UTSKICK Nr 12 2014-08-28

SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Skattedagar 2014/15 Bokar du en Skattedag före 12 september får du 300 kr i boka tidigt rabatt* *Rabatten gäller på ordinarie pris 2550 kr. UTSKICK Nr 12 2014-08-28 Hovrätten ansåg att ett tryckeri inte hade en skyldighet att betala tillbaka den moms till kunden, som var för högt debiterad. Detta trots att SKV hade betalat tillbaka moms till tryckeriet. Se under Flik 8. Skatteverket har genom ett ställningstagande ändrat sin uppfattning om moms eller el vid försäljning av vindkraftverk m.m. Förändringen föranleds av ett beslut från Skatterättsnämnden. Läs under Flik 7. Fördjupningsdagen är ett bra komplement till Skattedagen. Bokar ni både en Skattedag och en Fördjupningsdag får ni dessutom 500 kr i rabatt på Fördjupningsdagen. Orter och datum för årets skattedagar finns på hemsidan och i bifogade blad. Information och anmälan www.skattehuset.com Tel. 031-7116898 Flik 5 Flik 5 Flik 7 Flik 8 Nr 5 Tilläggsköpeskilling blev lön Nr 6 Kapitalandelsregeln 4 procent Nr 13 SKV om försäljning av vindkraftverk Nr 4 Återbetalning av moms medgavs inte Utbytesblad Flik 11 Sid 21-22 Valutakurser moms Utbytesblad Flik 11 Sid 22 Konsumentprisindex juli SKATTEHUSET i GÖTEBORG AB Box 11092, 404 22 Göteborg Beställning: 031-711 68 98, Support: 031-711 40 90, Fax: 031-711 45 90 www.skattehuset.com info@skattehuset.com

SKATTEHUSET INFORMATION 5 FÅMANSFÖRETAG Nr 5 2014-08-28 Sid 1 (2) Tilläggsköpeskilling blev lön SAMMANFATTNING Kammarrätten trotsade parternas överenskommelse om en tilläggsköpeskilling, och beskattade säljaren istället som för lön. Det avgörande i frågan blev en konkurrensklausul i avtalet. KÄLLA Kammarrätten i Göteborg, 2014-06-17, mål nr 6656 6659-13 Tilläggsköpeskilling Skatteverket (SKV) beskattade i samband med en överlåtelse av ett bolag en man som för lön, trots att parterna kallat det för en tilläggsköpeskilling. Man beskattade honom således som för lön för det arbete som utförts i bolaget. Tilläggsköpeskillingen betalades ut tre år efter försäljningen och enligt SKV och förvaltningsrätten (FR) var den en betalning för mannens arbete som säljchef i bolaget, under den tid då det resultat uppstått som ligger till grund för beräkningen. SKV ifrågasatte inte att det fanns ett värde i bolaget. Detta värde är dock inte kopplat till ett aktievärde, utan värdet har uppstått vid ett senare tillfälle och ligger i de anställdas kompetens. Den tidigare ägaren har fått ersättning för sin affärsidé och ersättningen ska då anses utgöra lön, även om det har konstruerats som en aktieöverlåtelse i detta fall. Kammarrätten Kammarrätten (KR) påpekade att mannen och övriga delägare avtalade om resultatbaserad tilläggsköpeskilling och att parterna var överens om en långsiktig verksamhet. De anställdes i bolaget med marknadsmässiga löner dagen efter överlåtelsen. Dessutom har anställningsavtalet kombinerats med en treårig konkurrensklausul och skadestånd i aktieöverlåtelseavtalet. Konkurrensklausul KR anser att genom denna klausul, som betraktas som ett yrkesförbud, uppnås samma effekt som om mannen hade förbundit sig att kvarstå i anställningen.

FÅMANSFÖRETAG Nr 5 2014-08-28 Sid 2 (2) Slutsatsen av detta är att den resultatbaserade tilläggsköpeskillingen endast har utgått på aktier som ägts av anställda som valt, och genom klausulen förbundit sig, att fortsätta sin anställning i bolaget. Detta, anser KR, talar starkt för att ersättningen utgör betalning för tjänster under den period som tilläggsköpeskillingen har baserats på. Man hänvisar också till HFD 2012 not.58 som stöd. Även om affärsplanen i sig har haft ett värde anser KR att köparen inte hade kunnat tillämpa den utan att mannen och övriga delägare deltagit i genomförandet. Omständigheterna tyder tvärt om på att deras arbetsinsatser har varit avgörande för resultatet i bolaget. KRs dom Ersättningen som benämns tilläggsköpeskilling ska därför beskattas som lön under inkomst av tjänst och inte beskattas som en kapitalvinst. Att tänka på! Domen visar att olika typer av klausuler som låser säljaren, kan leda till skatteeffekter som inte är önskvärda. Detta bör föranleda särskilda diskussioner mellan säljare och köpare så parterna är medvetna om problemet.

