101. Onormal hjärtrytm 103. Näsblödning (epistaxis) Blodig hosta (hemoptys) Postop. tonsillblödning 104. Andningsbesvär (dyspné), Hyperventilation Bröstsmärta vid andning, Främmande kropp i nedre luftvägar 105. Bröstsmärta, Bröstkorgssmärta 106. Buksmärta 106.1 Illamående, Kräkningar, Diarré 107. Blodiga kräkningar (hematemes) Blod i avföring (hematochezis, melena) Sjukdom anus/rektum 108. Gulsot (icterus), ascites 109. Kramper 111. Yrsel, Balanssvårigheter 112. Neurologiskt bortfall/symptom, Facialispares 113. Ledvärk eller hälta utan trauma 114. Ryggsmärta utan trauma 115. Ödem, Svullnad/smärta extremitet 116. Dysuri, Urinretention, Hematuri, Urinproblem 117. Scrotalsmärta, Scrotalsvullnad Underlivsproblem pojkar 119. Huvudvärk, Ont i nacken utan trauma 120. Svimning (syncope) 121. Underlivsbesvär hos flickor/kvinnor Vaginal blödning, Graviditet > v.20 130. Skallskada, Skada huvud/nacke/hals Hängning/strypning 131. Skada thorax/rygg/buk/bäcken 133. Skada övre extremitet 134. Skada nedre extremitet 135. Brännskada, Kemskada, Frätskada, Elolycka 136. Ytlig sårskada 137. Skada/Infektion öga 140. Förgiftning/ Intoxikation 141. Bett och stick Lokal hudinfektion 143. Hudutslag, Läkemedelsreaktion Allergi 144. Halsont, Hosta, Förkylningssymtom, Blåsor i munnen 145. Öronproblem/värk, Främmande kropp öra 146. Främmande kropp näsa/luftväg/matstrupe 147. Feber med oklart fokus 148. Anemi, Blodsjukdomar 149. Hyperglykemi 150. Hypoglykemi 152. Psykisk ohälsa 153. Oklar sjukdom/ Ospecifika symtom Gråtande barn/ Oroliga föräldrar Dålig viktutveckling 160. Barn som ej behöver full triage
101. (metts-p) - Onormal hjärtrytm/arytmi R00 Pågående symptom och påverkat AT Illamående/blekhet/kallsvettning Upprepade svimningar sista dygnen Pågående symptom men opåverkat AT Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Enstaka svimning Medfött hjärtfel/hjärtopererad Syncope/svimning innebär plötslig medvetandeförlust. Onormal hjärtrytm är hos barn oftast s.k. återkopplings-tachykardi, vilket kommer intermittent. Fråga aktivt efter tidigare hjärtrusning, hjärtoperation och medfödda hjärtfel. Triageåtgärder: EKG BT, EMLA
103. (metts-p) - Blodig hosta/hemoptys R04.2 - Näsblödning/epistaxis R04.0 - Postoperativ tonsillblödning R04.1 Fel! Pågående blödning från näsa och mun Pågående riklig näsblödning Stora hemoptyser Nylig svalgkirurgi (<14 dagar) Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl Hemoptys (blodig hosta) kan förekomma vid lungsjukdom som embolier, lunginflammationer och lungblödningar. Kan också komma från övre luftvägen vid intensiv hosta och är vanligare hos patienter med koagulationsrubbning. Näsblödning brukar vara ett godartat symtom hos en i övrigt opåverkad patient. Intermittent färsk näsblödning senaste dygnet Icke-färsk näsblödning Enstaka hemoptys Processåtgärder: Hb, EMLA Nästamponad vid behov!
