SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Skattedagar 2013/14 Vi tackar alla våra deltagare på skattedagarna 2013/14 och önskar er alla en god vår. Utlandskonferenser 2014 Inom en mycket snar framtid kommer vi att komma ut med information om våra utlandskonferenser 2014. Håll ögonen öppna på vår hemsida. UTSKICK Nr 2 2014-02-07 Högsta förvaltningsdomstolen har prövat frågan om hur utomståenderegeln ska tillämpas när aktierna i bolaget utgör ett kvalificerat innehav på grund av att man är verksam i ett annat företag som bedriver likartad verksamhet. Se vidare under Flik 5. Skatteverket har lämnat två ställningstagande som berör definitionen av det nya begreppet ekonomisk verksamhet inom mervärdeskatterätten. Det handlar om fastigheter och idrottsutövare. Läs under Flik 7. Glöm inte att räkna på eventuella fyllnadsinbetalningar för att slippa kvarskatteränta. Läs under Flik 9. Information och anmälan www.skattehuset.com Tel 031 7116898 Flik 5 Flik 7 Flik 7 Flik 9 Flik 10 Nr 2 Utomståenderegeln och dess tillämpning Nr 2 Årsmomsen i praktiken Nr 3 SKV om ekonomisk verksamhet Nr 1 Fyllnadsinbetala eller ej? Nr 2 Mikroproduktion av förnybar el Utbytesblad Flik 11 Sid 21-22 Moms valutakurser jan-feb SKATTEHUSET i GÖTEBORG AB Box 11092, 404 22 Göteborg Beställning: 031-711 68 98, Support: 031-711 40 90, Fax: 031-711 45 90 www.skattehuset.com info@skattehuset.com
SKATTEHUSET INFORMATION 5 FÅMANSFÖRETAG Nr 2 2014-02-07 Sid 1 (2) Utomståenderegeln och dess tillämpning SAMMANFATTNING HFD har prövat frågan om hur utomståenderegeln ska tillämpas när aktierna i bolaget utgör ett kvalificerat innehav på grund av att man är verksam i ett annat företag som bedriver likartad verksamhet. KÄLLA HFD 2014-01-21, mål nr 6063-13 Utomståenderegeln HFD har haft att bedöma tillämpningen av utomståenderegeln i ett överklagat förhandsbesked. Förutsättningarna i ansökan om förhandsbesked var följande. Förutsättningar A äger andelar i Y AB. A äger också andelar i X AB. Andelarna i Y AB är ett kvalificerat innehav för A beroende på att A är verksam i X AB som anses bedriva samma eller likartad verksamhet som Y AB. B äger 1/3 av andelarna i Y AB. De andelar som B äger utgör enligt förutsättningarna inte ett kvalificerat innehav efter utgången av 2013. Frågeställningar Frågan är om utomståenderegeln är tillämplig på A:s aktier i Y AB, eller om A:s ägande av aktierna i X AB smittar ned också andelarna i Y AB. I praktiken gäller frågan således om prövningen om utomståenderegelns tillämpning ska avse ägarförhållandet i Y eller X? Om de ska avse Y är frågan också vid vilken tidpunkt som utomståenderegeln kan tillämpas. Domstolens bedömning HFD konstaterar att det framgår av lagtexten att utomståenderegeln kan vara tillämplig även om en delägare inte är verksam i det direktägda företaget, utan i ett dotterföretag där den utomstående äger andelar. Det bekräftas också av praxis, RÅ 2007 not.1. En motsvarande tolkning gäller enligt praxis, RÅ 2004 ref. 124, också i det fallet att utomstående äger aktier i moderbolaget och en av delägarna är verksam i dotterföretaget. Där anges uttryckligen att undantagsbestämmelsen i 5 inte bara gäller andelar i företag där den skattskyldige faktiskt varit verksam i.
FÅMANSFÖRETAG Nr 2 2014-02-07 Sid 2 (2) Lagtextens tolkning Enligt HFD måste därför definitionen av företag enligt 57 kap. 5 2 st IL tolkas med tillämpning av bestämmelsen i första stycket, vilken förutsätter för sin tillämpning att utomstående direkt eller indirekt har rätt till utdelning. Vilket bolag ska bedömas? Om delägarens andel i företaget, som i nu aktuellt fall, är kvalificerat p.g.a. att delägarens äger andelar i ett annat företag (smittat kvalificerat, vår anmärkning) som bedriver samma eller likartad verksamhet, ska bedömningen inte avse det andra företaget. Istället ska bedömningen bara avse det företag där den utomstående direkt eller indirekt har rätt till utdelning, d.v.s. bolag Y AB i nu aktuellt fall. Det saknar då, säger HFD, betydelse om utomstående äger andelar i det företag där A faktiskt är verksam (verksamhetsbolaget). Påverkar inte HFD anser därför att förhållandet i X AB inte ska påverka prövningen av utomståenderegeln är tillämplig på A:s aktier i Y AB. Från när är aktierna inte kvalificerade Vad gäller den andra frågeställningen, från när aktierna inte längre utgör ett kvalificerat innehav för A, gör HFD samma bedömning som Skatterättsnämnden (SRN). Enligt SRN ska bedömningen av om utomstående äger andelar ske utifrån förhållandet under beskattningsåret och de fem föregående åren och av praxis framgår att en restriktiv tolkning ska göras. I det nu aktuella fallet har inte visats några skäl som innebär att något undantag kan göras, varför A:s innehav av andelar i Y AB inte längre utgör ett kvalificerat innehav med tillämpning av utomståenderegeln slår igenom först när femårsperioden löpt ut, d.v.s. den 1 januari 2019.
SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 2 2014-02-07 Sid 1 (3) Årsmomsen i praktiken SAMMANFATTNING Skatteverket har lämnat information om hur årsmomsen skall redovisas 2014. Informationen föranleds av att riksdagen beslutat om vissa ändringar när det gäller inlämningsdagarna. Skatteförfarandelagen Skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL) har gällt sedan 1 januari 2012 men varit förenad med en mängd övergångsregler och det är först nu som den kommer att träda i kraft fullt ut. En sådan följd blir att redovisning av helårsmoms skall göras i en momsdeklaration senast den 26:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång (den 27:e i december). Fysiska personer Riksdagen har nu beslutat om att vissa fysiska personer ska få lämna momsdeklarationen senast vid någon av de ordinarie förfallodagar som närmast följer efter det datum då inkomstdeklarationen ska lämnas. Ordinarie förfallodagar är 12:e eller 26:e (17:e i januari och augusti respektive 27:e i december). Fysiska personer som ska lämna inkomstdeklarationen den 2 maj ska då redovisa momsen för beskattningsåret senast den 12 maj. Juridiska personer utom handelsbolag Juridiska personer som ska lämna inkomstdeklarationen för kalenderår den 1 juli ska redovisa momsen senast den 12 juli, eller om momsdeklarationen lämnas elektroniskt senast den 17 augusti. Beskattningsåret går ut Deklarationen lämnas in 31 december 12 juli 30 april 12 november 30 juni 27 december 31 augusti 12 mars Gäller inte företag med EU-handel Senareläggningen ska inte gälla företag som under beskattningsåret genomfört EU-leveranser, förvärv eller överföringar av varor inom EU. Samma gäller försäljningar eller förvärv av tjänster till och från andra EU-länder. Sådana företag ska därför redovisa momsen den 26:e i andra månaden efter beskattningsårets utgång (27:e i december).
MOMS Nr 2 2014-02-07 Sid 2 (3) Vad är EU-handel? Den som har bedrivit EU-handel är någon som under beskattningsåret har omsatt, förvärvat eller överfört varor som transporterats mellan EU-länder eller omsatt eller förvärvat tjänster som köparen är skattskyldig för i Sverige eller ett annat EU-land. Det räcker med ett enda inköp eller försäljning för att du ska anses bedriva EU-handel. Exempelvis om du har sålt en vara eller en tjänst till Finland ska du ange det i din deklaration och mottagaren av varan eller tjänsten deklarerar sedan skatten i sin deklaration i Finland. Om du bedrivit EU-handel ska du fylla i någon av följande rutor i momsdeklarationen: Ruta 20: Ruta 21: Ruta 35: Ruta 37: Ruta 38: Ruta 39: Inköp av varor från ett annat EU-land Inköp av tjänster från annat EU-land enligt huvudregeln Försäljning av varor till ett annat EU-land Mellanmans inköp av varor vid trepartshandel Mellanmans försäljning av varor vid trepartshandel Försäljning av tjänster till näringsidkare i annat EU-land enligt huvudregeln Om du under ditt beskattningsår sålt varor eller tjänster till andra EUländer ska du i vissa fall lämna en periodisk sammanställning varje månad eller kalenderkvartal. Du lämnar in den antingen elektroniskt via Skatteverkets e-tjänst eller på papper. Momsdeklaration Om du lämnat en periodisk sammanställning eller förvärvat varor eller tjänster från andra EU-länder, får du automatiskt en momsdeklaration som ska lämnas senast den 26 i andra månaden efter beskattningsåret. Undantaget är om du börjat handla med andra EU-länder först i september 2013. Då kan det hända att myndigheten inte känner till det än och därför inte skickar någon momsdeklaration i tid. Du måste då själv meddela Skatteverket att du behöver en deklaration. Om du inte får en momsdeklaration före den 26 i andra månaden efter beskattningsåret betyder det således inte att du kan lämna redovisning senare, du måste själv hålla ordning på reglerna för att undvika förseningsavgiften.
SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 2 2014-02-07 Sid 3 (3) Anstånd med deklaration och betalning Den som har redovisningsperioden beskattningsår och ska lämna inkomstdeklaration kan i vissa fall beviljas deklarationsanstånd. Om deklarationsanstånd medges får Skatteverket också bevilja motsvarande anstånd med betalningen. Enskilda näringsidkare och dödsbon För enskilda näringsidkare och dödsbon som lämnar inkomstdeklaration, och som har deklarationshjälp, finns möjlighet att få så kallat byråanstånd med att deklarera momsen. Byråanstånd kan medges till den 26 juni. Uppfyller man villkoren för att få anstånd med att deklarera kommer Skatteverket samtidigt att ge anstånd med betalningen. Vid byråanstånd påförs alltid låg kostnadsränta på belopp som betalas efter den ordinarie deklarationstidpunkten men senast den 26 juni. Att tänka på! Justeringen av inlämningsdag för årsmomsen enligt ovan, gäller för företag som påbörjar sitt beskattningsår 1 januari 2013 eller senare. Dessa företag kan således, om de inte är involverade i någon som helst EU-handel, skjuta på sin inlämning i förhållande till vad som sägs i Skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL). Av det följer att om ett företag har ett förlängt räkenskapsår, som påbörjats före 1 januari 2013, så gäller inte den nämnda ändringen och alla dessa företag, oavsett om de har EU-handel eller ej, måste därför lämna in sin redovisning av årsmoms senast det 26 i andra månaden efter beskattningsåret. Så måste bli fallet med stöd av att övergångsregeln till lagen är utformad enligt nedan. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014. Lagen skall när det gäller mervärdesskattedeklarationer tillämpas första gången på redovisningsperioder som börjar den 1 januari 2013.
SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 3 2014-02-07 Sid 1 (3) SKV om ekonomisk verksamhet SAMMANFATTNING KÄLLA Skatteverket har lämnat två ställningstagande som berör definitionen av det nya begreppet ekonomisk verksamhet. Det handlar om fastigheter och idrottsutövare. Se under respektive avsnitt Ställningstagande om fastigheter, dnr 131 740351 13/111 Den 1 juli 2013 infördes begreppen beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet i mervärdesskattelagen (1994:200) (ML). Samtidigt togs de bestämmelser bort som särskilt reglerar yrkemässighet för verksamheter med anknytning till privatbostadsfastighet. I detta ställningstagande ger Skatteverket (SKV) sin syn på hur de nya begreppen ska tolkas när det gäller transaktioner som har anknytning till fastighetsinnehav. Ställningstagandet behandlar inte rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet. Beskattningsbar person och ekonomisk person Med beskattningsbar person avses den som, oavsett på vilken plats, självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet, oberoende av dess syfte eller resultat. Anställda och andra personer anses inte bedriva verksamhet självständigt i den mån de är bundna till en arbetsgivare av ett anställningsavtal eller av ett annat rättsligt förhållande som skapar ett anställningsförhållande. Med ekonomisk verksamhet avses varje verksamhet som bedrivs av en producent, en handlare eller en tjänsteleverantör, inbegripet gruvdrift och jordbruksverksamhet samt verksamheter inom fria och därmed likställda yrken. Utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar i syfte att fortlöpande vinna intäkter därav ska särskilt betraktas som ekonomisk verksamhet (4 kap. 1 ML). Utnyttjande av fast egendom Enbart innehav av en fastighet är inte en ekonomisk verksamhet. För det krävs att fastigheten används för att regelbundet vinna intäkter av den. Med att vinna intäkter förstås försäljning av varor eller tjänster.
MOMS Nr 3 2014-02-07 Sid 2 (3) En fastighet kan också användas för att indirekt generera intäkter i en ekonomisk verksamhet, exempelvis när en reklambyrå hyr en kontorslokal för sin verksamhet. Vissa fastigheter kan i princip inte användas i annan verksamhet än en ekonomisk verksamhet. Exempel på sådana fastigheter är byggnader med hyreslägenheter och affärslokaler eller skogsmark och grustag. Andra fastigheter är i princip avsedda bara för privat bruk. Det kan till exempel vara fråga om en fastighet som är inrättad som privatbostad åt ägaren eller ägarens närstående. Försäljning och upplåtelse av fastighet Om en transaktion bara innebär att ägaren till en fastighet utnyttjar sin äganderätt är det inte en ekonomisk verksamhet, till exempel genom att sälja en fastighet som inte används för att regelbundet vinna intäkter. Det innebär att beloppsmässigt stora transaktioner kan genomföras utan att det blir fråga om en ekonomisk verksamhet. Försäljning av en fastighet kan dock i vissa fall vara en ekonomisk verksamhet. Så är fallet om fastigheten är en tillgång i en ekonomisk verksamhet eller om försäljningen görs på samma sätt som av en producent eller återförsäljare. Ett exempel är att mark styckas av till mindre tomter och förbereds för bebyggelse för att kunna säljas. Uthyrning av fastighet och annan upplåtelse av rätt till fastighet som inte bara görs tillfälligt ska normalt anses vara en ekonomisk verksamhet. Försäljning av fastighet är undantagen från skatteplikt enligt ML. Också upplåtelse av fastighet är i de flesta fall undantagen från skatteplikt. Det innebär att mervärdesskatt inte ska betalas på sådana omsättningar även om de görs i en ekonomisk verksamhet. I vissa fall är upplåtelse av fastighet dock skattepliktig. Det gäller till exempel upplåtelse av jordbruksarrende, avverkningsrätt, rätt att ta jord eller sten och rätt till jakt fiske eller bete. Tillfälliga försäljningar från fastighet som används privat Tillfälliga försäljningar av varor från en fastighet som används som privatbostad är inte en ekonomisk verksamhet. Ett exempel på sådana transaktioner, som alltså faller utanför mervärdesskattens tillämpningsområde, är tillfällig försäljning av frukt eller grönsaker från en villaträdgård. Ett annat exempel är enstaka försäljning av träd som växer på en fastighet som används som privatbostad. Sådana försäljningar medför inte att fastigheten kan anses användas för att regelbundet vinna intäkter.
SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 3 2014-02-07 Sid 3 (3) Jordbruk, djurskötsel och skogsbruk Jordbruksverksamhet innebär användning av mark för att odla grödor som kan användas som livsmedel, djurfoder eller som råvaror för exempelvis framställning av bränsle eller textilier. Djurskötsel innebär uppfödning av husdjur för att producera livsmedel eller andra varor. Jordbruksverksamhet och djurskötsel anses som ekonomisk verksamhet när de innefattar regelbunden försäljning av varor eller tjänster. Skogsbruksverksamhet innebär utnyttjande av skog för produktion av exempelvis timmer, massaved och bränsle. Skogsbruk kännetecknas av att det går lång tid mellan de första investeringarna, till exempel i form av markberedning och plantering, och själva försäljningen av skogsprodukter. Skogsbruk är därför en ekonomisk verksamhet även om själva avverkningen och försäljningen av skogen görs under begränsad tid och med mycket långa mellanrum. Det innebär att den som innehar skogsmark och som säljer skog eller upplåter avverkningsrätt är en beskattningsbar person. Också den som innehar skogsmark och som vidtar åtgärder för förvaltningen och skötseln av skogen för att senare kunna avverka och sälja skogsprodukter eller upplåta avverkningsrätt är en beskattningsbar person. Ställningstagande om idrottsutövare, dnr 131 740375 13/111 En idrottsutövare som bedriver sin tävlingsverksamhet som en ekonomisk verksamhet är en beskattningsbar person. Det spelar inte någon roll i vilken företagsform verksamheten bedrivs. De tjänster som omsätts i en sådan verksamhet är normalt skattepliktiga och verksamheten medför skattskyldighet till mervärdesskatt. Om tjänsterna tillhandahålls en annan beskattningsbar person är de normalt omsatta inom landet om köparen har sitt säte eller ett fast etableringsställe här i landet. De ersättningar som företaget får för idrottsutövarens tävlingsverksamhet eller för olika reklamtjänster ska beskattas enligt skattesatsen 25 procent. Avdragsrätt finns för ingående skatt på företagets inköp till den del som inköpen kan hänföras till verksamhet som medför skattskyldighet.
