odlingssystem i höstvete

Relevanta dokument
odlingssystem i höstvete

Fem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Odlingssystem i höstvete 2013

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Sortanpassad kvävegödsling

Odlingssystem i höstvete

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Odlingssystem i höstvete 2014

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Odlingssystem i höstvete 2016

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Sortjämförelse av olika utsädesmängder i

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Kvävestrategi i höstvete

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Proteininlagring i korn och vete årets läxa

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Sortanpassad kvävegödsling. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne

Västerås NPK-stege i vårkorn

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstråg, höstvete och rågvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Hur utvecklar vi svensk. Nils Yngveson

Nederbörd Brunnby

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Kvävepass med Gunsorna

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Kvävestrategi i höstvete

Kvalitetsbrödsäd. IV: 1) ogödslat 2) 60 kg/ha i nötflytgödsel DC 30

Smått och stort i växtodlingen. Anders Adholm HIR-Malmöhus

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Jordbrukardag Alnarp. sortval Nils Yngveson

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Såtid höstvete och vårsäd

Svampbehandling i höstvete

Jordbrukaredag ALNARP vad sår vi i vår? (tröskbara grödor) Nils Yngveson

Kvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150

VÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Försöksplatser: Ströö Gård (Färlöv), Vansbro (Tommarp), Lugnadal (Marieholm), Kristinebergs Gård (Eslöv), Krageholm (Ystad).

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

Kvävestrategi i höstvete

Inlagring av protein i stråsäd. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Svampsjukdomar i vårkorn

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Kvävebehov och beståndsuppbyggnad hos olika höstvetesorter

Två såtidpunkter i höstvete

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Svampförsök i korn. Växtskydd

Resultat kväveförsök Höstvete och Maltkorn Ingemar Gruvaeus, Yara

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Kväve i höstvete 2013

Växjö möte 8 december 2009

Sortförsök i höstvete

Bekämpning av svartpricksjuka

Svampsjukdomar i maltkorn

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Transkript:

36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen Växjö den 10 11 december 2008 odlingssystem i höstvete Nils Yngveson ODLINGSSYSYTEM HÖSTVETE 2008 LS3-9009 SORT I II Str LED grobara kärnor /m² kg/ha kg/ha UTSÄDE 350 179 198 A B 300 153 170 C 250 128 141 D 200 102 113 E 200 102 113 15/3-1/4 15/4-25/4 DC 31 - KVÄVE 32 DC 37-39 DC 51 DC 59 fördelning % totalt N 60 N 120 N 0 N 0 N 60 N 0 N 25 + 50 + 25 240 N A B 60 N 120 N 0 N 0 N 30 N 0 N 30 + 60 + 15 210 N C 0 N 120 N 0 N 60 N 0 N 0 N 65 + 35 180 N D 0 N 150 N 0 N 0 N 0 N 0 N 100 150 N E 0 N 120 N 0 N 0 N 0 N 0 N 100 120 N 15/3-1/4 15/4-25/4 31 - DC 37 - DC 51 DC 59 doser total dos VÄXTSKYDD DC 32 39 - - 1 Stereo Comet + 0,6-0,4 Proline + 7/8 + 1 7/8 A 0,125 Proline 1/2 1/2 B - - 1 Stereo - 0,125 Comet + 0,6 Proline - 1/2 + 7/8 1 3/8 C - - - 0,125 Comet + 0,4 Proline - 0,2 Proline 5/8 + 1/4 7/8 D - - - 0,125 Comet + 0,2 Proline - - 3/8 3/8 E - - - - - - - 0 dt/ha skörd och kvalitet LS3-9009 4 försök Skåne 2008 % 125 78 13,0 120 75 12,5 dt/ha skörd och kvalitet LS3-9009 7 försök Skåne 2007-2008 % 120 75 12,5 115 72 12,0 115 110 105 100 95 90,4,9 I I,4 I,9 I 72 I 12,0 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 110 105 100 95 90 85,4,9 I I,4 I,9 I I 11,5 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 skörd 08 stärkelse -08 protein -08 skörd 07-08 stärkelse 07-08 protein 07-08 1

