatterättsligt ska anses som en gåva. Därutöver önskar han också besked om skatteflyktslagen är tillämplig på transaktionen. A uppfattar själv transaktionen som en enligt praxis skattefri gåva och utgången i NJA 2013 s 886 påverkar enligt A inte detta.

SKATTETIPS Nr 18 2014-11-04 Sid 2 (2) Skatteverkets yttrande Skatteverket (SKV) har i ett yttrande konstaterat att överlåtelsen inkomstskatterättsligt ska betraktas som en gåva, men att transaktionen görs för att minska överlåtarens skatt varför denna transaktion, i likhet med bedömningen i NJA 2013 s 886 som enligt domstolen skedde utan gåvoavsikt, även denna bör anse ske utan gåvoavsikt. Alternativt bör, enligt SKV, skatteflyktslagen vara tillämplig. Skatterättsnämndens bedömning SRN konstaterar efter en redogörelse för bland annat förutsättningarna i NJA 2013 s 886, att den överlåtelse som A avser att göra uppfyller de krav som i praxis ställts upp för att anses som en gåva inkomstskatterättsligt. SRN anser inte att utgången i NJA 2013 s 886 föranleder någon annan slutsats ifråga om de inkomstskatterättliga effekterna varför transaktionen enligt SRN ska betraktas som en gåva inkomstskatterättsligt. På frågan om skatteflyktslagen är tillämpligt på transaktionen är det SRNs uppfattning att den inte är tillämplig. Att tänka på! SRN har nu avgjort två förhandsbesked rörande de inkomstskatterättsliga effekterna av fastighetsöverlåtelser i beaktande av att HD i sin dom 2013 bedömt gåvokriterierna i stämpelskattefrågan. Man kan konstatera att SRNs beslut innebär att vad som anses utgöra gåva av fastighet således har olika innebörd beroende på om frågan gäller den inkomstskatterrättsliga sidan eller stämpelskatt. SKVs bedömning, om än inte helt klart uttalad, synes däremot vara att HD:s tolkning även ska gälla inkomstskatterättsligt i betydelsen att huvudregeln är det inte kan föreligga någon gåvoavsikt gentemot ett aktiebolag. Transaktionen kan av det skälet därför inte vara en gåva. Motsvarande utgång som ovan har SRN meddelat i förhandsbeskedet 2014-10-02, dnr 113-13/D. Eftersom SKV inte biträder SRNs bedömning får man förutsätta att såväl nu aktuella förhandsbeskedet, liksom det som avkunnades 2 oktober, kommer att överklagas till Högsta Förvaltningsdomstolen.

SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 15 2014-11-04 Sid 1 (6) Regeringens höstbudget SAMMANFATTNING Den nya regeringen har lämnat sin budget för 2015. Den innehåller många förslag som berör skatteområdet. Bl.a. nya skiktgränser, förändringar av RUT, m.m. KÄLLA Prop. 2014/15:1 Budgeten Regeringen har lämnat höstbudgeten till riksdagen för vidare behandling senare i höst. Sammanfattningsvis innehåller den följande förslag inom skatteområdet. Jobbskatteavdraget Jobbskatteavdraget trappas av för dem som vid årets ingång inte har fyllt 65 år och som har arbetsinkomster som överstiger 13,48 prisbasbelopp per år. Det motsvaras 2015 av en arbetsinkomst på ca 50 000 kronor eller mer per månad. Avtrappningstakten ska vara 3 procent. För dem som vid årets ingång har fyllt 65 år trappas jobbskatteavdraget av för arbetsinkomster som överstiger 600 000 kronor per år med en avtrappningstakt på 3 procent. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Pensionärernas beskattning Det förhöjda grundavdraget för dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år, förstärks på så sätt att pensionärer inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget förstärks även för dem med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år. Sammanlagt minskar skatten för personer som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år med 1,98 miljarder kronor. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Skiktgränserna 2015 Vid bestämmandet av den nedre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2015, ska uppräkningen ske med förändringen i konsumentprisindex. Något ytterligare tillägg skall inte göras. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 421 800 kronor för beskattningsåret 2015 (brytpunkt 434 900 kronor).