SKATTEHUSET INFORMATION 5 FÅMANSFÖRETAG Nr 6 2014-08-28 Sid 1 (2) Kapitalandelsregeln 4 procent SAMMANFATTNING KÄLLA Andelen 4 procent som krävs för att få använda löneunderlagsregeln, har prövats. Skatterättsnämnden hävdar att regeln gäller andelen i kapitalet och inte rätten till utdelning. Skatterättsnämnden, 2014-06-27, dnr 5-14/D Bakgrund Av 57 kap. 20 och 21 inkomstskattelagen (IL) framgår att utdelning och kapitalvinst på en kvalificerad andel ska tas upp i inkomstslaget tjänst till den del de överstiger gränsbeloppet. Inom gränsbeloppet ingår för andelar i fåmansföretag ett lönebaserat utrymme enligt 16 19 a IL. Nya löneunderlagsregler Sedan 2014 kom nya löneunderlagsregler med bl.a. kravet på att lönebaserat utrymme ska beräknas bara om andelsägaren äger andelar i företaget som motsvarar minst fyra procent av kapitalet i företaget vid ingången av utdelningsåret. Bakgrunden var att löneunderlagsregeln ansågs medföra en överkompensation av delägare i stora fåmansföretag med många delägare och med många anställda. Omständigheterna i ärendet X är ett svenskt aktiebolag. Det ägs av ett antal utländska och svenska delägare, samtliga verksamma i bolaget eller i dess dotterföretag. Aktiekapitalet i X var tidigare fördelat på två aktieslag, A- och B-aktier, men efter hand utökades aktierna med ytterligare ett aktieslag, C-aktier. Olika aktieslag Aktieslagen skiljde sig åt på så sätt att de hade olika röstetal. A-aktien berättigar till tre gånger så stor rätt till utdelning som en B-aktie. C-aktien har rätt till årlig utdelning, med belopp beräknat till viss procentsats av emissionspriset, med förtur framför övriga aktieslag. Därutöver har en C- aktie ingen rätt till utdelning. Mer än fyra procent Två av de svenska delägarna, A och B, ägde före emissionen mer än fyra procent respektive mindre än fyra procent av aktiekapitalet i X. Deras andel av röstetalet och aktiekapitalet har efter förvärven av C-aktier endast förändrats på så sätt att B:s andel av aktiekapitalet har ökat.

FÅMANSFÖRETAG Nr 6 2014-08-28 Sid 2 (2) Varje aktie i bolaget får anses representera en lika stor andel av aktiekapitalet i bolaget. Frågorna och parternas inställning A och B vill veta om det är tillräckligt att de innehar minst fyra procent vardera av det totala antalet aktier i X vid tillämpningen av 57 kap. 19 1 för att de ska få beräkna lönebaserat utrymme trots att rätten till utdelning kan komma att understiga fyra procent av den totala utdelningen för året (fråga 1). Om så bedöms vara fallet vill de veta om skatteflyktslagen kan anses tillämplig (fråga 2). Skatterättsnämndens bedömning Skatteverket (SKV) anser att det är andel i aktiekapitalet som avses i bestämmelsen och att skatteflyktslagen inte är tillämplig. Fråga 1 Viss osäkerhet har uppstått om hur uttrycket kapitalet i företaget i 57 kap. 19 1 ska förstås eftersom det inte preciseras i lagtexten. I förarbetena används alternativt ordet kapitalandel men utan att ordvalen kommenteras närmare. Skatterättsnämnden (SRN) gör kopplingar till koncerner och tittar också på en jämförbar reglering som finns i koncernbidragsreglernas definition av moderföretag och dotterföretag. I 35 kap. 2 första stycket sägs att med moderföretag avses i kapitlet ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svensk aktiebolag. Mot denna bakgrund finner SRN att kravet på visst minsta kapital i företaget i 57 kap. 19 1 ska anses uppfyllt för ett aktiebolag, när andelsägaren innehar andelar som motsvarar minst fyra procent av aktiekapitalet i bolaget. Något krav på att andelarna också ska ha rätt till utdelning uppställs inte. Fråga 2 Skatteflyktslagen kan inte anses tillämplig på förfarandet.

SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 13 2014-08-28 Sid 1 (2) SKV om försäljning av vindkraftverk SAMMANFATTNING KÄLLA Skatteverket har genom ett ställningstagande ändrat sin uppfattning om moms eller ej vid försäljning av vindkraftverk m.m. Förändringen föranleds av ett beslut från Skatterättsnämnden. SKV, 2014-07-11, Överlåtelse av projekteringsunderlag och vindkraftverk, dnr 131 155560-14/111. Sammanfattning Skatteverket (SKV) har lämnat ett ställningstagande som behandlar vad som enligt SKV gäller vid några vanligt förekommande omsättningar som avser sådana vindkraftverk/vindkraftsparker som klassificeras som medelstora eller stora anläggningar och för vilka det krävs anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken eller regeringens tillstånd. Frågeställning SKV har i ett tidigare ställningstagande, Mervärdesskattefrågor vid överlåtelse av projekteringsunderlag och försäljning av vindkraftverk, 2011-06-20 (dnr 131 428430-11/111) gett sin syn på de mervärdesskatterättsliga konsekvenserna vid överlåtelse av projekteringsunderlag och vindkraftverk. Den bedömning som gjordes då var att en överlåtelse av ett vindkraftverk, innan det har tagits i bruk för elproduktion, är delvis en från skatteplikt undantagen omsättning av fastighet. Den delen som avser verksamhetstillbehör är en omsättning som inte är undantagen från skatteplikt. Skatterättsnämnden Skatterättsnämnden (SRN) har härefter bedömt att en överlåtelse av ett vindkraftverk är en i sin helhet skattepliktig omsättning av ett verksamhetstillbehör i form av en maskin (SRN 2014-01-23, dnr 37-13/I). Med hänsyn till SRNs beslut omarbetas därför det tidigare ställningstagandet. Det nya synsättet gäller överlåtelse av ett vindkraftverk innan det har tagits i drift, enligt nedan. Överlåtelse av projekteringsunderlag för vindkraftverk Om det i en överlåtelse av ett projekteringsunderlag ingår markupplåtelseavtal, utredningsmaterial, bygglov, miljötillstånd och nätanslutningsavtal anser SKV att tillhandahållandet av markupplåtelseavtalet är en omsättning som är undantagen från skatteplikt.

MOMS Nr 13 2014-08-28 Sid 2 (2) Överlåtelsen av bygglov och miljötillstånd får enligt SKVs uppfattning anses som ett underordnat led i överlåtelsen av markupplåtelseavtalet och är därmed undantagen från skatteplikt. Omsättningen av övriga delar av projektet enligt förutsättningarna är skattepliktig. Ersättningen ska därför delas upp så att beskattningsunderlaget kan bestämmas. Om en gemensam ersättning betalas för tillhandahållandena ska beskattningsunderlaget bestämmas genom uppdelning efter skälig grund. Överlåtelse av vindkraftverk innan det har tagits i drift Enligt SKVs uppfattning ska en överlåtelse av ett vindkraftverk mervärdesskatterättsligt anses som en överlåtelse av ett verksamhetstillbehör. Överlåtelsen av ett vindkraftverk som inte har tagits i drift är därmed skattepliktig. Om det i överlåtelsen av ett vindkraftverk även ingår en överlåtelse av ett markupplåtelseavtal ska denna del mervärdesskatterättsligt bedömas för sig. Överlåtelse av miljötillstånd är ett underordnat led i överlåtelsen av markupplåtelseavtalet och ska därför bedömas på samma sätt som upplåtelsen av marken. Den del av överlåtelsen som avser markupplåtelseavtalet är undantagen från skatteplikt. Om en gemensam ersättning betalas för tillhandahållandena ska beskattningsunderlaget bestämmas genom uppdelning efter skälig grund. Överlåtelse av vindkraftverk som har tagits i drift När ett vindkraftverk som har tagits i drift överlåts och köparen i syfte att fortsätta driften även övertar de rättigheter och skyldigheter som är förenade med verksamheten, är detta en sådan överlåtelse som är undantagen från skatteplikt. SKV anser att överlåtelsen kan vara en sådan verksamhetsöverlåtelse som är undantagen från skatteplikt även om det endast är ett av vindkraftverken i en vindkraftspark som överlåts. Det förutsätter dock att allt som ingår i denna del av verksamheten överlåts och att köparen förvärvar vad som krävs för att driva verksamheten vidare självständigt. SKV anser vidare att ett vindkraftverk har tagits i drift och används i verksamhet som medför skattskyldighet när det efter testdrift börjar användas för elproduktion.

