1 (7) 1.3.2012 Principer och fyrstegsmodellen för undervisnings- och forskningspersonal vid Helsingfors universitet Anvisning är en sammanställning av principer som gäller undervisnings- och forskningspersonalen och som ingår i olika beslut, i instruktionen och i kollektivavtalet, och en beskrivning av fyrstegsmodellen sådan den är för närvarande. Anvisningen har behandlats i undervisningsoch forskningspersonalens bedömningsgrupp. Införandet av fyrstegsmodellen och modellens syfte Undervisnings- och forskningspersonalens fyrstegsmodell infördes vid Helsingfors universitet 1.1.2007 (rektorns brev 28.12.2006). Modellen beskriver hur undervisnings- och forskningspersonal placeras på karriärnivåer i fyra steg enligt befattning. Modellen har gjort befattningsstrukturen tydligare och enhetligare och har skapat en ram för den akademiska karriärutvecklingen. Den stöder också universitetets strategiska mål som är att vara ett av de 50 bästa universiteten i världen. BEFATTNINGARNA NIVÅVIS Nedan presenteras olika befattningars placering i fyrstegsmodellen och behörighetsvillkoren enligt instruktionen (Instruktionen 54 60 ). Dessutom nämns inom parentes de kravnivåer för undervisnings- och forskningspersonal enligt lönesystemet som befattningarna placeras inom. FJÄRDE NIVÅN Professor (kravnivå 8 10, undantagsvis 11) Av den som anställs som professor förutsätts doktorsexamen, vetenskaplig kompetens på hög nivå, förmåga att meddela på forskning baserad undervisning på hög nivå och förmåga att vara handledare för examensarbeten, förmåga till akademiskt ledarskap samt bevis på internationellt samarbete inom sitt forskningsområde. Forskningsledare och förste intendent (kravnivå 8 10, undantagsvis 11) Av den som anställs som forskningsledare eller förste intendent krävs motsvarande meriter som av den som anställs som professor, dock så att vid bedömningen av meriterna beaktas i synnerhet vetenskapligt arbete och resultatrik verksamhet som ledare av en forskningsgrupp, framgång i att skaffa extern forskningsfinansiering och bevis på internationellt samarbete inom forskningen.
2(7) TREDJE NIVÅN Universitetslektor och klinisk lärare (kravnivå 5 7, undantagsvis 8) Av den som anställs som universitetslektor eller klinisk lärare krävs lämplig doktorsexamen, förmåga att meddela högklassig, på forskning baserad undervisning och förmåga att vara handledare för examensarbeten. Som klinisk lärare kan dock anställas den som avlagt en lämplig licentiatexamen och är synnerligen väl förtrogen med området för anställningen. Universitetsforskare, äldre forskare, forskningskoordinator och intendent (kravnivå 6 7, undantagsvis 5) Av den som anställs som universitetsforskare, äldre forskare, forskningskoordinator eller intendent krävs doktorsexamen och bevis på vetenskapligt forskningsarbete samt den undervisningsförmåga som behövs i anställningen. Anställningen som universitetsforskare och äldre forskare kräver förmåga att leda en forskningsgrupp och skaffa extern forskningsfinansiering. Den som anställs som forskningskoordinator behöver i synnerhet förmåga att administrera forskningsprojekt och deras ekonomi. När dessa anställningar tillsätts värdesätts vetenskapligt arbete utomlands och bevis på internationellt samarbete. Avsikten är att en forskningskoordinator också deltar i forskningen. Om det gäller den administrativa koordineringen av projekten används benämningen projektkoordinator eller koordinator som hör till övrig personal. På tredje och fjärde nivån ska målet vara fast anställning, eller för projektanställd personal åtminstone 3 5 år långa anställningsförhållanden i taget. Antalet anställningar och deras placering ska övervägas noga på dessa nivåer. Biträdande professor Denna befattningsbenämning används endast i undervisnings- och forskningspersonalens karriärsystem för tenure track-anställningar på viss tid som ska leda till den fjärde nivån och fast anställning som professor. Rektors beslut 1.3.2012 gäller tillämpningen av karriärsystemet. ANDRA NIVÅN Forskardoktor (kravnivå 5) Av den som anställs som forskardoktor krävs doktorsexamen, förmåga till självständigt vetenskapligt arbete och den undervisningsförmåga som behövs i anställningen. Befattningen är en post doc-anställning och man arbetar vanligen 3 5 år som forskardoktor. Universitetslärare (kravnivå 4 och 5) Av den som anställs som universitetslärare krävs lämplig högre högskoleexamen och erfarenhet av undervisning.
