Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning

Relevanta dokument
Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold?

Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold? Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg

24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Arbets- och miljömedicin Lund

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

Curriculum Vitae Per Magnus Gunnar Jonsson Personnummer: 52xxxx-xx9x

Fysisk och psykosocial exponering varför och hur. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå

Belastningsergonomiske risikovurderinger teori og praksis

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Arbets- och miljömedicin Uppsala

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

Vem skall förbättra ergonomin? Kan några ergonomiska metoder användas av de anställda själva? Motivation?

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Fysioterapidagarna

Robust och energieffektiv styrning av tågtrafik

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Arbets- och miljömedicin Lund. Är det farligt med ensidigt repetitivt arbete? Kunskapsläget Rapport nr 14/2014

Seba: Hjälpmedel för förflyttning från liggande till sittande på sängkanten

Validitet av observationsbaserade mätningar av armarbetsställningar hos pappersbruksarbetare

Organisatoriska förändringar inom offentlig tandvård -

Arbetslivets betydelse för hälsan

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Publications (Organized as: Original peer reviewed papers; Thesis, book chapters, proceedings, reports etc; and Abstracts)

Hört och lärt på NES2012

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

QEC. Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

Image quality Technical/physical aspects

Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Effektiva metoder för att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Smärta från nacken hos tandvårdspersonal Går det att undvika?

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Prismatiska glasögon till stor hjälp i tandvården och kanske i andra yrken?

Ny förenklad metod för heldagsmätningar av arbetsställningar och rörelser för huvud, nacke, rygg och överarmar

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

UPPLEVD PRODUKTIVITET VID ÖVERGÅNG FRÅN CELLKONTOR TILL FLEXKONTOR

Affärsmodellernas förändring inom handeln

Forte-FHVmetodik nytt Nya metoder nytta? Nytta dvs ekonomi?

Publications (Organized as: Original peer reviewed papers; Thesis, book chapters, proceedings, reports etc; and Abstracts)

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Arbets- och miljömedicin Lund

Föreläsning 11: Mer om jämförelser och inferens

7.1 Hypotesprövning. Nollhypotes: H 0 : µ = 3.9, Alternativ hypotes: H 1 : µ < 3.9.

Evidensgrader för slutsatser

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsmiljö och hälsa hos operationspersonal

Propensity Scores. Bodil Svennblad UCR 16 september 2014

S0005M. Stokastiska variabler. Notes. Notes. Notes. Stokastisk variabel (slumpvariabel) (eng: random variable) Mykola Shykula

Kristina Säfsten. Kristina Säfsten JTH

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Jørgen Winkel 1 December 12, 2012 PUBLICATIONS. by Jörgen Winkel and co-authors

Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015

Arbetsbelastning vid städning av hotellrum

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

S0005M, Föreläsning 2

Regressionstestning teori och praktik

Arbets- och miljömedicin Lund

RepoLakan räddar ryggar

Arbets- och miljömedicin

Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Arbets- och miljömedicin Lund

Pågående metodutveckling för tolkning av film

Belastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle

Har EAN-kodens placering någon betydelse för arbetsbelastningen vid kassaarbete?

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

MULTIPEL IMPUTATION - Ett sätt att hantera problemet med missing data

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Självkompakterande betong

edna i en droppe vatten

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Drönaren i olika branscher, omställning och framtidsspaning. Fredrik Hansson VD Swescan

2. Lära sig beskriva en variabel numeriskt med "proc univariate" 4. Lära sig rita diagram med avseende på en annan variabel

Klassificering av brister från internaudit

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved

SWESIAQ Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Mer hälsa genom våra knappa resurser är det möjligt?

Transkript:

Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning Vilket mätinstrument ska jag välja 1

Inklinometri för arbetsställningar Inklinometri 2

Smarta kläder 3

Quick Exposure Check David et al., 2008 Observer s assessment NIOSH lifting equation Waters et al., 1993 4

Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson GÅ, Mathiassen SE, Neumann P, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard R, Winkel J Observation av arbetsställningar 88 Trask et al., 2013 5

Hur säkert är resultatet av min datainsamling What s the problem 6

Spridning mellan frisörer och arbetsdagar 18 16 14 Tid (procent) med höger överarm över 60 Frisörens medelvärde Enskilda dagar 12 10 8 6 4 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1011 1213141516171819202122232425262728 Frisör nr. Wahlström et al., 2010 Spridning i belastning mellan och inom individer ger osäkra resultat 7

Osäkerhet Uttryck för osäkerhet av en mätning av genomsnittlig belastning: Standardavvikelse (SD) s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d +s 2 WD/n s n d n q Spridning: - mellan individer - mellan dagar - mellan mätningar inom dag Antal: - individer - dagar per individ - mätningar per dag Spridning i belastning inom och mellan individer ger osäkra resultat Mer data ger bättre säkerhet; mera tillförlitliga resultat 8

