Uppföljning av Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd(2013:407)

Uppföljning av Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd(2013:407) Svenska Röda Korsets vårdförmedling för papperslösa migranter i Stockholm

Sammanfattning Röda Korset har sedan år 2006 drivit en sjukvårdsförmedling för papperslösa i Stockholm. För att tillgodose patienternas vårdbehov har vårdförmedlingen haft samarbeten med olika vårdgivare som kostnadsfritt hjälpt de papperslösa patienterna och har ett omfattande nätverk av frivillig vårdpersonal. Från och med den 1 juli 2013 har papperslösa migranter laglig rätt till viss subventionerad hälso- och sjukvård. Vuxna har rätt till samma hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande, vilket betyder vård som inte kan anstå, inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Utöver det ges landstingen möjlighet att erbjuda vård, upp till samma nivå som för bosatta. Alla barn som vistas i Sverige ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, det vill säga subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Under det första halvåret 1 juli-31 december har vi gjort 310 hänvisningar till den offentliga vården. Sedan känner vi till ytterligare 15 besök som har gjorts i den offentliga vården innan patienterna varit i kontakt med vårdförmedlingen. Vi har försökt följa upp alla patienter vi hänvisat till den offentliga vården genom att ringa upp dem och fråga hur det gick. Av 325 besök, har vi kunnat följa upp 248. Vad vi kan se hittills så mottas majoriteten av patienterna och de är nöjda med vården de erhållit. Av de 248 besöken i vården har 27 patienter inte fått vård, det vill säga 11 %. Att man inte fått tillgång till vård beror på olika orsaker. Vården har bland annat bedömt att det är vård som kan anstå, vårdpersonalen kände inte till den nya lagen, missförstånd, felbedömning av patientens status med mera. Plats där vården inte varit tillgänglig specialistmott. närakut akut vård sjukgymnast tandvård vårdcentral 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vårdförmedlingens främsta uppgift är att hjälpa papperslösa patienter till sjukvård och att sprida information om den nya lagen, framför allt till papperslösa migranter, men även till vårdpersonal. Vi planerar för år 2014 utbildningssatsningar riktade till blivande vårdpersonal, den offentliga sjukvården och allmänheten för att höja kunskapen om patientgruppen papperslösa och lag 2013:407. 2014-02-05 1

Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Verksamhetens syfte och mål... 4 Sjukvårdsförmedlingen... 4 Effekterna av lag 2013:407... 5 Uppföljning... 5 Mottagande... 6 Vård ej tillgänglig/nekade patienter... 6 Plats för nekad vård/vård inte tillgänglig... 9 Vård som inte kan anstå... 9 Patientinformation... 10 Kontaktorsak... 10 Hänvisningar... 11 Region... 12 Legal status... 12 Vidare uppföljning... 12 Övrigt... 13 2014-02-05 2

Inledning Röda Korset i Stockholm arbetar med att förmedla vård till papperslösa migranter och påverka samt sprida kunskap om deras situation. Med papperslösa migranter avses personer som bor här men saknar tillstånd att vistas i Sverige. Det kan vara människor som fått avslag på sin asylansökan eller sin ansökan om uppehållstillstånd på familjeanknytning samt personer som aldrig ansökt om uppehållstillstånd i Sverige. Grunden för verksamheten är alla individers rätt till bästa uppnåeliga hälsa i enlighet med FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt Röda Korset humanitära grundprincip att skydda liv och hälsa. Från och med den 1 juli 2013 har papperslösa migranter laglig rätt till viss subventionerad hälso- och sjukvård. Vuxna har rätt till samma hälso- och sjukvård som vuxna asylsökande, vilket betyder vård som inte kan anstå, inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Utöver det ges landstingen möjlighet att erbjuda vård, upp till samma nivå som för bosatta. Alla barn som vistas i Sverige ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, det vill säga subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inklusive regelbunden tandvård. Innan den 1 juli 2013 hade landstingen enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att tillhandahålla omedelbar vård till den i behov av det mot att personen själv blev betalningsansvarig för hela vård- och behandlingskostnaden. Annan typ av medicinsk och behandlande vård hade vuxna papperslösa ingen rätt till enligt lag. Det ledde till att många människor i vårt samhälle stod helt utan tillgång till vård, en situation som innebar stort fysiskt och psykiskt lidande. Papperslösa barn som varit asylsökande hade laglig rätt till all vård på samma villkor som barn bosatta i Sverige. Då kunskapen om detta var bristande inom den svenska offentliga sjukvården nekades barn ibland vård i Sverige. För papperslösa barn som inte har varit asylsökande gällde dock precis som för vuxna att bara omedelbar vård till fullt pris garanterades i lagen. Att neka människor tillgång till hälso- och sjukvård anser Röda Korset inte bara vara inhumant, det är också en kränkning av individers grundläggande mänskliga rättigheter i enlighet med de konventioner som svenska staten har ratificerat. Studier visar att personer som saknar uppehållstillstånd undviker att söka den vård de behöver, ofta i rädsla för att bli angivna till myndigheter. År 2004 startade Läkare utan gränser ett projekt för att hjälpa papperslösa till sjukvård. Projektet togs år 2006 över av Röda Korset och projektformen har nu övergått till en ordinarie verksamhet. 2014-02-05 3

Verksamhetens syfte och mål Målet med verksamheten är att: 1. Papperslösa migranter får tillgång till vård utifrån behov. 2. Papperslösa migranter omfattas av lagen om en god hälso- och sjukvård på lika villkor som övrig befolkning i Sverige. Sjukvårdsförmedlingen För att säkerställa att papperslösa får tillgång till sjukvård då nationell lagstiftning som tillgodoser detta har saknats i Sverige fram till 1 juli 2013 har Röda Korset sedan 2006 drivit en sjukvårdsförmedling för papperslösa i Stockholm. Verksamheten är placerad på Röda Korset på Hornsgatan och träffar framförallt personer som bor i Stockholmsområdet. För att innan lag 2013:407 trädde i kraft kunna tillgodose patienternas vårdbehov har vårdförmedlingen haft samarbeten med olika vårdgivare som kostnadsfritt hjälpt de papperslösa patienterna, däribland Ersta sjukhus, Unilabs samt ett omfattande nätverk av frivillig vårdpersonal och vårdgivare. Tre sjuksköterskor arbetar på vårdförmedlingen. Vårdförmedlingen har även ett nära samarbete med Röda korsets mötesplats för papperslösa som kan bistå med socialt, juridiskt och hälsoinformativt stöd. Sedan 2008 har Röda Korset ett etablerat samarbete med Rosengrenska stiftelsen i Göteborg som där driver en vårdförmedling för papperslösa. Röda Korset har två anställda sjuksköterskor som samordnar verksamheten i Göteborg (rapportering kring denna verksamhet sker separat) Vårdförmedlingens främsta uppgift är att hjälpa papperslösa migranter till vård, att lotsa dem vidare till den ordinarie sjukvården och följa upp samt rapportera om effekterna av den nya lagstiftningen. Vi har kartlagt alla besök till den offentliga sjukvården som vi hjälpt till att ordna sedan lag 2013:407 infördes och har försökt följa upp dem för att kunna redogöra för vem som inte får hjälp och vilka tillstånd som lämnats obehandlade. Vårdförmedlingen har en viktig roll i informationsspridningen av den nya lagen, framför allt till papperslösa migranter, men även till vårdpersonal. Vi har märkt att väldigt få papperslösa personer känner till den nya lagen. Vidare är detaljkunskapen om lagen relativt dålig hos vårdpersonal i Stockholms läns landsting, t ex hur man skriver recept för patientgruppen, patientavgifter och vad lagen omfattar. Vårdförmedlingens verksamhet finansieras främst genom insamlade medel, verksamhetsreserver och interna fonder. Verksamheten får även större gåvor från olika rödakorskretsar och en sjuksköterskelön finansieras av medel från Postkodlotteriet som en del av deras finansiering av projektet Under Ytan (Röda korsets Mötesplats för papperslösa) De direkta kostnaderna är allmänna kostnader för personal, lokal och kontor. De mer verksamhetsspecifika kostnaderna har fram till lagändringen varit för tolktjänster och läkemedel. Tolkkostnader uppgick 2013 till ca 200 000 kr och läkemedelskostnaden till ca 320 000 kr. De medicinska behoven som gör att människor söker hjälp via Röda korsets vårdförmedling varierar både i allvarlighetsgrad och i genes. Många av de symtom vi ser kan sägas vara relaterade till en ökad stressnivå, som till exempel magsår och 2014-02-05 4