ÖVRIGT Nr 15 2014-11-04 Sid 2 (6) För att få samma basår, dvs. beskattningsår 2015, vid efterföljande uppräkningar av skiktgränserna ska den övre skiktgränsen fastställas till 616 100 kronor för beskattningsåret 2015 (brytpunkt 629 200 kronor). Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande Rätten att göra avdrag för premier för pensionsförsäkring och inbetalningar på pensionssparkonton (pensionssparavdrag) begränsas genom att det fasta beloppet sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången för försäkringspremier som betalas och inbetalningar på pensionssparkonton som görs efter den 31 december 2014. Rätten att göra avdrag med ett fast belopp bör slopas helt den 1 januari 2016. Skattereduktion om mikroproducerad förnybar el En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el skall införas. Rätten gäller fysiska och juridiska personer, dödsbon samt svenska handelsbolag. Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock max så många kwh som tagits ut i anslutningspunkten. Skattereduktionen uppgår till underlaget för skattereduktionen multiplicerat med 60 öre. Slopad läx-rut Den särskilda bestämmelsen om skattereduktion för hjälp med läxor och annat skolarbete slopas. Bestämmelsen om skattereduktion för barnpassning ändras så att den endast omfattar barnpassning som inte mer än i ringa omfattning innefattar hjälp med läxor och annat skolarbete. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015. Halverat RUT-avdrag m.m. Det maximala RUT-avdraget bör sänkas till 25 000 kronor per skattskyldig och år för personer som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år. Bestämmelsen om skattereduktion för t.ex. kockar och bartenders samt poolrengöring inomhus bör slopas och det bör undersökas om det finns anledning att begränsa antalet RUT-tjänster ytterligare. De kommande förslagen bör träda i kraft den 1 januari 2016.

SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 15 2014-11-04 Sid 3 (6) Förbättringar av fakturamodellen Fakturamodellen för husavdraget bör förbättras, bl.a. genom att Skatteverket ges ett fylligare urvalsunderlag för närmare kontroller. De kommande förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Slopad skattereduktion för gåvor Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet bör slopas. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2016. Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga Nedsättningen av socialavgifterna, inklusive den allmänna löneavgiften, för personer som vid årets ingång inte har fyllt 26 år, slopas. Detta kommer att ske i två steg. De föreslagna lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2015. Under 2015 ska nedsättningen av socialavgifterna för unga övergångsvis vara halverad. För 2015 innebär detta att arbetsgivaravgifterna blir 23,44 procent för personer födda 1989 eller senare. Motsvarande egenavgifter blir 21,91 procent och särskild löneskatt 24,26 procent. Särskild löneskatt för äldre Särskild löneskatt införs på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt införs även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten bestäms till 5,6 procent. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. För 2015 innebär detta att arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt för aktiv näringsverksamhet för personer födda 1937 och tidigare, kommer att bli 5,6 procent. Motsvarande avgift för personer födda mellan 1938 och 1949, blir 15,81 procent. Särskild löneskatt för passiv näringsverksamhet blir med båda ovanstående förutsättningar, 24,26 procent. Avdragsrätten för förvaltningsutgifter Förvaltningsutgifter får inte dras av i inkomstslaget kapital. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.

ÖVRIGT Nr 15 2014-11-04 Sid 4 (6) Inga lättnadsregler för oäkta bostadsrättföretag De s.k. lättnadsreglerna för oäkta bostadsföretag förlängs inte när de löper ut vid utgången av 2015. Efter att lättnadsreglerna löpt ut kommer huvudregeln för onoterade andelar att gälla även för andelar i oäkta bostadsföretag. Denna innebär ett skatteuttag på utdelning och kapitalvinst med 25 procent. Översyn av 3:12-reglerna Reglerna för beskattning av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag (3:12- reglerna) bör ses över. Spänningarna mellan beskattning av arbetsinkomst och kapitalinkomst har ökat väsentligt sedan 1990/91 års skattereform enligt regeringen och man avser därför att se över beskattningen av utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar i fåmansföretag bl.a. för att upprätthålla det ursprungliga syftet med regelverket. Utredning om finansiering av infrastrukturinvesteringar via skatter och avgifter En utredning bör tillsättas för att undersöka hur större infrastrukturprojekt kan finansieras genom uttag av en särskild skatt eller avgift. Utredning om beskattning av den finansiella sektorn En utredning bör tillsättas för att se över förutsättningarna för och utformningen av en förändrad beskattning av den finansiella sektorn. Utredning om paketeringar av fastigheter En utredning bör tillsättas om förekomsten av paketering av fastigheter som ett verktyg för skatteplanering. Även frågan om fastighetsbildningsåtgärder missbrukas för att undgå stämpelskatt bör i detta sammanhang utredas. Regeringen anser att fastigheter tillhör den kategori tillgångar som har längst avskrivningstid och därmed får fastighetspaketering större betydelse än paketering av andra typer av tillgångar. Även frågan om fastighetsbildningsåtgärder missbrukas för att undgå stämpelskatt och om en lagändring av detta skäl är motiverad bör i detta sammanhang utredas. Skatteplanering i välfärdssektorn Förekomsten av skatteplanering i välfärdssektorn bör kartläggas och analyseras. Regeringen tillsammans med vänsterpartiet anser att det är rimligt att verksamheter som får offentliga medel också beskattas i Sverige. Mot denna bakgrund är det lämpligt att förekomsten av skatteplanering i välfärdssektorn kartläggs och analyseras.

SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 15 2014-11-04 Sid 5 (6) Höjda fordonsskatter Fordonsskatten höjs för flertalet personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det koldioxidbaserade systemet. Höjningen sker genom att utsläppsnivån för när koldioxidbeloppet börjar tas ut sänks från 117 gram till 111 gram koldioxid per kilometer samt genom att koldioxidbeloppet höjs från 20 kronor till 22 kronor. För fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, höjs koldioxidbeloppet från 10 kronor till 11 kronor. Samtidigt höjs bränslefaktorn som används vid beräkningen av fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon från 2,33 till 2,37. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Fordonsskatten för personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar i det viktbaserade systemet höjs med ca 11 procent för dieseldrivna fordon och ca 14 procent för övriga fordon. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2015. Höjd skatt på bekämpningsmedel Skatten på bekämpningsmedel höjs från 30 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet till 34 kronor per kilogram verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015. Höjd skatt på naturgrus Skatten på naturgrus höjs från 13 kronor per ton naturgrus till 15 kronor per ton naturgrus. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015. Höjd skatt på avfall Skatten på avfall höjs från 435 till 500 kronor per ton avfall. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015. Höjd skatt på kärnkraft Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs från 12 648 till 14 770 kronor per megawatt och månad av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Det avdrag som medges när en kärnkraftsreaktor varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn höjs från 415 till 485 kronor per megawatt och överskjutande kalenderdygn. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2015.

ÖVRIGT Nr 15 2014-11-04 Sid 6 (6) Höjd energiskatt på dieselbränsle Energiskatten på dieselbränsle bör höjas med 20 öre per liter, utöver den årliga indexomräkningen. Befrielsen från energiskatt på biodrivmedel som ersätter fossilt dieselbränsle, bör minskas med motsvarande belopp. En höjd energiskatt på dieselbränsle bör åtföljas av en sänkning av fordonsskatten för dieseldrivna lätta fordon. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 2015. Utredning om vägslitageskatt En utredning bör tillsättas för att utreda hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga fordon kan utformas. Skatt på handelsgödsel För att minska övergödning av vattenområden bör en skatt på handelsgödsel införas den 1 januari 2016. Övrigt Utöver ovanstående justeras ett antal andra skatter. Det gäller alkoholskatter, tobaksskatter, skatt på införsel av cigaretter, trängselskatt för utländska fordon m.m.

SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 16 2014-11-04 Sid 1 (3) Personalliggare i byggbranschen SAMMANFATTNING Regeringen föreslår att det införs personalliggare i byggbranschen. En sådan ska föras elektroniskt på byggarbetsplatser av den som bedriver byggverksamhet. Reglerna träder ikraft den 1 januari 2015. KÄLLA Prop. 2014/15:6 Nya verksamheter Regeringen föreslår att reglerna om skyldighet att föra personalliggare utvidgas till att också omfatta byggbranschen. Enligt förslaget ska de nya bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL) tillämpas på byggarbetsplatser i Sverige. Skatteverket ska enligt förslaget ha möjlighet att göra oannonserade kontrollbesök i byggbranschen. Förslagen ska träda ikraft 1 januari 2015. Definitioner Två nya begrepp införs och definieras i SFL, dels begreppet byggverksamhet och dels begreppet byggarbetsplats. Elektroniskt Personalliggaren i byggbranschen ska enligt förslaget föras elektroniskt. Vem omfattas? Enligt förslaget ska såväl byggherren som den som bedriver byggverksamhet ha skyldigheter att fullgöra. Byggherren ska anmäla till Skatteverket att byggverksamhet ska påbörjas. Denna anmälan måste ske innan byggverksamheten påbörjats och tilldelas då ett unikt identifikationsnummer. Byggherren ska också ha skyldighet att tillhandahålla utrustning så att en elektronisk personalliggare kan föras. Efter att byggverksamheten har avslutats har byggherren två veckor på sig att underrätta Skatteverket om detta. Byggherrens ansvar kan enligt förslaget genom skriftligt avtal överlåtas till en näringsidkare som fått i uppdrag att självständigt ansvara för arbetets utförande. Den som bedriver byggverksamhet, byggföretaget, har som framgår ovan också skyldigheter. Enligt förslaget ska denne föra personalliggare i den av byggherren tillhandahållna utrustningen. Skyldigheten omfattar också i personalliggaren dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkare samt att löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för personer verksamma i näringsverksamheten.

