Dnr 97:1646 Första året med Kunskapslyftet Delrapport nr 3 December 1998
Förord Kunskapslyftet är en femårig satsning på vuxenutbildning med början 1 juli 1997. Satsningen har fyra viktiga perspektiv förnyelse av arbetsmarknadsoch utbildningspolitiken, rättvisare fördelning och ökad tillväxt. Målgrupp för satsningen är i första hand vuxna arbetslösa som helt eller delvis saknar 3-årig gymnasiekompetens, men även lågutbildade anställda kan komma i fråga. Övriga vuxna får delta i mån av plats. Skolverket har enligt regeringsbeslut nr 34, 1997-06-12, fått i uppdrag att följa upp och halvårsvis rapportera om kunskapslyftet. I december 1997 lämnades en första delrapport, Kunskapslyftet hösten 1997. En verksamhetsuppföljning, som avsåg verksamheten den 15 oktober, på elevnivå. I maj 1998 lämnades delrapport 2 avseende andra halvåret 1997, Kunskapslyftet och den kommunala vuxenutbildningen som avsåg verksamheten på kursdeltagarnivå. Föreliggande rapport beskriver verksamheten våren 1998. Som jämförelse redovisas motsvarande uppgifter för hösten 1997. Enligt regeringsbeslutet skall denna rapport lämnas senast 15 december. Efter underhandskontakter med departementet har datum för avrapportering senarelagts till 15 januari 1999. Rapporten består av en sammanfattning, ett avsnitt om metod och kvalitet samt resultat från uppföljningen. Dessutom bifogas en analys av data kring elevernas sysselsättning före kursstart, sammanställd av Gunilla Schwieler- Boija, Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS. Statistiska centralbyrån, SCB, har svarat för insamling och granskning av uppgifter från kommunerna. Samordning har även skett med AMS och Centrala studiestödsnämnden, CSN. Utöver den verksamhet som bedrivs som kommunal vuxenutbildning och vid Statens skolor för vuxna, SSV, har Folkbildningsrådet att fördela till folkhögskolorna 10 000 platser inom kunskapslyftet och Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, KY-kommittén, 8 000 platser. För uppföljning av dessa verksamheter svarar Folkbildningsrådet respektive KY-kommittén. Rapporten har sammanställts av undervisningsråden Björn Berglund och Britt-Marie Jarnhammar, Skolverket. Stockholm i januari 1999 Staffan Lundh Chef för avdelningen för uppföljning och utvärdering Björn Berglund Undervisningsråd 2 (52)
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4 2 Metoder och kvalitetsaspekter...8 3 Resultat...9 3.1 Verksamhetens omfattning - antal elever, heltidsplatser och kursdeltagare...10 3.2 Verksamheten i olika kommungrupper...12 3.2.1 Fördelning per kommungrupp...12 3.2.2 Könsfördelning per kommungrupp...13 3.2.3 Kursdeltagarstruktur per kommungrupp...13 3.3 Ämnesinriktning...15 3.3.1 Verksamhetsvolym för olika ämnen...15 3.3.2 Andel lokala kurser...17 3.3.3 Åldersfördelning i olika ämnen...18 3.3.4 Könsfördelning samt andel födda utomlands...19 3.4 Elevernas studiefinansiering...20 3.5 Elevernas sysselsättning före kursstart...23 3.5.1 AMS analys...23 3.5.2 Skolverkets kommentar...25 3.6 Studieavbrott...25 3.7 Utbildningsanordnare...27 3.8 Studieplanering...30 3.8.1 Studier på dagtid eller kvällstid...31 3.8.2 Studiernas omfattning...31 3.9 Kursdeltagarnas utbildningsbakgrund...31 3.10 Statens skolor för vuxna, SSV...32 3.11 Ekonomisk uppföljning...33 Bilaga 1 Definitioner av olika kommungrupper...36 Bilaga 2 Kunskapslyftet, en del av den gymnasiala vuxenutbildningen...37 Bilaga 3 Definitioner och begrepp...40 Bilaga 4 Sysselsättningsstatistik...41 3 (52)
1 Sammanfattning Genom regeringsbeslut, 1997-06-12, har Skolverket fått i uppdrag att följa och halvårsvis under fem år rapportera om kunskapslyftet. Rapporterna skall behandla satsningens omfattning uttryckt i verksamhetspoäng och antal elever, ekonomisk uppföljning, uppgifter om deltagarna, resultat på individnivå samt uppgifter om utbildningsanordnare. December 1997 och maj 1998 överlämnades rapporter kring kunskapslyftet med beskrivande data om elever i utbildning hösten 1997. Föreliggande rapport bygger, liksom föregående rapporter, på uppgifter som lämnats av kommunerna i samband med insamling till det nationella uppföljningssystemet för kommunal vuxenutbildning. Rapporten omfattar verksamheten under våren 1998. Hösten 1998 fick Skolverket ett uppdrag av regeringen att kontrollera kvaliteten i de insamlade uppgifter för hösten 1997 och ge de kommuner som tidigare rapporterat felaktiga uppgifter möjlighet att korrigera sina uppgifter. Även om inga större förändringar rapporterades har vi valt att i denna rapport lämna nya data för hösten 1997. Genom jämförelse mellan de två halvåren finns nu möjlighet att analysera och kommentera eventuella förändringar. Denna rapport beskriver vilken verksamhet som har bedrivits under perioden. Omfattningen av verksamheten mäts i verksamhetspoäng och rapporten beskriver poängens fördelning på ämnen, hur poängen fördelas på män och kvinnor, på elever med olika utbildningsbakgrund m.m. Rapporten innehåller även data på kursdeltagarnivå och på elevnivå. Med data på kursdeltagarnivå avses data om varje kurs som eleven deltar i. I genomsnitt har en elev deltagit i 4,9 kurser. I rapporten redovisas verksamheten i den totala gymnasiala vuxenutbildningen dvs. verksamhet inom såväl kunskapslyftet som kommunalt finansierad gymnasial vuxenutbildning. Bilagan från AMS omfattar all kommunal vuxenutbildning, dvs. även grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning. Begrepp som används i rapporten definieras i bilaga 3. Verksamhetens omfattning Under våren 1998 har kommunerna genomfört verksamhet motsvarande 142 529 heltidsplatser. Sammanlagt 191 456 elever eller 928 631 kursdeltagare har deltagit i undervisningen. Varje elev har i genomsnitt deltagit i 4,9 kurser. För det första verksamhetsåret har verksamhet motsvarande 91 procent av avtalad volym genomförts. Av de som studerade i den kommunala vuxenutbildningen hösten 1997 återfanns 68 procent i studier även våren 1998. Av dem som studerade våren 1998 var 37 procent nytillkomna. 4 (52)