104. (metts-p) - Andningsbesvär (dyspné, andnöd) R06.0 - Hyperventilation R06.4 - Bröstsmärta vid andning R07.1 - Främmande kropp i nedre luftvägar Kraftigt ökat andningsarbete Stridor, feber och svårighet att svälja. Samtidig urticaria eller svullnad i ansiktet Måttligt ökat andningsarbete Samtidig bröstsmärta Misstanke om trauma/misshandel Känd medfödd eller annan kronisk hjärtsjukdom Andningsuppehåll hos spädbarn Akut påkomna symptom/misstanke om fr. kropp Känd svår allergi Feber >38.5 C senaste dygnet Skällande hosta utan ökat andningsarbete Epiglottit är en allvarlig infektion, som kan misstänkas hos högfebrila, andningspåverkade barn som inte vill svälja sin egen saliv. Kraftigt ökat andningsarbete: övre luftvägsobstruktion (stridor, dämpad röst, dreglar, sväljningssvårigheter) cyanos, uttalade indragningar, näsvingespel, grunting, tachypné/bradypné, andningsuppehåll, oregelbunden andning, enstaka ord eller orkar ej prata, tyst och stillsam, likgiltig gentemot förälder. Måttligt ökat andningsarbete: ökad andningshjälp av bröstkorg/axlar, förlängd expiration, lätt stridor, måttliga indragningar, tachypné, talar i korta fraser. Andningsuppehåll hos spädbarn är ett ospecifikt tecken som kan signalera allt från allvarliga infektioner/kramper till banala aspirationstillbud. Andningsbesvär beror oftast på lungsjukdom. Det är dock viktigt att även beakta kardiella orsaker och acidos. Andningspåverkan kan vara en del i en chockbild utlöst av t.ex. sepsis, anafylaxi, blödning eller dehydrering. Triageåtgärd: O2 Processåtgärd: Ev. inhalationsordination
105. (metts-p) - Bröstsmärta/Bröstkorgssmärta R07.4 Pågående bröstsmärta och påverkat AT Pågående svår bröstsmärta Illamående/blekhet/kallsvettning Pågående samtidig dyspné/lufthunger Pågående lätt till måttlig bröstsmärta Medfött hjärtfel/hjärtopererad Processåtgärd: EKG, BT Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Bröstsmärta är relativt vanligt hos ungdomar. Till skillnad från vuxna är ischemi/infarkt extremt sällsynt. Smärtan kan även vara orsakad av pneumoni, pleurit, pneumothorax, epigastralgier från buken eller vara muskeloskelettal. Kardiella orsaker är hjärtmuskel- och hjärtsäcks-inflammation (perimyokardit) eller snabba tachycardier. Bröstsmärta kan vara relaterat till aortastenos, kardiomyopatier och kranskärls-avvikelser även om dessa sällan debuterar akut hos barn.
106. (metts-p) - Buksmärta R10.4 Vid Scrotal smärta se ESS-kort 117 Akut debut med pågående smärta och påverkat AT Svår/måttlig smärta och påverkat AT All tidigare bukkirurgi Känt ljumskbråck Intervallartad smärta flera ggr/timme Spänd och ömmande buk Diabetes och p-glukos>12 Svår/måttlig smärta men opåverkat AT Buksmärta med > 2 kräkningar sista 4 timmarna Lätt smärta Triageåtgärd: p-glukos vid diabetes. Fasta. Processåtgärd: Överväg gravtest i fertil ålder. Fasta, överväg EMLA CRP (om feber), u-sticka, ketosticka Klyx vid möjlig förstoppning Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Blindtarmsinflammation är den vanligaste orsaken till buksmärtor hos barn som behöver åtgärdas kirurgiskt. Ovanlig diagnos innan 2 års ålder. Intervallartade kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination, vilket är ett potentiellt allvarligt tillstånd och en diff.diagnos till den vanliga spädbarnskoliken. Invagination är vanligast mellan 3 mån- 3 års ålder. Förstoppning och körtelbuk är vanligt hos barn. Ovarialtorsion förekommer. Barn förlägger ofta smärtförnimmelsen till magen även om den egentliga orsaken kan vara exempelvis pneumoni. Tänk på gastroenterit vid diarréer och kräkningar. Enbart kräkningar kan vara annan allvarlig sjukdom.
