FRÅGOR och SVAR utbildning om stödansökan våren 2015

PROMEMORIA 1 (30) 30.4.2015 FRÅGOR och SVAR utbildning om stödansökan våren 2015 Allmänna frågor Kan schemat för åtskiljande av uppgifter ändras i kommunerna för den nya programperioden? Ja. Personerna är inte bundna till sina roller när det gäller åtskiljandet av uppgifter, utan de går att ändra. Man måste ändå se till att samma person inte sköter samma gårds ärenden i två olika skeden. Till exempel kan en person som fungerat som utbetalande myndighet år 2014 inte fungera som den som återkräver stöd av gården för samma år, men nog under följande år, när någon annan har rollen som utbetalare. Hur bestäms det var gården är belägen? Om gården har ett driftscentrum bestäms gårdens läge utifrån det. Med driftscentrum avses vanligen den helhet som gårdens huvudbyggnad och de tillhörande ekonomibyggnaderna utgör. Om driftscentrum saknas bestäms gårdens läge enligt var merparten av gårdens åkrar är belägna. Grundstöd Vad är det för skillnad mellan upphävande av stödrätter och indragning av stödrätter till reserven på grund av att de inte har använts? Vid upphävandet av stödrätter jämförs den stödberättigande arealen och antalet stödrätter med varandra regionalt. All jordbruksmark, oberoende av hur den används respektive år, är stödberättigande areal. Hur stödrätterna används nu eller har använts tidigare är inte avgörande när det gäller upphävandet. Indragning av stödrätter till reserven på grund av att de inte använts utförs när stödrätter i kvantitativt hänseende är oanvända två år i rad. Med användning avses att stödrätterna aktiveras. Stödrätten aktiveras när grundstöd beviljas för den. Och stöd beviljas på basis av vissa växtkoder. Nästan alla växtkoder för jordbruksmark är sådana att grundstöd beviljas för dem. På basis av följande växtkoder för jordbruksmark beviljas inget grundstöd: areal som tillfälligt inte odlas, 20-årigt avtal om specialstöd för åker och växthusareal, permanenta grödor. Om man år 2015 uppger areal som tillfälligt inte odlas, upphävs då stödrätterna för den arealen? Nej. Dras stödrätterna in till reserven först när en areal som tillfälligt inte odlas har funnits på samma plats tre år i rad? Nej, för det har ingen betydelse var den tillfälligt icke odlade arealen de facto ligger. Maaseutuvirasto Landsbygdsverket Finnish Agency for Rural Affairs PL 405, 60101 Seinäjoki PB 405, 60101 Seinäjoki PO Box 405, 60101 Seinäjoki puh. 0295 31 2000 tfn 0295 31 2000 tel. +358 295 31 2000

2 (30) Vad händer om man har avtalat om överföring av stödrätter, men den andra parten inte följer avtalet? Avtalet måste följas, annars är det frågan om ett avtalsbrott. Kan man redan nu överföra stödrätter från B-C1-regionen till C2-C4-regionen eller A-regionen? Ja, det är möjligt att överföra äganderätten till stödrätter. Om någon har en överlopps stödrätt för B-C1- stödregionen och inte får stöd för den i år, kan äganderätten till stödrätten överföras redan nu till C2-C4- eller A- regionen. När man granskar mottagarens skiften enligt situationen 15.6.2015, ändras en tidigare B-C1-stödrätt till en stödrätt för någondera stödregionen. Vad innebär det att stödrätter upphävs? Vart går pengarna? Till reserven, ministeriets kassa eller någon annanstans? Upphävs stödrätter varje år? Upphävandet innebär att överlopps stödrätter upphör att existera. I praktiken omfördelas alla pengar för grundstödet så att 49 % av hela beloppet som reserverats för direktstöd överförs till systemet för grundstöd. Den stödpotten är cirka 256 M. Av det här beloppet tas en del åt sidan och inrättas till en ny nationell reserv. Resten av pengarna fördelas regionalt mellan de stödrätter som återstår efter upphävandet av stödrätter. Upphävandet av stödrätter utförs bara en gång, år 2015 på basis av situationen 15.6. Hur och i vilken ordningsföljd upphävs stödrätterna? Stödrätter som innehas av en enskild gård placeras i ordningsföljd, så att de stödrätter vars enhetsvärde är allra lägst är sist på listan. De bildar en grupp för sig. När stödrätter upphävs, görs det i gruppen med det lägsta enhetsvärdet på så sätt att både ägda och hyrda stödrätter upphävs i samma proportion. Om det finns bara ägda stödrätter i gruppen, upphävs bara ägda stödrätter. När stödrätter upphävs, hörs då de vars stödrätter upphör att existera? Vilken är NTM-centralens roll i upphävandet av stödrätter? Inget hörande verkställs. Det utkast till lag som nu föreligger säger att överlopps stödrätter dras in (=upphävs) på basis av informationen enligt situationen 15.6.2015. Det är fullkomligt möjligt att markägares stödrätter upphävs, om den som har uppgett stödrätter i sin egen stödansökan har för många stödrätter i förhållande till den stödberättigande arealen. I det utkast till lag som behandlas just nu ändras den s.k. verkställighetslagen så att NTM-centralerna fattar beslut om upphävandet av stödrätter. Kan man få tillbaka upphävda stödrätter? Helt samma stödrätter går inte att få tillbaka, men om upphävandet beror på att sökanden inte har kunnat lämna in stödansökan 2015 på grund av force majeure eller en exceptionell omständighet och sökanden har meddelat myndigheten om detta, kan han eller hon ansöka om stödrätter ur den nationella reserven i den ansökan om tilldelning ur reserven som följer efter att force majeure eller den exceptionella omständigheten har upphört. Den här ansökningsgrunden är frivillig och den är ännu inte godkänd. Kan man redan nu tro på ansökningsgrunden unga jordbrukare och jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet? Ja det kan man, eftersom det är ansökningsgrunder som är obligatoriska för medlemsstaterna. Det är frågan om två olika grunder, dvs. bägge villkoren behöver inte uppfyllas. Hör åldersgränsen 40 år för en ung jordbrukare samman med den föregående ansökningsgrunden ung jordbrukare? Ja. Exempel: En aktiv jordbrukare fyller 40 år 2015 (född 1975) och etablerar sig som jordbrukare samma år. Jordbrukaren kan ansöka om stödrätter en gång något av åren 2015-2019, då han eller hon uppfyller definitionen av ung jordbrukare.