kommentarer till avkastning och kvalitet höga skördar 2008, variation 80 137 dt/ha mycket hög rymdvikt 2008, 796 863 (!) g/l 20000 nettoskörd LS3-9009 medeltal 4 försök 2008 pris 150 kr/dt kostnad låga proteinhalter 2008, 9,4 11,9 % mycket hög stärkelsehalt 2008, 73,2 75,3 % varför denna avkastning? högkvalitativ, lång vernalisationsperiod intakt rotsystem, inget regenerationsbehov tidig utveckling snabb tillväxt fram t o m axgång 9497 11760 13535 13760 13359,4,9 I I,4 I,9 I I b ab a a a b b b ab ab 10067 10260 10737 11597 12058 mycket små sjukdomsangrepp försöksplatserna lång kärnfyllning, utan värmestress (temperatur > 27 C) 20000 nettoskörd LS3-9009 medeltal 4 försök 2008 pris 140 kr/dt kostnad nettoskörd LS3-9009 medeltal 7 försök 2007-2008 pris 150 kr/dt kostnad 13329 13839,4 13388,9 13471 12841 1 I 13284 I,4 12864 I,9 12461 I 11804 I a a a a ab a a ab ab b 9767 11215 12442 12278 12097,4,9 I I,4 I,9 I I b ab a a a ab ab ab ab ab 10366 10339 10630 10589 10427 2

nettoskörd LS3-9009 medeltal 7 försök 2007-2008 pris 140 kr/dt kostnad nettoskörd LS3-9009 medeltal 7 försök 2007-2008 pris 150 kr/dt kostnad 11842 12161,4 12073,9 11821 11488 11941 I 11813 I,4 11466 I,9 10813 I 9983 I ab a a ab ab ab ab ab b c 9145 10424,4 11478,9 11145 10791 9743 I 9548 I,4 9666 I,9 9456 I 9121 I nettoskörd LS3-9009 medeltal 7 försök 2007-2008 pris 100 kr/dt kostnad nettoskörd LS3-9009 medeltal 7 försök 2007-2008 pris 140 kr/dt kostnad 4000 2000 6014 6854,4 6361,9 5802 5187 6598 I 6539 I,4 5896 I,9 5040 I 4073 4 I 11220 11370,4 11109,9 10688 10182 11318 I 11022 I,4 10502 I,9 9680 I 8677 I 3

konklusion odlingsintensitet nuvarande intensitet i odlingen kan sannolikt minskas nuvarande intensitet i odlingen kan definitivt minskas, gäller även fodervete odlingsintensiteten måste anpassas till sorten stora kostnadsökningar förändrar inte odlingsintensiteten i sorter med högt insatsbehov, sorter med lågt insatsbehov måste fortgående anpassas till förändrade insatskostnader vid starkt sjunkande spannmålspriser måste sort väljas som säkert uppnår kvalitetskraven även vid en extensiv odlingsintensitet avkastningskomponenter = antalet ax per m², vanligen 400 600 /m² antalet kärnor per ax, normalt 30 50 /ax tusenkornvikten, vanligen 40 50 g /1000 st exempel: 500 ax/m² X 40 kärnor/ax X 45 g tkv = 900 g/m² dvs 90 dt/ha 550 500 450 400 350 300 ax/m² avkastningsfaktorer LS3-9009 7 försök Skåne 2007-2008,4,9 I I,4 kärnor/ax & tusenkornvikt I,9 I I 65 60 55 50 45 40 550 500 450 400 350 300 ax/m²,4 avkastningsfaktorer LS3-9009 4 försök Skåne 2008,9 I I,4 kärnor/ax & tusenkornvikt I,9 I I 65 60 55 50 45 40 ax/m² kärnor/ax TKV avkastning avkastning -08 4

är kompensatorisk i begränsad om- fattning, vid starkt ökad beståndstäthet reagerar sorten med ett betydligt mindre antal mindre kärnor/ax vilket är menligt för skörden kommentar avkastningskomponenter båda sorterna har en kompensatorisk förmåga ökar avkastningen med tilltagande beståndstäthet, stigande axantal påverkar inte eftersom som tusenkornvikten och antalet kärnor/ax förblir konstant avkastningskomponenter, när sker vad? 21 25 29 30 31 32 37 39 49 51 59 61-69 70-92 bestockning skottreduktion slutgiltigt axantal småax anläggs småax reduktion antal småax / ax blomanlag anläggs blomanlag reduktion kärnor / småax månad maj juni juli 5