Verksamheten fördelar sig på allmänna kurser, 53 procent, yrkeskurser, 43 procent, och orienteringskurser, 4 procent. Andelen yrkesutbildning har ökat med fyra procentenheter sedan hösten 1997. I verksamheten var andelen män 33,4 procent, en ökning med 0,6 procentenheter sedan hösten 1997, 45 procent av studierna genomfördes av personer under 30 år, en minskning med ca 6 procentenheter, varav ca hälften av förändringen kan förklaras med att de som var 29 år hösten 1997 tillhör den äldre åldersgruppen våren 1998. Personer födda utomlands svarade för 18 procent och personer med högst 2-årig gymnasial vuxenutbildning för 65 procent av studieomfattningen, en ökning med 2 procentenheter. Ämnesinriktning Den genomförda verksamheten har analyserats på ämnesnivå. De 17 vanligaste ämnena redovisas med avseende på andel av kursdeltagare, andel av verksamhetspoäng samt verksamhetspoängens fördelning på deltagare i olika åldersgrupper, könsfördelning och andel födda utomlands. Även verksamhetspoängens fördelning på kommungrupper redovisas. Störst av ämnena är datakunskap, som studeras av 17 procent av kursdeltagarna och utgör 13 procent av verksamhetspoängen, följt av matematik och svenska/svenska som andraspråk. Störst andel kursdeltagare under 30 år återfinns i ämnena kemi och fysik, 72 procent vardera. Lägst andel kursdeltagare under 30 år finns i omvårdnadskunskap, människokunskap och social omsorgskunskap, ca 27 procent vardera. De ämnen där män svarar för störst andel av verksamhetspoängen är fysik, 58 procent, och kemi, 53 procent. Lägst andel av verksamhetspoängen svarar männen för inom ämnena social omsorgskunskap, 8 procent, omvårdnadskunskap, 8 procent och människokunskap, 9 procent. Andelen födda utomlands är i genomsnitt 18 procent med högst andel inom ämnet svenska/svenska som andraspråk och övriga språk, 23 procent, och lägst i naturkunskap och historia, 12 procent. Av analysen framgår även att andelen lokala kurser är ca 9 procent, vilket är en ökning av verksamhetspoängen med 70 procent sedan hösten 1997. Vanligast med lokala kurser är det inom datakunskap, 32 procent av samtliga kurser, företagsekonomi, 11 procent, och administration, 10 procent. Elevernas studiefinansiering En tredjedel av eleverna finansierar sina studier med särskilt utbildningsbidrag, UBS, 4 procent med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, SVUXA, 4 procent med särskilt vuxenstudiestöd, SVUX, 21 procent med studiemedel, medan 38 procent finansierar sina studier på annat sätt. 5 (52)
Män finansierar i högre grad än kvinnor sina studier med studiemedel och annan finansiering och i lägre grad med UBS och SVUX. Elever födda utomlands har i lägre grad UBS och SVUX men i högre grad studiemedel och SVUXA än elever födda i Sverige. Elever under 30 år har i betydligt lägre grad UBS och i betydligt högre grad studiemedel än de som är över 30 år. För att kunna få UBS måste eleven vara mellan 25 och 55 år, varför en stor del av gruppen under 30 år inte kommer i fråga för UBS. Andelen elever med UBS har ökat till 33 procent våren 1998 från 27 procent hösten 1997. För personer med utbildning motsvarande högst tvåårigt gymnasium har ökning skett till 47 procent våren 1998 från 40 procent hösten 1997. Elevernas sysselsättning före kursstart Av elever i kommunal vuxenutbildning våren 1998, dvs. inkluderat grundläggande vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning var 62 787 eller 65 procent av kursdeltagare som var anmälda till arbetsförmedlingen och stod i en pågående sökandekategori vid kursstarten våren 1998 arbetslösa, deltidsarbetslösa eller hade tillfällig timanställning. 10 775 deltagare (11 procent) fanns i något av de arbetsmarknadspolitiska program godkända för UBS och SVUXA samt 12 337 (13 procent) stod i sökandekategori 14 (förhindrade att ta arbete omgående). Studieavbrott Studieavbrott redovisas i två intervaller. Dels avbrott inom tre veckor från kursstart, dels avbrott efter tredje kursveckan. Redovisade avbrott inom tre veckor utgör ca tre procent av verksamheten. Denna uppgift är dock osäker eftersom flera kommuner väljer att inte rapportera kursdeltagare som avbrutit tidigt medan andra kommuner även rapporterar kursdeltagare som aldrig infunnit sig till utbildningen. Avbrott efter tredje kursveckan utgör nio procent av den kursverksamhet som pågick efter tredje kursveckan. Störst är avbrotten inom språk, exkl. svenska/svenska som andraspråk, engelska och tyska, där ca 20 procent av verksamheten avbröts efter tredje veckan. Avbrotten är höga även för tyska, 17 procent, och engelska 12 procent. Lägst är avbrotten i vårdämnena omvårdnadskunskap, 1 procent, och social omsorgskunskap och människokunskap, 2 procent vardera. Orsaker till avbrott kan vara såväl positiva, t.ex. att kursdeltagaren erhållit arbete eller bytt kurs, som negativa, t.ex. missnöje med kursen. Orsakerna kan inte avläsas i de data som finns tillgängliga. Utbildningsanordnare Andelen utbildning hos annan utbildningsanordnare än kommun och landsting har ökat mellan hösten 1997 och våren 1998 från 13,7 procent till 19,0 procent. 6 (52)
Datakunskap är det ämne där störst andel verksamhet bedrivs genom annan utbildningsanordnare än kommun och landsting, 41 procent, därefter kommer administration, 22 procent, och företagsekonomi, 20 procent. Lägst andel finns inom fysik och kemi, 1 resp. 2 procent samt språk utom svenska/svenska som andraspråk, engelska och tyska, 2 procent. I storstäderna genomförs 35 procent av all utbildning hos annan utbildningsanordnare än kommun och landsting, medan mindre övriga kommuner endast genomför 8 procent hos annan utbildningsanordnare. De tre största ämnena där kommunerna är utbildningsanordnare är matematik, svenska/svenska som andraspråk och datakunskap. För landstingen svarar omvårdnadskunskap och social omsorgskunskap för tillsammans hälften av all verksamhet. Folkhögskolorna är störst inom övriga ämnen, där folkhögskolekurser enligt folkhögskoleförordningen redovisas, därefter är orienteringskurs störst. Studieförbunden och AMU är störst i orienteringskurser och datakunskap, medan annan utbildningsanordnare är störst inom datakunskap och övrigt. Studieplanering Andelen utbildning som genomförs på dagtid har ökat mellan hösten 1997 och våren 1998 för såväl män som kvinnor med två procentenheter. Störst andel utbildning på dagtid har glesbygds-, landsbygdskommuner och större övriga kommuner, 97-98 procent, lägst andel har storstäder och förortskommuner, 88-89 procent. Kvinnor studerar i något högre grad på dagtid än män. Statens skolor för vuxna Totalt antal kursdeltagare våren 1998 var 7 223. Under våren genomfördes 152 445 verksamhetspoäng, vilket motsvarar 403 heltidsstuderande. Jämförelse med tidigare år är svår att göra eftersom verksamheten inte registrerats på samma sätt tidigare. Ekonomisk uppföljning Det har inte varit möjligt att dra några säkra slutsatser kring det material som finns om kommunernas kostnader. En översiktlig analys pekar på att flera kommuner har rapporterat ofullständiga kostnader för externa utbildningsanordnare. Inför kostnadsinsamlingen för 1998 kommer förtydligande information att ges till samtliga kommuner för att höja kvaliteten i uppgiftslämnandet. 7 (52)
2 Metoder och kvalitetsaspekter Rapporten bygger på uppgifter som lämnats av kommunerna, via SCB, till Skolverkets nationella uppgiftsinsamling för perioden den 1 januari 1998 till den 30 juni 1998 samt som jämförelse även perioden den 1 juli 1997 till den 31 december 1997. Kommunens uppgifter på elev- och kursdeltagarnivå har kompletterats med data från andra register. Från SCB:s befolkningsregister har hämtats uppgifter om elevernas födelseland och hemkommun. Från SCB:s utbildningsregister har uppgifter hämtats om elevernas utbildningsbakgrund. Från CSN har uppgifter erhållits för de studerande som uppburit statligt studiestöd. Från AMS har följande uppgifter hämtats om elever som varit registrerade i AMS händelsedatabas: datum för inskrivning, datum för när de avaktualiserades i AMS händelsedatabas samt från vilken sökandekategori de avaktualiserades. De uppgifter som använts avser elever för vilka en händelse i AMS databas har registrerats tidigast 60 dagar före första kursens start samt personer som inte avaktualiserats vid kursstart. Skolverket har för avsikt att fortsätta, vidareutveckla och fördjupa samarbetet med berörda myndigheter i syfte att höja kvaliteten i data och analyser. Ett steg i denna riktning är att AMS svarat för analys av de resultat som presenteras kring elevernas sysselsättning före kursstart. Analysen finns i bilaga 4. Av förordningen om statligt stöd till särskilda satsningar på gymnasial vuxenutbildning för vuxna (1996:1502) framgår att den verksamhet som bekostas med det statliga stödet skall kunna redovisas skild från övrig gymnasial vuxenutbildning. Av uppdraget till Skolverket framgår att rapportering av kunskapslyftet skall innehålla uppgift om grund för antagning, dvs. om undervisningen genomförs inom ramen för kunskapslyftet eller i den så kallade basorganisationen. I SFS 1998:276, som ersätter 1996:1502, finns inte samma krav på särredovisning. Skolverket har valt att i rapporten redovisa uppgifter för den totala gymnasiala vuxenutbildningen, dvs. utan att skilja på kunskapslyftet och den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbildningen. En mer detaljerad förklaring till detta val redovisas i bilaga 2. Rapporten redovisar uppgifter framför allt utifrån verksamhetspoängens fördelning, eftersom verksamhetspoängen är ett mått på mängden lärande som genomförts. Därutöver redovisas vissa uppgifter på kursdeltagarnivå och på elevnivå. Kursdeltagare är var och en som deltar i en kurs. En elev kan delta i en eller flera kurser. Kvaliteten i de av kommunerna inlämnade uppgifterna är i flera fall mindre god. Felaktiga uppgifter om kurskoder, uteblivna datum för kursstart, kursslut och avbrott är brister som försvårar uppföljningen av verksamheten. Med syftet att öka kvaliteten pågår ett kontinuerligt arbete med att informera om hur redovisning och rapportering skall ske. Hittills har närmare tio informationstillfällen genomförts, med deltagare från ca en tredjedel av samtliga kommuner, i syfte att höja kvaliteten. Hösten 1998 fick Skolverket ett uppdrag av regeringen att kontrollera kvaliteten i de insamlade uppgifterna för hösten 1997 och ge de kommuner som tidigare rapporterat felaktiga uppgifter möjlighet att korrigera sina uppgifter. Med anledning av detta uppdrag 8 (52)
har Skolverket, genom SCB, samlat in och bearbetat de korrigerade uppgifterna för hösten 1997. Även om inga större förändringar rapporterades, +0,9 % kursdeltagare och +1,7 % verksamhetspoäng, har vi valt att i denna rapport lämna nya jämförande data för hösten 1997. Genom jämförelse mellan de två halvåren finns även möjlighet att analysera eventuella förändringar. I denna rapport har, till skillnad från tidigare rapporter, reduktion skett för avbrott till och med tredje kursveckan. Anledningen till att dessa avbrott inte ingår är att kommunerna inte får tillgodoräkna sig poäng för tidigt avbrutna studier vid beräkning av statsbidrag. Det är vår bedömning att kvaliteten i uppgifterna har förbättrats avsevärt mellan hösten 1997 och våren 1998. Ett tecken på att så är fallet är att SCB har färre poster på fellistorna. Det material som används i rapporten för våren 1998 har på grund av tidplanen för det nationella uppföljningssystemet inte granskats enligt gällande rutiner av kommunerna. Med hänvisning till de förändringar som korrigeringarna för hösten 1997 innebar torde avvikelserna dock vara små och endast i marginell omfattning påverka tendenser och slutsatser. I rapporten redovisas också deltagare i utbildning inom Statens Skolor för vuxna, SSV, som tillhörande respektive hemkommun och ingår därmed i respektive hemkommuns statistik. I ett särskilt avsnitt, 3.10, beskrivs översiktligt verksamheten inom SSV för våren 1998. 3 Resultat Resultatet från uppgiftsinsamlingen redovisas i tabeller och diagram. Resultaten presenteras för den totala vuxenutbildningen dvs. såväl kommunalt finansierad gymnasial vuxenutbildning som kunskapslyftet. Vid uppföljningen medräknas inte verksamhet för kursdeltagare som avbrutit sina studier under de tre första veckorna. Om kursen varit kortare än tre veckor tas dock den genomförda delen av utbildningen med. Av de i uppdraget till Skolverket preciserade uppföljningsområdena behandlas inte det område som gäller resultat på individnivå. Det är ännu för tidigt att följa enskilda individers utbildningskarriärer. Först under 1999 är det möjligt att göra en sådan uppföljning för att se vad som hänt de elever som studerat under 1997 och 1998. Den ekonomiska uppföljningen visar sig vara osäker, eftersom flera faktorer försvårar analysen. Diskussion kring den ekonomiska uppföljningen återfinns under avsnitt 3.11. Resultatet har redovisats som en sammanfattande bild, utifrån verksamhetspoängens fördelning, kursdeltagarstatistik samt ämnesstatistik. Under avsnittet om studiefinansiering och sysselsättning före kursstart sker analys även på elevnivå. I rapporten används begreppet kursdeltagare för den som deltar i en kurs. Samma elev kan delta i flera kurser och förekommer således i kursdeltagarregistren en gång för varje kurs den deltar i. 9 (52)
3.1 Verksamhetens omfattning - antal elever, heltidsplatser och kursdeltagare Omfattningen av kommunernas verksamhet mäts i verksamhetspoäng. Inom gymnasial vuxenutbildning beräknas verksamhetspoängen utifrån kursernas gymnasiepoäng. För orienteringskurser och folkhögskolekurser beräknas 21 verksamhetspoäng per vecka om eleven studerar på heltid. Vid deltidsstudier reduceras antalet verksamhetspoäng i motsvarande mån. Kommunerna redovisar periodiserade verksamhetspoäng dvs. poängen omfattar den del av kursen som genomförts under våren 1998 respektive hösten 1997. Av nedanstående tabell framgår omfattningen av verksamheten för våren 1998 och hösten 1997. Omfattningen redovisas dels i antal verksamhetspoäng, dels i antal elever, heltidsplatser och kursdeltagare. Antalet heltidsplatser har beräknats genom att dividera verksamhetspoängen med 378, som är det antal verksamhetspoäng som motsvarar heltid under ett halvår. Totalt gymnasial vuxenutbildning våren 1998 Totalt gymnasial vuxenutbildning hösten 1997 Förändring i procent Genomförd volym Angivet i verksamhetspoäng 53 876 200 42 893 714 +26 Antal elever 1 191 456 172 934 +11 Antal heltidsplatser 2 142 529 113 475 +26 Antal kursdeltagare 928 631 776 248 +20 Antal kurser per elev 4,9 4,5 +8 En förklaring till skillnader i ökning mellan antal elever, antal heltidsplatser och antal kursdeltagare är att kurserna under våren 1998 varit längre än hösten 1997 samt att varje elev läser fler kurser våren 1998 än hösten 1997. Den kraftiga ökningen mellan hösten 1997 och våren 1998 kan också förklaras med att många kommuner behövde bygga upp rutiner för information, uppsökande verksamhet och vägledning, vilket tillsammans med insatser för upphandling av utbildning hos nya utbildningsanordnare inneburit att all undervisning inte kom igång i full omfattning redan första halvåret. I slutet av hösten 1997 gjordes en omfördelning av platser från de kommuner som hade fler platser än de kunde utnyttja till de kommuner som hade större efterfrågan än tillgång på platser. Ökningen har därigenom skett successivt. Ett annan förklaring till ökningarna är att våren innehåller fler kursveckor än hösten. 1 I rapporten används begreppet elever, eftersom personer som studerar inom kommunal vuxenutbildning enligt styrdokument (skollag, läroplan och andra förordningar) benämns elever. 2 För gymnasial vuxenutbildning beräknas heltidsplatser utifrån verksamhetspoäng. 378 verksamhetspoäng på ett halvår motsvarar en heltidsplats. 10 (52)
För det första verksamhetsåret har sammanlagt 97 miljoner verksamhetspoäng genomförts vilket motsvarar 91 procent av avtalad volym för kunskapslyft och kommunalt finansierad gymnasial vuxenutbildning. Den nyligen genomförda uppgiftsinsamlingen per 15 oktober 1998 visar att volymen för de första 18 månaderna, dvs. den första avtalsperioden, genomförts till nära 100 procent. Den gymnasiala vuxenutbildningen har ökat under flera år. Ett förklaring till ökningen är att staten lämnat statsbidrag till utbildning för arbetslösa. Redan 1993 utbetalades de första statsbidragen. I diagrammet nedan redovisas elevutvecklingen för läsåren 1994/95 till 1997/98. Utöver att antalet elever har ökat under perioden har även antalet kurser per elev ökat, från 3,5 kurser per elev hösten 1994 till 4,1 kurser per elev hösten 1997. E levu tvecklin g 94/95 till 97/98 Antal elever 300000 250000 200000 150000 100000 50000 0 94/95 95/96 96/97 97/98 Läsår Av de som studerade i den kommunala vuxenutbildningen hösten 1997 återfanns 68 procent i studier även våren 1998. Av dem som studerade våren 1998 var 37 procent nytillkomna. Vid fördelning av statsbidrag till kunskapslyftet skiljer man på kurser med olika ersättningsnivåer; allmänna kurser, yrkeskurser och orienteringskurser. Fördelningen mellan de tre kurstyperna var följande: Kurstyp Andel kursdeltagare, % Andel verksamhetspoäng, % Våren 1998 Hösten 1997 Våren 1998 Hösten 1997 Allmänna kurser 3 52 55 53 57 Yrkeskurser 3 46 43 43 39 Orienteringskurser 2 2 4 4 3 Vid fördelning på kurstyper har den definition använts som gällde för hösten 1997 och våren 1998. (Definitionen har därefter ändrats inför hösten 1998 och även inför 1999.) 11 (52)
En ökning av andelen yrkeskurser har skett från hösten 1997 till våren 1998. Ökningen var 3 procentenheter räknat på kursdeltagare och 4 procentenheter på verksamhetspoängen. Allmänna kurser har minskat i motsvarande grad, medan andelen orienteringskurser var oförändrad. En möjlig orsak till ökningen av yrkeskurserna är att det tidigare kravet på att yrkesämnen skulle kombineras med ett kärnämne är borttaget. Detta innebär att individen kan starta sina studier med enbart yrkesämnen, vilket därmed kanske underlättar rekryteringen. 3.2 Verksamheten i olika kommungrupper 3.2.1 Fördelningen per kommungrupp Av tabellen nedan framgår att samtliga kommuner har ökat sin verksamhet. Definition av kommungruppsbegreppet framgår av bilaga 1. Våren 1998 Hösten 1997 Förändring, % Kommungrupp Verksamhetspoäng % Verksamhetspoäng % Hösten 1997 till våren 1998 Storstäder 8 758 375 16 7 135 372 17 +23 Förortskommuner 6 669 345 12 5 710 451 13 +17 Större städer 14 188 369 26 11 429 746 27 +24 Mellanstora städer 8 399 728 16 6 525 832 15 +29 Industrikommuner 4 798 975 9 3 710 102 9 +29 Landsbygdskommuner 2 915 513 5 2 290 746 5 +27 Glesbygdskommuner 2 005 101 4 1 479 435 3 +36 Större övriga kommuner 3 685 626 7 2 799 154 7 +32 Mindre övriga kommuner 2 295 409 4 1 747 751 4 +31 TOTALT 53 876 200 100 42 893 714 100 +26 Förortskommuner har den lägsta ökningen av verksamheten mellan hösten 1997 och våren 1998. Förändringen är endast 17 procent mot 26 procent för riket. Störst förändring har glesbygdskommunerna med en ökning på 36 procent mellan hösten 1997 och våren 1998. Vid analys av hur stor del av avtalad volym förortskommunerna genomfört under de två första halvåren framgår att verksamheten motsvarat knappt 97 procent av avtalad volym att jämföra med 91 procent för riket. Den relativt låga ökningen mellan hösten och våren kan således förklaras med att förortskommunerna redan tidigt kommit upp i hög volym. En förklaring till variationerna i ökning mellan hösten 1997 och våren 1998 kan vara att kommunerna i olika hög grad haft beredskap att öka verksamheten. I en mindre kommun har möjligheterna att tillgodose den ökade efterfrågan troligen inte varit så stora på kort sikt, dels därför att efterfrågan inte klarats med egna resurser inom vuxenutbildningen, dels därför att alternativa utbildningsanordnare inte funnits i tillräcklig omfattning. 12 (52)