3 (30) Hur definieras en jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet? Med en jordbrukare som etablerar sig avses en jordbrukare som under de under de fem år som föregår inledandet av jordbruksverksamheten inte bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk eller inte har kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet. För en jordbrukare som etablerar sig finns inga ålderskrav, men jordbruksverksamheten kan ha börjat tidigast år 2013 för att stödrätter ska kunna sökas ur reserven år 2015. Hur ändras indragningen av stödrätter till reserven på grund av att de inte använts? Granskningen av om stödrätter inte använts börjar på nytt först efter två grundstödsår, dvs. man räknar åren 2015 och 2016 efter varandra. Om stödrätter blir oanvända av samma orsak bägge åren, dras de in till reserven. Granskningen av om stödrätter inte har använts görs inte för åren 2014 och 2015, eftersom de här åren omfattas av olika system. Vad händer om det först vid kontroll år 2017 konstateras att sökanden inte uppfyller definitionen av aktiv jordbrukare och inte har uppfyllt definitionen år 2015 eller 2016? Om så sker har grundstödet (och likaså andra stöd bortsett från nationella stöd) betalats utan grund och de måste återkrävas. När stöd återkrävs för grundstödets del innebär det också att stödrätterna inte har använts åren 2015, 2016 och 2017 och stödrätterna dras in till reserven på grund av att de inte har använts. Förgröningsstöd Kan man låta bli att ansöka om förgröningsstöd? Enligt artikel 43.2 i EU-förordning 1307/2013 måste förgröningsstödets krav följas om jordbrukaren ansöker om grundstöd. Därför söks grundstöd och förgröningsstöd med samma kryss. Jordbrukaren kan ändå bestämma om han eller hon ansöker eller låter blir att ansöka om bägge stöden. Får en jordbrukare förgröningsstöd om han eller hon har befriats från kraven på basis av något undantag? Ja, förgröningsstöd betalas för gårdens all stödberättigande jordbruksmark också i det fall att gården har fått befrielse från kraven på basis av något undantag. Förgröningsstöd kan dock betalas högst för den areal som motsvarar stödrätterna. Om en jordbrukare bryter mot villkoren för förgröningsstöd, går han eller hon då miste om hela stödet? För överträdelse av villkoren räknas ut ett avdrag från beloppet av förgröningsstöd. Det är också möjligt att jordbrukaren går miste om hela stödet, men då är det redan fråga om överträdelse av flera krav. Påföljderna skärps, om gården överträder villkoren tre år i rad. Under de två första åren riktas en påföljd av försummelser inom förgröningsstödet bara mot förgröningsstödet och inga andra direktstöd blir föremål för avdrag, men från och med 2017 kan försummelse av förgröningsstödets krav leda till att också andra direktstöd minskar. Ger Vipurådgivaren råd om ansökan om förgröningsstöd? Med Vipurådgivaren kan man kontrollera de gårdsspecifika kraven och undantagen för förgröningsstöd. Desssutom räknar Vipurådgivaren ut procentandelarna för diversifiering av grödor och fullgörandet av ekologisk fokusareal.

4 (30) Om gårdens driftscentrum ligger i C-regionen och merparten av åkrarna i AB-regionen, följer gården då villkoren för C-regionen? Ja, gården följer C-regionens villkor. På alla sina åkerskiften följer gården förgröningsvillkoren för den region där gården är belägen. Gårdens driftscentrum bestämmer gårdens läge. Med driftscentrum avses vanligen den helhet som gårdens huvudbyggnad och de tillhörande ekonomibyggnaderna utgör. Om gården saknar driftscentrum bestäms gårdens läge enligt på vilken sida merparten av gårdens åkrar är belägna. Räknas arealer som tillfälligt inte odlas in i den stödberättigande arealen? Areal som tillfälligt inte odlas räknas in i den åkerareal som ligger till grund för uträkningen av förgröningsstödets krav, men som icke odlad areal är den icke stödberättigande areal, dvs. inget förgröningsstöd betalas för den arealen. Får en ekogård förgröningsstöd även om den är befriad från förgröningsstödets krav? Ja det får den, högst för en areal som motsvarar gårdens stödrätter. Om en gård anmäler mindre än 10 ha åker, och det vid övervakningen konstateras mer än 10 ha, påförs gården då krav på diversifiering? Ja. Stöd betalas ändå högst enligt den anmälda arealen. Om procenterna blir knappa och arealerna ändras vid övervakning, minskas då stödet? Förgröningsstödet minskas om förgröningsstödets krav, såsom villkoren för diversifiering av grödor eller kravet på ekologisk fokusareal, inte uppfylls. Stödet beräknas enligt den areal som konstaterats vid övervakningen. Får man bärga skörden, bearbeta åkern och så en höstgröda före 31.8? Ja, om två eller tre grödor enligt kravet på diversifiering bevaras på gården och procentandelarna för dessa grödor inte överskrids. När det gäller diversifiering av grödor löper perioden, då två eller tre grödor enligt kraven ska odlas på åkerarealen, från 30.6 till 31.8. Betraktas spannmål som en gröda? Hur är det med trädor? Vid diversifiering av grödor räknas vart och ett sädesslag som olika grödor, dessutom räknas höst- och vårsorter av spannmål som olika grödor. Exempel: Om jordbrukaren anmäler höstvete, vårvete och korn har gården tre grödor. Blandade spannmålsbestånd anmäls med koden blandat växtbestånd (spannmål). Exempel: Om jordbrukaren anmäler korn och en blandning av korn och havre (anmäld med koden blandat växtbestånd (spannmål), har gården två grödor. Dessutom betraktas vall och träda som olika grödor. Exempel: Om jordbrukaren anmäler vete och grönträda har gården två grödor. Vilka grödor räknas inte som gröda inom diversifiering av grödor? Om jordbrukaren anmäler grödorna Andra grönsaker, Trädgårdsland, Växthusareal eller Specialstödsareal, åker, räknas de inte som grödor för gården. Om jordbrukaren anmäler sådana grödor måste en precisering av vilken gröda som har såtts på arealen skrivas i tilläggsuppgifterna i ansökan.

5 (30) Räcker det med skiftesbokföring för att konstatera grödorna, eller måste de finnas på åkern? Grödorna eller rester av dem måste kunna konstateras på åkern under perioden 30.6-31.8. Gården ska se till att två eller tre grödor enligt diversifieringskravet finns på åkerarealen under denna tid och att procentandelarna för dessa grödor inte överskrids. Sjunker förgröningsstödet genast till noll om procenten för diversifieringens huvudgröda överskrids? Nej. För stödet beräknas ett avdrag som beror på överskridningens storlek och gårdens åkerareal. Du kan uppskatta avdragen med hjälp av en excelräknare som finns på Mavis webbplats www.mavi.fi ->Stöd och service -> Förgröningsstöd På vilken grund befrias en gård från diversifiering av grödor, om gården har flera befrielsegrunder? Tolkningen av ordningsföljden för befrielse justerades strax innan stödansökan inleddes. Enligt den nya tolkningen gör man alltid först en granskning av vallundantagen, dvs. om mer än 75 % av gårdens åkerareal är vall och/eller träda eller om mer än 75 % av gårdens jordbruksmark är permanent gräsmark eller vall. För bägge fallen gäller dessutom att den återstående åkerarealen inte är större än 30 hektar. Först efter den granskningen kontrolleras gårdens åkerareal. I praktiken innebär den här ändringen att en gård med 9 hektar åkerareal, varav 8 hektar är vall, befrias från diversifiering av grödor på basis av att mer än 75 % av gårdens åkerareal är vall. På samma sätt befrias en gård med 9 ha åkerareal och 90 ha permanent gräsmark från diversifiering av grödor på basis av att mer än 75 % av gårdens jordbruksmark är permanent gräsmark. Samma ordningsföljd gäller också för befrielse från ekologisk fokusareal. Hur uppges permanent gräsmark? Jordbrukaren uppger permanent gräsmark genom att för ett skifte där det har vuxit vall de fem föregående åren uppge vallväxter som finns med på Mavis lista över vallväxter (www.mavi.fi -> Stöd och service -> Förgröningsstöd). Listan över vallväxter finns också i kapitel 9 i ansökningsguiden. Om man uppger mer naturvårdsåker än 15 %, ändras då den naturvårdsåker som överstiger procentgränsen till permanent gräsmark? Nej. En jordbrukare som har förbundit sig till miljöersättningen och som åtgärd valt miljövårdsvallar, kan välja naturvårdsåker som gröda och uppge mer än 15 % av den, och den naturvårdsåker som överstiger procentgränsen ändras inte till permanent gräsmark. En jordbrukare som inte förbundit sig till miljöersättningen kan inte uppge naturvårdsåker i sin stödansökan. Har ärt som odlats på EFA-areal rätt till produktionsbidrag för jordbruksgrödor? Ja. Duger en blandning av ärt och spannmål som EFA-areal? Nej, bara ren ärt och blandningar med andra grödor som är godkända som kvävefixerande grödor på ekologisk fokusareal duger som EFA-areal. Hur beräknas referensförhållandet för permanent gräsmark 2015? Är det samma som arealen för permanent gräsmark 2015? Referensförhållandet för permanent gräsmark 2015 fås genom att räkna ihop arealerna för permanent betesmark som uppgetts år 2012 och de arealer för permanent gräsmark 2015 som inte har uppgetts år 2012, och dividera summan med den sammanlagda arealen för jordbruksmark som uppgetts år 2015. Ekologiska arealer

