JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 18/02 Jordbruksavdelningen Datum Dnr 1134/01/2002

Transkript

1 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET CIRKULÄR Nr 18/02 Jordbruksavdelningen Datum Dnr 1134/01/2002 Arbetskrafts- och näringscentraler Länsstyrelsen i landskapet Åland Giltighetstid tills vidare ANVISNINGAR FÖR ÖVERVAKNING AV VÄXTHUSSTÖD, LAGRINGSSTÖD FÖR TRÄDGÅRDSPRODUKTER OCH LAGRINGSSTÖD FÖR SKOGSBÄR OCH SKOGSSVAMP 1. Allmännt Övervakningsansvar Övervakningsurval Arbetskrafts- och näringscentralernas landsbygdsavdelningar och länsstyrelsen på Åland ansvarar för övervakningen av växthusstöd, lagringsstöd för trädgårdsprodukter och lagringsstöd för skogsbär och skogssvamp. Kontrollanten skall vara tillräckligt förtrogen med det stödsystem som är föremål för övervakningen. Jord- och skogsbruksministeriet utför ett centralt övervakningsurval gällande växthusstöd och lagringsstöd för trädgårdsprodukter. I fråga om lagrinsstöd för skogsbär och skogssvamp omfattar urvalet alla sökanden. Alla gårdar som har tagits ut till ett centralt urval skall övervakas. Landsbygdsavdelningar och länsstyrelsen på Åland kan genom egna urval ta ut ett antal gårdar till övervakningen. Jord- och skogsbruksministeriet kan dessutom förordna om tilläggsövervakningar. Övervakning på platsen behöver inte utföras om det framgår av sökandens stödansökning att stödsumman i fråga kommer att understiga 50,46 euro. Om en sådan gård har blivit utvald till övervakningen, skall en annan gård väljas ut i stället. Övervakningsrapporter Den gård som utvalts för övervakning ställs i läge "på hälft" i stödtillämpningen ända till dess att gården har övervakats, godkända arealer och mängder samt övervakningsuppgifter och övervakningssanktioner har registrerats. I fråga om skogsbär och skogssvampar skall stödansökningar, övervakningsprotokoll och utbetalningsbeslut sändas jord- och skogsbruksministeriet för kännedom, eftersom det inte finns något automatiskt registrerings- och rapporteringssystem för detta stöd.

2 I början av övervakningsbesöket Sökanden kan på förhand underrättas om kommande övervakning. Genom anmälan säkerställs att ansökanden eller dennes representant kan delta i övervakningen. Övervakningen utförs även i det fall att ingen är på plats. Kontrollanten skall ha ett övervakningspass eller en övervakningsfullmakt med övervaktningsbefogenheter som beviljats av landsbygdsavdelning eller länsstyrelsen på Åland. Fullmakten skall vid behov visas till den som skall övervakas. I början av övervakningen bör kontrollanten redogöra för vad som är syftet med övervakningen, vilka övervaknings/mättningssystem som används och hur övervaknigsobjekten har valts ut ifall det inte äventyrar utföringen av övervakningen. Under övervakningsbesöket Alla lägenheter i sökandens ansökning skall övervakas. Efter att sökanden har underrättats om övervakningen eller när övervakningen pågår kan sådana ändringar inte godkännas som gäller övervakningstidpunkten eller sökandens tidigare produktion om det inte är fråga om ett uppenbart fel eller ett övermäktigt hinder. Om man vid övervakning konstaterar ett annat allvarligt missförhållande i sökandens verksamhet skall den myndighet till vars befogenheter ärendet hör underrättas om detta (se brottslagen 563/ kap. 10 ). Sökanden påpekas muntligt om konstaterade missförhållanden om möjligt och han ges tillfälle att ställa frågor ifall något är oklar. Sökanden informeras om vilka stödvillkor som inte uppfylls och om påföljden av övervakningen och orsaken till den samt hur övervakningsresultatet kan överklagas. Övervakningsprotokoll De mallar för övervakningsprotokoll som jord- och skogsbruksministeriet har utarbetat för varje stödtyp skall användas vid övervakningar. Saker som konstaterats/mätts vid övervakningen och undantagsarrangemanger som påverkar stödet skall antecknas så noggrannt som möjligt i övervakningsprotokollet. Sökanden eller dennes representant ges tillfälle att anteckna sina åsikter gällande övervakningen i protokollet. Protokollet skall underskrivas av kontrollanten och sökanden eller dennes representant. Om man inte blir klar med protokollet under övervakningsbesöket kan det tillställas sökanden i efterhand, dock så snabbt som möjligt efter övervakningen. I detta fall tas av det ursprungliga protokollet en kopia för landsbygdsavdelningen eller länsstyrelsen på Åland, tills underskrifterna har skaffats. Övervakningsprotokollet får inte ändras efter undertecknandet utan nytt godkännandeförfarande. Övervakningsprotokollen skall dokumenteras och förvaras så att är 2