Hur mycket data behöver jag för att nå ett resultat som är tillräckligt tillförlitligt det beror på Hur mycket data behöver jag för att nå ett resultat som är tillräckligt tillförlitligt Precision av medelvärdet i en grupp 9

Acceptabel precision? Säkerhet: ±15 %Time Paquet et al., 2005 Hur fördelar jag ett antal mätningar så att jag får bäst möjlig information - Mellan individer och dagar 10

Fördela 10 mätdagar bland 10 individer vad är bäst 1 individ, 10 dagar 2 individer, 5 dagar 5 individer, 2 dagar 10 individer, 1 dag Fördelning av mätdagar mellan individer Osäkerhet (95%PI span) 40 30 20 10 0 dagar total : 10 Frisörer, armelevation dagar total : 20 0 5 10 15 20 antal individer 11

Spridning i belastning inom och mellan individer ger osäkra resultat Sprid ut mätningar mellan individer Hur fördelar jag ett antal mätningar så att jag får bäst möjlig information - Mellan individer och dagar - Över tid inom dag 12

Spridning i belastning inom och mellan individer ger osäkra resultat Sprid ut mätningar mellan individer Sprid ut mätningar inom dagen Spridning i belastning inom och mellan individer ger osäkra resultat och metoden för att värdera belastning kan bidra med ytterligare osäkerhet 13

Inklinometri: liten metodosäkerhet Observation Observatörer skiljer sig åt i sin bedömning 14

Observation En observatör är inte överens med sig själv Riskvärdering med egen metod 21 ergonomer 10 arbetsuppgifter Eliasson et al., 2017 15

Riskvärdering med egen metod nacke vänster skuldra höger skuldra Eliasson et al., 2017 Riskvärdering med OCRA Rhen m.fl. Ergonom 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Arbetsuppgift Uppackning Näta kött Kasta post Fylla post Bena ur Motor Hår Toalett Kassa Trappstäd Risknivå 5 4 3 2 1 16

Observation av armvinkel (tid <15 ) - två olika sätt 30 minuter videofilm 4 observatörer 2 repetitioner 120 sekvenser à 15 sek 15 utspridda snapshots Spridning inom och mellan observatörer 120 sekvenser 15 snapshots Variabilitet (CV) Mellan observatörer 28 66 Inom observatör 52 72!! Spridningen Observatörer är inte överens. Inte ens med sig själva beror på sättet att observera; Spridda snapshots: största variabiliteten 17

Osäkerhet; inklinometri och observation s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d s 2 BS/n s +s 2 BD/n s n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r Spridning: - mellan individer, s 2 BS - mellan dagar, s 2 BD - mellan observatörer, s 2 BO - inom observatör, s 2 WO Antal: - individer, n s - dagar per individ, n d - observatörer, n o - upprep per observatör, n r Spridning i belastning inom och mellan individer ger osäkra resultat, och mätmetoden kan bidra med ytterligare osäkerhet observation kräver mer data än inklinometri för att nå samma tillförlitlighet 18

och mätningar kostar Kostnadseffektivitet: Kvalitén (tillförlitligheten) av resultatet vid en viss budget eller Priset för resultat av en viss kvalitet (tillförlitlighet) 19

Vad är det mest kostnadseffektiva sättet att observera arbetsställningar - Observera filmsekvenser Observera snapshots Det är ingen skillnad Spridning inom och mellan observatörer och observationstid per film 120 sekvenser 15 snapshots Variabilitet (CV) Mellan observatörer 28 66 Inom observatör 52 72 Arbetstid (minuter): Observation 73 2! Spridda snapshots: största variabiliteten, men bästa kostnadseffektiviteten 20

Observera arbetsställningar: Hur ska jag prioritera min arbetstid: filma arbetet eller observera de filmer jag har Vad är mest kostnadseffektivt vid observation av arbetsställningar - Många videofilmer Många observatörer Många observationer per observatör Det är ingen skillnad 21

Kostnadskalkyl arbetstid C F ; Filmning: Transport och filmning C O ; Observation: Titta och bedöma Kostnad vs information Kostnad: C F n d +C O n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ s 2 WS/n d +s 2 BO/n o +s 2 WO/n d n o n r Enhetskostnader Antal mätningar Spridning 22

Grytklara ekvationer Kostnad: 36n d +7n d n o n r Informationens kvalitet: 1/ 179.6/n d +87.0/n o +130.6/n d n o n r Mathiassen et al., 2013 Informationens kvalitet (1/SD) Value for the money tid med armen <15 0,20 0.20 0,15 0.15 0,10 0.10 0,05 0.05 0,00 0.00 6 7 5 4 3 2 5 6 7 8 910 1 3 4 2 1 0 200 400 600 800 1000 Kostnad, Mathiassen et al., 2013 8 10 11 9 12 13 14 15 # videos 4Obs 1Rep 12 14 16 18 20 22 # videos 1Obs 1Rep 600 lagt på att 1 observatör bedömer 14 videofilmer én gång ger 36% sämre information 23

