Dnr 97:1646 Den gymnasiala vuxenutbildningen och Kunskapslyftet
Delrapport nr 4 Maj 1999 2 (39)
Förord Kunskapslyftet är en femårig satsning på vuxenutbildning med början 1 juli 1997. Satsningen har fyra viktiga perspektiv förnyelse av arbetsmarknadsoch utbildningspolitiken, rättvisare fördelning och ökad tillväxt. Målgrupp för satsningen är i första hand vuxna arbetslösa som helt eller delvis saknar 3-årig gymnasiekompetens, men även lågutbildade anställda kan komma i fråga. Övriga vuxna får delta i mån av plats. Skolverket har enligt regeringsbeslut nr 34, 1997-06-12, fått i uppdrag att följa upp och halvårsvis rapportera om Kunskapslyftet. I december 1997 lämnades en första delrapport, Kunskapslyftet hösten 1997. En verksamhetsuppföljning, som avsåg verksamheten den 15 oktober, på elevnivå. I maj lämnades delrapport 2 avseende andra halvåret 1997, Kunskapslyftet och den kommunala vuxenutbildningen som avsåg verksamheten på kursdeltagarnivå. I rapporten Första året med Kunskapslyftet, december, redovisades verksamheten i hela den gymnasiala vuxenutbildningen under våren. Föreliggande rapport avser hösten, med jämförande data från hösten 1997 och våren. Statistiska centralbyrån (SCB) har svarat för insamling och granskning av uppgifter från kommunerna. Samordning har även skett med Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och Centrala studiestödsnämnden (CSN). Utöver den verksamhet som bedrivs som kommunal vuxenutbildning och vid Statens skolor för vuxna, SSV, har Folkbildningsrådet att fördela till folkhögskolorna 10 000 platser inom Kunskapslyftet och Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning, KY-kommittén, 8 000 platser. För uppföljning av dessa verksamheter svarar Folkbildningsrådet respektive KY-kommittén. Rapporten har sammanställts av undervisningsråden Björn Berglund och Britt-Marie Jarnhammar, Skolverket. Stockholm i maj 1999 Staffan Lundh Chef för avdelningen för uppföljning och utvärdering Björn Berglund Undervisningsråd 3 (39)
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...4 2 Metoder och kvalitetsaspekter...7 3 Resultat...8 3.1 Verksamhetens omfattning - antal elever, heltidsplatser och kursdeltagare...8 3.2 Verksamheten i olika kommungrupper...11 3.2.1 Fördelning av verksamheten per kommungrupp...11 3.2.2 Könsfördelning...11 3.2.3 Åldersstruktur...12 3.2.4 Andel födda utomlands...13 3.2.5 Utbildningsbakgrund...13 3.3 Jämförelser mellan elever födda i olika länder...15 3.3.1 Könsfördelning...16 3.3.2 Åldersstruktur...16 3.3.3 Studiernas fördelning på kärnämnen, karaktärsämnen och orienteringskurser...17 3.4 Ämnesinriktning...18 3.4.1 Omfattning av olika ämnen...19 3.4.2 Andel lokala kurser...20 3.4.3 Könsfördelning...21 3.4.4 Åldersfördelning i olika ämnen...22 3.4.5 Andel födda utomlands...23 3.5 Elevernas studiefinansiering...24 3.5.1 Antal elever per studiefinansieringsform...24 3.5.2 Mäns och kvinnors studiefinansiering...25 3.5.3 Studiefinansiering i förhållande till utbildningsbakgrund...26 3.5.4 Studiefinansiering och studieomfattning per kommungrupp...28 3.6 Elevernas sysselsättning före kursstart...29 3.7 Kursavbrott och studieavbrott...32 3.8 Utbildningsanordnare...33 3.9 Statens skolor för vuxna, SSV...36 Bilaga 1 Definitioner kommungrupp...38 Bilaga 2 Definitioner och begrepp...39 4 (39)
1 Sammanfattning Genom regeringsbeslut, 1997-06-12, har Skolverket fått i uppdrag att följa och halvårsvis under fem år rapportera om utvecklingen av Kunskapslyftet. Rapporterna skall behandla satsningens omfattning uttryckt i verksamhetspoäng och antal elever, ekonomisk uppföljning, uppgifter om deltagarna, resultat på individnivå samt uppgifter om utbildningsanordnare. Denna rapport beskriver den verksamhet som har bedrivits under hösten. Omfattningen av verksamheten mäts i verksamhetspoäng. Rapporten redovisar verksamhetens fördelning på män och kvinnor, på elever med olika utbildningsbakgrund, på ämnen m.m. Rapporten har även ett avsnitt med jämförande data för elever med olika födelseländer. I rapporten redovisas verksamheten i den totala gymnasiala vuxenutbildningen dvs. verksamhet inom såväl Kunskapslyftet som den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbildningen. Begrepp som används i rapporten definieras i bilaga 2. Verksamhetens omfattning Den gymnasiala vuxenutbildningen fortsätter att öka i omfattning och har nu kommit upp i en omfattning som innebär att det totala åtagandet för 18-månadersperioden kan anses vara infriat. Verksamheten uttryckt i verksamhetspoäng, som är ett mått på mängden lärande, ökade mellan våren och hösten med 1,5 procent medan antalet kursdeltagare ökade med 3,3 procent och antalet elever med 19 procent. Att antalet elever ökade relativt sett mer beror bland annat på satsningen på sommarkurser, som innebar fler korta kurser. En annan anledning är att elever som avslutade vårens kurser i juli även rapporteras som elever under hösten. En ökad andel prövningar som resultat av gymnasieskolans nya betygsystem kan även vara orsak till den höga elevökningen, liksom utvecklingen av valideringsinsatser. De flesta kommungrupper har fortsatt att öka sin verksamhet, medan några har minskat jämfört med våren. Störst har ökningen varit i storstäder, 9 procent, medan landsbygdskommunerna har minskat med 4 procent. Av de elever som hösten deltog i gymnasial vuxenutbildning var 46 procent nyinskrivna, 31 procent hade även studerat hösten 1997 och våren, medan 23 procent utöver hösten även hade studerat antingen hösten 1997 eller våren. Andelen män har minskat med 1,5 procentenheter till 32 procent, störst har minskningen varit i glesbygdskommuner, 4 procent. 5 (39)