106.1(metts-p) - Illamående/kräkningar R 11.9 - Diarré A09 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 106 Meningit/sepsismisstanke Kräkningar och påverkat AT Kräkningar och diabetes/metabol sjukdom Kräkning och huvudvärk Kräkningar och hydrocefalus/shunt Kapillär återfyllnadstid > 3 sek Svår törst hos barn< 3 år Gallfärgade kräkningar Triageåtgärd: Vid misstänkt vätskebrist: Kapillär återfyllnadstid Tillförlitlig vikt! Processåtgärd: Överväg gravtest i fertil ålder. Vätskeersättning till GE utan svår buksmärta Mål 10 ml/kg/timme Kapillär blodgas (Astrup) inkl. Na+ EMLA Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Kapillär återfyllnadstid fås fram genom att trycka på huden (oftast över bröstbenet) i 5 sek och räkna antalet sekunder det tar tills huden återfår sin färg. Vid gastroenterit är det viktigt att bedöma graden av uttorkning (dehydrering). Hyperton dehydrering kan hos barn<1år vara ett livshotande tillstånd. Kräkningar med intermittenta kraftiga buksmärtor bör föra tankarna till invagination eller tunntarmshinder, särskilt vid gröna gallfärgade kräkningar. Vid pylorusstenos, vanligast vid 2-8v ålder, kan barnet ha matkräkningar även lång tid efter måltid. Kräkningar hos spädbarn kan vara matöverskotts-kräkningar som hänger samman med en slapp övre magmun. Kräkningar utan diarré bör i första hand ej klassas som gastroenterit. Tänk på ökat intrakraniellt tryck, metabol åkomma (t.ex. diabetes) och intoxikation.
107. (metts-p) - Blodiga kräkningar (Hematemes) K92.0 - Svart/blodig avföring (Melena) K92.1 - Sjukdom i anus/rektum K62.9 Vid huvudsymptom buksmärta se ESS-kort 106 Pågående hematemes Melena/rektal blödning även mellan avföringar Intervallartad buksmärta och blodig avföring Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Svalgkirurgi <14 dagar tidigare *Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Hematemes (blodig kräkning) tyder oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tarmen. Spädbarn som ammar en sårig bröstvårta kan kräkas eller bajsa rött/svart blod. Analfissur, exempelvis vid förstoppning, kan blöda. Tarmallergier (vanligen mjölk), inflammatoriska tarmsjukdomar och gastroenterokolit kan ge blod i avföringen. Magsjukebakterien EHEC kan leda till njurpåverkan (HUS). Invagination ger kraftiga intermittenta buksmärtor och ibland röd geleaktig avföring. Meckels divertikel i tunntarmen kan blöda kraftigt. Processåtgärd: Hb, EMLA
108. (metts-p) - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 Gulsot är vanligt i nyföddhetsperioden och oftast helt normalt. Bilirubinnivån bör dock fastställas. Gulsoten kan dock även bero på allvarliga sjukdomar som hemolys, gallvägsmissbildning, sepsis eller annan infektion. Gulsot kan ses vid leversjukdom, störningar i gallflödet och vid ökat sönderfall av röda blodkroppar. Processåtgärd: Urinsticka
109. (metts-p) - Kramper UNS R56.8 Status epilepticus Meningit/sepsismisstanke Upprepade kräkningar Huvudvärk Trauma mot huvudet Hydrocephalus/shunt Feber >38.5 C senaste dygnet Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Upprepade eller ökad frekvens kramper sista dygnet Inga gröna i detta ESS-kort Triageåtgärd: P-glukos (om RLS 2-8) Processåtgärd: BT, EMLA Status epilepticus innebär ett kontinuerligt ep-anfall eller kortare, tätt återkommande, kramper utan vakenhet mellan anfallen som pågått mer än 30 min. Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Feberkramp (generaliserad kramp kortare än 15 min utan postiktal trötthet) inträffar hos barn mellan 6 mån och 4 år. Uteslut dock meningit med LP på vida indikationer. Vid svimning eller starka känsloutbrott förekommer kramper. Vidare kan man tänka på möjligheten av cerebral infarkt/blödning. En överstånden kramp hos ett väsentligen opåverkat barn kan däremot handläggas som GUL.