diffusa smärtor i nacke och rygg. En hel del besvär är kroniska som högt blodtryck och diabetes, medan andra är högst tillfälliga besvär som halsinfektioner. En gemensam nämnare för de medicinska behoven är att majoriteten är av en allmänmedicinsk karaktär och kan hänvisas till samt behandlas på en vårdcentral. Att det är en så låg andel kvinnor som efterfrågar mödravård och familjeplanering beror på att mödravården har varit kostnadsfri för papperslösa migranter i Stockholms läns landsting (SLL) sedan SLL år 2009 fattade ett verkställighetsbeslut om bland annat detta. Hjälptelefonen Centralt i verksamheten är en hjälptelefon dit papperslösa migranter kan ringa för att få hjälp och råd vid sjukdom. Denna hjälptelefon utnyttjas även av vårdpersonal, journalister, studenter och allmänheten som har frågor kring situationen för papperslösa och bristen på sjukvård. Vårdförmedlingen har ett 020 nummer, då det är väsentligt att patienterna ska kunna nå vårdförmedlingen utan att behöva tänka på kostnaden för samtalet. Det finns också en verksamhetsmail papperslos@redcross.se dit förfrågningar sänds regelbundet. Effekter av lag 2013:407 Uppföljning Det har varit tydligt att det underlättar för patienterna och vårdgivarna om Röda korsets vårdförmedling är behjälpliga i kontakten för att boka in besök och så vidare i den offentliga vården. Då patienterna själva har kontaktat vården för att boka besök så har missförstånd ofta uppstått eller så har vårdpersonalen inte känt till den nya lagen, vilket har lett till att patienterna blivit nekade vård till en subventionerad kostnad. Då missförstånd har uppstått har patienterna på grund av rädsla ofta lämnat vårdmottagningen. Under det första halvåret 1 juli-31 december har vi hänvisat 280 patienter till den offentliga vården. Totalt har vi gjort 310 hänvisningar, då några av de 280 patienterna har blivit hänvisade till flera vårdgivare, t ex både vårdcentral och folktandvård. Sedan känner vi till ytterligare 15 besök som har gjorts i den offentliga vården innan patienterna varit i kontakt med vårdförmedlingen. Vi har försökt följa upp alla patienter vi hänvisat till den reguljära vården genom att efter deras inbokade besök ringa upp dem och fråga hur det gick, om de blev väl mottagna, fick den hjälp de önskade och vad de betalade. En del av patienterna har kontaktat vårdgivaren själva och har velat höra av sig själva till oss endast vid problem, då har vi alltså inte kunnat följa upp dem riktigt. Vidare är det vissa patienter vars behov av vårdkontakt har upphört, man mår bättre. Sedan har vi även några patienter som inte gått att följa upp då de inte gått att få tag på. 2014-02-05 5

Mottagande Vad vi kan se hittills så mottas majoriteten av patienterna och de är nöjda med vården de erhållit. Totalt har det skett 248 besök i vården, eftersom vi har ett bortfall på 77 (se nedan inget behov, går ej följa upp, hör av sig vid problem, uteblev) 250 221 200 150 100 50 0 8 12 18 mottagen nekad inget behov går ej följa upp 44 hör av sig vid problem 3 4 uteblev vård ej tillgänglig 15 nekad/ej tillgänlig vård före kontakt med Rk Nekade patienter/vården inte tillgänglig Av de 248 besöken i vården har 27 patienter inte fått vård, vilket beror på olika orsaker. Vårdgivarna har bedömt att det är vård som kan anstå, vårdpersonalen kände inte till den nya lagen, missförstånd, felbedömning av patientens status med mera. Under oktober och november såg vi en stor skillnad på tillgången till sjukvård för papperslösa patienter. Fler patienter sökte sig till oss som själva hade sökt offentlig vård utan att först varit i kontakt med oss. Patienterna kände till den nya lagen och hade sökt vård, men hade svårigheter att få tillgång till vård. Vi såg inte detta alls under juli-september. Vi kan bara spekulera i vad det berodde på. Troligtvis kände inte patienterna till sin nya rättighet under juli-september, men informationen om den nya lagen började sprida sig under hösten. Vidare hade vårdgivarna mött fler papperslösa och hade börjat uppmärksamma svårigheter i t ex bedömningen av vem som är papperslös, där verkade många välja att fälla hellre än att fria d.v.s. var man osäker på om en patient var papperslös så verkade man hellre utgå ifrån att man inte var papperslös än att man var det och därmed begärt fullpris för vården. 2014-02-05 6