3 möljigt att i efterhand utreda hur övervakningen har framskridit och de frågor som tagits upp i synnerhet i fall att en och samma gård övervakas flera gånger. På basis av uppgifterna i övervakningsprotokollet uträknas övervakningssanktioner, som registreras i stödtilllämpningen. 2. Övervakningsförfarande för de olika stöden 2.1. Växthusstöd Urvalet och övervakningstid Övervakningsbesök Ministeriet utför ett centralt urval bland stödårets sökande. Landsbygdsavdelningen vid arbetskrafts- och näringscentralerna och länsstyrelsen på Åland kan utföra sitt eget urval strax efter att ansökningsuppgifterna registrerats. Det egna urvalet skall inriktas på gårdar som har haft övervakningspåföljder under föregående år, som är nya sökande eller misstänkta eller när det är fråga om en angivelse. Eget urval registreras i stödtillämpningen som egen övervakningskörning. Övervakningen utförs efter inlämnandet av ansökan under den odlingssäsong som ansökan gäller. Odlingssäsongens längd, tiden då odlingen börjar och slutar och uppehållen framgår av odlingsplanen. Eftersom alla stödvillkor skall uppfyllas under hela den odlingssäsong som ansökan gäller kan övervakningsbesöket göras vilken tid som helst under odlingssäsongen. Det rekommenderas att förutsättningarna för stödet för lång säsong kontrolleras genom flera än ett övervakningsbesök. Det lönar sig dock inte att utföra övervakningsbesök när det är uppehåll i odlingen, eftersom stödduggliga växter och deras arealer ändå skall konstateras. Vid övervakningsbesöket görs följande kontroller: - mäts längden och bredden på växthusen i ansökan (med yttre mått) - mäts areal som inte är stödberättigad (med inre mått och substraheras från den med yttre mått uträknade arealen) - konstateras växter som odlas i växthuset (jämförs med odlingsplanen) - bedöms om odlingen sker enligt en jordbrukarsed som är normal på orten - kontrolleras att tekniska krav i fråga om växthusets konstruktion och odlingssäsong uppfylls - alla undantagsförhållanden och -arrangemang antecknas i övervakningsprotokollet Stödberättigade växter Plantproduktion av sallat, dill och persilja i kruka berättigar till stöd även de odlas i separata växthus för plantodling. Dessa plantväxthus skall ändå uppfylla kravet på odling den 1 maj och uppfylla de tekniska kraven för den odlingssäsong som ansökan gäller. Plantproduktionen skall 3

