DOM 2019-03-15 Meddelad i Växjö Mål nr 697-18 Sida 1 (5) KLAGANDE Walter Kindblad Eriksson, 20140207-4957 Vårdnadshavare: Peter Eriksson och Anjelli Kindblad Ombud: Advokat Björn Attnarsson, Cefyra Advokatbyrå HB MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT BESLUT Försäkringskassan beslut 23 november 2017, se bilaga 1 SAKEN Assistansersättning enligt socialförsäkringsbalken S AVGÖRANDE Förvaltningsrätten bifaller överklagandet på så sätt att förvaltningsrätten förklarar att Walters hjälpbehov med sondmatning utgör ett grundläggande behov. Förvaltningsrätten visar målet åter till Försäkringskassan för beräkning av assistansersättningens omfattning. YRKANDEN M.M. Walter överklagar beslutet och anför sammanfattningsvis följande. Yrkandet om att han ska beviljas assistansersättning med 181 timmar per vecka kvarstår. Han föddes med en utbredd hjärnskada som påverkar hans funktioner. Till följd av detta kan han varken krypa, sitta, gå eller vända sig. Han saknar förmåga att sköta sina grundläggande behov. Matning sker genom sond och han behöver en speciell andningsgymnastik eftersom att han alltid har en ansträngd andning. Han klarar inte heller av att kommunicera. Genom utredningen är det visat att han har ett hjälpbehov med de grundläggande beho- Dok.Id 188209 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 42 Kungsgatan 8 0470-56 02 00 0470-255 02 måndag fredag 351 03 Växjö E-post: forvaltningsrattenivaxjo@dom.se www.forvaltningsrattenivaxjo.domstol.se 08:00 16:00
Sida 2 DOM 697-18 ven som vida överstiger 20 timmar även med beaktandet av föräldraansvaret. Utan aktiv tillsyn dygnet runt finns en allvarlig risk för hans liv och hälsa. Försäkringskassan anser att överklagandet ska avslås och anför sammanfattningsvis följande. Walter har inte gjort sannolikt att hans hjälpbehov med de grundläggande behoven uppgår till minst 20 timmar. Behovet av dubbelassistans är inte medicinskt styrkt. Avseende måltider är det genom praxis fastslaget att sondmatning ska räknas till måltider. Någon tid måste därför läggas till. Behovet är dock inte så stor att det uppgår till 20 timmar eftersom att enbart på- och avkoppling av sonden räknas som ett grundläggande behov. Föräldrarnas uppgifter kan inte läggas till grund för bedömningen utan det krävs oberoende medicinsk utredning. Det krävs särskild kompetens för att ge Walter tillsyn men det har inte framkommit av det medicinska underlaget att det krävs ingående kunskaper om Walter för att kunna utföra tillsynen och därför rör det sig inte om ett grundläggande behov. Förvaltningsrätten har hållit muntlig förhandling den 12 oktober 2018, därefter har fortsatt skriftväxling förekommit. Vid förhandlingen har på Walters begäran vittnesförhör hållits med överläkaren Mia Olsson Engman. Därutöver har Walters pappa Peter Eriksson fritt fått berätta om sina iakttagelser och upplevelser av Walter. SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Peter Eriksson har uppgett följande. Walter föddes med en hjärnskada och har en spänd kropp som spänner sig bakåt på ett sätt som kan jämföras med kramp. Under krampanfallen måste man göra Walter till en boll för att få anfallen att upphöra. Det krävs ingående kunskaper om Walter för att förstå
Sida 3 DOM 697-18 hur man ska bryta just honom, något som inte ens sjukhuspersonalen kan göra. Läkarna kan inte se skillnad på om det rör sig om ett spastiskt eller ett epileptiskt anfall. Att förstå den skillnaden är central eftersom att olika åtgärder måste sättas in vid de olika anfallen. Walters syn är kraftigt nedsatt och han reagerar strakt på höga ljud. När Walter sväljer hamnar maten i hans lungor vilket gör att slemkroppar bildas som i sin tur skapar en kvävningsrisk om inte andningsgymnastik påbörjas. Utan ingående kunskaper om Walter är matning förenat med livsfara. Flera gånger per dag får Walter kraftiga kräkningar och då måste man snabbt koppla ur sonden och suga rent. Efter det måste det avgöras om Walter har normal andning eller inte och om det i så fall behövs andningsgymnastik. Walter ska matas fem gånger per dag och därutöver ska han ha fyra mellanmål. Om maskinen skulle sättas på och Walter därefter skulle lämnas att äta själv skulle han kräkas och sedan kvävas till döds. De har varit på Move and Walk i Malmö och utarbetat ett speciellt träningsprogram. När de lär upp assistenter har de en introduktion på 100 timmar. Efteråt görs en individuell bedömning om den personliga assistenten får arbeta själv med Walter eller om personen behöver mer stöd och hjälp. Utan kommunens hjälp hade Walter nog inte levt idag. Varje kräkning eller nysning är förenad med livsfara för honom. De har numera gått över till sondmatning genom spruta eftersom att det inte fungerade med maskin. Vittnet Mia Olsson Engman har uppgett i huvudsak följande. Hon träffade Walter för första gången när han inte ens var ett år fyllda och har träffat honom frekvent sedan dess. Walter kan till följd av en omfattande och utbredd hjärnskada inte styra kroppen själv och behöver därför hjälp med alla aktiviteter i det dagliga livet. Han kan inte röra sig, äta, eller sköta sin egen omvårdnad. Walter har även drabbats av epilepsi och har därför en benägenhet