Andelen kursdeltagare över 30 år fortsätter att öka. 1997 var andelen 49 procent, våren var den 55 procent och hösten hade den ökat till 56 procent. Andelen verksamhet genomförd av kursdeltagare födda utomlands har ökat, från 18,1 procent våren till 18,5 procent hösten. Under tiden med Kunskapslyftet har andelen elever med högst 2-årig gymnasieutbildning ökat successivt. 1997 var andelen 63 procent, våren hade den ökat till 65 procent och hösten var den 70 procent. Jämförelse mellan elever födda i olika länder Inom gymnasial vuxenutbildning fanns hösten elever från 176 länder. Jämförande statistik redovisas för de länder som representeras av minst 500 elever. Flest var elever födda i Sverige, 81,5 procent, Finland, 2,1 procent, Iran, 1,7 procent, Bosnien Hercegovina, 1,5 procent och Jugoslavien, 1,1 procent av samtliga elever. Högst andel män återfinns bland kursdeltagare från Somalia, 78 procent, och Irak, 60 procent. Lägst är andelen bland kursdeltagare från Norge, Finland och Polen, cirka 21 procent. Även åldersstrukturen varierar mellan kursdeltagare födda i olika länder. Störst andel kursdeltagare över 30 år finns bland dem som är födda i Finland, 85 procent, och Danmark, 77 procent. Lägst andel kursdeltagare över 30 år finns bland elever födda i Indien, 27 procent, och Thailand, 45 procent. Ämnesinriktning Liksom hösten 1997 och våren är datakunskap, matematik och svenska/svenska som andraspråk de tre enskilt största ämnena. Datakunskap ökade ytterligare något jämfört med våren från 13,4 till 13,7 procent av all verksamhet. Matematik minskade från 11,0 till 10,2 procent och svenska/svenska som andraspråk från 10,7 till 9,2 procent. Ämnesgruppen övriga kurser, som framför allt innehåller yrkesinriktade ämnen, ökade från 13,7 procent hösten 1997, 15,2 procent våren till 18,8 procent hösten. De tre största omvårdnadsämnena, människokunskap, omvårdnadskunskap och samhällskunskap, visar också en tydlig ökning. Totalt omfattar de 12 procent av all verksamhet. Andelen lokala kurser fortsätter att öka. 1997 var andelen 6,4 procent, våren 8,6 procent och hösten hade den ökat till 10,6 procent. Liksom tidigare består en stor del av kurserna i datakunskap av lokala kurser, 41 procent. 6 (39)
Män läser i högre grad än kvinnor fysik och kemi, 55 respektive 52 procent av kursdeltagarna är män, och i lägre grad omvårdnadsämnena, där endast 8-9 procent av kursdeltagarna är män. Äldst kursdeltagare finns inom omvårdnadsämnena där ca 72 procent är över 30 år. Yngst är kursdeltagarna i fysik och kemi där 26 resp. 28 procent, är över 30 år. Kursdeltagare födda utomlands läser i hög grad orienteringskurser och svenska/svenska som andraspråk. Lägst andel deltagare födda utomlands finns inom ämnena historia och naturkunskap. Elevernas studiefinansiering Antalet elever med det särskilda utbildningsbidraget, UBS, ökade med 7 400 elever till 71 250. Trots ökningen minskade andelen som fick UBS från 33,3 procent våren till 30,3 procent hösten. Andelen med annan finansiering än statliga studiestöd ökade från 37,6 procent våren till 41,1 procent hösten. Kvinnor får i högre grad UBS än män. Elever födda i Sverige har i högre grad UBS än elever födda i utomlands. Av dem som beviljats UBS har 87 procent utbildning motsvarande högst tvåårig gymnasieutbildning. Elevernas sysselsättning före kursstart Genom att sambearbeta AMS och Skolverkets statistik över arbetssökande respektive studerande i kommunal vuxenutbildning och vid SSV hösten har framkommit att 52 av samtliga som påbörjade studier på gymnasial nivå eller 122 108 personer också var anmälda vid arbetsförmedlingen vid tiden för eller i nära anslutning till kurstart. Statistiken visar att flertalet av de som var aktuella som arbetssökande hos arbetsförmedlingen var anmälda som öppet arbetslösa, 24 procent hade arbete och 7 procent deltog i något av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Männen var i högre utsträckning öppet arbetslösa före utbildningen medan kvinnorna oftare hade haft deltidsarbete eller timanställning. 9 av männen fanns i arbetsmarknadspolitiska program medan endast 6 av kvinnorna hade deltagit i något sådant program. Andelen långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna personer som bedrev studier var större än deras andel av samtliga anmälda hos arbetsförmedlingen hösten. Kursavbrott och studieavbrott 7 (39)
Andelen kursavbrott efter tredje kursveckan har minskat från 9 till 8 procent sedan våren. Störst är kursavbrotten inom övriga språk, 18 procent, och tyska, 15 procent. Lägst är avbrotten inom omvårdnadsämnen, 2 procent. Studieavbrotten, dvs. andelen elever som avbröt samtliga påbörjade kurser hösten var 10 procent, 13 procent av eleverna avbröt någon eller några kurser medan 77 procent fullföljde samtliga kurser. Utbildningsanordnare Andelen av verksamheten hos annan utbildningsanordnare än kommun och landsting har ökat från 13,7 procent hösten 1997 till 19,0 procent våren och 21,6 procent hösten. Störst är andelen i storstäder, närmare 40 procent. Statens skolor för vuxna, SSV Totalt motsvarade SSV:s verksamhet inom gymnasial vuxenutbildning 1 200 heltidsstuderande. 61 procent av verksamheten genomfördes av kursdeltagare över 30 år. 2 Metoder och kvalitetsaspekter Rapporten bygger på uppgifter som lämnats av kommunerna, via SCB, till Skolverkets nationella uppgiftsinsamling för perioden den 1 juli till den 31 december samt som jämförelse även för perioden den 1 juli 1997 till den 31 december 1997 och 1 januari till den 30 juni. Kommunens uppgifter på elev- och kursdeltagarnivå har kompletterats med data från andra register. Från SCB:s befolkningsregister har hämtats uppgifter om elevernas födelseland och hemkommun. Från SCB:s utbildningsregister har uppgifter hämtats om elevernas utbildningsbakgrund. Från CSN har uppgifter erhållits för de elever som uppburit statligt studiestöd. Från AMS har uppgifter hämtats om elever som ingår i AMS händelsedatabas. Av förordningen om statligt stöd till särskilda satsningar på gymnasial vuxenutbildning för vuxna (1996:1502) framgår att den verksamhet som bekostas med det statliga stödet skall kunna redovisas skild från övrig gymnasial vuxenutbildning. Av uppdraget till Skolverket framgår att rapportering av Kunskapslyftet skall innehålla uppgift om grund för antagning, dvs. om undervisningen genomförs inom ramen för Kunskapslyftet eller i den så kallade basorganisationen. I SFS :276, som ersätter 1996:1502, finns inte samma krav på särredovisning. Skolverket har valt att i rapporten redovisa uppgifter för den totala gymnasiala vuxenutbildningen, dvs. utan att skilja på Kunskapslyftet och den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbildningen. En mer detaljerad förklaring till detta val redovisas i föregående rapport Första året med Kunskapslyftet, december, bilaga 2. 8 (39)
I rapporten redovisas verksamheten mätt i verksamhetspoäng, som är ett mått på mängden lärande. Därutöver redovisas uppgifter på kursdeltagarnivå och på elevnivå. Kursdeltagare är var och en som deltar i en kurs. En elev kan delta i en eller flera kurser. Endast kursdeltagande som pågick tre veckor efter kursstart har medräknats. Om kursen varit kortare än tre veckor tas den genomförda delen av utbildningen med. I avsnitt 3.5 om elevernas studiefinansiering ingår i statistiken även elever som avbrutit före tredje kursveckan. I rapporten redovisas också deltagare i utbildning inom Statens Skolor för vuxna, SSV, Dessa deltagare ingår i respektive hemkommuns statistik. I ett särskilt avsnitt, 3.10, beskrivs översiktligt verksamheten inom SSV för hösten. 3 Resultat Resultatet redovisas fördelade på verksamhetspoäng, kursdeltagare och elever. I rapporten används begreppet kursdeltagare för den som deltar i en kurs. En elev kan delta i flera kurser och förekommer således som kursdeltagare en gång för varje kurs den deltar i. Av de i uppdraget till Skolverket preciserade uppföljningsområdena redovisas två områden senare i år; Resultat på individnivå studeras i en separat studie av elever som startade sina studier under 1997 och. Denna studie planeras vara avslutad i december 1999. Den ekonomiska analysen redovisas i nästa halvårsrapport om Kunskapslyftet, i december 1999, med uppgifter om kommunernas kostnader för som samlas in under våren 1999. 3.1 Verksamhetens omfattning - antal elever, heltidsplatser och kursdeltagare Omfattningen av den gymnasiala vuxenutbildningen kan mätas på olika sätt. Eftersom regeringens beslut om statsbidrag till kommunerna är relaterat till verksamhetspoäng följs omfattningen upp i verksamhetspoäng. Verksamhetspoäng kan också sägas utgöra ett mått på mängden lärande. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen är kursernas gymnasiepoäng detsamma som verksamhetspoäng. För orienteringskurser och folkhögskolekurser beräknas 21 verksamhetspoäng per vecka och heltidsstuderande elev. Vid deltidsstudier reduceras antalet verksamhetspoäng i motsvarande mån. Av nedanstående tabell framgår omfattningen av verksamheten för hösten jämfört med hösten 1997 och våren. Omfattningen redovisas dels i antal verksamhetspoäng, dels i antal elever, heltidsplatser och kursdeltagare. Antalet heltidsplatser har beräknats genom att dividera verksamhetspoängen med 378, som är det antal verksamhetspoäng som motsvarar en helttidsprestation under ett halvår. 9 (39)
Verksamhetens omfattning hösten 1997, våren och hösten Totalt gymnasial vuxenutb. hösten 1997 Totalt gymnasial vuxenutb. våren Totalt gymnasial vuxenutb. hösten Förändr. i procent våren 98 till hösten -98 Genomförd volym Angivet i verksamhetspoäng 42 893 714 53 876 200 54 670 057 + 1,5 Antal elever 1 172 934 191 456 227 885 +19,0 Antal heltidsplatser 2 113 475 142 529 144 630 + 1,5 Antal kursdeltagare 776 248 928 631 958 865 + 3,3 Antal kurser per elev 4,5 4,9 4,2-13,0 Verksamheten hösten motsvarade 144 630 heltidsplatser. I genomsnitt över de tre halvåren var verksamheten motsvarande 133 500 heltidsplatser. Av dessa platser finansieras cirka 37 000 platser med kommunala medel, inom den s.k. basorganisationen. Inom ramen för Kunskapslyftet har kommunerna genomfört verksamhet motsvarande cirka 96 500 heltidsplatser, vilket i stort är lika med den ursprungligen planerade volymen för Kunskapslyftet när hänsyn tagits till kommunernas möjlighet att omfördela platser mellan allmänna ämnen, orienteringskurser och yrkesämnen. Antalet verksamhetspoäng ökade mellan våren och hösten med 1,5 procent medan antalet kursdeltagare ökade med 3,3 procent och antalet elever med 19 procent. Anledningen till att antalet elever ökade mer procentuellt än antalet poäng och kursdeltagare beror bland annat på satsningen på sommarkurser, som innebar fler korta kurser samt att elever som avslutade vårens kurser i juli även rapporterats som elev under hösten. En ökad andel prövningar som resultat av gymnasieskolans nya betygsystem kan även vara orsak till den stora elevökningen, liksom utvecklingen av valideringsinsatser. Totalt 265 200 personer påbörjade studier under hösten i kommunal vuxenutbildning. Många studerade samtidigt på två eller tre olika nivåer. Av tabellen nedan framgår antal och andel elever per utbildningsnivå hösten 1997 och hösten. Elevernas studier fördelade på utbildningsnivåer hösten 1997 och hösten 1997 Antal Procent Antal Procent Grundläggande vuxenutbildning 29 263 12,5 24 702 9,3 Gymnasial vuxenutbildning 175 666 75,2 209 745 79,1 Påbyggnadsutbildning 4 048 1,7 3 914 1,5 Grundläggande + gymnasial 19 804 8,5 22 900 8,6 Grundläggande + påbyggnad 27 0,0 16 0,0 Gymnasial + påbyggnad 4 640 2,0 3 873 1,5 Grundläggande + gymnasial + påbyggnad 222 0,1 50 0,0 1 I rapporten används begreppet elever, eftersom personer som studerar inom kommunal vuxenutbildning enligt styrdokument (skollag, läroplan och andra förordningar) benämns elever. 2 För gymnasial vuxenutbildning beräknas heltidsplatser utifrån verksamhetspoäng. 378 verksamhetspoäng på ett halvår motsvarar en heltidsplats. 10 (39)
TOTALT 233 670 100,0 265 200 100,0 Av de elever som hösten deltog i gymnasial vuxenutbildning var 46,3 procent nyinskrivna, 31 procent hade även studerat hösten 1997 och våren, medan 22,7 procent utöver hösten även hade läst antingen hösten 1997 eller våren. Av kvinnorna hade 34 procent studerat tre halvår mot 31 procent av männen. eleverna hösten som studerat även hösten 1997 och/eller våren, fördelat på män och kvinnor männen resp. kvinnorna hösten som var nyinskrivna alternativt studerat tidigare halvår Kvinnor Män Ht-97, Vt-98, Ht-98 Ht-97, Ht-98 Vt-98, Ht-98 Ht-98 0 20 40 60 80 100 Fördelat på åldersgrupper var andelen som läst alla tre halvåren drygt 35 procent för intervallen 25-29, 30-34 och 35-39. eleverna hösten som studerat även hösten 1997 och/eller våren, fördelat på åldersgrupper Andel elever hösten som var nyinskrivna alternativt hade studerat 2 resp. 3 terminer Totalt 50-45-49 40-44 35-39 30-34 Andel 1 termin Andel 2 terminer Andel 3 terminer 25-29 20-24 -19 0 20 40 60 80 100 11 (39)
3.2 Verksamheten i olika kommungrupper 3.2.1 Fördelningen av verksamheten per kommungrupp Av tabellen nedan framgår att verksamhetens omfattning hösten ligger på ungefär samma nivå som våren. I och med den höga verksamhetsvolymen under har de flesta kommunerna nått upp till sitt åtagande vad gäller såväl kommunalt som statligt finansierad gymnasial utbildning för 18 månadersperioden. De flesta kommungrupperna har ökat sin verksamhet medan några har minskat jämfört med våren. Störst har ökningen varit i storstäder (9 procent) och störst har minskningen varit i landsbygdskommuner (4 procent). Verksamhet per kommungrupp 1997 Våren Förändring,, Kommungrupp våren till hösten Verksamhetspoäng Verksamhetspoäng Verksamhetpoäng Storstäder 7 135 372 8 758 375 9 536 835 +8,9 Förortskommuner 5 710 451 6 669 345 6 876 759 +3,1 Större städer 11 429 746 14 188 369 14 509 990 +2,3 Mellanstora städer 6 525 832 8 399 728 8 153 085-2,9 Industrikommuner 3 710 102 4 798 975 4 643 049-3,3 Landsbygdskommuner 2 290 746 2 915 513 2 794 306-4,2 Glesbygdskommuner 1 479 435 2 005 101 2 118 859 +5,7 Större övriga kommuner 2 799 154 3 685 626 3 691 389 +0,2 Mindre övriga kommuner 1 747 751 2 295 409 2 345 785 +2,2 TOTALT 42 893 714 53 876 200 54 670 057 +1,5 Definition av kommungruppsbegreppet framgår av bilaga 1. 3.2.2 Könsfördelning Insatser görs i kommunerna för att nå svårrekryterade grupper och få dem att börja studera. Andelen kvinnor i kommunal vuxenutbildningen har under lång tid varit dubbelt så stor som andelen män. Många kommuner genomför därför riktade insatser för att nå fler män. Trots dessa insatser minskade andelen män mellan våren och hösten med 1,5 procentenheter till 32 procent. Störst är minskningen i glesbygdskommuner, där andelen män minskade med nära 4 procentenheter. Störst andel män finns i storstäderna, 39 procent, och lägst i mindre övriga kommuner, 25 procent. 12 (39)