111. (metts-p) - Yrsel, balanssvårigheter R42 * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Plötslig debut Plötsligt påkommen huvudvärk Upprepad svimning sista dygnen Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Hydrocefalus/shunt Pågående upplevelse av onormal hjärtrytm eller bröstsmärta Yrsel kan yttra sig som en känsla av ostadighet eller karusellkänsla. I samband med infektioner kan påverkan på lillhjärnan ge balansrubbning (cerebellär ataxi). Borrelia, migrän, epilepsi, stroke, arytmier samt expansiva förändringar i bakre skallgropen är andra orsaker till yrsel. Rotatorisk yrsel är ofta utlöst av mellanörats balanssystem vid sjukdomar som godartad lägesyrsel (yrsel vid lägesändring), vestibularisneurit (plötslig debut, kontinuerlig), labyrintit(öronvärk), Meniére (hörselpåverkan, tryckkänsla och öronsus) och hos barn finns även attackvis förekommande yrsel. Enstaka svimning Kräkningar. Processåtgärd: BT, EKG
112. (metts-p) - Neurologiskt bortfall/symtom UNS R16.9 - Facialispares G51.9 Vid Trauma mot huvud, nacke eller rygg se ESS-kort 130-131 Patienten som uppfyller lokala kriterier för strokelarm Plötsligt påkommen huvudvärk Kräkning Trauma mot huvud, nacke eller rygg Trombos- eller blödningsmisstanke Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Hydrocephalus/shunt Feber >38.5 C senaste dygnet Strokemisstanke som ej uppfyller kriterier för strokelarm Långvarig huvudvärk Facialispares utan andra symtom Processåtgärd: EMLA, BT * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Strokelarm: - 16 år - < 4,5 timmar från säker debut Ej AK-behandling (Waran) Ej medvetslös eller kramper Ej skall trauma/skallkirurgi inom 3 månader Ej blödningsbenägenhet eller kirurgi inom 3 månader Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen eller koordinationsrubbning.. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Vid sänkt medvetande är intoxikation möjlig. Infektions-symtom kan tyda på meningit/encefalit. Bortfall av motorisk funktion eller känsel kan, förutom efter stroke, exempelvis ses efter ett epilepsi- eller migränanfall (kortvarigt bortfall) och efter långvarigt tryck på stora nerver. Hjärntumör eller borreliainfektion är orsaker som ibland behöver uteslutas.
113. (metts-p) - Ledvärk utan trauma M25.5 - Hälta utan trauma R26.8 Feber >38.5 C senaste dygnet och svullen/öm led Svår smärta Kan ej stödja på extremitet Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Barn kan ha svårt att korrekt lokalisera smärta i nedre extremiteter så rygg-, höft- eller knäsmärta kan lätt misstolkas. Fråga om trauma. Ofarlig simplexcoxit är den vanligaste orsaken till att barn utan föregående trauma inte vill stödja på benet. Dock måste alltid septisk artrit uteslutas. Vid septisk artrit är oftast en stor led inblandad. Patienten har feber och kraftig smärta/ömhet från den påverkade leden. Barn har särskilda sjukdomar (Perthes, femurepifysiolys) som drabbar höften och ger hälta. Processåtgärd: CRP, EMLA
114. (metts-p) - Ryggsmärta utan trauma M54.9 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se även ESS-kort 112 Neurologiskt bortfall/symptom innebär ändrad eller avsaknad av känsel eller styrka i någon del av kroppen. Vanligaste ställen är extremiteter och ansikte. Om det samtidigt förekommer infektionstecken såsom ff.a. feber kan värken bero på exempelvis njurbäcken-inflammation, pneumoni, bukåkomma, myelit, osteomyelit eller annan infektion. Intraspinal tumör kan också ge ryggsmärta. Nytillkommet neurologiskt bortfall Ryggsmärta med debut eller försämring senaste dygnet. Processåtgärd: U-sticka & CRP vid feber
115. (metts-p) - Ödem UNS R60.9 - Smärta i extremitet M79.6 - Svullnad i extremitet R22.4 Vid misstänkt Allergi se ESS-kort 143 Vid Lokal Infektion se ESS-kort 141 Vid Ledbesvär ESS-kort 113 Barn kan ha svårt att lokalisera sin smärta till exakt rätt plats, tänk därför även på lederna (se ESS-kort 113). Smärta graderas enligt lokalt verktyg för smärtskattning. Lätt smärta:0-3, Måttlig smärta:4-7 och Svår smärta:8-10 Nefrotiskt syndrom debuterar ofta med svullnad utan andra symtom och beror på proteinläckage via njurarna. I dessa fall ses proteinuri, dvs. 3+(>2g/l) på u-sticka. Omfattande lokal infektion Svår smärta Känd njursjukdom Massiv proteinuri, 3+ (>2g/l) Kan ej stödja på extremitet Svullnad/konsistensökning Vid feber/frossa, svullnad och kraftig lokal smärta finns risk för allvarlig lokal infektion, såsom nekrotiserande fasciit, vilket handläggs skyndsamt. Smärta/svullnad kan också bero på kärltrombos, emboli eller kompartment-syndrom. Processåtgärd: Urinsticka/BT om ödem CRP EMLA
116. (metts-p) - Smärta vid vattenkastning R30 - Urinretention R33 - Hematuri R31 - Urinproblem Vid buksmärta se även ESS-kort 106 Hematuri (blod i kisset) är vanligt vid urinvägsinfektioner men förekommer också vid njursten, sjukdom i urinröret och efter trauma Samtidigt är det viktigt att inte missa pyelonefrit hos små barn som ibland kan yttra sig som oklar feber utan övriga symtom. Stora urinmängder=polyuri kan tyda på diabetes eller njursjukdom. Misstänkt urinstämma Vid miktionssveda bör könssjukdom beaktas hos ungdomar. Nytillkommen sängvätning eller urinläckage beror ofta på felaktiga kissvanor och ibland bidrar förstoppning. Makroskopisk hematuri Känd njursjukdom och svullnad Massiv proteinuri, 3+ (>2g/l) Processåtgärder: Urinsticka på alla., BT vid hematuri, EMLA Urin sparas för ev. odl. Om feber >38,5 tas CRP&Krea (+Na om <3mnd).