11% Mottagna Nekade/vård ej tillgänglig 89% Legal status Majoriteten av de papperslösa vi har träffat som inte fått tillgång till vård har inte blivit tagna för papperslösa och har därmed blivit krävda på fullpris för vården. Vi ser en tendens till att vårdgivarna tror att en person inte är papperslös om de innehar en giltig id-handling, t ex ett pass från sitt hemland. Detta är en mycket olycklig missuppfattning då det i allra högsta grad gynnar vården och framför allt patientsäkerheten om patienten har möjlighet att legitimera sig. Kan man legitimera sig, ska det dock inte drabba patienten i form av att bli misstrodd för att inte vara papperslös, krävd på fullpris och därmed utan vård. En del har accepterat detta och har fått fakturor på tusentals kronor, medan majoriteten har avstått från vård och har uppsökt Röda korsets vårdförmedling för papperslösa. Missförstånd och okunskap En del fall handlar om missförstånd, att man uppsökt fel typ av vård t ex akuten med vårdbehov som normalt hanteras på en vårdcentral eller har haft oturen att vårdgivaren inte har avtal med SLL för att ge vård till papperslösa. I flertalet fall har tillgång till vård varit bristande på grund av vårdpersonalens okunskap om den nya lagen. Framförallt inom tandvården har vi erfarit att många misstar begreppet vård som inte kan anstå för akut vård, därmed får patienterna endast vård utifrån förutsättningen att det är akut vård som söks. Detta kan ha att göra med att Folktandvården själva har tagit fram riktlinjer för vilken vård papperslösa har tillgång till, dessa riktlinjer är relativt restriktiva. Vidare verkar flertalet Folktandvårdsmottagningar ha tagit fram egna rutiner för handläggning av papperslösa patienter som försvårar deras tillgång till vård. Till exempel att man som papperslös inte får boka tid per telefon, utan måste uppsöka mottagningen eller att papperslösa patienter endast kan erbjudas endast akuta tider samma dag. Fall Ett papperslöst nioårigt barn från Sydasien som söker först Lättakut barn på sjukhus med sin pappa på grund av ont i nacken. Patientens pappa talar god engelska och förklarar för vårdpersonalen att han och hans son är papperslösa, han visar även upp ett utgånget LMA kort, pappan känner till den nya lagen och berättar om denna. Trots detta får barnet inte vård, utan de blir ombedda att hämta ut ett giltigt LMA kort och i väntan på detta betala fullpris 1750kr i förväg innan de får vård. Efter diskussion uppmanas de istället prova en närakut. De gör detta och 2014-02-05 7

möts där av samma diskussion. Slutligen får de lämna utan vård och får ett par dagar senare hjälp via en vårdcentral. Patientens pappa tar kontakt med Röda korsets vårdförmedling som kontaktar berörda vårdgivares verksamhetschefer och skriver avvikelserapporter samt försäkrar att patienten får fortsatt adekvat vård. En papperslös kvinna från Ostasien har sökt en abortmottagning och har då blivit ombedd att ringa för att boka tid. Hon kommer till Röda korsets vårdförmedling för hjälp då hon inte har möjlighet att själv boka en tid per telefon på grund av språksvårigheter. Röda korset ordnar en tid för abort åt patienten. En nordafrikansk papperslös man har sökt Folktandvården då han har svår tandvärk sedan en tid, värken har nu förvärrats, vidare har han en lös tand. Patienten uppfattar att han inte får hjälp av Folktandvården då han är papperslös. Röda korsets vårdförmedling ringer upp mottagningen som menar på att papperslösa endast har rätt till akut sjukvård och att de inte hade några akuta tider kvar den dagen att ge honom samt att de sagt att han kan återkomma nästa dag för att försöka få en akut tid då. Patienten har inte alls uppfattat detta. Röda korset informerar mottagningen om att patienterna har rätt till vård som inte kan anstå inte endast akut vård, då borde man rimligtvis kunna boka in patienten på en tid speciellt då han även är i behov av att en tolk bokas till besöket. Mottagningen menar då på att akut vård och vård som inte kan anstå är detsamma och att de inte har några bokningsbara tider förrän om 2-3 veckor oavsett. Patienten får en bokad tid på en annan Folktandvård två dagar senare med hjälp från vårdförmedlingen. En papperslös kvinna från Ostasien har sökt akut vård då hon har en kraftig svullnad över ena kinden/käkbenet, tilltagande smärta och feber. Hon har innan besöket på akuten varit på en vårdcentral, dock med en kompis identitet och fått antibiotika utan effekt. Oklart varför hon inte får hjälp på akuten, hon blir hänvisad till vårdcentral. Röda korsets vårdförmedling hjälper patienten med information om den nya lagen och skriver en remiss till akutmottagningen. I kontakt med sjukhusets patientavgiftssektion i ett annat ärende kommer patientens fall även upp, man ifrågasätter om hon verkligen är papperslös då hon har ett giltigt pass. Vi förklarar att man kan ha en giltig id-handling trots att man inte har tillstånd att vara i landet. En papperslös kvinna från Sydasien har sedan flera dagar svår tandvärk och söker Folktandvården. De säger att de inte kan hjälpa henne då de inte har några akuta tider att erbjuda. Hon får inte heller råd om vart hon ska vända sig istället. Röda korsets vårdförmedling ringer upp mottagningen som menar på att det inte är för att patienten är papperslös som de inte kan erbjuda tid utan de säger att de inte har några tider att erbjuda till någon. Vårdförmedlingen hänvisar patienten till tandakuten. 2014-02-05 8

