Vindkraft Gunillaberg Arkeologisk utredning etapp 1 inför vindkraftsetablering, Bottnaryds socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:46 Jan Borg
Vindkraft Gunillaberg Arkeologisk utredning etapp 1 inför vinkraftsetablering, Bottnaryds socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:46 Jan Borg
Rapport, foto och ritningar: Jan Borg Grafisk design: Anna Stålhammar Tryck: Arkitektkopia, Jönköping Jönköpings läns museum, Box 2133, 550 02 Jönköping Tel: 036-30 18 00 E-post: info@jkpglm.se www.jkpglm.se Utdrag ur tryckta och ajourhållna ekonomiska kartor är återgivna enligt tillstånd: Lantmäteriet. Ärende nr MS2007/04833. ISSN: 1103-4076 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM 2012
Innehåll Inledning.... 5 Målsättning och metod... 5 Topografi.... 5 Forns- och kulturmiljö..............................................5 Tidigare undersökningar.... 6 Resultat.... 7 Kart- och arkivstudien.... 7 Fältinventeringen.... 7 Sammanfattning....13 Åtgärdsförslag....14 Administrativa uppgifter....15 Referenser....16 Tryckta källor....16 Arkiv....16 Kartunderlag....16
figur 1. Utdrag ur ekonomiska kartans blad 64E 0cS och & 64E 0dS. Skala 1:20 000.
ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 5 Inledning Under våren/sommaren 2012 har Jönköpings läns museum utfört en arkeologisk utredning etapp 1 inom ett ca 73 hektar stort område inom delar av fastigheterna Bottnaryds-Klerbo 1:1 och Tykås 1:3 i Bottnarys socken, Jönköpings kommun. Utredningen föranleddes av planer på att etablera fyra vindkraftverk samt vägar till uppställningsplatserna. Beställare av uppdraget var Eolus Vind AB. Ansvarig för utredningen var Jan Borg, antikvarie vid Jönköpings läns museum. Målsättning och metod Syftet med den arkeologiska utredningen, etapp 1 är att fastställa förekomst av forn med synlig markering ovan mark samt att identifiera lägen där forn utan synlig markering i terrängen, såsom t ex förhistoriska boplatser, kan tänkas finnas. Metodmässigt delas etapp 1-utredningen upp i en arkiv- och en fältdel. Efter att en kartanalys och arkivgenomgång utförts vidtar en fältinventering, då det aktuella området inventeras. Påträffade fornar eller övriga a ar mäts in i fält med GPS och beskrivs. Fotodokumentation görs vid behov med digitalkamera. Topografi Kännetecknande för Bottnaryds socken är de långsträckta åsarna med förkastningslinjer. Socknen är i sig relativt kuperad med stora höjdskillnader från 195 till närmare 350 meter över havet. Den största sjön i socknen är Stråken, som utgör en del av Tidans vattensystem (Carlsson 1952, 1957). Själva utredningsområdet är beläget mellan 210 och 340 meter över havet. Med de lägsta delarna i norr där tillfartsvägarna löper upp de högst belagna delarna i söder, där verken är tänkta att placeras. Tillfartsvägarna som ska gå till verken följer med ett undantag redan befintliga vägar medan själva uppställningsplatserna planerats i vad som nu är skogsmark. Forns- och kulturmiljö Fornsbilden i och kring utredningsområdet domineras av bebyggelsear och oftast med kringliggande spår efter odling. Flertalet torp tycks härstamma från senare tid och inget av dem som ligger inom utredningsområdet har medeltida belägg. Däremot finns det ett flertal gårdar i Bottnaryds socken med belägg från 1300-talet (Nordström & Vestbö 1994:7).