117. (metts-p) - Scrotal smärta N44.9 - Scrotal svullnad N50.8 - Underlivsproblem hos pojkar (flickor se ESS-kort 121) Allvarligaste orsakerna är testistorsion och inklämt ljumskbråck. Akut epididymit förekommer i alla åldrar men är ovanligt före puberteten. Sexuellt överförbar sjukdom förekommer hos ungdomar. Scrotalsmärta Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck Trauma och kraftig smärta/ödem Urinretention Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Torsion av Morgagnis hydatid (appendix testis) förekommer framför allt från 7-14 års ålder. Svullen rodnad förhud Processåtgärder: U-sticka, ev. odling Vid balanit & urinretention; Xylocaingel EMLA vid scrotalsmärta
119. (metts-p) - Huvudvärk R51 - Ont i nacken utan trauma M54.2 Vid samtidigt Neurologiskt symptom se ESS-kort 112 Vid Trauma mot huvud/nacke se ESS-kort 130 Petekier och feber Meningit/sepsismisstanke Förvirring/beteendeförändring Kramp Attackhuvudvärk Kräkning Hydrocephalus/shunt Feber >38.5 C senaste dygnet Processåtgärd: EMLA, Vid hv och feber ta CRP Meningit/sepsis ska misstänkas vid symptom som: Feber Slöhet/påverkat AT Kräkningar Nackstelhet Buktande fontanell Kramper Petekier < 6 mnd även: Sugslöhet/försämrad kontakt Inte alltid feber OBS! Vid osäkerhet kontakta ansvarig läkare genast! Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kom mycket plötsligt=urakut. Petekier är små hudblödningar som inte bleknar vid tryck. Attackhuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och skall tas på största allvar. Hos barn med huvudvärk som uppvisar avvikande beteende eller påverkat medvetande skall CNS-infektion misstänkas, särskilt vid feber. Spänningshuvudvärk, migrän eller ömma halskörtlar är vanliga orsaker.