6 (30) som uppgetts 2015 räknas inte in i arealen för permanent gräsmark eller den sammanlagda arealen för jordbruksmark. Vallens årliga förhållande räknas ut genom att dividera arealen för permanent gräsmark 2015 med den sammanlagda arealen för jordbruksmark som uppgetts år 2015. Ekologiska arealer som uppgetts år 2015 räknas inte in i arealen för permanent gräsmark eller den sammanlagda arealen för jordbruksmark. Referensförhållandet för permanent gräsmark och förhållandet för permanent gräsmark 2015 kan skilja sig från varandra därför att den ekologiska arealen inte dras av från 2012 års arealer och en del av arealerna som uppgetts som permanent betesmark 2012 har tagits i annat bruk. Måste EFA-träda vara i jordbrukarens besittning hela EFA-trädesperioden? Ja. På EFA-träda får det inte bedrivas jordbruksproduktion under trädesperioden som är 1.1-15.8. När ska EFA-träda anläggas? På EFA-träda får det inte bedrivas jordbruksproduktion under trädesperioden som är 1.1-15.8. År 2015 ska grönträdan sås senast 30.6. Gäller slåtterskyldighet för EFA-träda? Det finns inte längre någon slåtterskyldighet, men trädan måste hållas öppen i enlighet med kravet på bevarande av jordbruksmark. Får man använda växtskyddsmedel på träda som uppgetts som EFA-areal? På EFA-träda ska tvärvillkoren följas. Växtligheten på EFA-träda får avslutas och plöjas in efter avslutad trädesperiod tidigast 15.8, om EFA-trädan besås med vallväxter eller med växter som sås eller planteras på hösten. Växtligheten på ekologisk areal får avslutas kemiskt tidigast 15.7. Obs. Om trädan inte har uppgetts som ekologisk areal, får växtligheten på den i enlighet med tvärvillkoren avslutas kemiskt eller mekaniskt från och med 1.9 och från och med 15.7 om arealen besås med vallväxter eller med växter som sås eller planteras på hösten. Får man använda växtskyddsmedel på en areal med kvävefixerande växter som uppgetts som EFAareal? Ja, kvävefixerande växter får odlas på normalt sätt. Får man uppge hur mycket grönträda som helst som ekologisk fokusareal? Nej. Om en gård har grönträda som skulle ha ändrats till permanent gräsmark och uppger den som ekologisk fokusareal i en omfattning som klart överstiger behovet, kan det tolkas som kringgående av bestämmelserna om permanent gräsmark. Sådan areal godkänns inte som EFA-areal. Basskiftesändringar och ritande av jordbruksskiften Måste alla jordbruksskiften ritas in? Nej. Jordbruksskiftena ritas in bara om det finns fler än ett jordbruksskifte inom basskiftet. Då måste jordbruksskiftena ritas in. Med ritande avses att jordbrukaren märker ut gränsen mellan jordbruksskiftena på en karta.

7 (30) När ska jordbruksskiftena senast ritas in och hur länge får de ändras? Hur görs ändringarna? Jordbruksskiftena för den samlade stödansökan anmäls senast 12.5.2015. Senast då ska man anmäla jordbruksskiftenas arealer och rita in jordbruksskiftena i det fall att det finns flera jordbruksskiften på ett basskifte. Om uppgifterna om jordbruksskiften har ändrats efter den samlade stödansökan måste ändringarna göras 15.6.2015. I samband med ändringsanmälan ritas jordbruksskiftena in bara om jordbruksskiftets areal har ändrats. Om bara uppgifterna om gröda ändras (t.ex. från havre till korn), behöver ingen ritning göras. När man ritar jordbruksskiften, kan deras storlek då avrundas till något annat än basskiftets storlek? Nej. Tillämpningen styr sökanden att rita jordbruksskiftena så att jordbruksskiftenas sammanlagda areal alltid är exakt lika stor som basskiftets areal. Kan basskiftena ändras före ritandet? Ja. Vid den elektroniska stödansökan är det viktigt att jordbrukaren först utför gränskorrigeringar, sammanslagningar och delningar av basskiften och efter det övergår till att rita in jordbruksskiftena. Vid ansökan på papper gör kommunen de behövliga ändringarna enligt jordbrukarens kartkorrigering och ritar in jordbruksskiftena efter det. Måste man rita in nya jordbruksskiften som har samma stödnivå men annan växtart? Ja. Måste man rita in jordbruksskiftena separat, om det på ett basskifte till exempel nu finns 4 olika jordbruksskiften som är besådda med samma gröda på grund av olika gödslingsnivå och anläggningsår? För förvaltningens skull behöver sådana jordbruksskiften inte uppges separat i stödansökan. På grund av gödslings- och andra villkor måste åtgärderna enligt behov ingå separat i gårdens anteckningar. De som använder uppgifterna från ett odlingsplaneringsprogram som förhandsifyllda uppgifter i Viputjänsten ska beakta att om arealer och andra skiftesuppgifter återladdas från Vipu till odlingsplaneringsprogrammet uppdateras informationen i det senare så att den överensstämmer med det som uppgetts i Viputjänsten. I detta fall, om man vid ansökan slår samman 4 jordbruksskiften till ett enda, laddas också bara ett jordbruksskifte i stället för fyra i odlingsplaneringsprogrammet. Det är inte tvunget att göra någon återladdning, utan uppgifterna kan också uppdateras för hand om det har blivit ändringar när ansökan uppgjordes. Måste områden som tillfälligt inte odlas uppges separat, eller går det fortfarande att uppge många små områden som ett enda? Områden som tillfälligt inte odlas får uppges som ett enda jordbruksskifte. Om en jordbrukare arrenderar ett basskifte, men markägaren vill ha ett en ar stort potatisland i ett hörn, kan jordbrukaren låta bli att rita in det eller hur ska han göra? Alla områden som är minst en ar stora måste ritas in på kartan genom att märka ut jordbruksskiftets gränser.