Plats för nekad vård/vård inte tillgänglig specialistmott. närakut akut vård sjukgymnast tandvård vårdcentral 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vård som inte kan anstå Vad faller under vård som inte kan anstå? Rehabilitering, hemsjukvård, äldreomsorg, psykiatrisk vård? Enligt lagen omfattas inte hjälpmedel/förbrukningsartiklar av subvention, såsom t ex diabeteshjälpmedel; teststickor och kanyler. Man kan alltså få hjälp med att medicinera sin diabetes, men man kan inte testa sitt blodsocker. Hur kan man då avgöra om medicineringen är adekvat? Vidare omfattas inte heller blöjor: är inkontinens ändå inte ett tillstånd som räknas till vård som inte kan anstå? Det måste vara tydligt vem som gör bedömningen av vårdbehovet, ett minimum är ett besök hos passande legitimerad vårdpersonal för att få en bedömning. Vidare bör det tydligt framgå vart man som vårdgivare kan vända sig för rådgivning/stöd om man har svårt att besluta om patientens tillstånd innefattas i begreppet vård som inte kan anstå. Vi föreslår att vård ges efter behov och att bedömning av vårdbehov görs av legitimerad vårdpersonal. Alla hjälpmedel/förbrukningsartiklar som ingår i läkemedelsförmånerna bör precis som för asylsökande vara tillgängliga för den tillståndslösa patientgruppen till en subventionerad kostnad. (Se Förbrukningsartiklar i Läkemedelsförmånerna, Socialstyrelsen år 2003) Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer och förtydligande gällande begreppet vård som inte kan anstå samt riktlinjer för identifiering av patientgruppen papperslösa, detta uppdrag ska redovisas den 28 februari 2014. Fall - patienter som bedömts ha vårdbehov som kan anstå En kvinna från Iran som söker vård då hon har smärta i fötterna och händerna, viss nedsatt känsel på vänster häl, lätt felställd stortå och värk i den. Börjar få liknande besvär på höger fot. Kramp i vaderna samt värk i ländryggen utan utstrålning. Röda Korset har hjälpt till att ordna tid på vårdcentral, läkaren på vårdcentralen rekommenderar patienten att köpa nya skor. Patienten är inte nöjd med läkarbedömningen. Patienten träffar läkare på Röda korset som bedömer besvären som trolig lätt Hallux valgus, läkaren kompletterar med 2014-02-05 9