120. (metts-p) - Svimning (syncope) R55 Upprepade svimningar Svimning vid fysisk ansträngning Medfött hjärtfel/hjärtopererad Svimning föregås ofta av svaghet, yrsel och känslan av att försvinna bort. En klar majoritet orsakas av en vasovagal hämning av hjärtat vilket ger försämrad syresättning av hjärnan en kort stund. Detta kan utlösas i en lång rad situationer. Barn kan i samband med svimning få ett kort krampanfall. Epileptisk kramp eller affektkramp (utlöses av starka känslor, upprördhet eller smärta) kan tolkas som svimning. Ortostatism med blodtrycksfall vid uppresning eller efter stillastående är inte ovanligt. Rent kardiellt orsakade svimningar är ovanligare men viktiga att upptäcka. Triageåtgärder: BT Processåtgärder: EKG
121. (metts-p) - Underlivsbesvär hos flickor/kvinnor - Graviditet > v20 - Vaginal blödning Plötslig debut med pågående smärta och påverkat AT Feber >38.5 C senaste dygnet och frossa nu eller före inkomst Låg buksmärta av intervallkaraktär Stor vaginal blödning utan påverkat AT Gravid >v20 och buksmärta av intervallkaraktär eller vaginalblödning Ett opåverkat barn 0-4 år öppnar ögonen spontant, är alert, orienterar efter ljud, jollrar/svarar de ord han/hon kan och spädbarn skall ha sugintresse. Ett opåverkat barn >4 år öppnar ögonen spontant, hörsammar muntliga besked, är orienterat och pratar. Ett barn som inte uppfyller detta har således påverkat AT. Rodnad eller irritation i underlivet kan hos barn bero på en bakterieinfektion. Vid flytning kan även främmande kropp misstänkas. Misstankar om sexuella övergrepp måste tas på allvar och dessa uppgifter ska i förekommande fall framföras till undersökande läkare. Processeåtgärd: U-sticka inkl grav.test på alla fertila pat Hb
130.(metts-p) - Skada Huvud/Skallskada S09.9 - Skada Nacke/Hals S11.9 - Hängning/Strypning Y20.99 Högenergivåld Sväljningssvårigheter Penetrerande skada Pulserande blödning Kraftig eller ökande svullnad hals/nacke Hängnings-/strypningsförsök Brännskada/kemskada/ inhalationsskada Misstänkt penetrerande ögonskada Misstänkt skallbasfraktur Stor sårskada i skalpen Nacksmärta Nedsatt känsel i extremitet Medvetslöshet i samband med skada Amnesi Berusad/intoxikerad patient Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Misstanke om fraktur Högenergivåld: se traumalarmkriterier. Misstänkt skallbasfraktur: T ex blödning från hörselgång, brillenhematom, likvor ur näsan/öra. * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan allvarligt påverka andningsvägarna. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Misstänk alltid misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar, särskilt om barnet har skador på flera ställen. Triageåtgärder: Aktivera traumalarm Överväg traumalarm Halskrage om nacksmärta Kontrollera BT och pupiller Processåtgärder: Blodgruppering EMLA Sårrengöring Övriga sårskador som behöver sutureras Misstanke om misshandel Medvetslös i sb med skada, nu opåverkad
131. (metts-p) - Skada Thorax/Rygg S29.9 - Skada Buk/Bäcken S29.9 Penetrerande skada Misstänkt instabilt bäcken Instabil bröstkorg Ryggskada med neurologisk påverkan Halsvenstas Stark andningskorrelerad thorakal smärta Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång Urinstämma och/eller kraftig hematuri Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Nedsatt känsel i extremitet Misstanke om fraktur (ej nyckelben) Misstänkt instabilt bäcken innebär smärta vid kompression av bäckenet från sidorna. * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Blödningar och pneumothorax skall alltid uteslutas. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Misstänk alltid misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar, särskilt om barnet har skador på flera ställen. Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Triageåtgärder: Aktivera traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärder: Blodgruppering Bladderscan vid misstanke om urinstämma eller hematuri Strikt sängläge! Mät bukomfång. EMLA
133. (metts-p) - Skada Hand/ArmS69.9 Amputation ovan hand Pulserande blödning Fingeramputation Kompartmenttecken Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Nedsatt distalstatus Misstanke om fraktur långa rörben Koagulationshämmande medicinering eller blödningsbenägenhet* Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Misstanke om fraktur/ledluxation Triageåtgärder: Aktivera traumalarm och METTS-T Överväg traumalarm Processåtgärder: PVK Ev. högläge. Steril omläggning av öppna frakturer. Ta av ringar och smycken EMLA Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår). Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Yngre barn kan vid drag i armen få subluxation/lux av radius i armbågen, pigluxation, och vill då inte använda den drabbade armen. Fingeramputationer hos barn har bättre prognos vid reimplantation än vuxna. Bevara fingret väl! Misstänk alltid misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar, särskilt om barnet har skador på flera ställen.
134. (metts-p) - Skada Höft/Lår S79.9 - Skada Knä/Underben S89.9 - Skada Fot S99.9 Vid Haltning utan trauma se ESS-kort 115 Amputation ovan fotled Minst 2 frakturer på långa rörben Pulserande blödning Kompartmenttecken Nedsatt distalstatus Kraftigt svullnad och konsistensökning Infektionstecken och smärta vid extension/flexion Fraktur/luxation med kraftig felställning/öppen fraktur Koagulationshämmande medicinering* eller blödningsbenägenhet Misstanke om fraktur långa rörben Sårskada som behöver sutureras Misstanke om misshandel Misstanke om fraktur/ledluxation Kan ej stödja på benet Kompartmenttecken är smärta pga. lokal svullnad av en skadad instängd muskel. * t.ex. Waran, Plavix, Persantin och Trombyl. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller upplevd känsel är påverkade bortom skadan. Med långa rörben menas humerus (överarm) eller femur (lår) Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från det att skadan inträffat. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Med långa rörben menas femur alternativt fibula och tibia tillsammans. Nedsatt distalstatus föreligger om pulsar och/eller känsel är påverkade bortom skadan. Misstänk alltid misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar, särskilt om barnet har skador på flera ställen. Triageåtgärder: Aktivera traumalarm Överväg traumalarm Processåtgärder: Ev. blodgruppering Ev. högläge. EMLA
135. (metts-p) - Brännskada/frätskada T30 - Kemskada T69 - Inhalationsskada T59 - Elolycka T75.4 1 % av barnets kroppsyta motsvarar ytan av barnets ena handflata+fingrar. Bränn-, frät- el. skållskada ansikte/hals* Bränn-, frät- el. skållskada > 5% barn < 1 år Bränn-, frät- el. skållskada > 10% barn > 1 år Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne Inhalationsskador av rök eller kem Elolycka högspänning Svullnad i ansikte/tunga, svedda ansiktshår, sot i näsa/mun Bränn-, frät- el. skållskada < 5%, barn < 1 år Bränn-, frät- el. skållskada < 10% barn > 1 år Mycket begränsad bränn-, frät- el. skållskada Elolycka hushålls-el Triageåtgärder: Aktivera traumalarm. EKG. Överväg traumalarm Processåtgärder: Högspänning innebär allt över vanlig hushållsel 230V. Giftinformationscentralen nås via 112 eller 08-736 03 84 eller www.giftinformation.se *Röd prio om brännskada från öppen eld och/eller stor risk för inhalationsskada som vid t.ex. brand inomhus eller sot i mun näsa. Skållskada > 1%. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHb. O2-saturation hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har syrebrist. Bör kontrolleras om det varit en brand inomhus där patienten har vistas. Brännskador från öppen eld behöver en snabbare handläggning. Ger djupare skador. Det är risk för cirkulationspåverkan. Barn är mer känsliga för vätskeförluster än vuxna och prioriteras högre. Vid tveksamhet välj högre prio. Överväg misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar. Särskilt om barnet har skador på flera ställen. Informera patienten om fasta tills vidare. Provocera ej fram kräkning. Var observant på ev. tillkomst av svullnad i ansikte/ hals. EMLA. Ge mjölk till patient som intagit kemiskt/ frätande medel. Lägg om brännskada enl. PM.
136. (metts-p) - Ytlig sårskada T14.1 Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Sår kan limmas eller tejpas av sjuksköterska, rådgör med läkare vid behov. Misshandel Tiden sårskadan inträffade skall alltid noteras och rapporteras till mottagande sjuksköterska. Vid större sårskador med led-, sen- eller nervpåverkan använd passande skadekort istället. Noggrann anamnes är viktig. Överväg misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar. Särskilt om barnet har skador på flera ställen. Processåtgärder: Överväg sårtvätt. Överväg fasta innan läkarbedömning på grund av eventuell narkos.
137. (metts-p) - Skada på öga S05 - Infektion öga H05.9 - Ögonproblem Penetrerande skada Frätskador, eller misstanke därom Skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt, om inte problemet är av primärvårdskaraktär. Sårskador skall helst primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Misstänk alltid misshandel om skademekanismen är märklig eller inte uppenbar, särskilt om barnet har skador på flera lokaler. Skada som måste sutureras Plötslig synnedsättning/förändring Infekterat med feber och värk Tårsekretion och smärta Nytillkommen skelning Processåtgärder: Vid misstanke om frätskada på öga, eller där patienten uppger exponering för frätande ämne eller annat potentiellt toxisk eller skadande substans, spola ögonen omedelbart med rikligt med ögonskölj alternativt vanlig koksalt. Rengöring av sår EMLA om feber