6 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 Inom utredningsområdets närhet finns även förhistoriska ar. De äldsta kan representeras av t ex en hällkista (RAÄ 323, Bottnaryds socken) från sten- eller bronsåldern men i första hand rör det sig om gravar där de från den äldre järnåldern är i majoritet. Av yngre något yngre karaktär bör de kolningsgropar vara som registrerats något norr, samt en väster, om utredningsområdet. Utifrån resultat av tidigare undersökningar av kolningsgropar så kan de troligtvis dateras till järnålder eller medeltid. I utredningsområdets närområde finns även ett byggnadsminne. Det är herrgården Gunillaberg vars äldsta delar är från 1660-talet. Tidigare undersökningar På Ledshestras ägor, drygt 1500 meter öster om nu aktuellt utredningsområde, ligger RAÄ 7 i Bottnaryds socken. Vid breddningsarbete 1928 av den gamla Göteborgsvägen förstördes en av de tre domarringarna som utgjorde gravgruppen. Under breddningsarbetet utfördes en mindre undersökning av den domarring som låg i vägen men endast enstaka kolbitar hittades (Nordström & Vestbö 1994:10). År 1948 undersökte dåvarande landsantikvarien Gunnar Svahnström en hällkista vid Lilla Klerebo (RAÄ 8:1), ca 1800 meter väster om nu aktuellt utredningsområde. Kistan utgjordes av ett tjugotal plana hällstenar och var 3,5 meter lång och 0,7 0,8 meter bred. Inga fynd framkom som närmare kunde åldersbestämma hällkistan (ATA4930/47, JLM dnr 895/49). Därefter har endast mindre arkeologiska insatser gjorts i Bottnaryds socken. 1993 genomförde Jönköpings läns museum en arkeologisk/ byråutredning inför en planerad utbyggnad av riksväg 40 mellan Jönköping och Ulricehamn, vilken även berörde Bottnaryds socken (Haltiner & Nordström 1993). Året därpå gjordes en arkeologisk utredning etapp 1, längs med riksväg 40 samt anslutningen för riksväg 26 mellan Jönköping och länsgränsen vid Bottnaryd (Nordström & Vestbö 1994). År 1997 genomfördes en kompletterande arkeologisk utredning etapp 1, inför ny sträckning av riksväg 26, samt väg 666 (Engman 1997). Utredningen sträckte sig inom både Bottnaryds och Mulseryds socknar varvid fjorton nya fornar och fornsmiljöer kunde konstateras. Ytterligare en kompletterande arkeologisk utredning etapp 1, gjordes 1999 inför planerad ny dragning av riksväg 40 mellan Bottnaryd och Jönköping (Engman & Nordström 2000).
ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 7 Resultat Kart- och arkivstudien Det äldre kartmaterialet över utredningsområdet gav inga indikationer vad det gäller förhistoriska objekt. Däremot återfinns torpet Rotaberg (RAÄ 176:1) på en geometrisk avmätning från 1685 (E16-16:1). Syftet med kartan var aldrig att i detalj avbilda torpet och dess ägor och därför har endast en hussymbol använts för att visa dess existens och placering. Fältinventeringen Syftet med en inventering är att besiktiga hela ytan som ingår i utredningsområdet. Inom detta utredningsområde har det inte varit möjligt då det inom delar av området växer sly/ungskog som är så pass hög och tät att eventuella ar inte syns. Inom ett område har vegetationen helt omöjligjort en inventering, se markering Ej inventerat på figur 3. Inom det ej inventerade området måste växtligheten gallras och delvis avverkas och tas bort för att inventeras vid ett senare tillfälle. Vägen till utredningsområdet Den nordligaste av arna är den enda en i kategorin Kommunikationsar och maritima ar som påträffats. Det är en stenkammarbro med stentrumma över Älgån, jb021, figur 2. figur 2. Östra sidan av stenkammarbron, jb021. Foto: J Borg.
8 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 figur 3. Karta med nypåträffades samt redan tidigare registrerade ar.
ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 9 Objekt nr /RAÄ nr RAÄ 176: 1, 2 & 3 RAÄ 184:1 & 2 Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning 1) Bebyggelse, sentida 2) Bebyggelse, sentida 3)Röjningsröseområde 1) Bebyggelse, sentida 2) Bebyggelse, sentida 1)Bebyggelse, bestående av 1 husgrund med spisröse. Granbeväxt. Omgivande odlings- och röjningsrösen 2)Bebyggelse inom ett område av ca 125x75 m (N-S), bestående av 2 husgrunder med spisrösen, minst 2 uthusgrunder samt stenröjda markytor med odlingsrösen. 1)Bebyggelse inom ett område av ca 150x75 m (NNÖ-SSV). Bestående av 1 husgrund med spisröse samt stenröjda markytor med odlingsrösen. Backstuga. 2)Bebyggelse inom ett område av ca 100x75 m (NNÖ-SSV). Bestående av 1 husgrund med spisröse samt stenröjda markytor med odlingsrösen. Torp. 1)Fast forn 2) Övrig 3) Övrig Övrig RAÄ307:1 Lägenhetsbebyggelse Namn: Hacket Övrig jb001 Röjningsröse Runt, ca 4 m i diam och 0,3 m h, stenstorlek 0,2-0,4 m. Röjningsröset ligger i tät skog som omöjliggjorde Övrig jb002 Röjningsröse Runt ca 3-4 m i diam och 0,2-0,4 m h, stenstorlek ca 0,4 m Övrig jb003 Fossil åker Bestående av ca 5 röjningsrösen, oregelbundna, 3-5 m diam och 0,2-0,5 m h stenstorlek 0,2-0,5 m jb004 Grav Stensättning. Rund, 8-10 m diam och 0,3-0,4 m h, stenstorlek ca 0,3-0,4 m, i N större sten 0,7 m i diam, grop i mitten ca 2x1,5 m (N-S). Antikvarisk kommentar: Svårbedömd p g a växtligheten i området. jb005 Fossil åker Bestående av ca 20 röjningsrösen, i huvudsak runda 3-5 m diam och 0,2-0,5 m h stenstorlek ca 0,2-0,6 m jb006 Fossil åker Bestående av 5-10 röjningsrösen, i huvudsak runda 3-4 m diam och 0,2-0,3 m h stenstorlek ca 0,2-0,4 m Övrig Fast forn Övrig Övrig jb007 Källare Stående, kallmurad, ca 5x5 m st och 2-3 m h, överväxt Övrig jb008 Fossil åker Bestående av ca 15 röjningsrösen, i huvudsak runda 2-4 m diam och 0,2-0,4 m h stenstorlek ca 0,3-0,6 m jb009 Fossil åker Bestående av ca 15 röjningsrösen, i huvudsak runda 3-4 m diam och 0,1-0,3 m h stenstorlek ca 0,2-0,4 m. Tillhör sannolikt torpet Hacket RAÄ 307 Övrig Övrig jb010 Stenmur 1-2 m b och 0,4-0,8 m h, stenstorlek 0,2-0,7 m inom 184:1 Övrig jb012 Stenmur 1-1,4 m h och 1-1,5 m b stenst 0,3-0,8 m Övrig jb013 Stenmur 0,3-0,5 m h och 1,5-2 m b stenst 0,3-0,6 m mellan 176 & 184 Övrig jb014 Stenmurar Fyra kortare stenmurar kring åker som finns på ekonomiska kartan från 50-talet. Ca 0,9-1,5 m br och 0,4-1 m h stenstorlek ca 0,3-1 m Övrig Åtgärdsförslag 1) Arkeologisk utredning etapp 2 i form av kartering 2) 3).. Bevaras/ Arkeologisk förundersökning. jb017 Plats för Husgrund och spisröse, backstugan Toppen Se RAÄ 184:1 & 2 tabell 1. Tabell över tidigare kända samt nypåträffade forn- och kulturar.