3(7) I synnerhet värdesätts pedagogisk utbildning, förmåga att producera läromedel och mångsidig undervisningsförmåga. Befattningsbenämningen används endast begränsat för praktiskt inriktade anställningar. FÖRSTA NIVÅN Doktorand (kravnivå 2 4, undantagsvis 1) Av den som anställs som doktorand krävs högre högskoleexamen och en godkänd forskningsplan. Dessutom krävs att doktoranden i samband med avläggandet av examen och på andra sätt har visat förmåga till och motivation för forskarstudier och avläggande av doktorsexamen enligt studie- och forskningsplanen. Som doktorand kan även anställas en studerande som vid sidan av sina studier för grundexamen genomför forskarstudier, om dessa grundar sig på ett system för forskarstudier som fastställts av fakulteten. Avsikten är att doktorander som står i anställningsförhållande till universitetet i rimlig omfattning också deltar i de gemensamma arbetsuppgifterna vid enheten. I arbetsplanen kan ingå undervisning och andra uppgifter vid enheten. T.ex. att doktoranderna handleder grundexamensstuderande som är i slutskedet av studierna, som ett slags "tutorlärare" inom sitt specialområde, har ansetts vara ett bra sätt att befordra avläggandet av examina. Målet är att doktorsexamen ska avläggas på fyra år. Av den anledningen ska medverkan i undervisning och andra uppgifter vara avpassade i arbetsplanen så att det är möjligt för doktoranden att färdigställa doktorsavhandlingen inom den utsatta tiden. Enligt kollektivavtalet rekommenderas att högst 5 procent av årsarbetstiden används för undervisning, och att undervisningen om möjligt anknyter till doktorandens forskningsområde. Det är också ändamålsenligt att beakta doktorsavhandlingen både när man ger uppgifter och överväger arbetsavtalets längd. T.ex. i slutet av anställningen kan det behövas en längre period för att färdigställa avhandlingen. Under den kan doktoranden vid behov befrias från andra uppgifter. I lönesystemet börjar doktoranden vanligen på kravnivå 2 och avancerar till kravnivå 3 när doktorsavhandlingen och forskarstudierna har avancerat planenligt, publiceringen har inletts, eller, om avhandlingen är en monografi, arbetet har framskridit så att ungefär hälften återstår. Kravnivån är 4 ungefär ett år före disputationen. Läkare/tandläkare/veterinär under specialisering (kravnivå 4 5) Målet är specialisering i en medicinsk, odontologisk eller veterinärmedicinsk specialitet. En del av arbetstiden används till specialiseringsstudier. Forskningsassistent och undervisningsassistent (kravnivå 1) Endast en grundexamensstuderande kan anställas som forskningsassistent eller undervisningsassistent. Avsikten är att arbetet ska anknyta till den studerandes egna studier. Om uppgifterna inte anknyter till studierna, hör den anställda till övrig personal och är t.ex. teknisk assistent. Den uppgiftsrelaterade lönedelen är minst 75 procent av lönen i kravnivå 1.