verksamheten hösten som genomfördes av män. Kommungrupp verksamhetspoängen, Diff. jmf med våren, -enheter eleverna, kursdeltagarna, Storstäder 39,4-1,4 38,0 39,3 Förortskommuner 30,7-1,5 30,6 30,5 Större städer 34,4-1,4 34,9 34,6 Mellanstora städer 29,8-1,5 30,9 30,2 Industrikommuner 26,3-1,6 28,7 27,0 Landsbygdskommuner 25,9-2,5 27,8 27,0 Glesbygdskommuner 27,1-3,9 29,1 28,0 Större övriga kommuner 27,5-2,0 29,2 27,6 Mindre övriga kommuner 25,3-2,4 28,1 25,2 TOTALT 31,9-1,5 32,6 32,0 3.2.3 Åldersstruktur Andelen kursdeltagare över 30 år fortsätter att öka. 1997 var andelen 49 procent, våren var den 55 procent och hösten hade den ökat till 56 procent. verksamheten som hösten genomförs av elever som är över 30 år samt andelen av befolkningen som är över 30 år Kommungrupp verksamhetspoängen, kursdeltagarna, eleverna, befolkningen 20-64 år, Storstäder 51 50 51 73,6 Förortskommuner 57 57 57 80,3 Större städer 53 54 52 75,5 Mellanstora städer 57 57 57 80,2 Industrikommuner 58 59 60 81,0 Landsbygdskommuner 62 61 63 81,9 Glesbygdskommuner 66 66 65 82,4 Större övriga kommuner 60 60 60 81,2 Mindre övriga kommuner 62 62 63 82,3 TOTALT 56 56 56 78,2 I förhållande till befolkningens åldersstruktur har glesbygdskommuner, landsbygdskommuner och mindre övriga kommuner nått flest elever över 30 år. Andelen elever över 30 år är lägst i storstäderna. 13 (39)
14 (39)
3.2.4 Andel födda utomlands Verksamhet som kan hänföras till studier som genomförs av elever födda utomlands, har ökat något, från 18,1 procent våren till 18,5 procent hösten. Av tabellen nedan framgår även andelen elever födda utomlands per kommungrupp. verksamheten hösten som genomfördes av elever födda utomlands. verksamhetspoängen, eleverna, Kommungrupp Storstäder 32 33 Förortskommuner 24 24 Större städer 18 19 Mellanstora städer 13 13 Industrikommuner 14 14 Landsbygdskommuner 8 9 Glesbygdskommuner 6 7 Större övriga kommuner 11 11 Mindre övriga kommuner 10 10 TOTALT 18,5 18,8 3.2.5 Utbildningsbakgrund Kunskapslyftet vänder sig i första hand till dem som saknar 3-årig gymnasieutbildning. Under de tre halvår som nu genomförts har andelen elever med högst 2-årig gymnasieutbildning ökat successivt. 1997 var andelen 63 procent, våren hade den ökat till 65 procent och hösten var den 70 procent. Dvs. ju längre Kunskapslyftet med aktiv rekrytering pågått desto fler deltagare med kortare utbildning har påbörjat vuxenutbildning. I tabellen nedan redovisas som jämförelse utbildningsnivån för hela befolkningen (20-55 år). Variationer i utbildningsnivån är stora mellan kommungrupperna. Genom att jämföra andelen elever med högst 2-årig gymnasieutbildning i respektive kommungrupp med kommungruppens utbildningsnivå för hela befolkningen erhålls ett mått på hur väl varje kommungrupp lyckats nå den prioriterade målgruppen. Högst andel har storstäder och förortskommuner, medan industrikommuner, landsbygdskommuner och glesbygdskommuner inte har nått lika hög andel av de lågutbildade. 15 (39)
verksamheten som genomförs av elever hösten med högst 2-årig gymnasieutbildning. 3 Kommungrupp verksamhetspoängen, kursdeltagarna, eleverna, befolkningen 20-55 år, Storstäder 61 60 57 43 Förortskommuner 69 69 63 50 Större städer 68 68 62 52 Mellanstora städer 72 72 67 63 Industrikommuner 75 74 70 68 Landsbygdskommuner 76 76 72 69 Glesbygdskommuner 77 77 72 70 Större övriga kommuner 75 75 71 66 Mindre övriga kommuner 77 77 72 65 TOTALT 70 70 64 56 Nedanstående två tabeller beskriver hur verksamheten fördelats på elever med olika utbildningsbakgrund samt att en allt högre andel av eleverna har lägre utbildning än 3-årig gymnasieutbildning. Utbildningsbakgrund för elever hösten samt i befolkningen, mellan 20 och 55 år. Utbildningsbakgrund verksamhetspoängen, eleverna, befolkningen, Okänd utbildning 1,5 1,5 1,4 Förgymn. < 9 år 1,8 2,0 11,1 Förgymnasial utb. 9-10 år 21,9 20,2 12,3 Gymn. utb. högst 2 år 44,9 40,7 32,3 Gymn. utb.> 2 år 21,2 22,8 16,3 Eftergymn. utb < 3 år 6,3 8,9 14,9 Eftergymn. utb >= 3 år 2,4 3,8 11,7 TOTALT 100,0 100,0 100,0 Kursdeltagarnas utbildningsbakgrund. Jämförelse hösten 1997, våren och hösten kursdeltagarna, Utbildningsbakgrund 1997 Våren Okänd utbildning 0,8 0,9 1,3 Förgymn. < 9år 1,5 1,6 1,7 Förgymnasial utb 9-10 år 18,1 17,9 21,7 Gymn. utb högst 2 42,9 45,2 45,4 Gymn. utb > 2år 26,6 24,9 21,2 Eftergymn. utb < 3 år 7,3 7,1 6,3 Eftergymn. utb >=3år 2,8 2,6 2,4 TOTALT 100,0 100,0 100,0 3 De elever för vilka uppgift saknas om utbildningsbakgrund har bedömts ha högst 2 årig gymnasieutbildning. 16 (39)
3.3 Jämförelse mellan elever födda i olika länder För att ge en tydligare bild av vilka som studerar i den gymnasiala vuxenutbildningen innehåller vårens rapport jämförande statistik för elever från olika födelseländer. Totalt fanns elever från 176 länder representerade under hösten. I fyra tabeller redovisas statistik om elever från länder som representeras av minst 500 elever. Verksamheten, hösten, fördelad efter elevernas födelseländer Födelseland Elever Kursdeltagare Verksamhetspoäng deltagit Antal Antal Antal 1 termin eleverna,, hösten som 3 terminer Sverige 185 785 81,5 789 533 82,3 44 533 240 81,5 48,5 29,0 Finland 4 709 2,1 20 266 2,1 1 192 241 2,2 43,2 33,5 Iran 3 916 1,7 15 591 1,6 927 056 1,7 33,3 43,0 Bosnien Hercegovina 3 527 1,5 13 428 1,4 804 991 1,5 31,3 49,1 Jugoslavien 2 524 1,1 9 543 1,0 574 557 1,1 38,1 39,6 Polen 2 110 0,9 8 483 0,9 503 601 0,9 34,1 42,7 Irak 2 080 0,9 7 047 0,7 444 080 0,8 36,2 41,1 Chile 2 068 0,9 8 857 0,9 532 803 1,0 37,1 39,3 Somalia 1 220 0,5 4 350 0,5 284 426 0,5 31,4 43,3 Etiopien 1 204 0,5 4 882 0,5 316 435 0,6 36,0 37,9 Turkiet 1 131 0,5 4 147 0,4 267 229 0,5 40,1 37,4 Libanon 1 008 0,4 3 695 0,4 227 208 0,4 42,7 33,2 Norge 892 0,4 4 118 0,4 235 744 0,4 46,1 31,8 Danmark 864 0,4 3 814 0,4 223 474 0,4 43,4 34,7 Tyskland 597 0,3 2 308 0,2 135 596 0,2 47,3 28,4 Rumänien 589 0,3 2 526 0,3 147 182 0,3 36,8 40,2 Indien 552 0,2 2 177 0,2 126 904 0,2 50,2 29,5 Syrien 538 0,2 1 771 0,2 112 344 0,2 43,6 37,1 Thailand 519 0,2 2 130 0,2 126 337 0,2 33,1 45,6 Peru 501 0,2 1 996 0,2 116 966 0,2 26,3 50,8 Övriga länder 11 551 5,0 48 203 5,0 2 837 643 5,2 35,9 39,9 TOTALT 227 885 100 958 865 100 54 670 057 100 46,3 31,0 Av ovanstående tabell framgår dels verksamhetens fördelningen efter olika födelseländer, dels hur stor andel av eleverna hösten som även studerat tidigare terminer sedan Kunskapslyftet inleddes, hösten 1997. Högst andel som studerat samtliga tre terminer utgör eleverna från Peru, 51 procent, och lägst andel har elever från Tyskland, 28 procent, och Sverige 29 procent. Siffrorna bör tolkas med försiktighet eftersom vi inte känner till hur stor andel av Sveriges befolkning som är födda i dessa länder samt vilken utbildningsnivå 17 (39)
de har och i vilken grad de därmed ingår i målgruppen, men det kan ge en indikation om såväl behovet för utbildning som om arbetsmarknadsläget. 3.3.1 Könsfördelning verksamheten som genomförs av män redovisas i nedanstående tabell. Variationerna här är mycket stora med lägst andel män från Norge, 20 procent, och Finland, 21 procent, och högst andel män från Somalia, 78 procent, och Irak 60 procent. Variationerna är beroende av många faktorer där arbetslöshet och olika kulturers syn på utbildning är några. Ytterligare en faktor kan vara olika inflyttningsmönster för män och kvinnor från olika länder. Orsaken till att en hög andel män från ett visst födelseland deltar i utbildningen kan vara att andelen män bland dem som flyttat till Sverige är hög. Vad gäller den låga andelen män från de nordiska länderna kan troligtvis även rörligheten mellan länderna vara en orsak. Andelen män bland eleverna hösten, fördelade efter födelseland Födelseland verksamhetspoängen, eleverna, kursdeltagarna, Sverige 30,3 31,1 30,5 Finland 20,7 22,3 21,4 Iran 44,0 43,7 44,7 Bosnien Hercegovina 40,5 41,3 41,0 Jugoslavien 44,9 45,1 44,6 Polen 21,9 20,7 21,6 Irak 58,6 57,7 59,8 Chile 42,3 42,6 43,9 Somalia 75,6 73,7 78,0 Etiopien 53,5 54,0 54,5 Turkiet 39,6 39,8 39,1 Libanon 52,6 49,4 54,3 Norge 19,8 22,8 20,3 Danmark 31,7 31,4 31,4 Tyskland 37,3 36,2 37,5 Rumänien 30,1 31,7 28,5 Indien 27,7 25,4 27,1 Syrien 43,0 39,8 41,1 Thailand 25,6 22,0 24,9 Peru 45,4 45,5 46,0 Övriga länder 39,1 38,1 38,0 TOTALT 31,9 32,6 32,0 3.3.2 Åldersstruktur 18 (39)
En jämförelse av åldersfördelningen bland elever med olika födelseländer visar stora skillnader. En tänkbar förklaring kan vara skillnaden på åldersstrukturen inom respektive invandrargrupp. Åldersstruktur för kursdeltagare hösten, fördelat efter födelseland Födelseland kursdeltagarna inom resp. åldersintervall, Andel över 30 år, -19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50- Sverige 3 21 21 19 14 10 6 5 55 Finland 0 5 10 20 24 18 13 9 85 Iran 2 18 13 21 24 14 6 2 67 Bosnien Hercegovina 2 26 19 17 17 11 5 2 53 Jugoslavien 1 19 15 23 21 12 6 3 65 Polen 2 14 17 17 14 17 12 6 67 Irak 2 18 20 21 19 13 5 2 60 Chile 3 27 20 17 14 10 5 4 51 Somalia 1 34 17 25 13 7 3 1 48 Etiopien 0 17 22 30 17 9 4 0 61 Turkiet 2 22 23 20 19 9 4 2 53 Libanon 5 23 23 23 17 7 2 1 49 Norge 2 10 19 19 20 14 8 8 69 Danmark 1 6 17 22 18 15 11 11 77 Tyskland 2 11 15 16 16 12 12 15 72 Rumänien 3 21 14 18 13 14 10 6 62 Indien 7 42 24 10 7 5 3 2 27 Syrien 3 25 21 19 16 10 3 1 50 Thailand 1 36 18 18 14 7 5 1 45 Peru 2 20 23 16 19 13 6 2 56 Övriga länder 2 17 19 21 18 12 7 5 62 TOTALT 3 21 20 19 15 11 7 5 56 Av tabellen framgår att störst andel kursdeltagare över 30 år finns bland elever födda i Finland, 85 procent, och Danmark, 77 procent. Lägst andel kursdeltagare över 30 år finns bland elever födda i Indien, 27 procent, och Thailand, 45 procent. 3.3.3 Verksamhetens fördelning på kärnämnen, karaktärsämnen och orienteringskurser 19 (39)
I nedanstående tabell redovisas hur stor andel av verksamheten för elever med olika födelseland som avser kärnämnen, karaktärsämnen respektive orienteringskurser. I tabellen har särskilt redovisats hur stor andel av verksamheten som avser svenska och svenska som andraspråk. Totalt utgörs 35 procent av verksamheten av kärnämnen, 62 procent av karaktärsämnen och 4 procent av orienteringskurser. Svenska och svenska som andraspråk utgör 9 procent av totala verksamheten och ingår i de 35 procenten som är kärnämnen. Verksamhetens fördelning på kärnämnen, karaktärsämnen och orienteringskurser, fördelat efter elevernas födelseländer. Födelseland poängen som avser kärnämnen, Totalt, inkl. svenska/ sv. s andraspråk Svenska /sv. som andraspråk poängen som avser karaktärsämnen, poängen som avser orienteringskurser, Sverige 35 9 62 3 Finland 27 8 68 5 Iran 38 12 56 6 Bosnien Hercegovina 36 13 53 10 Jugoslavien 33 12 55 12 Polen 31 10 63 6 Irak 34 14 51 14 Chile 32 10 62 6 Somalia 31 9 49 20 Etiopien 25 8 63 12 Turkiet 33 12 52 15 Libanon 33 11 53 14 Norge 29 8 68 2 Danmark 31 9 63 5 Tyskland 30 10 64 6 Rumänien 35 12 60 5 Indien 37 9 59 4 Syrien 40 17 45 15 Thailand 30 10 60 10 Peru 35 13 61 4 Övriga länder 33 13 60 7 TOTALT 34,4 9 61,7 3,9 20 (39)
Stora skillnader finns i andel orienteringskurser mellan elever från olika födelseländer. Störst andel orienteringskurser har elever födda i Somalia, 20 procent och Turkiet och Syrien 15 procent. Lägst är andelen för elever födda i Norge och Sverige, 2,4 resp. 3,0 procent. Elever från födelseländer med hög andel orienteringskurser har i regel även högre andel kärnämnen än övriga elever och de med låg andel i orienteringskurser läser en högre andel karaktärsämnen än elever från övriga länder. 3.4 Ämnesinriktning Vid studier av den gymnasiala vuxenutbildningens ämnesindelning har kursernas kurskoder använts för grupperingen. I nedanstående tabeller förtecknas, i bokstavsordning, de ämnen som varit mest frekventa. Under Övriga kurser återfinns ett flertal kurser av mer yrkesinriktad karaktär. 21 (39)
3.4.1 Omfattning av olika ämnen Av tabellen nedan framgår hur verksamheten fördelats på olika ämnen. Verksamheten fördelad på ämnen Ämnen kursdeltagarna, verksamhetspoängen, 1997 Våren 1997 Våren Administration 2,5 2,6 2,4 4,4 4,5 4,4 Datakunskap 11,1 13,4 13,7 14,7 17,1 16,4 Engelska 8,4 7,6 7,1 8,8 8,2 7,4 Företagsekonomi 5,0 4,7 4,6 5,8 5,3 5,6 Fysik 2,7 2,4 2,0 2,0 1,6 1,5 Historia 2,5 2,6 2,5 2,0 2,1 2,0 Kemi 2,2 1,7 1,6 1,6 1,9 1,2 Matematik 12,2 11,0 10,2 12,1 11,7 10,2 Människokunskap 2,0 2,2 2,6 2,4 2,7 3,2 Naturkunskap 2,2 2,3 1,9 3,3 3,0 2,7 Omvårdnadskunskap 4,0 3,9 4,9 1,9 1,8 2,3 Psykologi 1,2 1,2 1,3 1,8 1,9 1,9 Religionskunskap 0,9 0,9 0,8 1,8 1,9 1,5 Samhällskunskap 6,1 6,0 5,0 5,2 5,0 4,2 Social omsorgskunskap 3,3 3,6 4,2 2,0 2,2 2,6 Svenska/sv. s. andraspråk 11,3 10,7 9,2 10,0 8,7 7,9 Tyska 1,6 1,3 1,1 1,5 1,2 1,0 Övriga språk 1,9 1,6 1,0 1,7 1,4 0,9 Orienteringskurser 4,1 4,1 4,0 1,9 1,8 2,2 Folkhögskolekurser 1,0 0,7 1,1 0,2 0,1 0,2 Övriga kurser 13,7 15,2 18,8 14,8 16,1 20,6 TOTALT 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Endast smärre skillnader kan noteras för hösten. Datakunskap och matematik är fortfarande de största ämnena tillsammans med svenska/svenska som andraspråk. En minskning kan dock märkas för både matematik och svenska/svenska som andraspråk. Mest ökar övriga kurser, som innehåller ett flertal kurser av mer yrkesinriktad karaktär. Samtliga omvårdnadsämnen visar också en tydlig ökning. Totalt omfattar omvårdnadskunskap, människokunskap och social omsorgskunskap 11,7 procent av verksamheten. Intresset för mer yrkesinriktad utbildning verkar att öka, vilket är en önskvärd utveckling. 22 (39)
3.4.2 Andel lokala kurser Andelen lokala kurser har fortsatt att öka. Störst andel lokala kurser återfinns inom datakunskap. Det bör här uppmärksammas att andelen lokala datakurser har fortsatt att öka trots den förändring som genomfördes inför hösten, då de nationella kurserna hade moderniserats och uppdaterats för att bättre svara mot de behov som finns. verksamheten anordnad som lokala kurser Ämnen verksamhetspoängen, kursdeltagarna, 1997 Våren 1997 Våren Administration 8,1 10,3 13,6 6,2 8,1 11,3 Datakunskap 27,0 31,7 41,2 21,7 25,5 33,0 Engelska 1,7 1,6 2,6 2,4 2,5 3,9 Företagsekonomi 9,2 10,9 8,5 6,0 7,4 6,3 Fysik 0,5 0,7 0,4 1,4 1,3 1,1 Historia 1,4 1,7 1,5 1,9 2,5 2,1 Kemi 0,1 0,3 0,2 0,4 0,5 0,7 Matematik 0,4 0,7 0,8 0,8 1,3 1,5 Människokunskap 1,6 1,8 5,0 1,4 2,7 4,9 Naturkunskap 0,0 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0 Omvårdnadskunskap 3,2 5,0 7,8 5,8 6,3 6,6 Psykologi 4,9 7,2 8,4 5,4 6,9 6,9 Religionskunskap 0,5 1,7 0,3 0,4 1,3 0,2 Samhällskunskap 4,0 3,6 2,1 5,5 5,1 3,1 Social omsorgskunskap 4,4 4,6 5,4 5,6 5,4 4,8 Svenska/sv. s. andraspråk 4,2 6,0 6,4 5,5 7,3 8,8 Tyska 0,4 0,9 0,5 0,7 1,3 1,0 Övriga språk 0,8 0,8 1,0 1,0 1,3 0,6 Orienteringskurser * * * * * * Folkhögskolekurser * * * * * * Övriga ämnen 5,4 9,8 9,5 6,9 7,8 8,7 TOTALT 6,4 8,6 10,6 6,5 8,3 10,3 * Orienteringskurser och folkhögskolekurser existerar inte som nationella kurser, varför de inte medräknats vid beräkningen av andelstalen. 23 (39)
3.4.3 Könsfördelning Män och kvinnor läser ämnen i olika omfattning. Män läser i högre grad än kvinnor fysik och kemi, 55 resp. 52 procent av kursdeltagarna är män. I omvårdnadsämnen är dock endast 8-9 procent män. verksamheten som genomförs av män, med fördelning på ämnen Ämnen verksamhetspoängen, Andel kursdeltagare, 1997 Våren 1997 Våren Administration 27 26 25 27 26 26 Datakunskap 44 45 45 41 43 42 Engelska 32 32 31 32 31 31 Företagsekonomi 29 29 26 28 27 25 Fysik 57 58 55 58 58 55 Historia 31 32 32 30 31 32 Kemi 54 53 52 53 52 52 Matematik 37 37 36 39 38 37 Människokunskap 9 9 9 9 9 9 Naturkunskap 26 27 25 26 27 26 Omvårdnadskunskap 10 8 8 9 8 8 Psykologi 22 21 19 20 19 18 Religionskunskap 30 29 28 29 28 28 Samhällskunskap 31 31 31 30 30 30 Social omsorgskunskap 9 8 8 9 8 8 Svenska/sv. s. andraspråk 32 31 31 31 30 30 Tyska 29 27 28 27 25 28 Övriga språk 26 27 27 26 26 27 Orienteringskurser 34 37 36 33 35 34 Folkhögskolekurser 28 28 27 28 29 28 Övriga kurser 36 39 35 36 38 35 TOTALT 32,8 33,4 31,9 33,2 33,8 32,0 24 (39)
3.4.4 Åldersfördelning i olika ämnen Åldersstrukturen är olika inom olika ämnen. Av tabellen nedan framgår andel kursdeltagare som är över 30 år samt hur stor del av verksamheten som är att hänföra till dem. verksamheten som genomförs av kursdeltagare över 30 år Ämnen verksamhetspoängen, kursdeltagarna, 1997 Våren 1997 Våren Administration 54 61 61 55 62 62 Datakunskap 56 63 62 57 64 63 Engelska 48 54 53 47 54 52 Företagsekonomi 54 60 60 55 62 61 Fysik 24 27 26 25 28 26 Historia 29 36 35 31 38 37 Kemi 26 29 27 26 28 28 Matematik 40 46 44 39 46 43 Människokunskap 66 72 72 67 73 72 Naturkunskap 36 42 41 39 45 44 Omvårdnadskunskap 64 73 72 66 74 72 Psykologi 44 49 52 46 52 53 Religionskunskap 33 39 39 34 41 40 Samhällskunskap 43 49 47 46 53 50 Social omsorgskunskap 66 73 73 67 73 73 Svenska/sv. s. andraspråk 48 54 54 50 56 55 Tyska 58 42 42 41 46 44 Övriga språk 37 40 41 40 43 41 Orienteringskurser 72 71 70 71 71 66 Folkhögskolekurser 68 71 68 71 70 70 Övriga kurser 50 57 60 52 58 60 TOTALT 49 55 56 49 55 56 Högst andel kursdeltagare över 30 år finns inom kurser i omvårdnadsämnen, 72 procent, samt i folkhögskolekurer och orienteringskurser 70 resp. 60 procent. Lägst är andelen kursdeltagare över 30 år i kurser i fysik och kemi, 26 resp. 28 procent. 25 (39)
3.4.5 Andel födda utomlands Kursdeltagare födda utomlands läser i högre grad orienteringskurser än deltagare födda i Sverige, 32 procent är födda utomlands. Detta tyder på ett behov av introduktion inte bara för studier utan även för samhälls- och arbetslivsintroduktion. Deltagare från nya invandrarländer som Somalia och Bosnien har hög andel deltagare, vilket tyder på ett stort introduktionsbehov. I svenska/svenska som andraspråk är andelen födda utomlands 22 procent. Lägst andel deltagare födda utomlands finns inom ämnena historia och naturkunskap där endast 12 procent är födda utomlands. verksamheten som genomförs av kursdeltagare födda utomlands, fördelat på ämnen Ämnen verksamheten, Andel kursdeltagare, 1997 Våren 1997 Våren Administration 23 19 19 22 19 18 Datakunskap 19 19 19 18 18 18 Engelska 17 17 17 16 15 17 Företagsekonomi 16 16 16 16 16 16 Fysik 17 16 17 16 16 16 Historia 12 12 12 12 11 12 Kemi 17 17 16 16 15 17 Matematik 15 15 15 14 14 15 Människokunskap 17 17 17 16 16 17 Naturkunskap 13 12 12 12 12 12 Omvårdnadskunskap 17 17 17 16 16 17 Psykologi 15 14 16 15 14 16 Religionskunskap 15 14 14 14 14 14 Samhällskunskap 17 17 17 17 17 17 Social omsorgskunskap 17 17 16 17 17 16 Svenska/sv. s. andraspråk 23 23 22 21 21 22 Tyska 16 16 12 15 16 16 Övriga språk 21 23 20 20 22 19 Orienteringskurser 27 31 38 25 28 32 Folkhögskolekurser 11 14 11 11 14 11 Övriga kurser 19 19 19 18 18 18 TOTALT 18,3 18,1 18,5 17,7 17,5 17,7 26 (39)
3.5 Elevernas studiefinansiering 3.5.1 Antal elever per studiefinansieringsform De studiefinansieringsformer som är aktuella inom gymnasial vuxenutbildning är - Särskilt utbildningsbidrag, UBS, som är kvoterat med 85 för arbetslösa personer och med cirka 15 för personer med anställning. För att kunna få UBS skall den studerande vara mellan 25 och 55 år, - Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, SVUXA, för studerande mellan 21 och 50 år, men vid särskilda skäl högst 60 år, som förvärvsarbetat minst 3 år - Särskilt vuxenstudiestöd, SVUX, för studerande högst 50 år som förvärvsarbetat 4 år - Studiemedel, för studerande mellan 20-45 år - Annan finansiering, för dem som inte uppbär något av dessa stöd. Exempel på annan finansiering kan vara utbildningsbidrag för arbetshandikappade och utomnordiska invandrare, socialbidrag samt finansiering genom lån eller med egna medel. I vissa fall beviljas även fortsatt a-kasseersättning för studier. I uppgifterna nedan om elevernas studiefinansiering ingår även elever som avslutade sina studier före tredje kursveckan. Elevernas studiefinansiering fördelar sig på följande sätt: Elevernas studiefinansiering Antal elever samtliga elever, Studiefinansiering 1997 Våren 1997 Våren Särskilt utbildningsbidrag, 47 202 63 812 71 249 27,3 33,3 30,3 UBS Särskilt vuxenstudiestöd 8 767 7 999 10 727 5,1 4,2 4,6 för arbetslösa, SVUXA Särskilt vuxenstudiestöd, 7 808 7 146 9 611 4,5 3,7 4,1 SVUX Studiemedel 41 146 40 991 49 287 23,8 21,4 20,9 Annan finansiering 68 554 72 027 96 856 39,6 37,6 41,1 SUMMA 172 934 191 456 235 560 100,3 100,2 101,0 Det totala antalet elever är lägre än summan av elever med olika studiefinansiering, eftersom en elev kan ha haft mer än en typ av studiefinansiering. 27 (39)
Det totala antalet elever hösten ökade med 44 100 elever. Ökningen har inneburit att antalet elever har ökat för alla former av studiefinansiering. Antalet elever som finansierar sina studier med UBS har ökat med 7 437 elever. Trots ökningen har andelen elever minskat från 33,3 procent till 30,3 procent. Störst har ökningen varit procentuellt inom annan finansiering. 41 procent av eleverna finansierade hösten sina studier på annat sätt än med studiemedel och studiestöd. 3.5.2 Mäns och kvinnors studiefinansiering Skillnaden mellan mäns och kvinnors studiefinansiering framgår av nedanstående tabell. Av kvinnorna uppbär 33,5 procent UBS, mot endast 23,5 procent av männen. Männen i sin tur finansierar i betydligt högre grad sina studier med studiemedel, 25 procent mot 19 procent av kvinnorna. Mäns och kvinnors studiefinansiering Män, Kvinnor, Studiefinansiering 1997 Våren 1997 Våren Särskilt utbildningsbidrag, 22,7 27,7 23,5 29,6 36,2 33,5 UBS Särskilt vuxenstudiestöd för 4,9 3,9 4,3 5,1 4,3 4,7 arbetslösa, SVUXA Särskilt vuxenstudiestöd 3,2 2,7 2,9 5,2 4,2 4,7 SVUX Studiemedel 28,4 25,2 24,9 21,6 19,5 19,0 Annan finansiering 41,1 40,6 44,9 39,9 36,1 39,3 TOTALT 100,2 100,2 100,5 100,4 100,3 101,2 En jämförelse mellan män och kvinnor födda i Sverige respektive födda utomlands visar på stora olikheter i finansieringsmönster. Av tabellen nedan framgår även hur elever under respektive över 30 år finansierar sina studier. Vid tolkning av tabellen skall särskilt beaktas att vilkoren för att kunna uppbära UBS är att den studerande är mellan 25 och 55 år. Det förklarar delvis den låga andelen under 30 år. För att kunna få UBS krävs att den studerande har rätt till a-kasseersättning. Många utomlands födda har inte etablerat sig på arbetsmarknaden och har därför inte kvalificerat sig för a-kasseersättning. Detta är troligtvis den huvudsakliga orsaken till den lägre andelen UBS bland utomlands födda. 28 (39)
För elever under 30 år är UBS vanligast hos kvinnor födda i Sverige, 20 procent av dem får UBS. Minst vanligt är UBS bland män födda utomlands, 8 procent. Även för elever över 30 år är UBS vanligast för kvinnor födda i Sverige, 46 procent, och minst vanligt för män födda utomlands, 27 procent. Studiemedel är vanligast bland män och kvinnor födda utomlands som är under 30 år. Ca 50 procent av dem finansierar sina studier med studiemedel. Studiefinansiering hösten för män respektive kvinnor Män Kvinnor Studiefinansiering Födda i Sverige, Födda utomlands, Födda i Sverige, Födda utomlands, -29 30- -29 30- -29 30- -29 30- Särskilt utbildningsbidrag, 14 38 8 27 20 46 11 34 UBS Särskilt vuxenstudiestöd för 5 3 3 8 5 3 6 9 arbetslösa, SVUXA Särskilt vuxenstudiestöd 3 3 1 1 3 6 1 3 SVUX Studiemedel 38 5 52 18 34 5 47 16 Annan finansiering 41 51 37 46 38 41 35 39 TOTALT 100 100 100 100 100 100 100 100 3.5.3 Studiefinansiering i förhållande till utbildningsbakgrund UBS, som vänder sig i första hand till lågutbildade och arbetslösa, har sin tyngdpunkt på studerande som saknar treårig gymnasieutbildning eller motsvarande. Även studerande med högre utbildningsbakgrund kan komma i fråga enligt förordningen om särskilt utbildningsbidrag. Det gäller arbetslösa med formell gymnasiekompetens som uppenbarligen saknar betyg/ kunskaper i någon av kurserna svenska A och B eller A- kurserna i engelska, matematik, samhällskunskap, religion, naturkunskap. Undantag kan också göras p.g.a. andra särskilda skäl, t.ex. särskilt lång arbetslöshet i kombination med en gammal gymnasieutbildning. Av samtliga som finansierar sina studier med UBS har 87 procent en utbildningsnivå lägre än eller högst motsvarande 2-årig gymnasieutbildning. 8 procent har en gymnasieutbildning som är mer än 2 år och 5 procent har eftergymnasial utbildning. Som jämförelse kan nämnas att av samtliga studerande har 64 procent lägre än eller högst 2 årig gymnasieutbildning. 29 (39)
Studiefinansiering hösten, studiestödens fördelning på elever med olika utbildningsbakgrund Utbildningsbakgrund UBS, SVUXA SVUX, Studiemedel, Annan finans., Totalt, Okänd utbildning 0 2 0 3 2 0 Förgymn. < 9år 2 3 1 1 2 3 Förgymnasial utb 9-10 år 19 14 15 24 20 20 Gymn. utb högst 2 år 66 33 54 18 33 41 Gymn. utb > 2år 8 32 19 44 23 23 Eftergymn. utb < 3 år 4 11 10 9 13 9 Eftergymn. utb >=3år 1 6 2 2 6 4 TOTALT 100 100 100 100 100 100 I nedanstående två tabeller redovisas hur studiefinansieringen fördelar sig på elever i förhållande till deras utbildningsbakgrund. Dessa tabeller fokuserar på elevens utbildningsbakgrund och redovisar hur stor andel av eleverna inom varje utbildningsnivå som finansierar sina studier med respektive finansieringsform. Studiefinansiering i förhållande till elevernas utbildningsbakgrund Studiefinansiering Förgymn. < 9 år, Förgymn. 9-10 år, Gymn. högst 2 år, Vt 98 Ht 98 Vt 98 Ht 98 Vt 98 Ht 98 UBS 35 34 37 28 52 48 SVUXA 4 6 3 3 3 4 SVUX 2 2 4 3 5 5 Studiemedel 11 13 24 24 11 9 Annan finansiering 48 46 31 41 30 33 TOTALT 100 100 100 100 100 100 Studiesfinansiering i förhållande till elevernas utbildningsbakgrund Studiefinansiering Gymn > 2 år, Efter gymn < 3 år, Efter gymn > 3 år, Vt 98 Ht 98 Vt 98 Ht 98 Vt 98 Ht 98 UBS 11 11 18 13 12 8 SVUXA 6 6 5 5 6 7 SVUX 3 3 3 5 2 2 Studiemedel 39 39 21 18 14 14 Annan finansiering 42 40 53 59 67 70 TOTALT 100 100 100 100 100 100 30 (39)
3.5.4 Studiefinansiering och studieomfattning per kommungrupp En analys av studiefinansieringen per kommungrupps presenteras i nedanstående tabell. Andelen UBS har minskat i alla kommungrupper utom i förortskommuner där ökningen var en procentenhet. Studiefinansiering per kommungrupp Kommungrupp Andel med UBS, Andel med SVUX eller SVUXA, Andel med studiemedel, Andel med annan finansiering, V 98 H 98 V 98 H-98 V 98 H 98 V 98 H 98 Storstäder 27 23 9 10 28 27 36 40 Förortskommuner 27 28 9 10 22 19 41 45 Större städer 31 28 8 8 24 24 37 40 Mellanstora städer 38 34 8 8 20 20 34 39 Industrikommuner 35 32 7 8 16 16 42 45 Landsbygdskommuner 41 38 8 9 17 17 34 37 Glesbygdskommuner 43 41 5 6 9 8 43 45 Större övriga kommuner 43 38 7 8 17 16 34 39 Mindre övr. kommuner 40 37 7 8 15 15 38 40 TOTALT 33 30 8 9 21 21 38 41 Studieomfattningen, dvs. andel av heltidsstudier, för elever med olika studiefinansieringsformer skiljer sig mellan kommungrupperna. Störst studieomfattning, oavsett studiefinansieringsform, har elever i glesbygd. I genomsnitt studerar eleverna där 69 procent av heltid (beräknat som 378 verksamhetspoäng på ett halvår). Lägst studieomfattning har elever i förortskommuner, 57 procent av heltid. Av elever som finansierar sina studier med UBS studerar elever i glesbygd 97 procent av heltid och elever i förortskommuner 86 procent. Observera att elevens studieomfattning inte är detsamma som elevens studiestödsomfattning. Studieomfattning för elever med olika studiefinansiering Kommungrupp UBS, SVUXA SVUX, Studiemedel, Annan finans., Totalt, Storstäder 88 82 78 69 32 60 Förortskommuner 86 79 82 72 29 57 Större städer 91 81 84 68 31 60 Mellanstora städer 93 85 88 75 35 66 Industrikommuner 91 84 89 75 29 60 Landsbygdskommuner 89 81 87 74 31 64 Glesbygdskommuner 97 88 98 77 39 69 31 (39)
Större övriga kommuner 92 85 90 77 33 66 Mindre övr. kommuner 93 90 91 75 31 65 TOTALT 91 82 85 71 32 62 3.6 Elevernas sysselsättning före kursstart Kunskapslyftets målgrupp är, som tidigare nämnts, i första hand arbetslösa som saknar treårig gymnasieutbildning. För att kunna bedöma om satsningen nått målgruppen har AMS och Skolverket gemensamt bearbetat uppgifter om personer som hösten studerade inom kommunal vuxenutbildning eller vid Statens Skolor för vuxna (SSV) och som ingår i AMS händelsedatabas. 4 AMS har därefter sammanställt nedanstående uppgifter kring elevernas sysselsättning före kursstart. Av de 265 200 personer som påbörjade studier i kommunal vuxenutbildning eller vid SSV hösten hade 207 002 (78 procent) personer vid ett eller flera tillfällen sedan början av 1990-talet varit anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen (Af). 136 854 personer fanns anmälda hos Af under hösten medan 8 919 hade avaktualiserats från Af`. Således har sammanlagt 145 773 personer av de som studerade i kommunal vuxenutbildning eller vid SSV, varit anmälda vid Af i anslutning till kursstart hösten. Av dessa var 122 108 studerande på gymnasial nivå. Av dessa personer var 114 619 anmälda hos Af vid kursstart medan 7 489 hade avaktualiserats från Af före kursstart. Av samtliga som påbörjade studier på gymnasial nivå inom kommunalvuxenutbildning, 235 560, personer var således 52 procent anmälda hos Af under hösten. Redovisningen avser fortsättningsvis samtliga elever på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning och SSV. Olika gruppers andelar i gymnasial utbildning inom kommunal vuxenutbildning och SSV hösten av samtliga inskrivna i Af s register i nära anslutning till kursstart. 4 AMS händelsedatabas är ett administrativt register där alla arbetslösa som är registrerade hos den statliga arbetsförmedlingen ingår. I registret kan personer och händelseförlopp följas över tid. 32 (39)
70 60 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Utoml.född Funkt.h. Larbl. Lins. 61 procent av de som studerade på gymnasial nivå hösten hade det senaste året inte deltagit i utbildning inom kommunal vuxenutbildning eller vid SSV (drygt 69 500). 36 procent hade påbörjat sin utbildning hösten 1997 och var inne på sin tredje termin. I gruppen som påbörjat sina studier redan hösten 1997 var andelen kvinnor 70 procent. Andelen män respektive kvinnor bland de med första kursstart hösten var 34 procent män och 66 procent kvinnor. Utvecklingen har gått mot en jämnare fördelning mellan könen. 114 619 personer, som bedrev studier på gymnasial nivå inom kommunal vuxenutbildning eller vid SSV, var vid kursstarten hösten arbetssökande hos Af. Av dessa var 68 procent kvinnor och 32 procent män. Andelen personer födda utomlands var 12 procent och andelen med funktionshinder var 7 procent. Könsfördelningen är mer jämn bland personer födda utomlands, 59 procent kvinnor och 41 procent män. Även i gruppen med funktionshinder (63/37) är fördelningen mellan könen något mer jämn jämfört med totalen. Andelen långtidsarbetslösa samt långtidsinskrivna utgör ca 10 procent vardera av samtliga deltagare i gymnasial utbildning. Fördelningen mellan könen är relativt jämn, långtidsarbetslösa 58/42 samt långtidsinskrivna 55 /45. Långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna är överrepresenterade i gruppen vid jämförelse med deras andel av samtliga anmälda vid arbetsförmedlingen hösten (långtidsarbetslösa 6 procent och långtidsinskrivna 11 procent). Olika gruppers sysselsättning före kursstart (andel i resp. sökandekategori 5 ) på gymnasial nivå i kommunal vuxenutbildning och vid SSV hösten. 5 Arbetslös=inskriven i sökandekategori 11 (arbetslös), 12 (behov av vägledning), 13 (väntar på åtgärd) I arbete=sökandekategori 21 (deltidsarbetslös), 22 (tillf. timanställning), 31 (tillf. arbete), 41 (ombytessökande) Arbetsmarknadsutbildning=sökandekategori 81(arbetsmarknadsutbildning, 82 (IT-satsning för arbetslösa) Övriga arb.m.pol.program=sökandekategori 42(lönebidrag), 43 (OSA), 44 (rek.stöd), 45 (anst.stöd), 46 (start av egen näringsverksamhet), 52 (ALU), 55 (API), 64 (datortek), 66 (utvecklingsgaranti för ungdomar), 71 (yrkesinriktad rehabilitering) Övriga sökande=sökandekategori 14 (ej klar arbetsplacering), 34 (EES sökande), 91-99 (statistikförs ej) 33 (39)