www.pwc.se Anders Rabb Sofia Nylund Hanna Holmberg Sandra Feiff Mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Sollentuna kommun
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod... 2 3. Granskningsresultat... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning... 5 3.1.2. Balanskrav... 7 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 7 3.1.3.1. Finansiella mål... 8 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 8 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 9 3.2. Rättvisande räkenskaper... 9 3.2.1. Resultaträkning... 9 3.2.2. Balansräkning... 10 3.2.3. Kassaflödesanalys... 10 3.2.4. Sammanställd redovisning... 11 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 11
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Årets resultat uppgår till 76,7 mnkr och efter justeringsposter är resultatet efter avstämning mot balanskravet 71,7 mnkr. Vi bedömer att de finansiella målen har uppfyllts. Vidare bedömer vi att måluppfyllelsen avseende verksamhetsmålen är god. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. I granskningen har noterats vissa avvikelser vad gäller tilläggsupplysningar. Dessa finns beskrivna i avsnitt 3.2.5. 1 av 12
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 12
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen (se rapport Granskning av ansvarsutövande). Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomiavdelning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2014-03-10. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2014-03-12. Rapportens innehåll har sakgranskats av personal på ekonomiavdelningen. 3 av 12
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Händelser av väsentlig betydelse Av förvaltningsberättelsen framgår kortfattat väsentliga händelser för kommunen under och delvis efter räkenskapsåret. En utförlig beskrivning av viktiga händelser återfinns i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Förväntad utveckling Årsredovisningen innehåller en omvärldsanalys som bland annat berör samhällsekonomi, befolkningsutveckling, bostadsmarknad, näringsliv och arbetsmarknad. En känslighetsanalys redogör för hur kommunens övergripande ekonomi påverkas av exempelvis förändringar av invånarantal, prisnivåer och utdebitering. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1, det vill säga frånvaro specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Personalredovisningen lämnar även uppgifter om bl.a. jämställdhet, samverkan, lönerevision, ledarutveckling och hälsofrämjande arbete. Sjukfrånvaron har ökat sedan 2012 och uppgick 2013 till 5,3 procent. Ökningen har skett inom Barn-och utbildningskontoret, Rösjöskolan, Miljö-och byggnadskontoret samt Socialkontoret. Kommunen hade vid årsskiftet 2 765 anställda med varierande tjänstgöringsgrader (exklusive timanställda). Det är en minskning med 377 personer jämfört med 2012. Minskningen beror främst på överföringen av vård- och omsorgsverksamheten till AB SOLOM. Av förvaltningsberättelsen framgår att 370 medarbetare övergått till bolaget. 4 av 12
Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av kommunkoncernens organisation, upplysningar om ekonomi och verksamhet samt framtidsutsikter i koncernföretagen. Vi anser dock, i likhet med de två föregående åren, att den sammanställda redovisningen med den gemensamma förvaltningsberättelsen bör utvecklas i enlighet med RKR 8.2. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Detta område avser information och analys rörande prestationer, kvalitet och mål. En kommunövergripande kvalitetsredovisning genomförs via 26 indikatorer som beskriver hur det är att bo, leva och verka i Sollentuna kommun samt hur nöjda medborgare och brukare är med sin kommuns utbud och service. Kvalitetsredovisningen visar att Sollentuna ligger över genomsnittet på de flesta av områdena i sammanställningen. Kommunen genomför även ett så kallat barnbokslut, som visar att barnperspektivet i hög grad beaktas i kommunen. God ekonomisk hushållning redovisas samlat i förvaltningsberättelsen med en fördjupad redovisning i verksamhetsberättelserna. Vi uppfattar att den samlade redovisningen samt bedömningen av måluppfyllelsen ger fullmäktige goda förutsättningar att bedöma om verksamhetens resultat är förenligt med de mål som fastställts. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse redovisas i tabellen nedan: 5 av 12
Driftredovisning per nämnd, mnkr (nettokostnad) Utfall 2013 Budget Budgetavvikelse Avvikelse i procent Kommunstyrelsen 141,1 153,0 11,9 7,8 Överförmyndarnämnden 5,4 5,3-0,1-1,9 Trafik- och fastighetsnämnden 103,8 105,7 1,9 1,8 Barn- och ungdomsnämnden 1 366,7 1 336,8-29,9-2,2 Utbildnings- och 296,1 arbetsmarknadsnämnden 299,1 3,0 1,0 Socialnämnden 247,6 242,8-4,8-2,0 Vård- och omsorgsnämnden 809,6 802,1-7,5-0,9 Kultur- och fritidsnämnden 116,0 114,4-1,6-1,4 Miljö- och byggnämnden 13,4 16,4 3,0 18,3 Rösjöstyrelsen 0,1-0,1-0,2 200 Summa nämnderna 3 099,7 3 075,5-24,2 7,9 Totalt redovisar nämnder och styrelser en negativ avvikelse mot budgeten på 24,2 mnkr (34,5 mnkr 2012). De största negativa avvikelserna visar Barn- och ungdomsnämnden, Vård- och omsorgsnämnden och Socialnämnden. Kommunstyrelsen redovisar den största positiva avvikelsen, följd av Miljö- och byggnämnden. Övriga nämnder har mindre avvikelser mot budget. Barn- och ungdomsnämnden redovisar ett underskott på 29,9 mnkr. Exklusive resultatenheterna uppgår underskottet till 15,2 mnkr. Underskottet beror till stor del på volymökningar som från och med 2013 inte justeras utan rapporteras som budgetavvikelser. Underskottet för nämndens resultatenheter, kommunala förskolor och skolor, uppgår till 14,7 mnkr. Störst negativa avvikelser prognostiseras för Sollentuna International School (-4,3 mnkr), Utbildning Rotebro (-3,9 mnkr) och Häggviks skolor och förskolor (-2,9 mnkr). Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på 7,5 mnkr. Egenregiverksamheten Solom (produktionsuppdraget) redovisar ett underskott på 21 mnkr inkl. överskottskravet (2 mnkr). Underskottet balanseras delvis av att samhällsuppdraget redovisar ett överskott på 13,5 mnkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på 4,8 mnkr. Underskottet förklaras främst av ekonomiskt bistånd (-3,8 mnkr) och barn- och ungdomsverksamheten (-1,4 mnkr). Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har ökat till följd av att fler hushåll erhållit bistånd. Under slutet av året minskade dock antalet bidragshushåll och även biståndstidens längd har minskat jämfört 2012. Underskottet inom barn- och ungdomsverksamheten förklaras även i år av att fler barn och unga placeras i familjehem som ett alternativ till HVB. Vid delåret prognostiserade styrelsen och nämnderna en negativ avvikelse från budget med 46,4 mnkr. Avvikelsen från prognosen per sista augusti i jämförelse med redovisad avvikelse från budget redovisas i tabellen nedan: 6 av 12
Driftredovisning per nämnd, mnkr (nettokostnad) Avvikelse Avvikelse i prognosen Skillnad Kommunstyrelsen 11,9 5,0 +6,9 Överförmyndarnämnden -0,1 0,0-0,1 Trafik- och fastighetsnämnden 1,9-1,3 +3,2 Barn- och ungdomsnämnden -29,9-20,1-9,8 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden 3,0-3,0 +6,0 Socialnämnden -4,8-5,9 +1,1 Vård- och omsorgsnämnden -7,5-19,0 +11,5 Kultur- och fritidsnämnden -1,6-1,6 0,0 Miljö- och byggnämnden 3,0 0 +3,0 Rösjöstyrelsen -0,2-0,5 +0,3 Summa nämnderna -24,2-46,4-22,2 De största skillnaderna mellan verklig avvikelse från budget och prognostiserad avvikelse redovisas av Vård-och omsorgsnämnden och Barn-och ungdomsnämnden. I jämförelse med nettokostnaden är dock avvikelsen från prognosen störst för Miljö- och byggnadsnämnden samt för Kommunstyrelsen. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning att balanskravet har uppfyllts. Avstämning enligt balanskravet: Årets resultat Realisationsvinster Resultat enligt balanskravet 76,7 mnkr -5,0 mnkr 71,7 mnkr 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer att de finansiella målen har uppfyllts. Vi instämmer i kommunens bedömning att de finansiella målen uppnås enligt kommunens resultat- och balansräkning. I årsredovisningen redovisas att de tre finansiella målen samt balanskravet uppnås. De finansiella målen bör, enligt vår uppfattning, omprövas i varje budgetprocess. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som god. Det finns dock ett fortsatt behov av att se över återrapporteringen och mätbarheten i verksamhetsmålen. En ny modell för målstyrning tillämpas från och med 2013. Kommunstyrelsen gör en samlad bedömning av måluppfyllelsen för verksamheterna. Utvecklingen inom sex av de tolv målen bedöms vara i linje med målbeskrivningen. I de övriga sex områdena anges att goda insatser har gjorts under året men att det på lång sikt finns ytterligare utmaningar. Därtill uppges att en övervägande del av nämndernas åtaganden till kommunens övergripande mål är uppfyllda. 7 av 12
3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som har fastställts i budget 2013, se sammanställning i tabellen nedan. Avstämningen visar att samtliga fyra finansiella mål inklusive balanskravet har uppnåtts. Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2013 Årets resultat före extraordinära intäkter skall vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras (31 mnkr). Soliditeten, exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser bör inte understiga 75 procent. Utfall 2013 Resultat resultatet för helåret uppgår till 77 mnkr eller 2,5 % av skatter och statsbidrag. Soliditeten uppgår till 81 procent 2013. Måluppfyllelse Resultatet visar att målet har nåtts. Resultatet visar att målet har nåtts. Likviditeten, exkl. kapitalförvaltningen, bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Likviditeten uppgick under året till 9 procent av de externa utgifterna. Resultatet visar att målet har nåtts och att likviditeten är tillfredsställande. Enligt balanskravet ska intäkterna, exkl. realisationsvinster, överstiga kostnaderna. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 71,7 mnkr. Resultatet visar att målet har nåtts. 3.1.3.2. Mål för verksamheten Inför verksamhetsåret 2013 infördes en ny målstyrningsmodell i kommunen. Modellen utgår från kommunens fem övergripande politiska fokusområden och fullmäktige fastställde inom ramen för dessa 12 kommunövergripande långsiktiga mål i budgetbeslutet 2013. Ansvarfull ekonomisk politik (4 mål) Utbildning (2 mål) Omsorg (2 mål) Miljö och klimat (1 mål) Integration och kommunikation (3 mål) I budgetbeslutet fastställdes även åtaganden för respektive nämnd. Uppföljningen av nämndernas åtaganden görs i nämndsredovisningarna. I årsredovisningen redovisas utfall på de eventuella mått som har kopplats till det övergripande målet. I de fall det saknas mätbara målvärden redovisas endast utvecklingen inom respektive mål. En sammanvägd bedömning av utvecklingen under 2013 samt kommunens nuläge i förhållande till den långsiktiga målbeskrivningen ges. Utvecklingen inom sex av de tolv målen bedöms vara i linje med målbeskrivningen. I de övriga sex områdena anges att goda insatser har gjorts under året men att det på lång sikt finns ytterligare utmaningar. I sammanfattningen till årsredovisningen görs en övergripande summering av måluppfyllelsen. 8 av 12
3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Se granskning av ansvarsutövande. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi har dock, precis som i granskningen av delårsrapporten, noterat att återbetalningen från AFA är redovisad som en minskad kostnad under pensioner. Detta strider mot RKR:s yttrande, vilket även framgår av redovisningsprinciperna. Hanteringen har ingen resultatpåverkan men bedöms vara ett avsteg från god redovisningssed. Återbetalningen uppgår 2013 till ca 34 mnkr. Kommunen hanterade återbetalningen 2012 på motsvarande sätt. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. För kundfakturor på över 500 tkr bokförda i december 2013 och januari 2014 har stickprov tagits på för att kontrollera att dessa är korrekt periodiserade. Granskningen visade att av tretton kundfakturor om totalt 12 mnkr var tolv fakturor korrekt periodiserade. En faktura på 684 tkr var bokförd i 2014 trots att denna avsåg 2013. Felperiodiseringen har försämrat resultatet med motsvarande belopp. Även leverantörsfakturor över 200 tkr har granskats. Av 22 granskade fakturor, till ett värde av 22 mnkr, bedöms samtliga som korrekt periodiserade. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. Resultaträkning Utfall 2013 Utfall 2012 Verksamhetens intäkter 640,4 652,9 Verksamhetens kostnader -3 622,0-3 579,8 Avskrivningar -95,7-95,2 Realisationsresultat 2,5 21,1 Verksamhetens nettokostnader -3 075,2-3 000,9 Skatteintäkter 2 966,1 2 821,8 Kommunal fastighetsavgift 97,4 94,4 Generella statsbidrag 56,9 100,0 Summa skatter och statsbidrag 3 120,4 3 016,2 Finansiella intäkter 82,0 84,2 Finansiella kostnader -50,5-16,7 Årets resultat 76,7 82,7 9 av 12
Årets budgeterade resultat uppgår till 31,2 mnkr, vilket innebär ett överskott med 40,5 mnkr. Årets resultat inklusive realisationsvinster är 6 mnkr lägre än föregående år. Exklusive realisationsvinster är dock resultatet 12,4 mnkr högre än 2012. Bland de stora förändringarna på kontonivå har vi noterat följande: Kommunens kostnader för köpt äldreomsorg har ökat med ca 50 mnkr i jämförelse med föregående år. Detta till följd av att AB SOLOM sedan 1 september har tagit över denna verksamhet från kommunen. Kommunen har också, för samma period, minskade personalkostnader med ca 45 mnkr, vilket i sin tur beror på personal som flyttat till AB SOLOM. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. Nedan redovisas väsentliga iakttagelser i samband med granskningen av balansräkningen: Bland interimsfordringar har vi noterat en felaktig uppbokning av en förutbetald kostnad, uppgående till 587 tkr. Vi har noterat att uppbokningen är avsiktlig och har gjorts för att skjuta fram kostnaden till 2014. Kostnaden var uppbokad av BUN. Utifrån vår översiktliga granskning av kontanthanteringen (kortfristiga fordringar) noterade vi bristande rutiner för anställdas betalkort. Enligt uppgift håller ekonomiavdelningen nu på med en egen granskning av betalkorten och att alla kvitton finns. Utifrån vår fördjupade granskning bedömer vi att kommunen i huvudsak klassificerar anläggnings- respektive förbruknings/omkostnadsinventarier i enlighet med god redovisningssed. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar och att överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 10 av 12
Vi har kontrollerat posterna i kassaflödesanalysen mot uppgifter i resultat-och balansräkningen samt noter. Kassaflödet (likvida medel vid året slut) är positivt och uppgår till 433,7 mnkr, vilket överensstämmer med balansräkningens uppgifter om likvida medel. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Förvärvsmetoden med proportionell konsolidering har använts vid upprättandet av den sammanställda redovisningen. Vi bedömer att KRL:s krav uppfylls samt att RKR 8.2 delvis följs. Se avsnitt 3.2.5. Vi har granskat att dotterbolagens resultat- och balansräkningar har lagts in korrekt. Det kan dock konstateras att granskningen gjordes innan dotterbolagens redovisning godkänts av revisor. Utöver detta har vi kontrollerat att kommunens resultat lagts in korrekt och att alla nödvändiga elimineringar gjorts (borgen, intäkter och kostnader, fordringar och skulder, aktier i dotterbolag samt koncernomstrukturering). 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Nedanstående rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut. Rekommendationerna kvarstår från föregående år. RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser I huvudsak Noten om pensioner anger inte uppgift om återlånade medel. RKR 8.2 Sammanställd redovisning Delvis Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om kommunala entreprenader samt information om den samlade verksamhetens utveckling, personalförhållanden och förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning. 11 av 12
RKR 11.1 Redovisning av materiella anläggningstillgångar I huvudsak Uppgift om nyttjandeperiod bör kompletteras i redovisningsprinciperna. Revisorerna har under flera år påtalat att systemdokumentation saknas men nu är kommunen i stora delar klar med dokumentationen av redovisningssystemet. 2014-03-12 Sofia Nylund Projektledare Anders Haglund Uppdragsledare 12 av 12