SKATTEHUSET INFORMATION 9 SKATTETIPS Nr 1 2014-02-07 Sid 1 (2) Fyllnadsinbetala eller ej? SAMMANFATTNING För att undvika kvarskatteränta måste fyllnadsinbetalning ske senast 12 februari 2014. När är det lönsamt att inte göra en fyllnadsinbetalning och istället välja att betala kvarskatteräntan? Frågeställning En frågeställning som uppkommer varje år är om man ska fyllnadsinbetala skatt eller avvakta och istället få en kvarskatt. Frågeställningen går ju att bryta ned i ekonomi, d.v.s. lönar det sig att fyllnadsinbetala rent ekonomiskt eller är kvarskatteräntan tillräckligt låg för att det blir ett ekonomiskt mer intressant alternativ. Ränta Om det uppkommer underskott på skattekontot när den preliminära och slutliga skatten stäms av påförs skattekontot en kostnadsränta. Räntan beräknas dag för dag och beräknas från och med den 13 februari respektive 6 maj till dess skatten förfaller till betalning. Räntan utgörs av basräntan. Från och med 2013 finns endast en räntesats för kvarskatt, basräntan, vilken för närvarande uppgår till 1,25 procent. Observera att kostnadsräntan inte är avdragsgill. Underlag för beräkning Reglerna för uttag av ränta innebär att man påförs ränta på följande sätt. Kvarskatt 0 30 000 kr 6/5 Kvarskatt 30 000 kr Ingen ränta 12/2-5/5. Ränta påförs från Ränta påförs på belopp över 30 000 kr från 13/2 Ingen ränta på belopp upp till 30 000 kr för tiden 13/2 5/5 Ränta på belopp upp till 30 000 kr från 6/5 Om skatten inte betalas på förfallodagen tillkommer en särskild kostnadsränta. Den beräknas som basräntan med tillägg av 15 procent och beräknas också den dag för dag.
SKATTETIPS Nr 1 2014-02-07 Sid 2 (2) Fyllnadsinbetalning Gör man en fyllnadsinbetalning av hela den obetalda skatten så undviker man naturligtvis kostnadsräntan ovan. Frågan uppkommer när det är mer lönsamt att göra fyllnadsinbetalningen jämfört med att få betala kvarskatteräntan? Om kvarskatten uppgår till 40 000 kr och denna betalas på förfallodagen 12 mars 2015 blir kostnadsräntan följande. 13/2 2014 12/3 2015 = 134 kr (10 000 kr x 1,25% x (393/365)) 6/2 2014 12/3 2015 = 319 kr (30 000 kr x 1,25% x (311/365)) Total kostnadsränta för en kvarskatt på 40 000 kr blir således 453 kr. Om man kan finna en alternativ avkastning som motsvarar en räntesats före skatt om 1,7 procent, (d.v.s. 1,25% / 0,7) är det mer lönsamt att välja kvarskatten istället för att fyllnadsinbetala. Eller motsatsvis om den alternativa avkastningen inte uppgår till 1,78 procent före skatt är det mer ekonomiskt lönsamt att fyllnadsinbetala. Att tänka på! Om man missar datumet 12 februari så blir det inte en katastrof eftersom räntan belastar skattekontot dag för dag. Om man fyllnadsinbetalar den 17 februari istället för den 12 februari blir det såldes bara några få dagars ränta som belastar skattekontot.