8 (30) Hur fungerar kartprogrammet, laddar det skiftesuppgifterna i minnet? Det är annars trögt att använda karttillämpningen. Kartor eller skiftesuppgifter laddas inte i minnet. Kan man själv mäta med GPS och på så sätt exakt föra över ett jordbruksskifte direkt till Vipu? Tills vidare är det inte möjligt att föra över uppgifter på det sätt som frågas här. Vi har vetskap om önskemålet och under kommande år blir det eventuellt möjligt att föra över uppgifter. Motsvarar de förhandsifyllda uppgifterna i Vipu de arealändringar som senast konstaterats vid kontrollen? Ja, föregående års kontroller och jordbrukarkorrigeringar har uppdaterats på kartorna. Går det att göra en del av ansökan elektroniskt och en del på papper? Den samlade stödansökan kan inte delvis göras elektroniskt och delvis på papper, till exempel så att man ritar in jordbruksskiftena elektroniskt och lämnar in resten av uppgifterna på papper. Det här beror på att Viputjänsten vägleder sökanden så att en bristfällig ansökan inte kan lämnas in. Kan en elektronisk sökande lämna in ändringsanmälan på papper? Ändringsanmälan kan skickas in på papper fastän sökanden har gjort upp en elektronisk ansökan i den samlade stödansökan. Det går inte att göra tvärtom, dvs. i situationer där den samlade stödansökan har gjorts upp på papper måste också ändringsanmälan göras på papper. Måste jordbruksskiftena ritas in på nytt i ändringsansökan? På ändringsanmälan ritas jordbruksskiftena in på nytt i det fall att jordbruksskiftets areal har ändrats jämfört med den areal som uppgavs i den samlade stödansökan. I annat fall ritas jordbruksskiftena inte i ändringsanmälan. Ritas annulleringar av stöd också in på kartan?? Annulleringar ritas inte in på kartan, utan för dem gäller det tidigare anmälningssättet. På blankett 145 anmäls de arealer som ska annulleras. Hur förhåller sig tillsynen om man inte har uppgett jordbruksskiften för ett basskifte, men det finns 2 av dem på basskiftet och grödorna har samma stödnivå? Till denna del motsvarar kontrollbestämmelserna de nuvarande, dvs. om grödorna har samma stödnivå blir det ingen påföljd.

9 (30) Hur tolkas ritandet av jordbruksskiften när det gäller försöksrutor? Måste de vara skilt för sig eller som en enda ruta, eftersom det också finns försökrutor på jordbrukares åkrar? Ritfunktionen i Viputjänsten är mer utvecklad i år än fjolårets version. Utgångspunkten enligt författningarna är att alla jordbruksskiften ska ritas in. Möjligheter till ett smidigare förfarande ges ändå när det gäller ritandet av forskningsanstalternas försöksrutor och jordbrukare som har forskningsanstalternas försöksrutor på sina åkrar. Om försöksrutorna bildar många små jordbruksskiften och är besvärliga att rita in, kan man i dessa fall rita jordbruksskiftet som ett enhetligt jordbruksskifte som ser annorlunda ut än det gör i verkligheten i terrängen. Som en allmän anvisning i dylikt fall kan man säga att det är viktigare att arealen är korrekt än att placeringen är det. Skiften i gemensam användning: Går det inte att i fortsättningen anmäla skiften i gemensam användning i två olika ansökningar? Om det i fortsättningen inte är möjligt att lämna in flera stödsökandes ansökningar för ett enda basskifte, men man i praktiken vill fortsätta med samma förfarande, hur går man då till väga? På basis av responsen från utbildningsrundan återgår vi till förfarandet för anmälan om skiften i gemensam användning på så sätt att varje sökande kan uppge de områden han eller hon odlar i sin egen ansökan. Skiften i gemensam användning kan uppges i egna ansökningar i Viputjänsten och i pappersansökan. På grund av den ändrade planen kan jordbruksskiften i gemensam användning ändå inte ritas in i Viputjänsten, utan de som ansöker elektroniskt måste lämna i jordbruksskifteskartor över basskiften i gemensam användning på papper. Är det möjligt att dela ett skifte som varit i gemensam användning, så att jordbrukarna uppger arealerna som separata basskiften? Ett basskifte i gemensam användning kan vid behov delas. Behovet av delning är emellertid inte så stort nu när förfarandet för anmälan återgår till att vara samma som under tidigare år. FRÅGOR SOM RÖR MYNDIGHETERNA NÄR DET GÄLLER RITANDET AV JORDBRUKS- SKIFTEN: Syns jordbruksskiftena på övervakningskartorna? Ja. Kartorna kan i praktiken utformas för kontrolländamål efter 15.6. Kan en assistent som ger jordbrukare råd om användningen av elektronisk stödansökan, och som jobbar vid kommunen under tiden för stödansökan, vara någon annan än en rådgivare eller ett EUblankettombud som har ansvarsförsäkring? Också kommunens tjänsteinnehavare får ge instruktioner om och uppmuntra jordbrukare att använda elektronisk stödansökan när det gäller den tekniska delen. Jfr en situation där jordbrukaren får anvisningar om att fylla i blanketter. Är kommunens tjänsteman jävig att rita in jordbruksskiften i Viputjänsten? Ja. Jordbrukaren måste göra upp sin ansökan själv eller med hjälp av en rådgivare. Hörande som gäller ritandet av jordbruksskiften:

10 (30) Fram till vilket datum kan hörande verkställas, finns det någon bakre gräns? Det finns ingen bakre gräns. Dock kan det ärende som hörandet gäller avgöras utan jordbrukarens genmäle, om denne inte besvarar hörandet inom utsatt tid. Kan hörandet avgöras om jordbrukaren inte besvarar brevet om hörande? Ärendet kan avgöras i det fall att en bakre gräns för genmäle har meddelats i brevet om hörande, och det i brevet har nämnts att ärendet kan avgöras efter detta datum. Måste hörandet verkställas senast 15.6? Inte nödvändigtvis, så snart som möjligt så att kontrollerna kan påbörjas. Kan ett hörande förstora och förminska anmälda jordbruksskiften? Kan arealer ändras också efter 15.6 i samband med hörande? Ja, ändringar är möjliga åt bägge hållen. Ändring är möjlig också efter 15.6, eftersom det är frågan om en myndighetsprocess. Kan hörande verkställas med förenklat förfarande? Ja. Kommunen kan t.ex. be att jordbrukaren besöker kansliet och så går man igenom ritningarna tillsammans. Jordbrukaren måste kvittera ansökningspapperen som tecken på att han eller hon godkänner arealerna/ritningarna. Aktiv jordbrukare Vem betraktas som byggherre? Det finns också byggherrar bland jordbrukarna? Byggnadsverksamhetens omfattning, och hur är det om byggnadsverksamheten har upphört? Med grynderentreprenad avses verksamhet där en byggfirma planerar, marknadsför, producerar och säljer bostäder samt affärs- och kontorslokaler på ett sådant sätt att köparen får besittningsrätten till ifrågavarande lokaler genom att köpa aktier i målbolaget. Ett byggbolag som bygger på en tomt som ägs av en annan part betraktas inte som fastighetsbolag. Måste man äga ett fastighetsbolag eller hamnar man på förbudslistan genom att arbeta i ett fastighetsbolag? Att arbeta i ett fastighetsbolag leder inte till att sökanden upptas på förbudslistan, utan för det måste sökanden driva bolaget. Hur är tillvägagångssättet om man bygger till exempel en manege efter ansökan om stöd? Villkoret som gäller aktiv jordbrukare måste uppfyllas hela året. Tolkningen av utbildningsaffärsverk när det gäller läroanstalter? Lantbruksläroanstalternas ställning i allmänhet? En läroanstalt granskas som stödsökande. Då granskas om läroanstalten driver flygplatser, tillhandahåller järnvägstjänster eller driver vattenverk, fastighetsföretag eller permanenta sport- och rekreationsanläggningar. Granskningen utsträcks inte till den kommun som eventuellt äger läroanstalten. Hur tolkas det om läroanstaltens manege drivs av en utomstående företagare? Den sökande ska driva manegen för att upptas på förbudslistan.

11 (30) Vilka är tillsynspåföljderna (om det påträffas en manege på gården)? Om det konstateras att jordbrukaren inte uppfyller definitionen av aktiv jordbrukare, är påföljderna desamma som vid kommunens handläggning, dvs. inga stöd betalas och redan utbetalda stöd återkrävs. Aktiebolag och dödsbon som stödsökande? Aktiebolag och dödsbon granskas som stödsökande. Aktiebolag eller dödsbon ska uppfylla villkoret för aktiv jordbrukare, men i fråga om enskilda delägare/medlemmar granskas uppfyllandet av villkoret inte. Lantbrukssammanslutning + hyresstall och manege? Lantbrukssammanslutningen ska i egenskap av stödsökande uppfylla villkoret som gäller aktiv jordbrukare. När anses någon bedriva ridskoleverksamhet (hur många timmar etc.)? Om aktören är ett hästföretag som specialiserat sig på ridskoleverksamhet. Räcker det att ansöka om bara ett stöd (t.ex. stöd för mjölk), är man då aktiv jordbrukare? Granskningen som aktiv jordbrukare gäller vissa stöd, se Tilläggsuppgifter i kapitel 4 Aktiv jordbrukare i ansökningsguiden. En ridskola har bara en utomhusplan och en läktare, hamnar den på förbudslistan? Ja. Hur göra om det finns två FO-nummer (ser man på gårdens FO-nummer eller det förbjudna företagets FO-nummer)? Man ser på stödsökandens FO-nummer. Bidrag för jordbruksgrödor Har proteingrödor som berättigar till bidrag för jordbruksgrödor och som skördas gröna rätt till bidrag? Ja, det har de. Varför ingår blandade växtbestånd inte i proteingrödorna? Kommissionens riktlinje är att blandade växtbestånd inte berättigar till stöd när det gäller förgröningsstödets kvävefixerande grödor. I fråga om bidraget för jordbruksgrödor är riktlinjen nationell. Motiveringen är att de eurobelopp som tidigare använts för arealen med blandade växtbestånd i stället styrs till bl.a. råg och sockerbeta. Dessutom är de blandade växtbestånden problematiska ur kontrollsynpunkt, eftersom det är svårt att i växtbeståndet konstatera att mängden proteingrödor utgör mer än 50 % av utsädet. Har det någon betydelse på vilket sätt proteingrödorna bärgas? Nej, eftersom det inte ingår någon bärgningsskyldighet i bidraget för jordbruksgrödor. Får man bidrag för jordbruksgrödor om den bidragsberättigande grödan är skyddsgröda för vall? Ja, det får man. Får man använda en liten mängd stödgröda för ärt? En liten mängd spannmål får sås som stödgröda för ärt. Vid granskning av växtbeståndet ska det se ut som ett ärtbestånd. Växtligheten får inte se ut som ett blandat växtbestånd, eftersom blandade växtbestånd som såtts tillsammans med spannmål inte har rätt till bidrag för jordbruksgrödor.

12 (30) Kan man ha en blandning av oljeväxt och proteingröda? Ja, det kan man. Stöd till unga jordbrukare Får en sökande fylla 40 år när som helst under det år han eller hon lämnar in sin första ansökan om grundstöd? Ja, sökanden får inte fylla 41 år det aktuella året. Är stödet förknippat med utbildningskrav på samma sätt som startstödet till unga jordbrukare? Stödet har inga utbildningskrav. Generationsväxling på en gård utförs i juli och därmed ansöker den gamla husbonden om stöden som överförs till den unga husbonden. Ansöker den gamla husbonden också om stöd till unga jordbrukare eftersom det inte går att komplettera stödansökan i juli? Stödet till unga jordbrukare kan sökas först följande år. Stödet betalas ändå i fem hela år. Om makan äger mindre än halva gården, beaktas hon då vid granskningen av stöd till unga jordbrukare? Ja. Makarna har egna gårdar som de äger separat och gårdarna har separata lägenhetssignum. Hur granskas gårdarna i fråga om stöd till unga jordbrukare? Bägge ansöker om eget stöd till unga jordbrukare för sin gård och gårdarna påverkar inte varandra. En lantbrukssammanslutning har grundats år 2013 i samband med stegvis generationsväxling så att jordbrukarna som etablerat jordbruksverksamhet år 2013 ska uppfylla villkoren för stöd till unga jordbrukare. I sammanslutningen ingår också den gamla husbonden, som är orsaken till att sammanslutningen inte kan ansöka om stöd till unga jordbrukare. Den gamla husbonden lämnar sammanslutningen år 2016. Är de återstående jordbrukarnas sammanslutning stödberättigande? Sammanslutningen är stödberättigande från och med 2016. Ålderskravet måste uppfyllas år 2016 och femårsperioden räknas från det året. Ett aktiebolag har grundats år 2013 på så sätt att där ingår en jordbrukare som uppfyller villkoren för ung jordbrukare och äger 49 % av aktiebolagets aktier. År 2015 ändras ägandeförhållandena så att jordbrukaren som uppfyller villkoren äger 51 % av aktierna. Är aktiebolaget stödberättigande i fråga om stöd till unga jordbrukare år 2015? Aktiebolaget är stödberättigande i fråga om stöd till unga jordbrukare från och med 2015. Ålderskravet måste uppfyllas år 2015 och femårsperioden räknas från det året. Kompensationsersättning Vad är trädesbegränsningens referensareal, m.a.o. av vad får 25 % vara träda och naturvårdsåker med vall år 2015?

13 (30) Den maximala stödberättigande arealen med träda och naturvårdsåker med vall räknas utgående från den sammanlagda arealen med odlade grödor som berättigar till stöd. Den sammanlagda arealen med odlade grödor divideras med 3. Denna areal som är resultatet av divisionen kan maximalt betalas ersättning när det gäller träda och naturvårdsåker med vall. Begränsningen räknas utgående från gårdens ersättningsberättigande åkerskiften, dvs. permanenta betesmarker utanför åker räknas inte in här. Vad är antalet hektar för fastställandet av djurtätheten för kompensationsersättning? I lagen om vissa programbaserade jordbrukarersättningar sägs så här: 0,35 djurenheter per hektar åker som berättigar till ersättning (inkluderar inte permanenta betesmarker som inte är åker). Var ser jordbrukaren sina egna djurantal? Upprättas det kontakt från Vipu till registret? Måste jordbrukaren själv räkna antalen och omvandla dem till djurenheter? Jordbrukaren ser sina egna djurantal från djurregistren. Förvaltningen skickar inte separata uppgifter, men hämtar centraliserat uppgifterna om djurantal från registren (nöt, svin, får och get) för uträkningen av djurtätheten enligt kalenderårets situation. Hästarna/ponnyerna och alla fjäderfän ska uppges separat eftersom djurantalet av dem inte finns att få i registren. Under ansökningsåret kan den egna djurtäthetsgränsen följas upp genom att räkna/uppskatta själv. Förvaltningen granskar att alla som ansökt om husdjursförhöjning uppfyller djurtäthetsgränsen i början av det år som följer på ansökningsåret. Blir det en påföljd om man ansöker om kompensationsersättningens husdjursförhöjning, men inte uppfyller djurtätheten? Det blir inga påföljder med anledning av att djurtätheten inte uppfylls, det bara betalas inget stöd. Om djurtätheten uppfylls kan det ändå bli påföljder om överträdelser har upptäckts vid åkerövervakningen. Måste ersättningarna betalas tillbaka om villkoret för stödberättigande inte längre uppfylls under förbindelseperioden? Det finns inte längre någon förbindelse om kompensationsersättning, utan ersättning söks årligen. Varje år granskas alltså för sig. Vilka hästar godkänns i fråga om husdjursförhöjningen? Rätt till ersättning har hästar och ponnyer som är äldre än 6 mån. Djuren ska vara i sökandens besittning och identifierade. Besittningen ska vara under samma lägenhetssignum, t.ex. i sökandens, makens eller ett minderårigt barns namn. För identifiering duger t.ex. registreringsnumret i hästpasset. Om den sökande/maken/ett minderårigt barn har en delägd häst ska djuret helt överföras i sökandens/makens/det minderåriga barnets besittning i hästregistret. Besittningsöverföringen i registret ska göras med en vederbörlig blankett för besittningsöverföring (inte med fullmakt eller annat avtal). Besittningsöverföringen ska också synas i hästregistret. Över hästarna ska föras uppdaterad journal och av den ska dessutom framgå uppgifterna om djurantal den första dagen i varje kalendermånad. Går det för sig att föräldrarna äger hästen, men att den är i barnets besittning?