10 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 Objekt nr /RAÄ nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning jb018 Grav Stensättning, ca 5 m diam och 0,2-0,3 m h stenst 0,1-0,4 m. Körskador efter skogsmaskin. Antikvarisk kommentar: Svårbedömd p g a växtligheten i området. Fast forn Åtgärdsförslag Bevaras/ Arkeologisk förundersökning jb019 Boplatsläge Möjligt boplatsläge. Bedömningen gjord utifrån topografiska kriterier Arkeologisk utredning etapp 2 jb020 Boplatsläge Möjligt boplatsläge. Bedömningen gjord utifrån topografiska kriterier Arkeologisk utredning etapp 2 jb021 Bro Stenbalksbro, rest av, över Älgån, ca 8 m (NNV-SSÖ) och 1 m h, omedelbart Ö om bron är stenfundament på N resp S sidor av ån. Bestående av tuktade stenblock 1,2x0,3x0,3 m st. Bro skadad genom anläggande av vägtrumma av betong. Övrig tabell 1, fortsättning. Tabell över tidigare kända samt nypåträffade forn- och kulturar. Spår efter bebyggelse Lämningsbilden domineras nästan helt av sentida objekt. Sedan tidigare var fem bebyggelsear kända och registrerade inom området och ytterligare en, Tulliden RAÄ 273:1, är registrerad strax utanför utredningsområdet. RAÄ 176:1-3 ligger till största delen inom det nordligaste av de fyra uppställningsplatserna. Lämningen består av två lägenhetsbebyggelser, Rotaberg (176:1) och Rota (176:2) samt fossil åkermark med röjningsrösen (176:3). I fornsregistret bedöms en som en övrig. Men vid kartstudien har torpet Rotaberg visat sig ha belägg redan från 1685 vilket bör ändra dess status från övrig till fast forn. Torpet Rota i sin tur har inga äldre belägg som kan ändra dess status, vilket medför att det i området finns ar av samma karaktär men med olika status. I området kan man utifrån kartor se att delar av det brukats i alla fall fram till mitten av 1900-talet. Utanför det registrerade området, polygonen RAÄ176 på kartan, finns även fler ar. Söder och väster ut finns fler röjningsrösen samt en källare (jb007). De odlingsspår som kunde ses utanför registrerat område bedömdes vara av yngre karaktär men då växtligheten inventeringstillfället var väldigt hög, mycket sly buskar och gräs, kunde inte arna i detalj karteras. Kring några av de, på ekonomiska kartan från 1950-talet, brukade områdena finns även stenmurar, jb010 och jb012-014. RAÄ 184:1-2 består av två lägenhetsbebyggelser, en backstugan (184:1) och ett torp (184:2), båda med omgivande röjda ytor röjningsrösen. Vid inventeringen kunde det konstateras att husgrunden med spisröset tillhörande RAÄ 184:1 ligger söder om det registrerade området i fornsregistret. Nytt läge för jb017 på figur 3. Inom områdena för båda bebyggelseenheterna var vegetationen hög varför deras utbredningar inte i övrigt kunde verifieras mot tidigare avgränsningar. Vid beskrivningen till fornminnesregistret har namnen på de båda arna förväxlats. Där anges RAÄ184:1 heta
ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 figur 4. Källaren jb007 sedd från väst. Foto: J Borg. Toppen och RAÄ 184:2 heta Perstorp men det ska vara tvärt om. Båda arna har skyltats av Bottnaryds hembygdsförening i fält och där anges rätt namn vid rätt plats. RAÄ 307:1 utgörs enligt fornminnesregistret av en bebyggelse vid namn Hacket. Endast en mindre del av det registrerade området ingår i utredningsområdet och i denna överlappande del kunde inga ar iakttas. Den norra delen av RAÄ 307:1 som ligger utanför utredningsområdet har ej inventerats på grund av den mycket täta vegetationen. Endast några tiotal meter söder om RAÄ 307:1 påträffades ett område med fossil åker bestående av röjningsrösen, jb009. Rösena bedömdes vara av yngre karaktär och tillhör med stor sannolikhet RAÄ 307:1. Spår efter odling Inom utredningsområdet har både ensamliggande röjningsrösen och fossil åkermark bestående av flera röjningsrösen påträffats. Det område som tidigare beskrevs som Ej inventerat, har ändå gåtts igenom även om sikten var mycket begränsad. Då påträffades två röjningsrösen, jb001 och jb002. Med stor sannolikhet finns det