provtagning och bedömer att patienten är i behov av vidare utredning. Proverna visar ett lätt förhöjt Borrelia värde. I övrigt sågs låga zink och järnvärden. Anamnes skulle kunna stämma med Borrelia alternativt kan låga järn zink ha betydelse för kramper och frågan bör väckas om ev. glutenentropati. Patienten återremitteras till vårdcentralen som tidigare träffat patienten, där hon mottas väl och man går vidare med fler utredningar. En man ifrån Bangladesh söker vård då han sedan ca 4 mån besväras av smärta från höger skinka, ont vid belastning och då han sitter samt är palpationsöm. Ont vid inåt- och utåtrotation av höften. Röda Korset har hjälpt patienten med en tid till vårdcentral där han har träffat läkare som bedömt att patienten har Piriformisyndrom och tror att han kan vara hjälpt av sjukgymnastik, remiss skrivs för detta. Sjukgymnastens svar på remissen är att de inte kan hjälpa patienten såvida han inte betalar fullpris 700 kr/besök, då det inte är en akut skada eller ett akut behov av sjukgymnastik. En man från Chile har hänvisats till Folktandvården efter att Tandläkare utan gränser har gjort en bedömning och skrivit en hänvisning med beskrivning av patientens behov av tandvård. Tandläkaren på Folktandvården har endast hjälpt till med det den ansåg vara vård som inte kan anstå, det vill säga dra ut en tand. Medan patienten fortfarande har behov av lagning av tre framtänder. Tandläkaren önskar en bedömning och ett prisförslag för åtgärd av framtänderna innan de eventuellt kan åtgärda detta, oklart vem som ska göra denna bedömning. Patientinformation Kontaktorsak 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Kontaktorsak 2014-02-05 10

Hänvisning tandakuten 2% folktandvården 10% barnmorska/ mödravård 7% närakut 3% specialistmottagning 16% akut 3% vårdcentral 59% vårdcentral akut närakut barnmorska/mödravård folktandvården tandakuten specialistmottagning Region, totalt 280 patienter Karibien; 1 Centralamerika; 1 Sydostasien; 1 Sydasien; 28 Europa; 15 Okänd; 2 Afrika sö Sahara; 46 Afrika sö Sahara Forna Sovjetrep Forna Sovjetrep; 45 Mellanöstern Norra Afrika Ostasien Sydamerika; 32 Sydamerika Sydasien Sydostasien Europa Karibien Mellanöstern; 30 Centralamerika Ostasien; 61 Norra Afrika; 18 Okänd 2014-02-05 11

Legal status Legal status 140 120 100 80 60 40 20 0 Legal status i Sverige Förklaring: ankn-ut = uppehållstillstånd på anknytning, UT = uppehållstillstånd, För mer demografisk information om patientgruppen papperslösa var god se vårdförmedlingens årsrapport för år 2013. Vidare uppföljning Inför vår fortsatta uppföljning kommer vi bevaka hinder i och till vården för papperslösa patienter. Hinder till vården kan innebära att man inte kan komma till vård på grund av till exempel språksvårigheter, kostnad, rädsla eller informationsbrist och så vidare. Vi kommer att titta närmare på dessa aspekter för att vidare kunna peka på hinder till vård för papperslösa. Uppföljning av tillgången på subventionerade hjälpmedel/förbrukningsartiklar kommer ske kontinuerligt. Sveriges kommuner och landsting samt Stockholms läns landstings läkemedelsenhet har bekräftat att hjälpmedel/förbrukningsartiklar inte är subventionerade enligt lag 2013:407. Vårdförmedlingen har startat en dialog med ansvariga för sjukvården för papperslösa på SLLs hälso-och sjukvårdförvaltning om problemen vi ser. Vi önskar erbjuda vårdgivare inom SLL en kort utbildningssatsning riktad till vårdpersonal för att höja kunskapen om papperslösa patienter och diskutera de svårigheter vi ser efter den lag 2013:407 trätt i kraft. Vidare överväger vi utbildningssatsningar riktade mot blivande vårdpersonal och allmänheten för att höja kunskapen om patientgruppen och lag 2013:407. 2014-02-05 12

Övrigt Vid frågor om den här rapporten kontakta sjuksköterskorna på vårdförmedlingen: Svenska Röda korsets vårdförmedling för papperslösa 020 21 10 00 Röda korsets vårdförmedling för papperslösa migranter Hornsgatan 54 118 91 STOCKHOLM E-post: papperslos@redcross.se Länktips: www.redcross.se/papperslosa www.vardtillpapperslosa.se www.vardforalla.se www.picum.org http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/169815 Vård efter behov och på lika villkor- en mänsklig rättighet (SOU 2011:48) http://www.regeringen.se/sb/d/15860/a/200285 Hälso- och sjukvård till personer som vistats i Sverige utan tillstånd (DS 2012:36) www.1177.se Stöd oss: Vi tar gärna emot ett bidrag på Bg 900-8004, ange koden 12405 så kommer pengarna just till oss. 2014-02-05 13