ÖVRIGT Nr 16 2014-11-04 Sid 2 (3) Det finns inget krav på att personen ska vara anställd eller uppbära ersättning. Personal som under kortare tid bara lastar eller lossar material, varor eller hjälpmedel ska inte dokumenteras i personalliggaren. Den som bedriver byggverksamhet kan tillskillnad från byggherren inte överlåta sina skyldigheter till annan. Tillgänglig Personalliggaren ska av byggherren och byggföretaget hållas tillgänglig på byggarbetsplatsen. Skatteverket har rätt att göra oannonserade kontrollbesök för att kontrollera personalliggaren på byggarbetsplatsen, dock inte i en lägenhet som helt eller till inte oväsentlig del används som bostad. Skatteverket har rätt att vid ett kontrollbesök begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Någon möjlighet att tvinga fram identifikation ges däremot inte. Undantag från skyldigheterna Skyldigheterna enligt de nya reglerna ska inte gälla för en byggherre förrän den sammanlagda kostnaden för byggverksamheten på byggarbetsplatsen kan antas uppgå till mer än fyra prisbasbelopp (fn.178 000 kr). Skyldigheten ska inte heller gälla när en byggherre som är en fysisk person som inte i näringsverksamhet utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten. Inget krav på ID-handling Det införs inte något krav på att den som arbetar på en byggarbetsplats ska vara skyldig att bära legitimation. Kontrollavgift Kontrollavgift ska tas ut om den som är skyldig att föra en personalliggare eller tillhandahålla utrustning för elektronisk personalliggare på en byggarbetsplats, inte fullgör denna skyldighet. Detsamma gäller om personalliggaren inte hålls tillgänglig för Skatteverket på byggarbetsplatsen. Kontrollavgiften ska vara 10 000 kr vid varje kontrolltillfälle och 2 000 kr för varje person som vid kontrollen är verksam och som inte är dokumenterad i en tillgänglig personalliggare. Har Skatteverket tidigare tagit ut kontrollavgift och om ny ska tas ut inom ett år från den dag kontrollavgift meddelade ska avgiften istället vara 20 000 kr.

SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 16 2014-11-04 Sid 3 (3) Kontrollavgift ska också tas ut om Skatteverket vid ett kontrollbesök finner att den som är skyldig att lämna uppgift om att byggverksamhet påbörjats och var den ska bedrivas, inte fullgjort denna skyldighet. Kontrollavgiften ska då vara 25 000 kr. Det ska finnas möjlighet till hel eller delvis befrielse från kontrollavgift om det vore oskäligt att ta ut full avgift. Ikraftträdande De nya reglerna ska träda ikraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången på byggarbetsplatser där byggverksamheten påbörjas efter lagens ikraftträdande. På de arbetsplatser där byggverksamhet startat innan nämnda datum ska lagen tillämpas om det kan antas att byggverksamheten kommer att avslutas efter 30 juni 2016. Att tänka på! Reglerna om personalliggare omfattas efter denna lagändring, utöver byggbranschen, restaurangverksamhet, frisörer samt tvätterier. Det är kanske inte osannolikt att man i framtiden kommer att ytterligare vidga omfattningen av skyldigheten att föra personalliggare. När det gäller personalliggare ska det påpekas att Skatteverket vid sina kontrollbesök ibland kräver att få kontrollera äldre personalliggare också, d.v.s. bevarandeskyldigheten. Någon sådan rättighet har dock inte Skatteverket enligt två domar i Kammarrätten (KR Stockholm, dom 2014-10-08, mål nr 3514-14 samt KR Sundsvall dom 2013-02-06, mål nr 1284-12). En sådan kontroll ska, konstaterar Kammarrätterna, ske genom revision.

SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER 2014-11-04 Sid 21 (22) 18. MOMS VALUTAKURSER Valutakurs När du gör en valutaomräkning för moms, får du använda en genomsnittlig kurs under månaden. Riksbanken och Tullverket lämnar uppgifterna och Skatteverket rekommenderar att du använder någon av de två. Riksbanken Riksbankens valutakurser är ett medelvärde av mittkurserna under den månad som har gått. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 118,39 118,8915 118,7907 120,9886 121,0014 121,8305 EU 1 euro EUR 8,8338 8,8716 8,8657 9,0319 9,0311 9,0867 IS Island 100 kronor, ISK 5,4978 5,6899 5,6817 5,8222 5,8311 5,8801 JP Japan 100 yen, JPY 6,2378 6,3687 6,2703 6,378 6,4542 6,5507 CA Kanada 1 dollar, CAD 5,9224 5,8775 5,774 5,2492 6,0332 6,1732 NO Norge 100 kronor, NOK 102,573 106,0367 106,8638 109,3964 110,6517 110,7908 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,115 2,1247 2,111 2,1589 2,16 2,1974 CH Schweiz 100 franc, CHF 717,2333 726,4394 728,1275 740,90 740,0285 745,8516 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6816 10,7567 10,6606 10,9466 11,0759 11,2984 US USA 1 dollar, USD 6,4838 6,4977 6,414 6,5399 6,5697 6,6845 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov -13 Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 123,8406 123,2801 123,5358 119,05 120,10 EU 1 euro EUR 9,2337 9,1904 9,1996 8,884 8,959 IS Island 100 kronor, ISK 5,9669 5,9515 5,9881 5,2403 5,0539 JP Japan 100 yen, JPY 6,7019 6,703 6,643 6,5858 6,3329 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,3547 6,3153 6,4754 6,279 6,146 NO Norge 100 kronor, NOK 109,9695 111,2434 112,3616 108,2286 106,5471 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,228 2,193 2,194 2,120 2,1438 CH Schweiz 100 franc, CHF 754,9416 758,3302 761,5138 721,21 731,48 GB Storbritannien 1 pund, GBP 11,6416 11,5308 11,6216 10,5995 10,714 US USA 1 dollar, USD 6,816 6,899 7,123 6,58 6,541

TABELLER 2014-11-04 Sid 22 (22) Tullverket Tullverkets valutakurser är växelkursen den näst sista onsdagen i varje månad, och gäller för den kommande månaden. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 120,97 118,55 1,2043 1,1908 1,2266 1,2189 EU 1 euro EUR 9,03 8,84 8,9865 8,8879 9,1579 9,0988 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas ej längre ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,3763 6,2560 6,3970 6,2784 6,4650 6,5729 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1874 5,9558 5,9762 5,7313 6,0127 6,0867 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0746 1,0588 1,0805 1,0715 1,1063 1,1132 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1676 2,1248 2,1609 2,1148 2,1854 2,1725 CH Schweiz 100 franc, CHF 740,23 716,52 735,72 730,29 749,55 745,08 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6808 10,7523 10,9209 10,5980 11,1512 11,1762 US USA 1 dollar, USD 6,5842 6,5309 6,5314 6,3815 6,6323 6,6340 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 121,470 124,59 123,68 124,66 120,58 EU 1 euro EUR 9,0571 9,2908 9,2216 9,2813 8,998 IS Island 100 kronor, ISK Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas 5,5400 ej längre ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,5386 6,8052 6,7190 6,6842 6,649 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1523 6,4319 6,3310 6,5444 6,356 NO Norge 100 kronor, NOK 111,23 111,43 112,15 111,97 109,17 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1847 2,2478 2,2037 2,2140 2,1585 CH Schweiz 100 franc, CHF 743,21 764,58 761,62 767,29 730,14 GB Storbritannien 1 pund, GBP 11,3494 11,7759 11,5186 11,6778 10,7262 US USA 1 dollar, USD 6,6862 6,9012 6,9303 7,1704 6,6745 19. KONSUMENTPRISINDEX Månad Basår 1980 2014 2013 2012 Januari 311,39 312,00 311,85 Februari 312,70 313,39 313,94 Mars 312,68 314,65 314,80 April 313,89 314,03 315,49 Maj 314,05 314,54 315,23 Juni 314,70 313,99 314,45 Juli 313,67 313,55 313,23 Augusti 313,35 313,84 313,55 September 313,85 315,05 314,81 Oktober 314,40 314,59 November 314,20 313,82 December 315,04 314,61