fler röjningsrösen i anslutning till de båda eller kan de till och med ingå i samma område. Utöver de röjningsrösen som påträffats inom eller i direkt anslutning till redan registrerade bebyggelsear har fyra områden med röjningsrösen påträffats, jb003, jb005, jb006 och jb008. Inget av dem har bedömts vara av äldre karaktär. Kring RAÄ 273:1, backstugan Tulliden, som ligger strax söder om den näst nordligaste uppstallningsplatsen, ligger i ett område som enligt den ekonomiska kartan från 1950-talet fortfarande brukades. Den brukade marken sträcker sig in i utredningsområdet och längs dess kanter finns röjningssten uppslängt till rösen. 11
12 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 figur 5. Stensättningen, jb004, sedd från sydväst. Foto: J Borg. Förhistoria Inom utredningsområdet finns inga sedan tidigare registrerade ar som kan knytas till förhistorien. Vid inventeringen påträffades dock vad som bedöms kunna vara två stensättningar, det vill säga förhistoriska gravar, jb004 och jb018. Båda ligger inom den näst sydligaste uppställningsplatsen på ett kalhygge, endast ett tiotal meter från varandra. Objekt jb004 är helt överväxt med gräs och sly och syntes därför endast som en låg förhöjning mot den omgivande marken. Vid sondning förefaller förhöjningen vara rund, med en diameter på ca 8-10 meter och bestå av en relativt tät stenpackning. Dess storlek och form samt storleken på de få stenar som syns genom växtligheten talar för att det kan vara en stensättning. Även dess läge, något nedraget från krönet på en höjd i en sydsluttning talar för att det kan vara en grav. Objekt jb018 ligger öster om jb004 och har liknande läge och växtlighet ovanpå. Dess existens avslöjas endast genom att någon skogsmaskin kört över en så att delar av vegetationsskiktet rivits bort och en stenpackningen frilagts. Annars syns inget av
ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 13 objektet ovan mark, ingen förhöjning eller avgränsning kunde ses, men efter sondning så uppskattas dess diameter till ca 5 meter. I körspåren kan delar av stenmaterialet ses och det består i huvudsak av stenar med en storlek mellan 0,1 och 0,4 meter i diameter. I körspåren uppskattades även objektets höjd till ca 0,2-0,3 meter men med stor osäkerhet på grund av skadorna. Att jb018, trots att den knappt kan urskiljas, ändå antas vara en stensättning beror på det som ändå syns samt läget, närheten till jb004 och att det inte kunde hittas några andra röjningsrösen i området. Vid en inventering ingår även att identifiera områden som kan innehålla ar som inte syns ovan mark. Två områden har på topografiska grunder bedömts kunna innehålla boplatsar och då i första hand av förhistorisk karaktär, jb019 och jb020. Sammanfattning Under våren/sommaren 2012 har Jönköpings läns museum utfört en arkeologisk utredning etapp 1 inom ett ca 73 hektar stort område inom delar av fastigheterna Bottnaryds-Klerbo 1:1 och Tykås 1:3 i Bottnarys socken, Jönköpings kommun. Utredningen föranleddes av planer på att etablera fyra vindkraftverk samt vägar till uppställningsplatserna. Vid arkiv- och kartstudien samt inventeringen påträffades två ensamliggande röjningsrösen (jb001 och jb002), fem områden med fossil åker bestående av röjningsrösen (jb003, jb005-006 och jb008-009), två stensättningar (jb004 och jb018), en källare (jb007), fyra stenmurar (jb010 och jb012-14), en bro (jb021) och därtill identifierades två områden som kan innehålla förhistoriska boplatsar under mark (jb019 och jb020). Inom utredningsområdet fanns sedan tidigare bebyggelsear registrerade. Ett av dem, RAÄ 176:1, torpet Rotaberg har vid kartstudien visat sig ha belägg från 1685 (Akt E16-16:1) och bör därför betraktas som fast forn. Vid fältinventeringen visade sig husgrunden med spisröset efter backstugan RAÄ 184:1 ligga söder om den redan registrerade ytan. Ett område kunde inte inventeras på grund av för hög och tät vegetation, där måste gallring och avverkning göras innan den arkeologiska utredningen kan slutföras.