4(7) ALLMÄNNA PRINCIPER SOM GÄLLER UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSO- NAL Doktorsexamen är behörighetsvillkor Utgångspunkten är att forskningen och undervisningen är nära sammankopplade. Av det följer principen att alla som hör till undervisnings- och forskningspersonalen forskar och undervisar, och att doktorsexamen är ett behörighetsvillkor för anställningarna. Undantag är doktorander på nivå ett, läkare/tandläkare/veterinärer under specialisering samt forskningsassistenter och undervisningsassistenter (grundexamensstuderande). Anställningen som universitetslärare är ett undantag eftersom behörighetsvillkoret är magisterexamen. Användningen av befattningsbenämningen är begränsad till praktiska undervisningsuppgifter som på grund av arbetets art inte är förknippade med forskning. Det kan inte finnas många sådana anställningar vid universitetet. En typisk sådan anställning är en lärare vid Språkcentrum (rektorns brev 20.4.2010). Avsikten är inte att en universitetsläraranställning ska ändras till en universitetslektorsanställning, även om den som innehar anställningen avlägger doktorsexamen, utan universitetslektorsanställningar tillsätts alltid genom öppet ansökningsförfarande. Behörighetsvillkor för anställning som klinisk lärare är i regel doktorsexamen, men enligt instruktionen kan också den som avlagt en lämplig licentiatexamen och är synnerligen väl förtrogen med området för anställningen anställas som klinisk lärare. (Instruktionen 56 ). Magistrar kan inte anställas som projektforskare Tidigare fanns det en anställning som projektforskare på nivå 1 som hade magisterexamen som behörighetsvillkor. Till anställningen hörde inte att innehavaren skulle skriva doktorsavhandling och bedriva forskarstudier. Eftersom dessa projektforskare inte har någon möjlighet att avancera i fyrstegsmodellen, är det inte ändamålsenligt att placera anställningen bland undervisnings- och forskningspersonalen. Av den anledningen stryks befattningsbenämningen projektforskare i fyrstegsmodellen. Om det finns ett behov att anställa en magister t.ex. i ett projekt som genomförs med extern finansiering, hör anställningen till övrig personal och befattningsbenämningen väljs bland befattningsbenämningarna för övrig personal. Sådana benämningar är t.ex. koordinator, projektkoordinator, projektplanerare, laboratoriekoordinator och laboratorieingenjör.
5(7) BESLUTANDERÄTT I REKRYTERINGEN Enligt universitetslagen fattar rektorn beslut om anställning av personal. Rektorn har delegerat sin beslutanderätt vid rekryteringen av undervisnings- och forskningspersonal till kanslern när det gäller professorer (rektors beslut 11.11.2009, nr 193/2009, ändrat 9.3.2010, nr 039/2010) och till dekanus och prefekterna när det gäller övrig undervisnings- och forskningspersonal. Kanslern anställer professorer Kanslern beslutar på det sätt som bestäms i instruktionen (instruktionen 63 71 ) om den som genom ansökningsförfarandet föreslås eller om den som man har för avsikt att kalla till professuren kan anställas som professor i ett anställningsförhållande på minst två år. Arbetsavtalet som ingås med professorn undertecknas efter kanslerns beslut av dekanus i en fakultet och av ordföranden för direktionen i en fristående institution. Om professuren är placerad vid en fristående institution, hör beslutsfattandet i ärendet till kanslern om anställningsförhållandet omfattar minst ett år. Dekanus rekryteringsuppgifter Om fakulteten har institutioner, anställer dekanus fakultetens gemensamma personal och annan personal som inte hör till institutionernas personal. I en fakultet som inte har institutioner anställer dekanus all personal (med undantag av professorer). När anställningsförhållandet är minst fem år långt ger fakultetsrådet sitt utlåtande innan dekanus fattar beslut om anställningar som hör till nivå 3 i fyrstegsmodellen eller en anställning som forskningsledare. Prefektens rekryteringsuppgifter Prefekten anställer all personal vid institutionen (med undantag av professorer). När anställningsförhållandet är minst fem år långt ger fakultetsrådet sitt utlåtande innan prefekten fattar beslut om anställningar som hör till nivå 3 i fyrstegsmodellen eller en anställning som forskningsledare. Direktören för en fristående institutions rekryteringsuppgifter Direktören för en fristående institution anställer all personal vid institutionen (med undantag av professorer). Detta gäller också fristående institutioner som hör till en fakultet. När anställningsförhållandet är minst tre år långt ger institutionens direktion sitt utlåtande innan institutionens direktör fattar beslut om anställningar som hör till nivå 3 i fyrstegsmodellen eller en anställning som forskningsledare. Man kan begära direktionens utlåtande också i andra rekryteringar beroende på praxis och enligt behov. Vid behov kan också den fristående institutionens vetenskapliga råd eller ett motsvarande organ ge ett utlåtande.
6(7) ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDETS LÄNGD OCH ANSTÄLLNING PÅ VISS TID På första och andra nivån är anställningarna visstidsanställningar. Undantag är universitetslärare som är en fast anställning där rekryteringen sker enligt samma principer som rekryteringen av universitetslektorer. På den tredje och fjärde nivån ska målet vara fast anställning, eller för projektanställd personal åtminstone 3 5 år långa anställningsförhållanden. Antalet anställningar och deras placering ska övervägas noga på dessa nivåer. När man planerar tillsättningen av professurer i samband med uppgörandet av personalplanen ska man överväga möjligheten och behovet att använda karriärsystemet (tenure track) vid rekryteringen. I så fall tillämpas den separata anvisning som utfärdats genom rektorns beslut (1.3.2012). Under ett år långa visstidsanställningar endast i undantag En visstidsanställnings minimilängd är ett år, ifall det inte finns särskilda skäl att avvika från principen. Ett sådant skäl kan t.ex. vara ett vikariat som är kortare än ett år. (Kontrollen över personalkostnader och god personalpolitik 1.11.2011). I och med att anställningsförhållanden som är kortare än ett år inte längre förekommer, lönar det sig inte alltid att ta emot extern finansiering om pengarna endast räcker till ett par månaders anställning. Då knyter man inte sådana personer till universitetet som antagligen inte har någon framtid där. DEN TOTALA ARBETSTIDEN OCH ARBETSPLANERNA (Kollektivavtalet) Undervisnings- och forskningspersonalen omfattas på alla nivåer av den årliga totala arbetstiden som är 1 600 timmar. Undantag är forskningsassistenter och undervisningsassistenter, som enligt kollektivavtalet inte omfattas av bestämmelserna om total arbetstid. Genom ett separat beslut av arbetsgivaren kan en person som hör till undervisnings- och forskningspersonalen lämnas utanför den totala arbetstiden, om arbetsuppgifterna förutsätter att arbetet utförs i universitetets lokaler under regelbundna arbetstider eller inom den flexibla arbetstiden. Det väsentliga när det gäller den totala arbetstiden är att alla som omfattas av den årligen tillsammans med sin chef gör upp en arbetsplan före läsårets början. Avsikten är att arbetsplanerna för enhetens hela personal görs upp samtidigt så att man beaktar den undervisning som enheten ansvarar för och ska ordna enligt undervisningsprogrammet och andra uppgifter som man ansvarar för gemensamt. Slutresultatet ska vara en jämn fördelning av uppgifterna. När man gör upp arbetsplanen och bestämmer mängden uppgifter ska man också fästa avseende vid personalens kraftresurser och välbefinnande. Utgångspunkten är att var och en som hör till undervisnings- och forskningspersonalen både
7(7) forskar och undervisar, men målsättningen kan vara att alla turvis får en möjlighet att forska under en period som är fri från undervisning och administrativt arbete. Alla arbetsplaner godkänns slutligen av enhetens chef, alltså dekanus, prefekten eller direktören för en fristående institution. Kollektivavtalets bestämmelser om den totala arbetstiden innehåller inte semester på samma sätt som i fråga om vad som avtalats för den övriga personalen. Den årliga arbetstiden 1 600 timmar har dock beräknats utifrån antagandet att den anställda har möjlighet till en befrielse från uppgifterna som motsvarar semester.