SKATTEHUSET INFORMATION 8 JURIDIK Nr 4 2014-08-28 Sid 1 (2) Återbetalning av moms medgavs inte SAMMANFATTNING Hovrätten ansåg att ett tryckeri inte hade en skyldighet att betala tillbaka den moms till kunden, som var för högt debiterad. KÄLLA Svea Hovrätt, 2014-06-25, mål nr T 3478-13 Allmänt Ett bolag anlitade 2006 ett tryckeri för vissa tjänster och de tog ut 25 procent moms på dessa tjänster. Med hänvisning till EU-domstolens dom från 2010, C-88/09 Graphic Procédé, är momsen för aktuella tjänster 6 procent istället för 25 procent. Vi har redovisat skattefrågorna i en mängd artiklar, bl.a. i Moms Nr 5, Moms Nr 14/13. Skattefrågan Skatteverket (SKV) betalade tillbaka 74.466 kronor till tryckeriet med anledning av dess försäljning till bolaget. Tryckeriet hade ju betalat för mycket men samtidigt också naturligtvis tagit ut för mycket moms av bolaget, kunden. Kunden kräver återbetalning Bolaget har därefter begärt att tryckeriet i sin tur ska betala tillbaka den för högt debiterade momsen till bolaget men tryckeriet har tillbakavisat kravet. Process Kunden gjorde då något som SKV normalt brukar använda som argument när man kräver kunden på högre moms, ni kan ju alltid kräva tryckeriet på momsen. Kunden väckte således talan mot tryckeriet eftersom man vägrade en återbetalning. Skäl för återbetalning Bolaget hävdade att betalningen varit en misstagsbetalning. Tingsrätten Tingsrätten (TR) ansåg att tryckeriet hade varit i god tro avseende tillämplig momssats och när man tog emot beloppen. Dessutom ansåg TR att tryckeriet hade inrättat sig efter de felaktiga betalningarna senast i samband med momsredovisningen till SKV.

JURIDIK Nr 4 2014-08-28 Sid 2 (2) Enligt TR hade bolaget därför inte rätt till återbetalning enligt principen om condictio indebiti. Condictio indebiti är en civilrättslig regel som innebär att den som av misstag utbetalt ett belopp till någon har rätt att få beloppet återbetalt. Det är latin och betyder, återställa det icke ägda. Svea hovrätt I hovrätten (HovR) åberopade bolaget ytterligare omständigheter till stöd för sin talan. Bolaget pekade på att bolagets momsredovisning kan komma att omprövas av SKV, med återbetalning som följd, och att bolaget därmed skulle kunna komma att lida skada och tryckeriet göra en obehörig vinst på bolagets bekostnad. Enligt HovR hade bolaget kunnat åberopa detta förhållande redan i TR och bolaget hade inte haft giltig ursäkt att inte göra det. Bolaget tilläts därför inte att åberopa dessa omständigheter först i HovR. HovR har därmed endast haft att pröva om bolaget, med anledning av avtalsförhållandet mellan parterna och oberoende av utgången i skattemålet, har rätt till återbetalning av tryckeriet enligt principen om condictio indebiti. Om bolaget har rätt till återbetalning av tryckeriet på någon annan grund, till exempel enligt principen om obehörig vinst, har HovR därför inte tagit ställning till. När det gäller frågan om återbetalningsskyldighet gör HovR samma bedömning som TR. Även HovR lämnar därmed bolagets talan utan bifall. Att tänka på! Domen ovan visar på att SKVs argumentering att kunden, bolaget, har rätt att få tillbaka momsbeloppet från tryckeriet, är fel. Framförallt om kunden inte tagit fram just det argumentet, d.v.s. att tryckeriet gör en obehörig vinst om man inte återbetalar momsen. Det SKV hävdar har således inget stöd av Svea Hovrätt. Ytterligare en skattedom har lämnats av Kammarrätten i Göteborg, 2014-06-18, mål nr 1070-1074-13, som berör tryckerimomsen. Kammarrätten (KR) anser att det är oskäligt att kunden med all sannolikhet inte kommer att ha möjlighet att få betalning av ett tryckeri som gått i konkurs. Om detta var även SKV överens.

SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER 2014-08-28 Sid 21 (22) 18. MOMS VALUTAKURSER Valutakurs När du gör en valutaomräkning för moms, får du använda en genomsnittlig kurs under månaden. Riksbanken och Tullverket lämnar uppgifterna och Skatteverket rekommenderar att du använder någon av de två. Riksbanken Riksbankens valutakurser är ett medelvärde av mittkurserna under den månad som har gått. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 118,39 118,8915 118,7907 120,9886 121,0014 121,8305 EU 1 euro EUR 8,8338 8,8716 8,8657 9,0319 9,0311 9,0867 IS Island 100 kronor, ISK 5,4978 5,6899 5,6817 5,8222 5,8311 5,8801 JP Japan 100 yen, JPY 6,2378 6,3687 6,2703 6,378 6,4542 6,5507 CA Kanada 1 dollar, CAD 5,9224 5,8775 5,774 5,2492 6,0332 6,1732 NO Norge 100 kronor, NOK 102,573 106,0367 106,8638 109,3964 110,6517 110,7908 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,115 2,1247 2,111 2,1589 2,16 2,1974 CH Schweiz 100 franc, CHF 717,2333 726,4394 728,1275 740,90 740,0285 745,8516 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6816 10,7567 10,6606 10,9466 11,0759 11,2984 US USA 1 dollar, USD 6,4838 6,4977 6,414 6,5399 6,5697 6,6845 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov -13 Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 123,8406 119,05 120,10 EU 1 euro EUR 9,2337 8,884 8,959 IS Island 100 kronor, ISK 5,9669 5,2403 5,0539 JP Japan 100 yen, JPY 6,7019 6,5858 6,3329 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,3547 6,279 6,146 NO Norge 100 kronor, NOK 109,9695 108,2286 106,5471 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,228 2,120 2,1438 CH Schweiz 100 franc, CHF 754,9416 721,21 731,48 GB Storbritannien 1 pund, GBP 11,6416 10,5995 10,714 US USA 1 dollar, USD 6,816 6,58 6,541

TABELLER 2014-08-28 Sid 22 (22) Tullverket Tullverkets valutakurser är växelkursen den näst sista onsdagen i varje månad, och gäller för den kommande månaden. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 120,97 118,55 1,2043 1,1908 1,2266 1,2189 EU 1 euro EUR 9,03 8,84 8,9865 8,8879 9,1579 9,0988 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas ej längre ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,3763 6,2560 6,3970 6,2784 6,4650 6,5729 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1874 5,9558 5,9762 5,7313 6,0127 6,0867 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0746 1,0588 1,0805 1,0715 1,1063 1,1132 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1676 2,1248 2,1609 2,1148 2,1854 2,1725 CH Schweiz 100 franc, CHF 740,23 716,52 735,72 730,29 749,55 745,08 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6808 10,7523 10,9209 10,5980 11,1512 11,1762 US USA 1 dollar, USD 6,5842 6,5309 6,5314 6,3815 6,6323 6,6340 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 121,470 124,59 120,58 EU 1 euro EUR 9,0571 9,2908 8,998 IS Island 100 kronor, ISK Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas Redovisas 5,5400 ej längre ej längre ej längre ej längre ej längre JP Japan 100 yen, JPY 6,5386 6,8052 6,649 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1523 6,4319 6,356 NO Norge 100 kronor, NOK 111,23 111,43 109,17 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1847 2,2478 2,1585 CH Schweiz 100 franc, CHF 743,21 764,58 730,14 GB Storbritannien 1 pund, GBP 11,3494 11,7759 10,7262 US USA 1 dollar, USD 6,6862 6,9012 6,6745 19. KONSUMENTPRISINDEX Månad Basår 1980 2014 2013 2012 Januari 311,39 312,00 311,85 Februari 312,70 313,39 313,94 Mars 312,68 314,65 314,80 April 313,89 314,03 315,49 Maj 314,05 314,54 315,23 Juni 314,70 313,99 314,45 Juli 313,67 313,55 313,23 Augusti 313,84 313,55 September 315,05 314,81 Oktober 314,40 314,59 November 314,20 313,82 December 315,04 314,61