Projektorientering Nr. 7 L a p p l a n d k r a f t v e r k i Sulitjelma för att utveckla det lokala näringslivet, kulturen och befintliga tätorter i Nordland og Norrlands inland Planerat verksamhet i Sverige, ingrepp i miljön får komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden eller om verksamheten är för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet... Jfr. Miljøbalk 4. kap. 1 och 6 (beslutet om nationalälvarna). Dato; 2012.07.12 MuskenSenter AS
Sida 2
Sida 3
Sida 4
Sida 5
Side 6
Side 7 Prosjektadministrasjon - Lappland Kraft AS - er planlagt slik Prosjektadministrasjon fram til fullt investeringsbeslutt er fattet og påfølgende oppdatering av administrasjon for ferdigstillelse av Lappland kraftverk. K o n s e s j o n s s ø k e r e ------------------------------ ----------------------------- Laponia Center AB MuskenSenter AS Eier: 2/3 Eier: 1/3 ------------------------------ ----------------------------- Daglig leder: Daglig leder: - Simon Andersen - Simon Andersen - - Sekr. Asta Rimpi Winsa Styremedlemmer: Styremedlemmer: - Simon Andersen - Simon Andersen - Leif Finnesen - Ola Pittja - Bent Eriksen - Lars J. Nutti - Börje (Rimpi) Öberg - Asta Rimpi Winsa - varamedlem Prosjektutvikling, bygging, drift og salg av kraft fra Lappland kraftverket Lappland Kraft AS Fauske Daglig leder: Simon Andersen (under prosjekt/søker- prosessen). Ny daglig leder ansettes når konsesjon blir gitt. Styret i Lappland Kraft AS fram til ferdigstillelse for drift av kraftverket: Styrets leder: Styremedlem: Styremedlem: Styremedlem: Styremedlem: Styremedlem: Styremedlem: Varamedlem: Simon Andersen styreleder/dagligled. i MuskenSenter Olav Henriksen tidl. direktør i Elkem Energi Salten. Stefan Brolin tidl. chef produktionsledning i Vattenfall, KallrigaKraft (energi rådgivningstjenester bl.a i USA). Ola Pitsa reineier og tidl. journalist media arbeider. Alf Lindfors tidl. vice VD i Vattenfall. Geir Haugen Advokatfirma Geir Haugen. Leif Finnesen tidl. overingeniør i Statoil, (konsulent/tjenesteyting innen offshore). Roald Hansen tidl. direktør i Sørfold Kraftlag. Prosjektledelse fram til ferdigstillelse for drift av kraftverket: Faste medarbeidere Prosjektleder: Innleid konsulent: Simon Andersen Norconsult AS, Sandvika Prosjektmedarbeidere: Christer Andersen + En person fra Investor (eventuelt). Periodiske medarbeidere Prosjektmedarbeidere: Bo Nilsson (NordConsult) tidl. dir. og prosjektl. i Vattenfall, event. styremedlem til Laponia Center AB. Leif Finnesen (kons., offshore) tidl. overing. i Statoil. Styret i Lappland Kraft
Side 8 Organisasjonsstruktur av Laponia Center AB Vision/bas verksamhet för en hållbar gränsöverskridande näringsutveckling i Laponia och närliggande regioner. SVENSKA LAPONIA SAMER Svenska samiska interessen MUSKENSENTER AS Näringsutveckling/norsk sida Äger 80 % Äger 20 % LAPONIA CENTER AB Gränsöverskridande samisk näringsutveckling i Laponia LÖNSAM ELPRODUKTION - bas verksamhet för gränsöverskridande samisk näringsutveckling i Laponia LAPPLAND KRAFTVERK VINDKRAFT GRUNNFJORDB. KRAFTVERK Svenske vattenresurser Bevakas Norsk/svensk vattenresurser Ca. 2024 GWh --- Ca. 170 GWh Laponia Center AB Näringsprojekt för Laponia SAMISK LAPONIA SAMISK NÄRINGSFOND AFFÄRSUTVECKLING KULTURUTVECKLING Offentlig Fiskodling Ny verksamhet Näringsfond För offentliga För privata Övergripande mål: Nyttja sameområdets naturresurser vid ett gränsöverskridande samarbete som skapar; grund för sysselsättning, värdeskapande, välfärd, bidrag till offentliga, varav en mer differentierad, aktivt, utvecklat samisk näringsliv, breddad arbetsmarknad samt stärkar och stödjer traditionella samiska näringar, samhällsliv, kultur och identitet. Så når vi målet: Planlagd lönsam elproduktion en förutsättning för Laponia Center att kunna medverka till ekonomisk utveckling och ökad livskvalitet i Laponia och närliggande områden. Laponia Center ett företag för att ta tillvara de outnyttjade sameområdets naturresurser utifrån de traditionella samiska förutsättningarna. Laponia Center ett företag med en förutsägbar ledningsstruktur och där det skapas förutsättningar för att det övergripande målet skal kunna uppnås.
Side 9 Lappland kraftverk svensk vattenkraftutbyggnad i Norge LaponiaCenter AB i Jokkmokk är majoritetsägare (66 procent) till planerade Lappland kraftverk i Fauske kommune, baserat på svensk fallrettighet. Det blir därför ett svenskt majoritetsägt vattenkraftverk i Norge, när aktuella svenska samer och samiska intressen har anmält intresse för vederlagsfri tilldelning av aktier till hela 80 procent ägarandel av LaponiaCenter AB och när koncession är beviljad. Övergripande mål med Lappland kraftverk: Målet är att få nyttja sameområdets naturresurser till vattenkraftutbyggnad vid ett gränsöverskridande samarbete som skapar; grund för utveckling av det lokala näringslivet, en mer differentierat, aktivt, utvecklat samisk och övrigt näringsliv, breddad arbetsmarknad som stärker och stödjer traditionella samiska/befintliga näringar, samhällsliv, kultur och identitet. Förhållande i Norge: För projektet/verksamheten ansökan, utbyggnad, och drift av verksamheten gäller norska grundlagar, men Sverige skal dock ge sitt samtycke till företagandet. För projektet - där företagandet vidtas i Norge - gäller bestämmelserna i LOV 1931-06-12 nr 01: Lov i henhold til konvensjonen mellom Norge og Sverige om visse spørsmål vedrørende vassdragsretten av 11 mai 1929, annet kapitel. Under detta gäller däribland bestämmelserna i, citat; 2. pkt. 1. Under iakttagelse av bestemmelsene i konvensjonen av 11 mai 1929 og i den lov er et foretagende undergitt den til enhver tid gjeldende norsk vassdragslovgivning. 6 pkt. 1. Tillatelse til et foretagende kan ikke meddeles uten at Sverige overensstemmende med art. 12 i konvensjonen mellom Norge og Sverige av 11 mai 1929 har gitt sitt samtykke,...
Sida 10 Projektet har fått positiv Samlet Plan behandling i Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) och Direktoretet for Naturforvaltning (DN) vid brev av 2011.05.09 och är godkänd för vidare handläggning. For övrigt är prosjektet tidigare behandlat positivt i det norska; Stortinget under Innst.Ot.nr.78 (2007-2008) och Olje- og energidepartementet vid brev av 2010.02.23, med hänsyn til folkrättsliga regler och grensöverskridande projekter (norska och svenska vattenressurser). Förhållande i Sverige: För svenskt samtycke till företagandet/planerad verksamhet krävs prövning enligt miljöbalken vid en mark- och miljödomstol. Det är en domstol som ska ta ställning till saken och pröva den planerade verksamhetens förenlighet med miljöbalken, skriver sveriges miljöminister Lena Ek. Miljöbalken 4. kap. 1 och 6 (beslutet om nationalälvarna) bestämmer at ingrepp i miljön får komma till stånd; om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden, eller om verksamheten är för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet... Miljödepartementet i Sverige, Miljöministern Lena Ek skriver i brev av 2011.11.01 till Älvräddarna, i förbindelse Lappland kraftverk saken, citat: Det projekt som ni beskriver kräver prövning enligt miljöbalken vid en mark- och miljödomstol. Det är således en domstol som i detta fall kan komma att ta ställning till en eventuell framtida ansøkan och pröva den planerade verksamhetens förenlighet med miljöbalken. Jag är i enlighet med våra grundlagar förhindrad att kommentera ett sådant enskilt ärende. Jag skulle då föregripa domstolens prövning.
Sida 11 Projekttekniska förhållande i Sverige kan summeras som det här följer: 1.0 Laponia Center AB, Jokkmokk är huvedägare (2/3 del) till planerade Lappland kraftverk i Sulitjelma, Fauske kommun. Om det ges konsession til byggandet av kraftverket blir detta ett svensk majoritets ägd kraftverk i Norge. 2.0 Projektet gäller reglering av anförda vattendrag i och från Norge till Lappland kraftstation i Sulitjelma - som idag har avrinning til Luleälv og Piteälv. 3.0 Anläggsverksamheten i Sverige - i förbindelse projektet söks begrensat til: - Reglering av Pieskehaure till Lappland kraftstasjon, med 5 meter senking från dagens fördämningsnivå (ca. + 2 meter), dvs. ca. 2 m upp och 3 m ned från normalnivå. - Luckahus/inspektionssjakt till avloppstunnel på 8-10 m2 vid stranden för vatteninntak i Pieskehaure och ett vid Stàddàjavre. - Arrangemang (eks. nedgrävd rör med ventil) för minstavattenbäring vid nuvarande avlopp från Pieskehaure, Stàddàjavre, Leirvatnet och Sårjåsjavre. Det blir ingen utbyggnad av nya åtkomstvägar/anläggsvägar i Sverige i förbindelse prosjektet, och heller inte torrläggning av berörda älvar. Tunnel till Pieskehaure og Stàdàjavre blir driven från norsk sida av gränsen och tunnelmassorna blir även lagrad på norsk sida. 4.0 Ersättning för skada och olägenhet till följd av företagendet varav reglering av vattendragene i Sverige och reduserat vattentilförsel til Luleälven og Piteälven - ersättes av Lappland kraftverk enligt gällande lag i Sverige. Jfr. Konventionen mellan Sverige och Norge. ***
Dato; 2012.07.12 MuskenSenter AS Simon Andersen