Sida 4 DOM 697-18 att kräkas. När Walter kräks riskerar maginnehållet att hamna i luftstrupen. Han behöver därför ständig tillsyn dygnet runt. För att förstå Walters signaler måste man känna honom väl, det krävs ingen sjukvårdsutbildning utan det handlar om en personlig kännedom. Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att näringstillförsel i form av sondmatning ingår i begreppet måltid och att sondmatning således är ett grundläggande behov enligt 9 a LSS (HFD 2018 ref. 21). Om den hjälp som erfordras är av tillräckligt integritetskänslig karaktär kan sondmatning enligt HFD ge rätt till personlig assistans enligt LSS. Av domen framgår också att frågan måste prövas utifrån de aktuella omständigheterna i det enskilda fallet. Utredningen ger starkt stöd för att Walter har stora hjälpbehov och att han behöver omfattande hjälp och stöd vid sondmatning. Utifrån vad som framkommit i utredningen och Walters speciella förutsättningar och problem finner förvaltningsrätten att Walters hjälpbehov med sondmatning måste anses utgöra ett grundläggande hjälpbehov i sin helhet. Någon tillförlitlig utredning när det gäller hur lång tid sondmatningen tar finns emellertid inte i målet och uppgiven tidsåtgång kan inte utan vidare läggas till grund för bedömningen. Försäkringskassan har uppgett att de inte närmare har utrett uppgiven tidsåtgång. Mot denna bakgrund anser förvaltningsrätten att den utredning som finns i målet angående tidsåtgången för sondmatningen inte är tillräcklig för att domstolen ska kunna göra ett välgrundat ställningstagande. Då Försäkringskassan inte tidigare närmare har utrett eller tagit ställning till dessa frågor bör målet återförvisas till Försäkringskassan för fortsatt handläggning. Vid denna utgång saknas skäl för förvaltningsrätten
Sida 5 DOM 697-18 att närmare pröva övriga hjälpbehov. Det överklagade beslutet ska därför upphävas och målet återförvisas till Försäkringskassan för fortsatt handläggning i enlighet härmed. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (FR-12) Maria Norrman rådman I avgörandet har även nämndemännen Ingmar Almqvist, Karin Lundborg Folkegård och Torben Lundholm deltagit. Föredragande: Erik Bröddén
Bilaga 1 INKOM: 2018-02-16 MÅLNR: 697-18 AKTBIL: 3
Bilaga 2 Hur man överklagar FR-12 Vill du att beslutet ska ändras i någon del kan du överklaga. Här får du veta hur det går till. och varför du tycker att kammarrätten ska ta upp ditt överklagande (läs mer om prövningstillstånd längre ner). Anvisningar för överklagande FR-12 - Överklagandetid 2 mån PT Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling 2018-11 Överklaga skriftligt inom 2 månader Tiden räknas oftast från den dag som du fick del av det skriftliga beslutet. I vissa fall räknas tiden i stället från beslutets datum. Det gäller om beslutet avkunnades vid en muntlig förhandling, eller om rätten vid förhandlingen gav besked om datum för beslutet. För en part som företräder det allmänna (till exempel myndigheter) räknas tiden alltid från beslutets datum. Observera att överklagandet måste ha kommit in till domstolen när tiden går ut. Vilken dag går tiden ut? Oftast är sista dagen för överklagande exakt 2 månader från det datum som tiden börjar räknas. Exempel: Du fick del av beslutet den 21 december tiden går ut den 21 februari. Om samma datum inte finns i slutmånaden går tiden i stället ut på slutmånadens sista dag. Exempel: Du fick del av beslutet den 31 december tiden går ut den 28 februari. Är sista dagen en lördag, söndag eller helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton, räcker det att överklagandet kommer in nästa vardag. Så här gör du 1. Skriv förvaltningsrättens namn och målnummer. 2. Förklara varför du tycker att beslutet ska ändras. Tala om vilken ändring du vill ha www.domstol.se 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. 4. Lämna namn och personnummer eller organisationsnummer. Lämna aktuella och fullständiga uppgifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, e-postadresser och telefonnummer. Om du har ett ombud, lämna också ombudets kontaktuppgifter. 5. Skicka eller lämna in överklagandet till förvaltningsrätten. Du hittar adressen i beslutet. Vad händer sedan? Förvaltningsrätten kontrollerar att överklagandet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att beslutet gäller. Om överklagandet kommit in i tid, skickar förvaltningsrätten överklagandet och alla handlingar i målet vidare till kammarrätten. Har du tidigare fått brev genom förenklad delgivning kan även kammarrätten skicka brev på detta sätt. Sida 1 av 2
Prövningstillstånd i kammarrätten När överklagandet kommer in till kammarrätten tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Kammarrätten ger prövningstillstånd i fyra olika fall. Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att förvaltningsrätten dömt rätt. Domstolen anser att det inte går att bedöma om förvaltningsrätten dömt rätt utan att ta upp målet. Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra domstolar vägledning i rättstillämpningen. Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl att ta upp målet av någon annan anledning. Om du inte får prövningstillstånd gäller det överklagade beslutet. Därför är det viktigt att i överklagandet ta med allt du vill föra fram. Anvisningar för överklagande FR-12 - Överklagandetid 2 mån PT Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling 2018-11 Vill du veta mer? Ta kontakt med förvaltningsrätten om du har frågor. Adress och telefonnummer finns på första sidan i beslutet. Mer information finns på www.domstol.se. www.domstol.se Sida 2 av 2