4 användas i odlarens egen växthusproduktion (plantproduktion för försäljning är inte stödberättigande). Moderplantproduktion är stödberättigande, förutsatt att växten hör till stödberättigade växter. Moderplantor är t.ex. saintpaulia av blommorna. Odling av groddar och skott berättigar inte till stöd. Framläggande, förvaring eller lagring av växter är inte stödberättigande. För en och samma växt betalas stöd inte år efter år (med andra ord stöd betalas bara en gång per växt). I fråga om växthus som används för försäljning är stödberättigade endast arealer som används för odling. Ampeljordgubbe är stödberättigad som prydnadsväxt i kruka. Endast rena sorter av isbergssallat kan räknas som isbergssallat; inte hybridsorter. Srf (22/2002 och 23/2002) Stödberättigande enligt både kort och lång säsong: tomat, växthusgurka, sallat, dill, persilja, paprika, snittblommor, snittgrönt, gruppväxter samt sådana prydnadsväxter i kruka som är avsedda för inomhusbruk; Endast till stöd enligt kort säsong berättigar: frilandsgurka, kinakål, isbergssallat Jordbrukarsed som är normal på orten Om man konstaterar en otät odling kan odlingen bedömas enligt vad som är normal jordbrukarsed på orten och huruvida den har iakttagits. Eftersom odlingsförhållanden och odlingsmetoder varierar i olika delar av landet bör förhållandena på orten beaktas vid bedömningen. Man kan begära utlåtande av jord- och skogsbruksministeriet för bedömning av om plantmängen har varit tillräcklig eller om fallet annars är oklart. En areal kan också förkastas med hänvisning till normal jordbrukarsed på orten, om det vid okulärbesiktning ser ut att odlingen är avslutad, om det bara finns torkade förvissnade eller rottorkade stjälkar kvar av växterna och om ingen skörd enligt bokföring har bärgats på arealen för försäljning (detta är möjligt om odlingen försöker tänjas ut till en säsong på över 7 månader). En areal som förkastats med hänvisning till normal jordbrukarsed på orten medför inte arealpåföljder. Men om den areal som har förkastats med hänvisning till normal jordbrukarsed på orten uppgår till över 50 % om den totala areal som konstaterats vid övervakningen beviljas inget stöd alls. Jsmf (113/2002) I växthusproduktionen avses med jordbrukarsed som är normal på orten att sådana växtarter och växtsorter skall användas som lämpar sig för växthusodling, att det vid planteringen används en tillräcklig mängd plantor av god kvalitet samt att skötselåtgärder och odlingsförhållanden ombesörjs och skörden bärgas. Tekniska krav i fråga om växthusens konstruktion Växthusets beklädnad skall vara av dubbel plastfolie eller av enkel plastfolie med undantagslov. Enkla plastfolier som nitats ihop duger. S.k. bubbelplast duger inte som dubbel plastfolie. Om en av husets väggar är av enkel plastfolie och de övriga av flerskiktsplast, krävs det ett 4

5 undantagslov för att få använda enkel plastfolie. Undantag skall ha ansökts hos ministeriet i samband med ansökan om stöd. Om sökanden inte har fått undantag från kraven som gäller växthusens konstruktion, godkänns huset inte. Om beklädnaden eller stommen inte står kvar vid tidpunkten för kontrollen, skall det kontrolleras om undantagsarrangemanget har anmälts. Om ingen anmälan har gjorts, godkänns huset inte. Jsmf (113/2002) Växthusens stomme och beklädnad skall vara i sådant skick som odlingssäsongen förutsätter och står kvar året om, med undantag för de perioder då växthusen repareras. Beklädnaden kan vara av glas, flerskiktsmaterial som är avsett för växthus eller dubbel plastfolie. Tekniska krav i fråga om odlingssäsong Uppvärmningsapparaternas effekt kontrolleras i märkningarna på pannan eller motsvarande. På gamla brännare eller flispannor finns det inte alltid någon märkning av effekten. I dylika fall skall man skriva upp apparatens modell och storlek och begära utlåtande av JSM. Belysningsapparater betraktas inte som uppvärmningsapparater. För uppvärmningsapparater har man bara ställt effektkrav; apparaten kan således vara fastmonterad eller fristående; egen eller hyrd. Som automatiskt uppvärmnings- och ventilationsregleringssystem godkänns inte ventilationsluckor som justeras för hand. Om växthuset inte uppfyller de tekniska kraven för lång säsong (automatiken saknas) men huset uppfyller de tekniska kraven för kort säsong berättigar huset till stödet för kort säsong. Jsmf (113/2002) Kort odlingssäsong: växthusen skall vara försedda med centraluppvärmning med vatten eller med varmluftsapparater, vars effekt är minst 75 kw (65 Mcal/h) per tusen kvadratmeter i odling. Lång odlingssäsong: växthusen skall vara försedda med centraluppvärmining med vatten eller med varmluftsapparater, vars effekt är minst 200 kw (165 Mcal/h) per tusen kvadratmeter i odling. Dessutom skall växthusen vara försedda med uppvärmnings- och ventilationsregleringsautomatik. Växthusets areal Växthusens areal mäts separat för varje hus, men arealfel beräknas utgående från den sammanlagda stödberättigade växthusarealen. Den sammanlagda växthusarealen, så kallad minimiareal, skall vara minst 300 m². Ett växthus på 300 m² skall t.ex. uppfylla de tekniska kraven, men stödberättigade växter kan odlas endast på areal om 100 m². Växhusets areal beräknas med yttre mått. Från växthusarealen skall dras av bl.a. butiksutrymmen, trädgårdscentra med växthuskonstuktion, förbindelsegångar, packeri-, lagero.d. utrymmen, maskinutrymmen och överbreda gångar till den del arealen av det normala arbetsutrymmet överskrids, om det inte visas att de är nödvändiga. Om växthusets yttremått inte 5

6 Odlingsplan är lika stora för de olika väggarna, används som yttre mått medeltalet av dessa. Om det vid övervakning konstateras en större areal än den som angivits i ansökan, anses som godkänd areal den som sökanden angivit i ansökan. Om det i växthuset odlas produkter i två våningar, anses som stödberättigande areal i första hand arealen för de växter som odlas på bord. Om odlingen på bord inte är stödberättigande, kan denna areal ersättas med arealen i våningar. Odling i våningar är vanligt när man odlar ampelväxter för att användas som balkongblommor. Arealen med blommor som blir tom kan anses vara stödberättigad även det inte finns bestånd på hela odlingsarealen, om det är tillfälligt. (Se jordbrukarsed som är normal på orten.) Om växthuset står tomt då övervakningen utförs, skall man kontrollera om det är fråga om ett kortare uppehåll än två veckor (till exempel ombyte av bestånd), som inte behöver anges i odlingsplanen eller om något annat uppehåll. I växthus kan det finnas tomma arealer utan särskild anmälan bara om det beror på ombyte av bestånd eller arrangemang i växthuset. Om det inte heller är fråga om undantagsarrangemang (till exempel plastbyte eller en maskin har gått sönder) som borde ha anmälts godkänns husets areal inte. Situationen den 1 maj är avgörande beträffande stödberättigande areal och förutsättningarna för stöd. Om odlingen börjar först efter den 1 maj, är odlingen inte stödberättigande. Om det är uppehåll i växthuset den 1 maj, skall stödberättigad odling ha pågått i två månader före den 1 maj för att man kan få stöd för lång säsong, varvid stödet bestämms enligt denna areal. Odlingsplanen skall vara uppdaterad och av den skall framgå de växter (åtminstone de viktigaste av dem) som odlas vid övervakningstidpunkten. Övervakaren skall bedöma om den konstaterade odlingen överensstämmer med odlingsplanen eller inte vid övervakningspunkten och göra anteckningar om detta i övervakningsprotokollet. Övervakningspåföljder Arealskillnaden är skillnaden mellan arealerna i ansökan och de konstaterade arealerna. Om odlingsplanen inte har följts, kan sanktioner påföras, dock så att stödsänkningsprocentens storlek beror på den areal som felet gäller. Varje övervakningspåföljd påverkar hela stödsumman och sänker den med en viss procentsats. Arealer som inte har godkänts (t.ex. om växthuset inte har undantagslov eller om växten inte är stödberättigande) räknas med i arealfel. Sanktionsprocent och förklaringar till sänkningen registreras i stödtilllämpningen. Sammansdrag av övervakningspåföljder: lag (1559/2001), Srf om grunderna för sänkning av stöd för växthusproduktion, stöd för lagring av trädgårdsprodukter och stöd för lagring av skogsbär och skogsvamp (givet den 21 mars 2002) Arealfel Mindre än 5 % Påföljd: sänkning av totalstödet 0 % (arealen motsvarar ansökan) 6

7 5-20 % 5-20 % över 20 % 100 % (= inget stöd) Fel odlingssäsong (över 7 mån) 10 % Odlingsplanen har inte följts 0-10 % Jordbrukarseden har inte iakttagits på en areal 100 % (= icke stöd) som är större än 50 % av hela arealen Avdelningschef, Överdirektör Ilkka Ruska Överinspektör Lea Anttalainen 7