14 (30) Jo, om barnet är en minderårig familjemedlem. Är svinregistrets och stödets djurenhetsgrupper samma? Med andra ord, kan man omvandla dem direkt med omvandlingskoefficienter? Avsikten är att använda samma kalkylerade djurgrupper för bådas del. Är det möjligt att redan i ansökningsskedet få in något anmälningssätt för hästar så att samma gårdar inte alltid blir föremål för korsgranskning varje år? Det innebär onödigt arbete för kommunen. För den här ersättningens del måste hästar och fjäderfä i vilket fall som helst anmälas separat, eftersom antalet sådana djur inte går att få från registren. Avsikten är att förenhetliga anmälningsförfarandet så att det motsvarar andra stöd och ersättningar som använder djurantal i kalkyleringen. Anmälan om antalet djur i ansökningsskedet räcker inte, utan djurantalet måste räknas ut för hela kalenderåret (undantaget år 2015 först från och med 1.5). Gården blir inte på korsgranskningslistan om man hinner annullera stödet före det. Hästarnas djurantal kontrolleras som administrativ kontroll genom att jämföra det antal hästar som sökanden uppgett med uppgifterna i Finlands Hippos hästregister. Går det att skenbart höja djurtätheten för kompensationsersättningens husdjursförhöjning genom att annullera stödbetalningen för en del av skiftena? I teorin kunde djurtätheten höjas under året för stödansökan genom en besittningsöverföring av ett eller flera skiften senast 15.6, dvs. genom att minska den ersättningsberättigande arealen. Definition av skärgård? Skärgårdsområdena definieras i statsrådets förordning (5/2015, ändr. 336/2015). Ersättningsperioden, räknas situationen 15.6 in när man ser på de arealer som är i sökandens besittning? Ersättningsperioden börjar i princip när sökanden ansöker om ersättning. Också arealändringar som gjorts 15.6 beaktas. Minst 5 ha eller i skärgårdsområdena 3 ha ersättningsberättigande areal ska vara i sökandens besittning och i jordbruksanvändning hela ersättningsperioden. Om skiften utgår ur besittningen eller tas ur jordbruksanvändning före 31.12 stödansökningsåret, ska ersättningen för dessa skiften (kompensationsersättning och husdjursförhöjning) annulleras på grund av ersättningsperioden. Kan rätten till kompensationsersättning för ett skifte ändras till ersättningsberättigande när markanvändningsslaget ändras till åker? Ett skifte har i överensstämmelse med sin skifteshistorik fått enbart rätt till kompensationsersättning (varit permanent betesmark 2014). Ersättningsberättigandet är en bestående egenskap som inte ändras när markanvändningsslaget byts. Till skiftet går det naturligtvis att överföra normalt ersättningsberättigande från t.ex. ett skifte som avlägsnas. Ekologisk produktion

15 (30) Kan ensilage vara en avsalugröda? Nej, de tillåtna s.k. avsalugrödorna förtecknas i bilagan till förbindelsevillkoren. Sådana grödor ska ha anmälts i erforderliga mängder på jordbruksskiftesblanketten. Hur ändras NTM-centralernas roller när avtalet blir förbindelse? Vad kontrolleras? Utbetalningarna? I praktiken förblir allt som tidigare. NTM administrerar också i fortsättningen allt från beviljande till utbetalning så som i dagens läge. Förbindelseformen minskar arbetsmängden inom administrationen. Införs ett krav på två dagars utbildning för gamla avtal? Nej, om ett avtal för perioden 2007-2013 har varit i kraft behöver ingen tilläggsutbildning avläggas. Gröngödslingsvallen till vall under kommande period och inget bärgningskrav, får man miljöersättning? Ersättning för balanserad användning av näringsämnen i samband med miljöersättningen kan betalas för s.k. gröngödslingsvallar som ekogården uppger som fleråriga vallar. För vall som uppgetts som gröngödsling betalas inte miljöersättning. Den som inte har förbundit sig till miljöersättningen kan inte uppge gröngödslingsvall i uppgifterna om jordbruksskiften. Senast när måste man bevisa och i vilket skede betalas stöd jämfört med produktionskontroll? De slutliga posterna av ersättningarna betalas när produktionskontrollerna har blivit utförda och registrerade. Förskott kan betalas oberoende av produktionskontrollen. Ska skiftet berättiga till miljöersättning? Ersättningsberättigandet är samma för miljö- och ekoersättning. Ingen ekoersättning betalas för skiften som inte är ersättningsberättigande. Avsalugrödor: 30 % om året eller under förbindelseperioden? Under förbindelsetiden i genomsnitt 30 %, inte tvunget att odla årligen. Finns det krav på bärgning? Det finns inget krav på bärgning. Jordbrukaren ska ändå sträva efter att producera en marknads- och bärgningsduglig skörd. Kravet på bärgning blir kvar i de åtgärder där villkoren kräver det (skyddszon, vall om den gödslats på basis av flera skördar) Till vem betalas ett högre stöd för frilandsgrönsaker? För grönsaksodling betalas en högre ersättning inom alla typer av ekoförbindelse. Ersättning betalas bara för det skifte där växterna i fråga odlas. Djuren börjar alltid räknas 1.5 på nya gårdar eller bara år 2015? År 2015 börjar räkningen 1.5 för alla. Under senare år börjar djuren räknas 1.1 dock tidigast från den dag då jordbrukaren har anslutit sig till kontrollsystemet för ekologisk produktion för djurens del (registreras i tilllämpningen) Man får inte längre 160 euro om man får ersättning för frilandsgrönsaker? Nej, ersättningsnivån är alternativ, på en växtodlingsgård 160 för åkerodling, på en husdjursgård 160 + 134 och för frilandsgrönsaker på alla gårdar 600 e/ha. Kan en del av skiftena lämnas utanför ekoförbindelsen? Bara vissa skiften kan lämnas utanför, dvs. icke ersättningsberättigande skiften, skiften med rörflen och såd-

16 (30) ana skiften där det är svårt att producera avsalugrödor (annat än vall). NTM-centralen bedömer godtagbarheten. Om man odlar växter för honungsproduktion, måste man dessutom ha avsalugrödor? De vanligaste grödorna som används för honungsproduktion har räknats upp i förteckningen över avsalugrödor. Ett par som odlar, vem av dem avlägger utbildningen? Den som ansvarar för gårdens skötsel ska avlägga utbildningen, dock en person. Årlig uppföljning av aktiv jordbrukare: om man finns med på förbudslistan, hur går det med förbindelserna och blir det återkrav? Förbindelsen avslutas och de utbetalda ersättningarna måste återbetalas. Om det vid kontroll konstateras 0,99 och inte 1 ha? Om förbindelsearealen sjunker under minimi, dvs. 5 ha förbindelseskiften eller 1 ha i odling med trädgårdsväxter, förfaller förbindelsen. Då behöver utbetalda ersättningar inte betalas tillbaka. Finns det en minimiareal för friland, om en viss del är i ekoodling? Vid odling av trädgårdsväxter på friland är minimiarealerna samma som i ekoförbindelser för växtodlingsoch husdjursgårdar, dvs. 1 ha i odling med trädgårdsväxter varje år eller minst 5 ha förbindelseskiften. Var kontrollerar man att en gård säljer husdjursekoprodukter det sista året? Ett kvitto på försäljningen skickas till NTM-centralen i samband med ansökan om förlängning av förbindelsen. Fånggrödor och ekogård? Kan de överlappa varandra? Finns det en begränsning? En ekogård kan också välja åtgärden fånggrödor och får betalning. Vad händer om en växtodlingsgård inte hinner gå på utbildningarna? Utbildningskravet ska uppfyllas före förbindelseperiodens början, dvs. den sista stödansökningsdagen, när förbindelse söks. När det gäller GEV och andra besittningsöverföringar ska kravet uppfyllas innan förbindelsen överförs. Man får lägga till 5 ha, årligen eller sammanlagt? Årligen 5 ha ersättningsberättigande skiften som inte har ingått i förbindelsen. Blir det en påföljd om 0,3 de/ha inte uppfylls? Om djurtätheten underskrids under perioden ändras förbindelsen till förbindelse för växtodlingsgård. Någon annan påföljd blir det inte. Får husdjursgårdarna någon utbetalning på hösten? Växtodlingsandelens 75 % betalas på hösten. Resten av växtodlingsdelen och djurandelen betalas på våren. Vad betyder frilandsgrönsaker? I statsrådets förordning om ekoersättning kommer en växtkodförteckning över frilandsgrönsaker. Djurslag kan bytas eller läggas till. Om det kommer ett nytt djurslag, måste man då ta in det i förbindelsen? Det går att bedriva konventionell produktion av ett annat djurslag på samma gård.

17 (30) Vartannat år kan gården vara husdjursgård och vartannat år växtodlingsgård? Ja. Krävs det utbildning inom ekoproduktion också vid odling av frilandsgrönsaker? Hur sköter man alterneringen mellan grönsaker och spannmål? Alla ekoförbindelser kräver utbildning. Om samma växter odlas både konventionellt och ekologiskt, måste Eviras ekoanvisningar om parallellodling iakttas. Kan man ha djuren i konventionell produktion och producera 30 % avsalugrödor? Ja. Om man före 5 år övergår till konventionell produktion, blir det då återkrav? En förbindelse kan frånträdas bara vid oöverstigligt hinder. Ekoproduktion av husdjur kan upphöra också under förbindelsens gång, varvid förbindelsen ändras till förbindelse för växtodlingsgård. Tvärvillkor Måste halmbränning meddelas till landsbygdsnäringsmyndigheten? Nej, en notering i skiftesbokföringen räcker. Vilken förordning utom nitratförordningen reglerar användningen av avloppsslam? Direktivet om avloppsslam tas bort från tvärvillkoren, blir det enklare att använda avloppsslam som åkergödsel? Bestämmelser som gäller avloppsslam ingår i jord- och skogsbruksministeriets förordningar 11/12 och 24/11 (ändr. 12/12 och 7/13) som utfärdats med stöd av lagen om gödselfabrikat (539/2006) samt i avfallsförordningen 179/2012. Användningen i sig förenklas inte, kontroll utförs inte längre inom tvärvillkoren. Måste alla gårdar ha en gödselstad? Alla djurgårdar där det årligen uppkommer mer än 25m 3 fast gödsel måste ha en gödselstad som rymmer mängden stallgödsel som ansamlas under 12 månader. Mindre stallgödselmängder än så ska lagras på tätt bytesflak eller på annat motsvarande underlag så att ingen avrinning till omgivningen kan ske. För nötkreatur som föds upp utomhus året om kan man beakta hela utevistelseperioden när behovet av gödselstad bedöms. Man måste ändå beakta att det krävs ett utrymme för lagring av stallgödsel också för den mängd stallgödsel som regelbundet samlats in från rasthagar och permanenta platser för utfodring och vattning och som inte direkt kan utnyttjas som gödselmedel. Får man anlägga en gödselstack på områden utanför åkern, nuförtiden finns det stackar också utanför åkermark? En gödselstack ska anläggas på ett område vars markanvändningsslag är åker. Med skifte avses ett basskifte. Måste en stack anläggas separat på vart och ett basskifte? I princip anläggs en stack med den mängd stallgödsel som ska spridas på varje basskifte.

18 (30) Permanenta platser för utfodring och vattning ska vara täckta och ha tät botten och den stallgödsel som samlas på dem ska avlägsnas tillräckligt ofta. Blir det någon övergångsperiod för villkoret eller måste punkten vara i ordning redan 1.4.2015? Det kommer en övergångsbestämmelse. För andra än permanenta platser för utfodring och vattning krävs ingen uppsamling av stallgödsel. Kravet ska vara uppfyllt 1.1.2016. Hur bestäms torrsubstanshalten på minst 30 % i stallgödsel och organiska gödselfabrikat? Torrsubstanshalten i ett gödselmedel som är godkänt som gödselfabrikat framgår av varudeklarationen för det sista partiet. Torrsubstanshalten i fast gödsel baseras främst på ett test som utförs organoleptiskt och åskådligt på gårdsnivå. Dvs. om man kramar om stallgödseln ska den inte avge en enda droppe vätska. När torrsubstanshalten bestäms kan man också använda en separat fuktmätare, till exempel en som används för att mäta fukthalten i foder. På de delar av ett åkerskifte där lutningen är minst 15 procent är det alltid förbjudet att sprida stallgödsel och organiska gödselfabrikat. Vilken är minimiarealen där det här villkoret måste tillämpas? Minimiarealen är 25 ar. Om det ställe som lutar 15 procent är mindre än 25 ar, behöver förbudet mot spridning inte tillämpas. Fler frågor och svar om nitratförordningen från bland annat utbildningarna finns också på miljöministeriets webbplats: Ympäristöministeriö vastaa: Yleisiä kysymyksiä nitraattiasetukseen liittyen, 31.3.2015 2 Tillämpning Vilka är krydd- och örtväxterna i nitratförordningen? Tillämpas förordningen också på dem? Ja. Till krydd- och örtväxterna räknas bland annat koriander, kummin och senapsväxter. Till krydd- eller medicinalväxterna kan hänföras bland annat basilika, slåttergubbe, nattljus, isop, kamomill, backtimjam, ringblomma, gullgentiana, sommarkyndel, kattmynta, äkta malört, gullris, libbsticka, maralrot, stor rödmalva, dansk körvel, mejram, mynta, äkta mannablod, mannablod, kungsmynta, brunört, nässla, dock inte nässla som odlas för fiber, rudbeckia, gurkört, dragon, kämpar, mattram, vallört, fingerborgsblomma, läkevänderot, kryddsalvia, spansk körvel, röllika, citronmeliss, kardborre, kryddtimjam, turkisk drakblomma, kungsljus, läkekungsljus, vallmo, oljevallmo, grekisk fingerborgsblomma, kvanne, anisört och medicinalvide. Tillämpas förordningen på höbalar? Nej. 5 Lagring av stallgödsel Måste alla gårdar ha en gödselstad? Alla gårdar där det ansamlas stallgödsel från produktionsdjur ska ha en lagringsplats för gödsel (gödselstad). Gödselstaden ska ha utrymme för den stallgödsel som ansamlas under minst 12 månader. Mindre gödselmängder än så får lagras på ett tätt flak eller ett motsvarande underlag så att ingen avrinning till omgivningen kan ske. Avvikelser från lagringsvolymen får göras på de villkor som anges i 1 mom. i nitratförordningen. Måste det finnas en gödselstad också för nötkreatur som föds upp utomhus året om? Om så är fallet, hur stor gödselstad betraktas som tillräcklig?