Goda råd om mätstrategier allmänt * Samla in tillräckligt mycket data för att få användbara resultat * Prioritera individer framför dagar framför mätningar inom dag * Sprid ut mätningar i tid * Väga kvalitet (tillförlitlighet) av resultat mot kostnaderna för att ta fram dom Goda råd om observationer * Observation kräver mer data än inklinometri för att nå samma tillförlitlighet * Observera stillbilder framför filmsekvenser * Låt flera observatörer observera samma arbete 24

Lästips (1) Eliasson K, Palm P, Nyman T, Forsman M: Inter- and intra- observer reliability of risk assessment of repetitive work without an explicit method. Appl Ergon 62 (2017): 1-8 Heiden M, Zetterberg C, Mathiassen SE: Trunk and upper arm postures in paper mill work. Appl Ergon 76 (2019): 90-96 Liv P, Mathiassen SE, Svendsen SW: Theoretical and empirical efficiency of sampling strategies for estimating upper arm elevation. Ann Occup Hyg 55 (2011): 436-449 Mathiassen SE, Bolin K: Optimizing cost-efficiency in mean exposure assessment - cost functions reconsidered. BMC Med Res Methodol 11 (2011): 76 Mathiassen SE, Burdorf A, van der Beek AJ, Hansson G-Å: Efficient one-day sampling of mechanical job exposure data - a study based on upper trapezius activity in cleaners and office workers. Am Ind Hyg Assoc J 64 (2003): 196-211 Mathiassen SE, Burdorf A, van der Beek AJ: Statistical power and measurement allocation in ergonomic intervention studies assessing upper trapezius EMG amplitude. A case study of assembly work. J Electromyogr Kinesiol 12 (2002): 27-39 Mathiassen SE, Jackson JA, Punnett L: Statistical performance of observational work sampling for assessment of categorical exposure variables: A simulation approach illustrated using PATH data. Ann Occup Hyg 58 (2014): 294-316 Mathiassen SE, Liv P, Wahlström J: Cost-efficient measurement strategies for posture observations based on video recordings. Appl Ergon 44 (2013): 609-617 Mathiassen SE, Nordander C, Svendsen SW, Wellman HM, Dempsey PG: Task-based estimation of mechanical job exposure in occupational groups. Scand J Work Environ Health 31 (2005): 138-151. Mathiassen SE, Paquet V: The ability of limited exposure sampling to detect effects of interventions that reduce the occurrence of pronounced trunk inclination. Appl Ergon 41 (2010): 295-304 Paquet V, Punnett L, Woskie S, Buchholz B: Reliable exposure assessment strategies for physical ergonomics stressors in construction and other non-routinized work. Ergonomics 48 (2005): 1200-1219 Lästips (2) Rezagholi M, Mathiassen SE: Cost-efficient design of occupational exposure assessment strategies - a review. Ann Occup Hyg 54 (2010): 858-868. Rezagholi M, Mathiassen SE, Liv P: Cost efficiency comparison of four video-based techniques for assessing upper arm postures. Ergonomics 55 (2012): 350-360 Takala EP, Pehkonen I, Forsman M, Hansson G-Å, Mathiassen SE, Neumann WP, Sjøgaard G, Veiersted KB, Westgaard RH, Winkel J: Systematic evaluation of observational methods assessing biomechanical exposures at work. Scand J Work Environ Health 36 (2010): 3-24 Trask C, Mathiassen SE, Wahlström J, Heiden M, Rezagholi M: Data collection costs in industrial environments for three occupational posture exposure assessment methods. BMC Med Res Methodol 12 (2012): 89 Trask C, Mathiassen SE, Jackson JA, Wahlström J: Data processing costs for three posture assessment methods. BMC Med Res Methodol 13 (2013): 124 Trask C, Mathiassen SE, Wahlström J, Forsman M: Cost-efficient assessment of biomechanical exposure in occupational groups, exemplified by posture observation and inclinometry. Scand J Work Environ Health 40 (2014): 252-265 Trask C, Teschke K, Morrison J, Johnson PW, Village J, Koehoorn M: How long is long enough? Evaluating sampling durations for low back EMG assessment. J Occup Environ Hyg 5 (2008): 664-670 Trask C, Mathiassen SE, Rostami M, Heiden M: Observer variability in posture assessment from video recordings: the effect of partly visible periods. Appl Ergon 60 (2017): 275-281 Waleh Åström A, Heiden M, Mathiassen SE, Strömberg A: Uncertainty in monetary cost estimates for assessing working postures using inclinometry, observation or self-report. Appl Ergon 71 (2018): 73 77 Wahlström J, Mathiassen SE, Liv P, Hedlund P, Forsman M, Ahlgren C: Upper arm postures and movements in female hairdressers across four full working days. Ann Occup Hyg 54 (2010): 584-594 25