Förortskommunernas möjligheter att snabbt öka utbildningsutbudet underlättas av närhet till större städer men även av samverkansmöjligheter mellan kommuner med likartad befolkningsstruktur och likartade utbildningsbehov. 3.2.2 Könsfördelning per kommungrupp Andelen män respektive kvinnor i verksamheten varierar kraftigt mellan kommungrupperna: Kommungrupp Våren 1998 Andel män, % Hösten 1997 Andel män, % Förändring, hösten 1997 till våren 1998, procentenheter Storstäder 40,8 39,4 +1,4 Förortskommuner 32,2 33,2-1,0 Större städer 35,8 33,9 +1,9 Mellanstora städer 31,3 30,9 +0,4 Industrikommuner 27,9 27,8 +0,1 Landsbygdskommuner 28,4 27,6 +0,8 Glesbygdskommuner 31,0 31,6-0,6 Större övriga kommuner 29,5 30,2-0,7 Mindre övriga kommuner 27,7 27,8-0,1 TOTALT 33,4 32,8 +0,6 Störst andel män i utbildning finns i storstäder, 41 procent. Lägst är andelen män i mindre övriga kommuner och industrikommuner, knappt 28 procent. De två kommungrupper som hade högst andel män hösten 1997 har ökat sin andel medan flera kommungrupper med lägre andel män hösten 1997 har minskat sin andel. Orsak till dessa förändringar är svårt att finna. Ett skäl kan eventuellt vara kommungruppernas olika möjligheter och förutsättningar att finna attraktiva utbildningar för män. Kanske har AMS satsningar på yrkesinriktade utbildningar varit större i de kommuner som har minskad andel män. Detta är ett område som kommer att redovisas närmare i en senare rapport. 3.2.3 Kursdeltagarstruktur per kommungrupp I nedanstående tabell redovisas jämförelser mellan olika kommungrupper vad avser andel av verksamhetspoängen som genomförts av kursdeltagare under 30 år, av kursdeltagare födda utomlands samt av kursdeltagare med högst 2-årigt gymnasium. Av tabellen framgår att sammansättningen av kursdeltagare varierar mellan kommungrupperna. I storstäderna svarar kursdeltagare under 30 år för 51 procent av verksamhetspoängen medan de i glesbygdskommunerna svarar för endast 33 procent av verksamhetspoängen. 13 (52)
Kommungrupp Andel under 30 år % Andel födda utomlands % Andel med högst 2- årigt gymnasium, % V 98 H 97 V -98 H 97 V 98 H 97 Storstäder 51 57 31 30 56 53 Förortskommuner 46 52 23 24 63 60 Större städer 48 54 19 19 63 61 Mellanstora städer 44 50 12 12 68 67 Industrikommuner 42 48 14 14 69 68 Landsbygdskommuner 39 44 8 9 73 72 Glesbygdskommuner 33 40 7 7 75 74 Större övriga kommuner 41 47 11 11 71 68 Mindre övriga kommuner 38 43 11 11 72 70 TOTALT 45 51 18 18 65 63 En jämförelse mellan de två första halvåren visar att andelen verksamhet genomförd av kursdeltagare under 30 år har minskat från 51 procent hösten 1997 till 45 procent våren 1998, totalt 6,6 procentenheter. En orsak till minskningen är att en stor andel av kursdeltagarna som deltog hösten 1997 också deltar våren 1998, 68 procent. De kursdeltagare som hösten 1997 var 29 år motsvarar 3,7 procent av samtliga deltagare hösten 1997. Borträknat effekten av att de studerande har blivit ett år äldre så har gruppen under 30 år minskat med ca tre procentenheter. I glesbygdskommuner svarar deltagare födda utomlands för endast 7 procent av de genomförda verksamhetspoängen, medan andelen är 31 procent i storstäder. Verksamhetspoängen har till 65 procent genomförts av deltagare som har högst 2-årigt gymnasium. Deltagare med okänd utbildning har då inte medräknats. Jämfört med hösten 1997 har andelen med högst 2-årig gymnasieutbildning ökat med två procentenheter, relativt jämnt fördelat över alla kommungrupper. En orsak till olikheterna är naturligtvis olikheter i befolkningsstrukturen i kommungrupperna. För att belysa olikheter i befolkningsstruktur redovisas nedan uppgifter för den totala befolkningen inom respektive kommungrupp. Av tabellen framgår att andelen med utländskt medborgarskap i glesbygdskommuner endast är en sjundedel av andelen i storstäder och att andelen lågutbildade är 70 procent högre i landsbygdskommuner än i storstäder. Observera att definitionen för utlandsfödda inte är densamma i tabellen nedan som i rapporten för övrigt. 14 (52)
Kommungrupp Andel 20-64 år, % Andel med utländskt medborgarskap i åldern 20-64 år, % Andel lågutbildade dvs. folkskola. alt grundskola, % Storstäder 61 7 18 Förortskommuner 60 4 20 Större städer 59 3 21 Mellanstora städer 56 2 26 Industrikommuner 56 3 31 Landsbygdskommuner 54 2 31 Glesbygdskommuner 53 1 27 Större övriga kommuner 56 2 28 Mindre övriga kommuner 55 2 28 TOTALT 58 4 23 (Källa: Skolverkets rapport nr 156, Barnomsorg och skola. Jämförelsetal för huvudmän, avsnittet med strukturella faktorer för kommuner) 3.3 Ämnesinriktning Vid analys av den gymnasiala vuxenutbildningens ämnesindelning har kursernas kurskoder använts för grupperingen. I nedanstående tabeller förtecknas, i bokstavsordning, de ämnen som varit mest frekventa under året. Under Övrigt redovisas återstående kurser. Övrigt omfattar ca 1000 kurser. Här återfinns en stor del av de mer yrkesinriktade kurserna. 3.3.1 Verksamhetsvolym för olika ämnen Av tabellen nedan framgår hur verksamheten fördelats på kursdeltagare och verksamhetspoäng. Skillnaden i procent mellan de två sätten att beräkna fördelningen, kursdeltagare respektive verksamhetspoäng, beror på kursernas olika omfattning. Omvårdnadskunskap har t.ex. fler verksamhetspoäng per kurs än kurserna i de övrig ämnena. De kurser som har flest antal verksamhetspoäng inom gruppen övrigt är, hälsa (0,8 procentenheter), biologi (0,8 procentenheter), folkhögskolekurser (0,7 procentenheter) samt redovisningskunskap (0,6 procentenheter). En stor del av yrkeskurserna återfinns som tidigare sagts under övrigt. Spridningen av yrkeskurser inom gruppen övrigt är så stor att ingen enskild yrkeskurs, förutom de redovisade, överstiger 0,6 procent. En jämförelse mellan de två åren visar att andelen datakurser har ökat med 2,3 procentenheter, medan språken svenska/svenska som andraspråk, engelska och tyska, har minskat med sammanlagt två procentenheter. 15 (52)
Ämnen Andel av kursdeltagarna, % Andel av verksamhetspoängen, % Våren 1998 Hösten 1997 Våren 1998 Hösten 1997 Administration 4,5 4,4 2,6 2,5 Datakunskap 17,1 14,7 13,4 11,1 engelska 8,2 8,8 7,6 8,4 Företagsekonomi 5,3 5,8 4,7 5,0 Fysik 1,6 2,0 2,4 2,7 Historia 2,1 2,0 2,6 2,5 Kemi 1,7 1,6 1,7 2,2 Matematik 11,7 12,1 11,0 12,2 Människokunskap 2,7 2,4 2,2 2,0 Naturkunskap 3,0 3,3 2,3 2,2 Omvårdnadskunskap 1,8 1,9 3,9 4,0 Psykologi 1,9 1,8 1,2 1,2 Religionskunskap 1,9 1,8 0,9 0,9 Samhällskunskap 5,0 5,2 6,0 6,1 Social omsorgskunskap 2,2 2,0 3,6 3,3 Svenska/sv. s. andraspråk 8,7 10,0 10,7 11,3 Tyska 1,2 1,5 1,3 1,6 Övriga språk 1,4 1,7 1,6 1,9 Orienteringskurser 1,8 1,9 4,1 4,1 Övrigt 16,2 15,0 15,9 14,7 TOTALT 100,0 100,0 100,0 100,0 Av nedanstående stapeldiagrammet framgår vilka kurser som ökat respektive minskat, beräknat efter verksamhetspoäng. 16 (52)
17 (52)
Procentuell förändring i antal verksamhetspoäng mellan hösten 1997 och våren 1998 Admin. Datakunsk. Engels ka Företagsek. Fysik Historia Kemi Matematik Männ.kunskap Naturkunskap Omv.kunsk. Psykologi Religionsk. Samhälls k. Soc.oms.kun. Svenska Tyska Övr språk Orient.kurs Övrigt TOTA LT -10 0 10 20 30 40 50 60 (Med svenska avses både svenska och svenska som andraspråk) 3.3.2 Andel lokala kurser Av de genomförda verksamhetspoängen svarade de lokala kurserna för 8,6 procent, vilket är en ökning av verksamhetspoängen med 70 procent jämfört med hösten 1997. Av de lokala kurserna svarar datakurser för 49 procent, svenska/svenska som andraspråk och företagsekonomi för 8 procent vardera, samhällskunskap för 4 procent och administration för 3 procent. Vanligast med lokala kurser var det inom datakunskap där andelen var 32 procent, företagsekonomi 11 procent och administration 10 procent. Under hösten 1998 har kursplanerna för nationella datakurser moderniserats och uppdaterats för att bättre svara mot de behov som finns, varför en minskning av antalet lokala kurser inom datakunskap är trolig framöver. 18 (52)
3.3.3 Åldersfördelning i olika ämnen Åldersstrukturen är olika inom olika ämnen. Av tabellen nedan framgår andel kursdeltagare som är under 30 år samt hur stor del av verksamhetspoängen som genomförts av kursdeltagare under 30 år. Ämnen Andel av kursdeltagarna under 30 år, % Andel av verksamhetspoängen genomförd av kursdeltagare under 30 år, % Våren 1998 Hösten 1997 Våren 1998 Hösten 1997 Administration 38 45 39 46 Datakunskap 36 43 37 44 Engelska 46 53 46 52 Företagsekonomi 38 45 40 46 Fysik 72 75 73 76 Historia 62 69 64 71 Kemi 72 74 71 74 Matematik 54 61 54 60 Människokunskap 27 33 28 34 Naturkunskap 55 61 58 64 Omvårdnadskunskap 26 34 27 36 Psykologi 48 54 51 56 Religionskunskap 59 66 61 67 Samhällskunskap 47 54 51 57 Social omsorgskunskap 27 33 27 34 Svenska/sv. s. andraspråk 44 50 46 52 Tyska 54 59 58 62 Övriga språk 57 60 60 63 Orienteringskurser 29 29 29 28 Övrigt 42 48 43 50 TOTALT 45 51 45 51 En trolig orsak till den höga andelen under 30 år i ämnena fysik och kemi är att dessa ämnen utgör kompletteringsämnen för särskild behörighet till högskolestudier, men också rena konkurrenskompletteringar kan vara en förklaring. 3.3.4 Könsfördelning samt andel födda utomlands inom olika ämnen En strävan i kunskapslyftet är att bryta upp könssegregeringen på arbetsmarknaden. samt att rekrytera sådana deltagare i utbildningen som annars inte hade sökt sig till vuxenutbildning. I de ansökningar som inlämnats för 1997/98 har kommunerna presenterat sina planerade utvecklingsinsatser. De planer som presenterades var generellt sett sparsamma med 19 (52)
åtgärder vad gäller att bryta könssegregeringen. I samband med ansökan för bidragsåret 1999 har 12 procent av kommunerna rapporterat att de har genomfört sina planer för 1997/98 helt, 28 procent ganska mycket och 23 procent ca hälften. Med tanke på att de föreslagna åtgärderna inte var särskilt omfattande är det vanskligt att påstå att den förändring som skett beror på dessa åtgärder, men de har kanske bidragit. Under 1999 planerar AMS och Skolverket att genomföra ett gemensamt projekt, tillsammans med ett antal kommuner, med syftet att få in fler män i kunskapslyftet. Av nedanstående tabell framgår eventuella förändringar i andel män och även i andel födda utomlands i de vanligaste ämnena. Tabellen visar hur stor andel av verksamhetspoängen inom olika ämnen som kan hänföras till kursdeltagare födda utomlands respektive till män. Ämnen Andel män, % Andel födda utomlands,% Våren 1998 Hösten 1997 Våren 1998 Hösten 1997 Administration 26,1 27,4 19,4 22,8 Datakunskap 45,3 43,8 18,9 19,3 Engelska 31,7 31,9 17,0 17,3 Företagsekonomi 29,0 28,7 16,1 16,0 Fysik 57,9 57,3 16,1 16,7 Historia 32,2 30,5 12,1 12,3 Kemi 53,0 53,5 16,5 16,8 Matematik 36,9 37,1 15,2 15,0 Människokunskap 8,9 9,1 16,7 16,6 Naturkunskap 26,6 26,4 12,1 12,9 Omvårdnadskunskap 8,3 9,8 16,5 16,8 Psykologi 21,1 21,6 14,3 15,4 Religionskunskap 28,8 29,6 14,3 14,7 Samhällskunskap 31,2 31,1 16,7 17,3 Social omsorgskunskap 8,0 9,4 17,0 17,0 Svenska/sv. s. andraspråk 31,3 31,9 22,5 23,3 Tyska 26,8 29,1 16,1 15,8 Övriga språk 27,2 26,3 22,6 20,5 Orienteringskurser 36,6 34,2 30,5 26,8 Övrigt 38,7 36,0 18,5 18,7 TOTALT 33,4 32,8 18,1 18,3 I förhållande till situationen hösten 1997 har männens andel ökat med 0,6 procentenheter och andelen elever födda utomlands minskat med 0,2 procentenheter. 20 (52)
3.4 Elevernas studiefinansiering De studiefinansieringsformer som är aktuella inom gymnasial vuxenutbildning är - Särskilt utbildningsbidrag, UBS, som vänder sig till arbetslösa och ger en ersättning motsvarande arbetslöshetsersättningen. För att kunna få ersättning skall den studerande vara mellan 25 och 55 år, - Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, SVUXA, - Särskilt vuxenstudiestöd, SVUX, - Studiemedel, - Annan finansiering, för dem som inte uppbär något av dessa stöd. Exempel på annan finansiering kan vara utbildningsbidrag för arbetshandikappade och utomnordiska invandrare, socialbidrag samt finansiering genom lån eller med egna medel. Elevernas studiefinansiering fördelar sig på följande sätt: Antal elever Andel av samtliga elever,% Studiefinansiering Våren 1998 Hösten 1997 Våren 1998 Hösten 1997 Särskilt utbildningsbidrag, 63 812 47 202 33,3 27,3 UBS Särskilt vuxenstudiestöd för 7 999 8 767 4,2 5,1 arbetslösa, SVUXA Särskilt vuxenstudiestöd, 7 146 7 808 3,7 4,5 SVUX Studiemedel 40 991 41 146 21,4 23,8 Annan finansiering 72 027 68 554 37,6 39,6 SUMMA 191 456 172 934 100,2 100,3 Det totala antalet elever avviker från summan av elever med olika studiefinansiering, eftersom en elev kan ha haft mer än en typ av studiefinansiering under perioden. Av de elever som deltog i undervisning våren 1998 var 120 777 även i utbildning hösten 1997, 63 procent. Av de nytillkomna våren 1998 erhöll 26,6 procent särskilt utbildningsbidrag, UBS. Av dem som studerade både höst och vår hade 37,3 procent UBS. UBS som i första hand vänder sig till arbetslösa, har ökat i omfattning mellan hösten 1997 och våren 1998, medan samtliga övriga finansieringsformer minskat sina andelar under samma period. Av nedanstående tabell framgår hur män respektive elever födda utomlands finansierar sina studier. Vid jämförelse med tabellen ovan, som visar samtliga elever, framgår att män i högre grad än kvinnor finansierar sina studier med studiemedel och annan finansiering och i lägre grad med UBS och SVUX. Elever födda utomlands har i lägre grad UBS och 21 (52)
SVUX men i högre grad med studiemedel och SVUXA än elever födda i Sverige. Elever under 30 år har i betydligt lägre grad UBS och i betydligt högre grad studiemedel än de som är över 30 år. Män, % Andel födda Andel under 30 år, Studiefinansiering utomlands, % % Våren 1998 Hösten 1997 Våren 1998 Hösten 1997 Våren 1998 Hösten 1997 Särskilt utbildningsbidrag, 27,7 22,7 27,1 21,8 18,3 15,5 UBS Särskilt vuxenstudiestöd för 3,9 4,9 6,2 7,1 5,1 5,9 arbetslösa, SVUXA Särskilt vuxenstudiestöd 2,7 3,2 2,0 2,7 3,1 3,6 SVUX Studiemedel 25,2 28,4 27,5 29,3 38,9 39,9 Annan finansiering 40,6 41,1 37,5 39,4 34,8 35,4 TOTALT 100,2 100,2 100,4 100,4 100,3 100,2 En analys av hur studiestöden fördelar sig i förhållande till elevernas utbildningsbakgrund ger en brokig bild av finansieringen. Medan andelen som finansierar sina studier med SVUX och SVUXA är relativt jämn oavsett utbildningsbakgrund så varierar andelen med övriga finansieringsformer mycket. För dem med okänd utbildning, utbildning mindre än 9 år samt för dem med eftergymnasial utbildning är finansiering utan studiestöd vanligast, medan UBS är vanligast för dem med högst 2-årig gymnasieutbildning som högsta utbildning. Störst andel som finansierar sina studier med studiemedel finns hos dem med gymnasieutbildning mer än 2 år. Utbildningsbakgrund Andel med UBS, % Andel med SVUX eller SVUXA, % Andel med studiemedel, % Andel med annan finansiering, % V 98 H 97 V 98 H-97 V 98 H 97 V 98 H 97 Okänd utbildning 1 0 6 6 26 28 67 66 Förgymn. < 9år 35 35 6 8 11 11 48 47 Förgymnasial utb 9-10 år 37 31 8 11 24 28 31 31 Gymn. utb högst 2 år 52 44 8 11 11 13 30 33 Gymn. utb > 2år 11 9 8 8 39 40 42 43 Eftergymn. utb < 3 år 18 14 8 8 21 23 53 55 Eftergymn. utb >=3år 12 8 8 8 14 13 67 70 TOTALT 33 27 8 10 21 24 38 40 En närmare analys av dem som studerar med annan finansiering än statliga studiestöd visar att de läser betydligt färre poäng än övriga studerande. Medan 38 procent av samtliga elever studerar högst 200 poäng är andelen 77 procent av dem som studerar med annan 22 (52)
finansiering än studiestöd. Viss skillnad finns mellan elever födda i Sverige och elever födda utomlands. Av dem som saknar statligt studiestöd läser 79 procent av elever födda i Sverige högst 200 poäng, medan 69 procent av dem som är födda utomlands läser högst 200 poäng. Av dem som läser på kvällstid och saknar studiestöd läser 57 procent högst 200 poäng jämfört med att 35 procent läser högst 200 poäng av samliga som studerar på kvällstid. Utbildningsbakgrund 1-200 v-poäng 201-400 v-poäng Mer än 400 v-poäng Samtliga elever, % Elever utan studiestöd, % Samtliga elever, % Elever utan studiestöd, % Samtliga elever, % Elever utan studiestöd, % Okänd utbildning 50 60 33 26 15 12 Förgymn. < 9år 52 80 26 14 21 6 Förgymn. utb 9-10 år 31 68 44 22 23 8 Gymn. utb högst 2 33 80 43 13 23 5 Gymn. utb > 2år 40 74 44 19 15 5 Eftergymn. utb < 3 år 58 87 29 8 12 3 Eftergymn. utb >=3år 66 86 23 9 9 3 TOTALT 38 77 41 15 19 5 För närmare två procent av eleverna saknas uppgift om poäng, varför summan av de tre kolumnerna endast uppgår till cirka 98 procent. Elevers studiefinansiering i förhållande till antal verksamhetspoäng 60000 50000 Antal elever 40000 30000 20000 10000 St med SVUXA SVUX Annan UBS 0 1-100 101-200 201-300 301-400 401-500 501- Antal verksamhetspoäng En analys av studiestödens fördelning kommungruppsvis presenteras i nedanstående tabell. 23 (52)
Kommungrupp Andel med UBS, % Andel med SVUX eller SVUXA, % Andel med studiemedel, % Andel med annan finansiering, % V 98 H 97 V 98 H-97 V 98 H 97 V 98 H 97 Storstäder 27 19 9 11 28 31 36 39 Förortskommuner 27 20 9 11 22 24 41 46 Större städer 31 24 8 9 24 27 37 40 Mellanstora städer 38 33 8 9 20 22 34 36 Industrikommuner 35 33 7 8 16 19 42 41 Landsbygdskommuner 41 36 8 9 17 19 34 35 Glesbygdskommuner 43 44 5 7 9 11 43 39 Större övriga kommuner 43 37 7 8 17 19 34 36 Mindre övr. kommuner 40 35 7 9 15 17 38 39 TOTALT 33 27 8 10 21 24 38 40 3.5 Elevernas sysselsättning före kursstart För att få en mer detaljerad bild av hur elevernas sysselsättning var före kursstart har AMS sammanställt och analyserat de insamlade uppgifterna. En mer utförlig rapport från AMS finns i bilaga 4, som även innehåller definitioner av begrepp. 3.5.1 AMS analys 96 657 personer var inskrivna i Af s register i nära anslutning till kursstart våren 1998 på grund-, gymnasial- och påbyggnadsnivå inom kommunal vuxenutbildning eller vid Statens skolor för vuxna, 67 499 (64 %) kvinnor och 38 677 (36 %) män. Antalet personer födda utomlands var 20 941 (19 %) varav 19 279 (92%) hade utomnordiskt medborgarskap. Antalet långtidsarbetslösa 3 var 10 086 (10 %). Av de långtidsarbetslösa var 2 163 (21 %) födda utomlands. Antalet långtidsinskrivna 4 var 10 832 (11 %). Antalet långtidsinskrivna födda utomlands var 2 990 (28 %) Som framgår av tabellen nedan var under våren 1998 andelen män inskrivna i Af s register i anslutning till kursstart i Kunskapslyftet något högre jämfört med hösten 1997. Andelen utomlands födda personer inskrivna i Af s register i anslutning till kursstart ökade något jämfört med hösten 97. Könsfördelningen i gruppen personer födda utomlands var mer jämn än bland samtliga inskrivna i anslutning till kursstart. 3 Långtidsarbetslös=minst sex månader obruten tid i sökandekategori 11-13/för sökande yngre än 25 år >100 dagar. 4 Långtidsinskriven=Sökande som under två år eller mer varit fortlöpande inskrivna och ej haft någon period av arbete. Vid mättillfället räknas endast personer som är arbetslösa eller i ett arbetsmarknadsprogram. 24 (52)
Olika gruppers andel i resp. sökandekategori i anslutning till kursstart. Jämförelse våren 1998 med hösten 1997. Sysselsättning före kursstart Samtliga, % Andel män, % Andel födda utomlands, % Andel under 30 år, % Vt 98 Ht 97 Vt 98 Ht 97 Vt 98 Ht 97 Vt 98 Ht 97 Arbetslös (skat 11-13) 50 60 40 38 20 18 44 50 I arbete (skat 21-41 excl 34) 19 20 22 21 9 8 49 54 Arbetsmarknadsutbildning 5 3 42 40 34 36 37 35 (skat 81+82) Övrig arb.m.pol.program 12 8 40 41 14 17 50 39 (skat 42-71) Övriga sökande 14 9 37 36 37 41 40 45 (skat 14,34,91,99) Totalt 100 100 36 34 20 19 45 50 Definition av sökandekategorier (skat) se bilaga 4 sid 44 Andelen långtidsarbetslösa vid kurstillfället (10 %) våren 98 hade minskat något vid jämförelse med hösten 97 (11 %) medan andelen långtidsinskrivna var oförändrad (11 %). Arbetslösa (50 %) och långtidsarbetslösa (10 %) var överrepresenterade i den grupp som stod i en pågående sökandekategorier i anslutning till kursstarten våren 1998 vid jämförelse med andelen arbetslösa (32 %) och långtidsarbetslösa (6 %) av samtliga inskrivna våren 98 medan de långtidsinskrivna (11 %) återfanns som deltagare i kunskapslyftet i ungefär samma omfattning som långtidsinskrivna av samtliga inskrivna (11%). Andelen personer under 30 år (45 %) i Af s register i anslutning till kursstart var lägre vid jämförelse med hösten 97 med undantag för de som stod i sökandekategori Arbetsmarknadsutbildning eller Övrig arbetsmarknadspolitiskt program. 62 787 (65 %) av de kursdeltagare som stod i en pågående sökandekategori vid kursstarten våren 1998 var arbetslösa, deltidsarbetslösa eller hade tillfällig timanställning. Hösten 1997 var motsvarande siffror 90 385 (75 %). Antalet kursdeltagare registrerade som arbetslösa, deltidsarbetslösa och i tillfällig timanställning i anslutning till kursstarten i Kunskapslyftet våren 1998 var lägre vid jämförelse med hösten 1997 Samtidigt var fler kursdeltagare inskrivna i någon form av arbetsmarknadspolitisk program. Detta skall ses mot bakgrunden att många av de elever som stod i de nämnda sökandekategorierna i anslutning till kursstarten hösten 1997 beviljades UBS 5 eller SVUX/ SVUXA 6 även för våren 1998 och avaktualiserades under hösten 1997 från Af s register. De personer som avaktualiserades blir i regel aktuella för återinskrivning på Af först efter avslutad utbildning. En mindre grupp väljer dock att kvarstå som arbetssökande under tiden i utbildning. 5 UBS = särskilt utbildningsstöd 6 SVUX, SVUXA= särskilt vuxenstudiestöd 25 (52)
3.5.2 Skolverkets kommentar AMS har i sina analyser medräknat samtliga elever i kommunal vuxenutbildning, dvs. även elever på grundläggande nivå och påbyggnadsutbildning. Om samtliga elever medräknas är antalet elever 255 049 våren 1998 och 234 895 hösten 1997. Av samtliga i kommunal vuxenutbildning våren 1998 fanns 82,0 procent i AMS händelsedatabas och har någon sedan början av 1990-talet varit inskrivna i arbetsförmedlingens register. Av tabellen nedan framgår hur stor andel som stod som pågående sökande vid arbetsförmedlingen resp. tidigast 60 dagar före första kursstart hade avaktualiserats som sökande vid arbetsförmedlingen. Sysselsättning före kursstart Våren 1998 Hösten 1997 Antal Procent Antal Procent Totalt i kommunal vuxenutbildning 255 049 100,0 234 895 100,0 Registrerade hos AMS under 1990-talet 209 070 82,0 - - Pågående sökande vid kursstart 96 657 37,9 120 500 51,3 Avaktualiserade inom 60 dagar före kursstart 9 519 3,7 14 143 6,0 Många elever som gick direkt från arbetslöshet till utbildning hösten 1997 deltar också i utbildning våren 1998. Den del av dessa elever som avaktualiserades inför studierna hösten 1997 och därefter inte aktualiserats igen som arbetslösa inför våren 1998 ingår varken i antalet pågående sökande vid kursstart eller bland de avaktualiserade för våren 1998, om kursstarten för hösten 1997 låg tidigare än 60 dagar före kursstarten våren 1998. Se även AMS kommentarer, bilaga 4. 3.6 Studieavbrott Vid analys av kursdeltagarnas avbrottsfrekvens har två tidsintervall använts. Dels de som avbrutit sina studier inom tre veckor från kursstart, dels de som avbrutit efter tredje kursveckan. Av de inrapporterade uppgifterna framgår att under våren 1998 avbröt 3,0 procent och under hösten 1997 avbröt 2,9 procent av kursdeltagarna sina studier inom tre veckor från kursstart. Avbrotten har ekonomisk betydelse för hemkommunen, eftersom kursdeltagare som gör avbrott inom tre veckor inte genererar några verksamhetspoäng, såvida inte kursen varit kortare än tre veckor för då tas den genomförda utbildningen med. Flest var avbrotten vid studier i annan kommun än hemkommunen, 3,3 procent våren 1998, och lägst i landsting, 0,6 procent våren 1998. Uppgifterna är dock osäker, eftersom de även innehåller kursdeltagare som anmält sig/registrerats, men inte infunnit sig till kursen. I ett antal kommuner har kursdeltagare som avbrutit inom tre veckor tagits bort ur registret och uppgifterna saknas därmed. 26 (52)
Avbrott senare än tre veckor ger inga ekonomiska konsekvenser för kommunen under innevarande halvår, men visar att kursdeltagarna inte har fullföljt sina studier. Orsaken till att studierna inte fullföljts kan vara såväl positiva, t.ex. att eleven har fått arbete, bytt kurs, kommit in på annan utbildning, eller negativa, t.ex. att eleven är missnöjd med studierna. Vi har i denna rapport inte några uppgifter om orsak till avbrotten. En analys av hur stor andel av kursdeltagarna som avbrutit sina studier inom tre veckor respektive efter tredje veckan från kursstart ger följande resultat: Avbrotten varierar kraftigt inom olika ämnen. Avbrotten efter tredje kursveckan är störst inom språken, övriga språk 20 procent, och lägst inom omvårdnadsämnena, 1-2 procent. Kursdeltagare som avbrutit kurs / Ämnen Andel avbrott senast tredje kursveckan, % Avbrott efter tredje kursveckan, % (andel av verksamhetspoäng) Våren Hösten 1997 Våren 1998 Hösten 1997 1998 Administration 5 3 9 9 Datakunskap 3 3 7 8 Engelska 3 3 12 13 Företagsekonomi 3 3 9 8 Fysik 2 3 10 12 Historia 4 4 13 12 Kemi 3 3 11 13 Matematik 3 3 12 12 Människokunskap 1 1 2 2 Naturkunskap 3 4 10 10 Omvårdnadskunskap 0 1 1 2 Psykologi 3 3 11 11 Religionskunskap 5 4 12 11 Samhällskunskap 3 3 11 11 Social omsorgskunskap 1 1 2 2 Svenska/svenska som andraspråk 3 3 11 10 Tyska 4 5 17 16 Övriga språk 7 6 20 20 Orienteringskurser 2 3 5 4 Övrigt 2 2 6 6 TOTALT 3 3 9 9 En jämförande studie av avbrottsfrekvensen före tredje kursveckan gav följande resultat: Män har en något högre avbrottsfrekvens, 3,5 procent, än kvinnor, 2,8 procent. De som har högre utbildning än 2-årigt gymnasium har högre avbrottsfrekvens, 3,8 procent, än dem med högst 2-årigt gymnasium, 2,6 procent. De som är födda i Sverige har högre avbrottsfrekvens, 2,8 procent, än de som är födda utomlands, 2,0 procent, och avbrotten från kvällskurser är högre, 5,4 procent, än från dagkurser, 2,8 procent. En analys av avbrotten hos olika utbildningsanordnare visar att avbrotten är störst där kommunen är utbildningsanordnare. Kommunerna svarar för nästan all språkundervisning 27 (52)