19 (30) Ja. Gödselstaden kan ändå vara mindre än en som rymmer 12 månaders stallgödsel, dvs. man kan göra avdrag för betesperiodens längd som för dessa djur kan vara längre än 4 mån. Från rastgårdar utomhus, framför allt platser för utfodring och vattning, samt från platser där djuren i allmänhet trivs ska stallgödseln avlägsnas regelbundet. Denna stallgödsel ska lagras separat i en gödselstad om den inte direkt går att utnyttja som gödselmedel. Vad baseras de nya volymerna för gödselstäder på? När tillämpas de nya volymerna för gödselstäder? De nya volymerna baserar sig på nya siffror för produktionsdjurens sekretion som tagits fram av Naturresurscentralen. De nya volymkraven framgår av bilaga 1 till nitratförordningen. De nya lagervolymkraven för stallgödsel tillämpas först på tillståndsansökningar som blivit anhängiga 1.4. (Obs. Bestämmelsen om övergångsperiod har ändrats: På en gödselstad som tagits i bruk eller för vilken ansökan om miljötillstånd eller bygglov är anhängig när denna förordning träder i kraft tillämpas de bestämmelser om minimivolym för gödselstäder som gällde vid ikraftträdandet av denna förordning.). De nya stallgödselmängderna tillämpas dock på alla djur genast när förordningen träder i kraft. 6 och 8 minst 30 % torrsubstans i fast gödsel och organiska gödselfabrikat Hur bestäms torrsubstanshalten på minst 30 % i organiska gödselfabrikat och fast gödsel? Torrsubstanshalten i ett gödselmedel som godkänts som gödselfabrikat framgår av varudeklarationen för det sista partiet. Torrsubstanshalten i fast gödsel baseras främst på ett test som utförs organoleptiskt och åskådligt på gårdsnivå. Dvs. om man kramar om stallgödseln ska den inte avge en enda droppe vätska. När torrsubstanshalten bestäms kan man också använda en separat fuktmätare, till exempel en som används för att mäta fukthalten i foder. Vad avses med stackens plats? Kan en ny stack anläggas bredvid platsen där det fanns en stack året innan? Med stackens plats avses samma plats. Dvs. en ny stack får anläggas bredvid platsen där det fanns en stack året innan. Den nya platsen behöver inte ligga på ett annat separat skifte. 7 konstruktionskrav Får en eftermognadsstack för en kompost anläggas när som helst, när förbudet enligt 6 att lagra i stack från början av november till slutet av januari enligt förordningen inte gäller eftermognad? En stack där kompost får eftermogna kan anläggas från början av januari om kraven enligt 6 4-7 mom. uppfylls. Stacken ska ändå spridas ut, dvs. användas som gödsel på åkern det år stacken anlades, så överårig lagring i stack tillåts inte längre. Stacken ska spridas senast den sista oktober, dock så att stallgödseln myllas in samma dygn, före november. Måste en stack för eftermognad alltid täckas? Ja. Täcket behöver dock inte vara tätt. Det kan bestå av t.ex. kompostfilt, torv eller halmklipp. Vad avses med ett underlag med tät botten? Och vad betyder tät botten? Tät botten innebär enligt förordningens definition en hel yta som till tätheten minst motsvarar asfalt med lämpliga grundskiktkonstruktioner där stallgödsel och avrinningsvatten kan samlas upp. Med täthet avses här genomsläppligheten för vatten. Tät botten kan redan som namnet säger betyda att det täta skiktet kan ligga också under ytdelen.

20 (30) Vad innebär lastning av stallgödsel/organiskt gödselfabrikat? Och vad är minimistorleken för ett underlag med tät botten? Med lastning avses här att stallgödsel eller oförpackade organiska gödselfabrikat förflyttas till eller från en gödselstad/ett lager. Med lastning avses främst maskinell förflyttning och lastning, och i synnerhet om det gäller stallgödsel/organiskt gödselfabrikat som lätt ramlar av. Också pumpning av flytgödsel till en transportvagn betraktas som lastning. När lastningen sker på ett underlag med tät botten blir marken inte gyttjig och eventuell avrinning kan samlas upp liksom stallgödsel/organiska gödselfabrikat som ramlat ner på underlaget. Minimistorleken för ett underlag med tät botten har inte slagits fast. Med underlag med tät botten avses ändå inte att alla områden kring gödselstäderna måste asfalteras, utan bara de områden där maskiner och utrustning rör sig eller är placerade under lastningen. Gäller lastningsskyldigheten alla organiska gödselfabrikat? Också kött- och benmjöl? Ja, om det inte är förpackade fabrikat. Får ett lösdriftsstall för två hästar anläggas på markgrund? Behövs ens en gödselstad byggas om det uppkommer mindre än 25 m 3 stallgödsel/år? Nej. I nitratförordningen finns inga särskilda bestämmelser om andra bottenkonstruktioner i djurstallar, men gödselrännor och andra konstruktioner avsedda för ledning av stallgödsel innanför djurstallet måste vara vattentäta. 8 Lagring av torrgödsel vid exceptionella situationer Vad är ett hygieniskt skäl som hänför sig till djursjukdomar? Får flytgödsel lagras i stack om den sugs upp i torv? Med hygieniskt skäl som hänför sig till djursjukdomar avses enligt djursjukdomslagen (441/2013) en sjukdom eller smitta som kan överföras från ett djur till ett annat djur eller en människa. Vid sjukdomsfall bedöms förutsättningarna för lagring i stack av en veterinär. Miljöministeriet Allmänna frågor om nitratförordningen, 31.3.2015 Flytgödsel får lagras i stack på samma grunder som fast gödsel, om stallgödseln har sugits upp i torv och torrsubstanshalten 30 % uppfylls. I första hand är undantaget ändå avsett för lagring av fast gödsel. Hur förhåller man sig till bekämpning av flyghavre? Hygieniskt skäl avser enbart djursjukdomsfall. För bekämpning av flyghavre gäller andra bestämmelser och anvisningar. 9 Anmälningsskyldighet Får anmälan vara fritt formulerad eller finns det redan en separat blankett för detta? Kan anmälan göras elektroniskt? Måste anmälan göras varje år? Räcker det med en anmälan om man har flera stackar? Finns det en sammandragsblankett för den årsrapport som ska göras till NTM-centralerna? Anmälan är inte fritt formulerad, utan för den fyller man i en separat blankett som också går att fylla i elektroniskt. Blanketten kommer senare på miljöministeriets webbplats. En jordbrukare kan göra upp en enda anmälan för flera stackar. Anmälan måste ändå göras på nytt varje år. För den rapport som är avsedd för NTMcentralerna finns det ännu ingen blankett/sammandragsformulär. 10 Användning av gödselmedel Vid gödsling ska också jordarten beaktas. Hur bestäms jordarten? Måste den analyseras särskilt? Inom systemet med miljöersättning förutsätts ett markkarteringsprov där också jordarten har analyserats. Om jordbrukaren inte är med i ersättningssystemet måste jordarten antingen analyseras på egen hand, om jordbru-