SKATTEHUSET INFORMATION 10 ÖVRIGT Nr 2 2014-02-07 Sid 1 (2) Mikroproduktion av förnybar el SAMMANFATTNING I en lagrådsremiss föreslås att en skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs. Reglerna ska gälla såväl privatpersoner som juridiska personer och tillämpas från och med 1 juli 2014. KÄLLA Lagrådsremiss 30 januari 2014 Förnybar elproduktion I en lagrådsremiss som lämnades i slutet av januari föreslår regeringen att det införs en särskild skattereduktion för den som investerar i mikroproduktion av förnybar el. För vad? Skattereduktionen gäller den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält sin mikroproduktion till nätkoncessionshavaren. Vem omfattas? Skattereduktionen ges till privatpersoner som vid kalenderårets utgång fyllt 18 år, juridiska personer, dödsbon och svenska handelsbolag. Underlaget Underlaget för skattereduktionen består av de kilowattimmar förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kilowattimmar el som tagits ut i anslutningspunkten under året. Hur mycket? Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre. Tak för skattereduktionen Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga 30 000 kilowattimmar per person eller per anslutningspunkt. Har fler anmält att man utnyttjar samma anslutningspunkt ska underlaget för skattereduktionen fördelas lika mellan dem. Avräkningsordning Reglerna om denna skattereduktion ska tas in i 67 kap 2 IL. I avräkningsordningen för skattereduktioner kommer den nya att hamna efter det att man räknat av skattereduktion för
ÖVRIGT Nr 2 2014-02-07 Sid 2 (2) sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital, hushållsarbete och gåva Skattereduktionen är avräkningsbar mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt samt kommunalfastighetsavgift. Kontrolluppgiftsskyldighet Det införs också en skyldighet att lämna kontrolluppgift om skattereduktion för den föreslagna åtgärden. Kontrolluppgiften ska lämnas för fysiska och juridiska personer av den som är nätkoncessionshavare. I inkomstdeklarationen Begäran om skattereduktion ska göras i inkomstdeklarationen som lämnas efter utgången av det kalenderår som underlaget avser. Definitioner Med förnybar el avses elektrisk kraft som framställs från sol, vind, vågor, tidvatten eller jordvärme, från vattenbaserad energi som är alstrad i vattenkraftverk, från biomassa eller produkter som framställs från biomassa eller från bränsleceller. Med nätkoncessionshavare avses den som innehar nätkoncession. Med anslutningspunkt avses en och samma inmatnings- och uttagspunkt på elnätet där förnybar el matas in och el tas ut. Tillstånd från EU-kommissionen Då den föreslagna skattereduktionen utgör ett statligt stöd måste åtgärden få ett godkännande från EU-kommissionen innan den kan genomföras. Ikraftträdande Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2014.
SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER 2014-02-07 Sid 21 (22) 18. MOMS VALUTAKURSER Valutakurs När du gör en valutaomräkning för moms, får du använda en genomsnittlig kurs under månaden. Riksbanken och Tullverket lämnar uppgifterna och Skatteverket rekommenderar att du använder någon av de två. Riksbanken Riksbankens valutakurser är ett medelvärde av mittkurserna under den månad som har gått. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 118,39 EU 1 euro EUR 8,8338 IS Island 100 kronor, ISK 5,4978 JP Japan 100 yen, JPY 6,2378 CA Kanada 1 dollar, CAD 5,9224 NO Norge 100 kronor, NOK 102,573 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,115 CH Schweiz 100 franc, CHF 717,2333 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6816 US USA 1 dollar, USD 6,4838 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov -13 Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 119,05 120,10 EU 1 euro EUR 8,884 8,959 IS Island 100 kronor, ISK 5,2403 5,0539 JP Japan 100 yen, JPY 6,5858 6,3329 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,279 6,146 NO Norge 100 kronor, NOK 108,2286 106,5471 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,120 2,1438 CH Schweiz 100 franc, CHF 721,21 731,48 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,5995 10,714 US USA 1 dollar, USD 6,58 6,541
TABELLER 2014-02-07 Sid 22 (22) Tullverket Tullverkets valutakurser är växelkursen den näst sista onsdagen i varje månad, och gäller för den kommande månaden. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 120,97 118,55 EU 1 euro EUR 9,03 8,84 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 5,5400 JP Japan 100 yen, JPY 6,3763 6,2560 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1874 5,9558 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0746 1,0588 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1676 2,1248 CH Schweiz 100 franc, CHF 740,23 716,52 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6808 10,7523 US USA 1 dollar, USD 6,5842 6,5309 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 120,58 EU 1 euro EUR 8,998 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 JP Japan 100 yen, JPY 6,649 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,356 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0917 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1585 CH Schweiz 100 franc, CHF 730,14 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,7262 US USA 1 dollar, USD 6,6745 19. KONSUMENTPRISINDEX Månad Basår 1980 2014 2013 2012 Januari 312,00 311,85 Februari 313,39 313,94 Mars 314,65 314,80 April 314,03 315,49 Maj 314,54 315,23 Juni 313,99 314,45 Juli 313,55 313,23 Augusti 313,84 313,55 September 315,05 314,81 Oktober 314,40 314,59 November 314,20 313,82 December 315,04 314,61