14 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 Åtgärdsförslag Jönköpings läns museum anser att en arkeologisk utredning etapp 2 ska utföras inom de två eventuella boplatslägena (jb019-020) och en arkeologisk förundersökning av de två stensättningarna (jb004 och jb018). Därtill ska en kartering utföras av, RAÄ 176:1, torpet Rotaberg för att försöka särskilja äldre element och strukturer från de yngre. Vidare så har en del av utredningsområdet inte kunnat inventeras på grund av för hög och tät vegetation. Inom området ska en ny inventering utföras efter att träd och sly avverkats och tagits bort. Länsmuseet har samrått med Länsstyrelsen angående åtgärdsförslagen.
ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 15 Administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr:............................431-2679-2012 Länsstyrelsens beslutsdatum:................2012-05-10 Jönköpings läns museums dnr:.............116/2012 Beställare:........................................Eolus Vind AB Fält-och rapportansvarig:....................jan Borg Fältpersonal:....................................Jan Borg Fältarbetstid:....................................1012-06-14 2012-06-28 Län:...............................................Jönköpings län Kommun:.......................................Jönköpings kommun Socken:..........................................Bottnaryds socken Fastighetsbeteckning:.........................Bottnaryds-Klerbo 1:1 och Tykås 1:3 Belägenhet:......................................Ekonomiska kartans blad: 64E0cS och 64E0dS Koordinater:....................................SV-hörnet: x6401400 y428500 Koordinatsystem:..............................SWEREF 99 TM Undersökningsyta:............................ca 73 hektar Fornsnummer:.......................176:1-3, 184:1-2 & 307:1 Fornstyp:..............................Bebyggelsear Tidsperiod:......................................Nyare tid Tidigare undersökningar:....................- Dokumentationsmaterialet förvaras i Jönköpings läns museums arkiv.
16 ARKEOLOGISK RAPPORT 2012:46 Referenser Tryckta källor Carlsson, E. 1952. Bottnaryd - en sockenbeskrivning från äldre tider till 1900-talets början. Skillingaryd. Carlsson, E. 1957. Bottnaryds socken, Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sverigen städer och landsbygd. Landsbygden. Jönköpings län, Del 4. Red Erixon, S & Ericson, O. Uddevalla. Engman, F. 1997. Riksväg 26 samt väg 666, ny anslutning till riksväg 40. Jönköpings läns museum, arkeologisk rapport 1997:17. Jönköping. Engman, F & Nordström, M. 2000. Riksväg 40. Inför planerad ny dragning. Delen Bottnaryd-Jönköping. Jönköpings läns museum, arkeologisk rapport 2000:12. Jönköping. Haltiner, S & Nordström, M. 1993. Arkeologisk/ byråutredning inför ombyggnad av Rv 40, Jönköping-Ulricehamn. Jönköpings län. Jönköpings läns museum, arkeologisk rapport 1993:15. Jönköping. Nordström, M & Vestbö, A. 1994. Ny sträckning för RV 40. Delen Jönköping-länsgränsen samt anslutningen av Rv 26. Jönköpings kommun. Jönköpings läns museum, arkeologisk rapport 1994:26. Jönköping. Arkiv Jönköpings läns museums arkiv. Jönköping. Lantmäteristyrelsens arkiv. Kartunderlag E16-16:1. Geometrisk avmätning. Upprättad år 1685 av Jonas Petersson Duker.
Arkeologisk rapport 2012:46 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM