1(40) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Tel: @naturvardsverket.se PM 2013-12-03 Ärendenr: NV- Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen 2013 Säker strålmiljö Dokumentet är enbart arbetsdokument för miljömålskoordinatörerna och inte för publicering. Dokumentet innehåller snabbt sammanfogade regionala uppföljningstexter om miljökvalitetsmålen från samtliga länsstyrelser inskickade till Naturvårdsverket per den 2 december 2013. De är inte redigerade och är därför lite spretiga i redovisningarna. Markeringar i fet och kursiverad stil är inte alltid rätt. Redovisningarna kommer att publiceras på miljömål.se den 17 december 2013. En kompletterande matris över alla bedömningar av möjligheten att nå miljökvalitetsmålen i länen tillsammans med en bedömning av trenden i miljön och för förutsättningarna finns presenteras på arbetswebben. BESÖK: STOCKHOLM VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: 106 48 STOCKHOLM TEL: 010-698 10 00 FAX: 010-698 10 99 E-POST: REGISTRATOR@ NATURVARDSVERKET. SE INTERNET: WWW. NATURVARDSVERKET. SE
NATURVÅRDSVERKET 2(40) Innehåll Blekinge... 3 Dalarna... 5 Gotland... 7 Gävleborg... 9 Halland... 11 Jämtland... 13 Jönköping... 14 Kalmar... 16 Kronoberg... 17 Norrbotten... 17 Skåne... 22 Stockholm... 24 Södermanland... 26 Uppsala... 28 Värmland... 29 Västerbotten... 32 Västernorrland... 34 Västmanland... 35 Västra Götaland... 36 Örebro... 38 Östergötland... 39
NATURVÅRDSVERKET 3(40) Blekinge Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Resultat Vi står inför stora utmaningar om miljökvalitetsmålet ska kunna uppnås. Den största utmaningen blir att försöka förändra människors attityd gentemot solning och att utsätta sig för skadliga mängder av UV-strålning. Radioaktiva ämnen Ingen förändring av strålningsintensiteten i miljön orsakad av radioaktiva ämnen har kunnat påvisas. Mätningar av radioaktiv strålning i miljön görs av kommunerna i Blekinge var sjunde månad och rapporteras till länsstyrelsen. Mer om detta kan läsas på i länsstyrelsens hemsida Plan i händelse av kärnteknisk olycka. Halten av radon i bostäder ska ligga på en nivå under 200 Bq/m3 år 2020 för att inte vara skadlig för människors hälsa. Boende i småhus måste själva initiera undersökningen för att säkerställa att halterna inte är skadliga. I vilken utsträckning radonmätningar görs i Blekinge är inte kartlagt. UV-strålning Antalet hudcancerfall i Blekinge fortsätter att öka i takt med riket i övrigt (Hudcancerfall - malignt melanom; Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom). Befolkningen är idag mer medveten om riskerna med UV-strålning (UVstrålning), Ökningen av hudcancerfall kan bero på att det kan gå många år innan cancern utvecklas, effekterna vi ser idag kan bero på exponering som skedde för många år sedan. UV-strålningens styrka beror på ozonskiktets tjocklek (Skyddande Ozonskikt). Kommunerna genomför tillsyn på solarier för att kontrollera att rätt typ av lysrör används, samt deras ålder och kondition. Någon tillsyn på antalet solarietimmar eller mätning av den faktiska intensiteten i solariet förekommer dock inte från myndigheternas sida.åtgärder som kan vidtas för att minska exponeringen av UVstrålar från solen är att redan på planeringsstadiet projektera för skuggiga platser i kommunerna. Det är viktigt med informationsinsatser för att informera om riskerna med UV-strålning vid populära badplatser, solarier och i lokalradion; detta så att informationen kan riktas bättre mot de personer som är mest utsatta av strålningen. Riskerna med UV-strålning går att läsa på Strålsäkerhetsmyndighetens hemsida. Elektromagnetiska fält Det finns idag ingen indikator för förekomst och/eller påverkan på människor av elektromagnetiska fält. Nationellt finns dock planer på att utveckla en relevant indikator som följer upp preciseringen. En åtgärd för att minska exponeringen av elektromagnetiska fält är exempelvis att ta hänsyn till dem vid planeringen av nya bostadsområden samt vid dragning av ledningsgator och upprättande av kommunikationsmaster. I övrigt är det svårt att genomföra några åtgärder då befintlig forskning är begränsad.
NATURVÅRDSVERKET 4(40) Strålskyddsprinciper Inga förändringar har skett det senaste året. Analys och bedömning För Säker strålmiljö görs ingen bedömning på regional nivå. På nationell nivå görs bedömningen att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön, se nationell bedömning. Minskad riskbild Det finns idag inga vetenskapliga fakta som tyder på ett starkt samband mellan elektromagnetiska fält och människors hälsa, inte heller finns det fakta som tyder på att den biologiska mångfalden skulle påverkas negativt (Strålsäkerhetsmyndigheten, 2010). Med bakgrund av den forskning som finns, om elektromagnetiska fält och dess påverkan på människors hälsa och på miljön, görs bedömningen att det inte behövs några särskilda insatser på ett regionalt plan för att minska den exponering som idag finns. På individnivå bör man dock vara medveten om att forskningen inte är heltäckande och att man därmed inte i onödan ska utsätta sig för starka elektromagnetiska fält. Vad avser nivån på joniserande strålning i omgivningen är det inga större förändringar från år till år. Kommunerna genomför, på utvalda platser, regelbundna mätningar av strålningen i omgivningen. Nivåerna bedöms som så pass låga att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Försämrad riskbild Antalet fall av hudcancer har en stigande trend från år till år (statistikdatabas, Socialstyrelsen). Om detta beror på en ökad exponering av UV-strålning är svårt att bedöma. Medvetenheten är idag stor hos Sveriges befolkning om riskerna med att utsätta sig för stora doser av UV-strålning. Ökningen utav hudcancerfall kan dock bero på att cancer kan utvecklas många år efter exponeringen. Därför kan det vara svårt att dra slutsatser utifrån dagens antal hudcancerfall om UV-exponeringen i dagsläget är på nedgång, uppgång eller oförändrad sedan förra året. För att nå målet, att antalet fall av hudcancer år 2020 inte ska överstiga antalet från år 2000, måste det till en attitydförändring hos befolkningen när det gäller solvanor. Osäker utveckling Radon i bostäder är inget som aktivt undersöks av kommunerna. Det ligger på de boende själva att initiera radonmätning av sitt småhus och även bekosta en eventuell sanering. Det är svårt att uppskatta hur pass mycket radon som finns i bostäder samt hur mycket som åtgärdas, eftersom en del radonmätningar och åtgärder genomförs utan kommunernas vetskap. Det finns krav på att halten radon ska understiga 200Bq/m 3. Detta krav medför att radonmätningar måste göras i syfte att säkerställa att nivån inte överstiger kravet. För bostadshus (ej flerbostadshus) går det att söka bidrag hos länsstyrelsen för radonåtgärder. Under 2013 har cirka 13 bidrag behandlats. Strålskyddsprinciper är inte lätta att sätta siffror på. Exponeringen för joniserande strålning i arbetslivet ska begränsas, men någon indikator att använda sig av för att se hur exponeringen förändras finns inte i dagsläget.
NATURVÅRDSVERKET 5(40) Indikatorer som följer upp målet: Beteenderelaterad UV-exponering Cesium-137 i mjölk Radon i dricksvatten Radon i flerbostadshus Radon i skolor Radon i småhus Strålnivå i omgivningen Hudcancerfall malignt melanom Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom UV-Strålning Dalarna Bedömning görs enbart på nationell nivå Tablåtext (293 tecken) Den nationella bedömningen 2013 är att målet är nära att nås. Länet har låg naturlig bakgrundsstrålning men lokalt orsakar markradon höga radonhalter i inomhusluften. Solvanorna gör att antalet hudcancerfall ökar kraftigt. Exponeringen för elektromagnetiska fält har inte ökat under senare år. Resultat (2 997 tecken) Radioaktiva ämnen Kunskapen om utsläpp av radioaktiva ämnen från verksamheter och storleken på det individuella dostillskottet till allmänheten i Dalarna är ofullständig. Mätningar för att följa upp situationen i länet i dessa avseenden genomförs inte. Däremot genomför kommunerna mätningar av bakgrundsstrålningen på 64 platser i länet. Mätningarna görs var sjunde månad och har pågått sedan 1991. Syftet med mätningarna är att få jämförelsevärden som kan användas om en kärnteknisk olycka skulle inträffa. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön, som en följd av utsläpp, är generellt låga och halterna av cesium från Tjernobylolyckan minskar med tiden. Behovet av en beredskap för kärntekniska olyckor aktualiserades i samband med olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima i Japan i mars 2011. Kommunerna arbetar med riskoch sårbarhetsanalyser för att förbättra denna beredskap. Förmågan att hantera detta är fortfarande bristfällig, främst på grund av att kommunerna inte har övat. På många platser i Dalarna orsakar den naturliga förekomsten av radongas i marken förhöjda radonhalter i inomhusluften och i dricksvattnet. Dessa problemställningar behandlas inom miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö respektive Grundvatten av god kvalitet. Ultraviolett strålning Antalet hudcancerfall fortsätter att öka i Dalarna, liksom i Sverige som helhet. År 2011 fick 202 personer hudcancer i länet. Jämfört med år 2000, då antalet nya fall av hudcancer var 97, är det en ökning med 108 procent. Den allvarligaste formen
NATURVÅRDSVERKET 6(40) av hudcancer, malignt melanom, har ökat ännu mer. Trenden visar på en fortsatt ökning. Hudcancer orsakas främst av ultraviolett (UV) strålning. Förklaringen till den snabba ökningen av antalet fall av hudcancer är våra solvanor i kombination med att allt fler åker på solsemester till länder där UV-strålningen är mycket starkare än i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten och länsstyrelserna har informerat om hur barns utemiljöer, till exempel skolgårdar, kan utformas för att minska UV-exponeringen. Solvett ingår ofta i simskoleundervisningen och 4 000 skolklasser har fått boken En bok om solen. Strålsäkerhetsmyndigheterna i Sverige, Finland, Island och Norge rekommenderar 18-årsgräns för solariesolande och flera kommunala anläggningar har denna åldersgräns. Elektromagnetiska fält Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält har inte ökat under de senaste åren, men teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både minska och öka exponeringen framöver. Internationella strålskyddskommissionen för icke-joniserande strålning (ICNIRP) har bedömt vid vilka nivåer elektromagnetiska fält kan ge direkta hälsoeffekter. Begränsningar för allmänheten är satt till ungefär en femtiondel av nivån för konstaterade hälsoeffekter. Vid utbyggnad av näten för mobiltelefoni och mobilt bredband eftersträvar man numer att minska uteffekten vid varje sändare. Detta minskar den elektromagnetiska strålningen och är möjligt genom att man bygger fler sändare, så kallad förtätning. Analys och bedömning (2 106 tecken) Bedömningen av möjligheterna att nå miljökvalitetsmålet till 2020 görs inte på regional nivå. Den senaste nationella bedömningen gjordes i mars 2013 (Naturvårdsverket 2013). Bedömningen var att miljökvalitetsmålet är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före 2020. En förutsättning är dock att man effektiviserar de åtgärder som görs för att minska exponeringen för UV-strålning. Utvecklingen bedömdes som positiv för de delar av miljökvalitetsmålet som omfattar strålskydd, radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält. Den del som gäller exponering för UV-strålning bedömdes som svår att uppnå nå med de solvanor som befolkningen har idag. I Dalarna krävs samma typ av insatser som i resten av landet för att uppnå målsättningen att antalet årliga fall av hudcancer ska vara lägre än år 2000. Det är angeläget att exponeringen för UV-strålning minskar. Informationen om riskerna med solning måste öka och barn är en prioriterad målgrupp. Det tar ofta lång tid att förändra attityder och beteenden. Troligen dröjer det också länge innan ett ändrat
NATURVÅRDSVERKET 7(40) beteende märks i form av minskat antal hudcancerfall. Applikationen Min soltid för mobiltelefoner som Strålsäkerhetsmyndigheten har tagit fram kan bli ett viktigt hjälpmedel för allmänheten och därigenom en informationsväg som når fler. Applikationen beräknar hur lång tid man kan vistas i solen utan att bränna sig. Förutom information behövs regeländringar, till exempel tydligare regler i plan- och bygglagstiftningen om hur lekplatser och skolgårdar bör vara utformade och restriktioner för solarier. I Norden har Island, Norge och Finland numer en åldersgräns på 18 år för att använda solarium. Trots att vetenskapliga undersökningar visar att sannolikheten för hälsorisker med normala elektromagnetiska fält är liten eller försumbar uppkommer tidvis oro bland allmänheten. Det är viktigt att de ansvariga centrala myndigheterna kontinuerligt uppdaterar lättillgänglig information i ämnet. Referenser Naturvårdsverket 2013. Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. Rapport 6557. Gotland Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning fortsätter att öka. Informationskampanjer om goda solvanor genomförs sommartid. SSM har konstaterat strålsäkerhetsbrister inom sjukvården på Gotland. Regionalt kunskapsunderlag är i övrigt i viss mån bristfälligt. Resultat Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är högre än år 2000 och fortsätter att öka. År 2000 fick 6 personer i Gotlands län diagnosen malignt melanom. År 2011 fick 15 personer samma diagnos, vilket dock är lägre än riksgenomsnittet. Sedan flera år driver Länsstyrelsen tillsammans med Region Gotland och Svenska Livräddningssällskapet på Gotland informationskampanjer sommartid: Sola säkert. Information lämnas vid populära badstränder via skyltar, broschyrer och simskolor. Viss uppföljning sker via enkät. Länsstyrelsen har under året reviderat den regionala saneringsplanen, den del av Länsstyrelsens Krisledningsplan som avser beredskap och åtgärder efter utsläpp från kärntekniska anläggningar, för att det ska vara möjligt att åter använda områden och egendom som förorenats av radioaktiva ämnen. Planen omfattar bl.a. grunder för prioriteringar, personella och materiella resurser och kortfattad beskrivning av olika saneringsmetoder. I övrigt har inga nya åtgärder genomförts i länet, och inga nya styrmedel har tillkommit.
NATURVÅRDSVERKET 8(40) Analys och bedömning Strålskyddsprinciper Bakgrundsstålningen är i huvudsak mycket låg på Gotland och stråldoserna till människor, växter och djur försumbara. Radon beaktas i gällande översiktsplan för Gotland och innehåller krav som ska tillämpas vid bygglovgivning. Region Gotland utför tillsyn över solarier. Kunskap om individers exponering för skadlig strålning i arbetslivet är generellt inte tillgänglig för regionala analyser. Under 2013 har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) inspekterat röntgenverksamheten inom Region Gotland och funnit olika strålsäkerhetsbrister. Det saknas till exempel rutiner för att kontrollera vilka stråldoser personalen får. Bristerna kan enligt SSM leda till att medicinska bestrålningar görs i onödan och att stråldosen till patienter och personal blir onödigt höga. Radioaktiva ämnen Länsstyrelsen har tidigare kartlagt verksamheter som kan orsaka utsläpp av radioaktiva ämnen på Gotland. Risken för utsläpp bedöms som liten. Kärntekniska anläggningar utanför länet och landets gränser innebär risker. En viktig uppgift för nationella, regionala och lokala myndigheter är att ha god beredskap att hantera radioaktivt nedfall efter utsläpp vid kärnkraftsolyckor. Särskilt viktiga regionala frågeställningar belyses genom myndigheternas krisledningsarbete samt regionala risk- och sårbarhetsanalyser så att kunskapsläget, myndighetssamverkan och beredskapen kan förbättras. Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön bedöms som låg, men det regionala kunskapsläget är ofullständigt. Elektromagnetisk strålning beaktas i gällande översiktsplan för Region Gotland som också innehåller krav som bland annat ska tillämpas vid nylokalisering av bostäder, skolor och förskolor. Enligt planen finns inga områden helt fria från elektromagnetisk strålning. Det kan finnas en intressekonflikt mellan efterfrågan på bättre IT-infrastruktur och mobilnät på landsbygden. Användningen av elektronisk apparatur, datorer och mobiltelefoner och liknande tycks generellt fortsätta att öka i samhället, men ingen specifik kunskap finns om användningen i länet av sådan apparatur. Eftersom det regionala kunskapsunderlaget är begränsat när det gäller människors exponering för elektromagnetisk strålning, är tänkbara åtgärder därför att bättre kartlägga elektromagnetiska fält samt att finna metoder för regional uppföljning och att generellt öka kunskapen om frågan. Ultraviolett strålning På Gotland ökar antalet nya fall av malignt melanom och vi fjärmar oss från målet att antalet nya fall av hudcancer inte ska vara fler år 2020 än de var år 2000. Gotland har sommartid många soltimmar och ett stort antal turister och sommarboende. Den viktigaste åtgärden är att informera om sambandet mellan solvanor och hudcancer. Länsstyrelsen har ambitionen att fortsätta samarbetet med Region Gotland och Svenska Livräddningssällskapet på Gotland om informationskampanjer sommartid om hur man kan sola säkert.
NATURVÅRDSVERKET 9(40) INGEN REGIONAL BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE Gävleborg Ingen regional bedömning Resultat Läget i Gävleborg för målet om en säker strålmiljö är i stort sett jämförbart med nationell nivå. Ultraviolett strålning Landstinget följer årligen upp antal nya fall av hudcancer. Statistiken visar att hudcancerfallen fortsätter att öka i länet. Nya fall av malignt melanom har fördubblats mellan åren 2000 och 2010. Tumörer i huden som inte är malignt melanom har ökat något under samma tidsperiod. Den UV-strålning som människor exponeras för beror i första hand på beteende. De solvanor vi har idag yttrar sig i cancerfall under lång tid framöver. Att minska exponeringen för UV-strålning är svårt, eftersom det kräver en förändring av människors livsstil, beteenden och attityder kring exempelvis utseende och solande. Sedan våren 2010 rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) att kommuner inte erbjuder allmänheten möjlighet att sola solarium i kommunens simhallar, fritids- gym- eller sportanläggningar. Det kan inte anses förenligt med kommunernas uppdrag att bedriva verksamhet som inte tillför någon hälsonytta och som samtidigt är cancerframkallande. I Gävleborg har fem av tio kommuner och vissa privata friskvårdsaktörer tagit bort solarierna på sina anläggningar vilket är positivt för att på sikt kunna nå målet. En 18-årsgräns för solning i solarier rekommenderas av centrala myndigheter. Kommunerna ansvarar sedan 2007 för strålskyddstillsynen av solarier. I samband med den kommunala tillsynen av solarier kontrolleras förutom strålskyddet även att rätt information om solning ges till kunderna. Radioaktiva ämnen Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga och halterna av cesium-137 från Tjernobylolyckan kommer att minska ytterligare, dels på grund av att aktiviteten minskat genom fysikaliskt sönderfall, dels till följd av att återstående radioaktivt cesium trängt ned i marken. Delar av Gävleborgs län drabbades extra mycket av olyckan och idag kan det fortfarande förekomma höga halter cesium i svamp och vissa vilt. Några kommuner i länet följer fortfarande halterna av cesium i svamp, vilt och bär genom egna prover eller genom att erbjuda kostnadsfria mätningar åt kommuninvånarna.
NATURVÅRDSVERKET 10(40) Elektromagnetiska fält Allmänhetens totala exponering för EMF (elektromagnetiska fält) bedöms inte ha ökat under de senaste åren och de uppmätta värdena ligger långt under gällande referensvärden för allmänheten. Teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både öka och minska exponeringen framöver. Läget är detsamma på regional som på nationell nivå. Stråldoser Enligt Strålskyddsmyndigheten behöver såväl sjukvård som industri utveckla sitt strålsäkerhetsarbete vilket får förutsättas gälla även på regional nivå. Stråldoserna till allmänheten från enskilda verksamheter bedöms i Gävleborg liksom i övriga landet vara försumbara. Analys och bedömning Samma åtgärder behövs på regional nivå som på nationell. Det handlar till stor del om att förändra beteenden och attityder till solning. Fortsatt arbete för ändrade solvanor Det tar lång tid att förändra beteenden och attityder. För att nå målet krävs information om risker med solning och att sola i solarier. Det krävs samarbete mellan såväl myndigheter som andra aktörer kring dessa frågor för att öka kunskapen och hitta vägar till informationsspridning. Detta eftersom individens beteende är en viktig faktor till exempel när det gäller exponering för UVstrålning. För att minska solariesolandet bör kommunerna inte erbjuda solarier på sina friskvårdsanläggningar i enlighet med strålskyddsmyndighetens rekommendationer. Strålskyddstillsyn av solarier bör genomföras av kommunerna regelbundet. Information om solstrålningens negativa effekter behöver ges till föräldrar, förskole- och skolpersonal och andra som har kontakt med barn för att målet ska kunna nås. Det är också viktigt att planerare, arkitekter och byggare har kunskap och får information om hur utemiljöer för barn ska planeras och utföras. Fortfarande byggs och renoveras lekmiljöer för barn utan att det skapas skuggiga platser att vistas i då solen är som starkast. Ett viktigt arbete för myndigheterna är förutom att öka kunskapen hos allmänheten, även att se till att det skapas förutsättningar för individen att, utan alltför stor ansträngning, själv kunna minska sin exponering för UV-strålning på badstränder, lekplatser etc. Kommunerna behöver skapa dessa miljöer, länsstyrelsen kan endast i viss mån bevaka att det görs genom granskning av fysiska planer. En svårighet i arbetet är att det tar lång tid att utveckla hudcancer, i vissa fall decennier, vilket innebär att antalet hudcancerfall kan komma att fortsätta att öka även en lång tid efter att exponeringen för UV-strålning har minskat.
NATURVÅRDSVERKET 11(40) En fortsatt analys av riskgrupper, deras attityder och solvanor, ökar möjligheten till mer effektiva kommunikationsinsatser och på sikt ett förändrat beteende. Ett exempel på en sådan riktad kommunikationsinsats är Solvett som ingår i simundervisningen (Livräddningssällskapet och SSM). Övrig strålning Vad gäller exponering för elektromagnetiska fält från kraftledningar bevakar Länsstyrelsen i sina remissvar till Energimyndigheten att allmänheten inte utsätts för onödig exponering vid nya ledningskoncessioner. Även i Länsstyrelsens granskning av kommunernas fysiska planer bevakas att nybyggnationer inte sker för nära kraftledningar i enlighet med Strålskyddsmyndighetens försiktighetsprincip. Detta arbete behöver fortsätta. Länsstyrelsen sammanställer med jämna mellanrum de kommunmätningar av cesiumhalter i livsmedel som görs i länet. Detta arbete kommer att fortsätta för att behålla kunskapen om hur snabbt halterna av cesium avtar. Halland För att nå miljökvalitetsmålet behöver ytterligare åtgärder vidtas. Det är framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning som behöver genomföras. Viss osäkerhet råder även kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor. Resultat Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning fortsätter att öka. Trenden pekar mot en fortsatt ökning många år framöver. Årliga informationskampanjer pågår för att upplysa människor om risken med UV-strålning och solning, men än så länge är det för tidigt att se några resultat från dessa kampanjer. Inom övriga områden ser trenden mer positiv ut. Radioaktiva ämnen Kärnkraftverk släpper ut små mängder radioaktiva ämnen till omgivningen. Dessa minimeras med hjälp av olika utsläppsreducerande åtgärder så att människors hälsa och miljön inte påverkas. På kärnkraftverken sker ett kontinuerligt arbete med att optimera strålskyddet och särskild provtagning sker kring landets anläggningar. Halterna av radioaktiva ämnen i havsvattnet och omgivningarna kring Ringhals är låg. Mätningar visar att inga dosgränser har överskridits de senaste tio åren. Det sker även mätningar av bakgrundsstrålningen på olika platser i länet. Mätningarna görs var sjunde månad och ska fungera som jämförelsesvärde vid en eventuell kärnteknisk olycka. De senaste åren har det skett en förstärkning av strålskyddsberedskapen i länet. Det har resulterat i att förmågan att hantera olyckor eller andra händelser med radioaktiva ämnen har ökat. Fokus på nationell nivå är bland annat att stärka strålskyddsberedskapen men även att utveckla metoder och system för omhändertagande av allt radioaktivt avfall.
NATURVÅRDSVERKET 12(40) Hudcancer Sverige är ett av de länderna i Europa som har ett högt antal nya hudcancerfall per år. Hallands län ligger länet över riksgenomsnittet för Sverige. De senaste åren har antalet nya hudcancerfall ökat markant och ökningen ser ut att fortsätta i samma takt de kommande åren. Årliga informationskampanjer genomförs vid hudkliniker i samband med Euromelanoma day den 9 maj. Då kan invånarna bland annat besöka hudmottagningen vid Hallands sjukhus Halmstad för att undersöka födelsemärken och andra hudförändringar som misstänks vara hudcancer. Kampanjer riktade till barn och vuxna som arbetar med barn har också genomförts, bland annat ges information till barn om solvett i samband med simundervisningar. Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är låg. Användningen av mobiltelefoni och annan trådlös teknik ökar dock exponeringen. Det finns vetenskapligt grundade misstankar om hälsorisker med elektromagnetisk strålning bland annat när det gäller strålning från kraftledningar och mobiltelefoner. Som försiktighetsåtgärd har Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) därför gått ut med rekommendationer när det gäller nybyggnation vid kraftledningar och användning av handsfree vid mobiltelefoni. Analys Det är framför allt vårt beteende och exponeringen för solens skadliga UV-strålning som behöver förändras för att vi ska kunna nå positiva resultat. Det råder även viss osäkerhet kring påverkan från elektromagnetiska fält. Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen från kärnkraftverk är små. Vilken exponering som sker från övrig industri och från hälso- och sjukvården är mer oklart. Här råder ett bristande kunskapsunderlag och strålsäkerhetsarbetet inom dessa områden behöver förbättras. Strålsäkerhetsmyndigheten har som tillsynsmyndighet en viktig roll att se till så att lagstiftningen följs och ställa nödvändiga krav på verksamheterna. Drift av kärnkraftverk ger upphov till radioaktivt avfall och använt bränsle som måste tas om hand. Radioaktivt avfall uppstår även inom annan industri, inom vården och inom forskningen. Både nationellt och inom EU läggs fokus på omhändertagande av kärnavfall och annat radioaktivt avfall. Det finns beslutade styrmedel men det kommer nya EU-direktiv med ytterligare skärpta krav. Hudcancer I Halland har ökningen av nya hudcancerfall de senaste åren varit markant högre än tidigare. Halland har även fler hudcancerfall än genomsnittet i landet. Det kan delvis bero på att länet har en lång kuststräcka. Vid exponering kommer nämligen hälften av UV-strålningen från solen och hälften från omgivande himmel vid bar horisont. Med en lång kuststräcka ökar exponeringen. För att bryta trenden krävs en förändring av människors värderingar, livsstil och attityder kring utseende och solning. Det finns en ökad medvetenhet om hur solvanor påverkar risken för hudcancer, men det kommer att ta lång tid innan resultat nås. Det beror på att hudcancer tar lång tid att utveckla, upp till tjugo år. Förutom information behövs regeländringar, till exempel tydligare
NATURVÅRDSVERKET 13(40) regler i plan- och bygglagstiftningen om hur lekplatser och skolgårdar bör vara utformade och restriktioner för solarier. I Norden har Norge, Finland och Island numera en åldersgräns på 18 år för att använda solarium. I Sverige är detta endast en rekommendation. Elektromagnetiska fält Strålsäkerhetsmyndigheten kartlägger kontinuerligt riskerna med elektromagnetisk strålning och vidtar åtgärder om nya riskområden identifieras. När det gäller strålning från kraftledningar och mobiltelefoner bör försiktighetsprincipen tillämpas eftersom det råder viss osäkerhet kring riskerna. Studier gjorda kring risker med strålning från bland annat mobiltelefoner visar på väldigt olika resultat och det går inte att dra några konkreta slutsatser, framför allt inte när det gäller långvarig exponering. När det gäller barn och mobiltelefonianvändande är underlaget inte tillräckligt för att kunna dra några slutsatser alls. Ett annat område med kunskapsbrist är hur vi långsiktigt påverkas av trådlösa nätverk som idag finns i de allra flesta hemmiljöer. Det krävs ytterligare forskning inom området. Jämtland Miljökvalitetsmålet Bedömning: JA Människors hälsa och den biologiska mångfalden skall skyddas mot skadliga effekter av strålning. I det stora hela saknas det underlagsmaterial och en heltäckande bild av strålmiljön, och det finns idag mycket begränsade resurser för att öka kunskaper och ändra beteenden. Bedömningen är att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020. Resultat I Jämtlands län finns områden med riklig uranförekomst. Ökad efterfrågan på kärnbränsle och stigande priser som följd, ökar intresset för uranbrytning. Bergsstaten har de senaste åren beviljat ett flertal undersökningstillstånd för uran i länet. Brytvärda fyndigheter har hittats och resulterat i att en prospekteringsintressent har aviserat om ansökningar om koncession för uranbrytning. I länet har samtliga kommuner genom beslut i kommunfullmäktige gjort ett ställningstagande mot uranbrytning. Flera kommuner önskar att kommunal vetorätt införs även gällande prospektering. En brytning av uran bedöms påverka den för länet viktiga besöksnäringen negativt. Detsamma bedöms även gälla för efterfrågan på länets jordbruksprodukter. Under senaste åren har flera möten och kampanjer mot uranbrytning genomförts i länet. Röster som ställer sig positiva till uranbrytningen har också hörts, bland annat med motivering om att antalet arbetstillfällen skulle kunna öka. Jämtlands län ska kontinuerligt övervakas med avseende på radioaktiva ämnen och beredskapen för kärnkraftsolyckor ska regelbundet ses över. Mätning av bakgrundsstrålning sker i alla kommuner var 7sjunde månad och två mätstationer finns dessutom som ständigt mäter och övervakar om något händer.
NATURVÅRDSVERKET 14(40) Strömsunds kommun har med avseende på Cesium -137 Analyserat mat från skogen (älg, fisk och svamp). Samtliga prover höll förhållandevis låga halter av Cesium-137 och låg långt under gränsvärdet på 1500 Bq/kg. Användningen av mobiltelefoni och en uppsjö av annan trådlös teknik ökar exponeringen för elektromagnetiska fält. Ett par kommuner har tagit upp frågan om lågstrålande zoner i sin planering. Där en av kommunerna gått vidare och genomför utomhusmätningar. Borttagande av det fasta telenätet i delar av länet fortsätter, vilket medför att det mest tillgängliga alternativet till trådlös teknik är på väg att försvinna. Precis som på nationell nivå finns i länet en trend mot ett ökat antal nya hudcancerfall, även om antalet fall varierar mellan åren. Analys Bedömningen är att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Utvecklingen av miljötillståndet är neutral. Tillståndet i miljön och utvecklingen för miljömålet kopplat till uranbrytning är oförändrat så länge ingen uranbrytning sker. Detta kan förändras genom ökat intresset från gruvbolagen att bryta uran, samt den förändrade opinionen till kärnkraft i och med klimathotet. Radon i inomhusluft och i dricksvatten kan ge upphov till skadliga effekter på människans hälsa. Lokalt kan det finnas problem med höga halter av radon och även uran i dricksvattnet, samt av radon i inomhusluft. Halter i kommunalt dricksvatten kontrolleras regelbundet. För enskilda vattentäkter är osäkerheten större då provtagningar av dessa inte alltid sker. Utvecklingen inom telekommunikation och IT som medför utökade användningsområden ger upphov till strålning. Inom området icke-joniserande strålning är det framförallt en stor kunskapsbrist och misstänkt hälsoskadligt beteende vid användning av till exempel mobiltelefoner. Det råder även kunskapsbrist hur vi långsiktigt påverkas av trådlösa nätverk som tidigare omfattade mobilmaster till att idagläget även finnas i de allra flesta hemmiljöer. Antalet nya hudcancerfall handlar det mycket om att ändra attityden till solandet och det behövs nya eller förstärkta insatser för att minska antalet nya fall. Jönköping Trenden visar på ett ökat antal hudcancerfall i länet. I länet genomförs informationsinsatser med syfte att öka människors medvetenhet för riskerna med UV-strålning och kunskapen om hur man skyddar sig. Resultat År 2011 fick 141 personer i Jönköpings län diagnosen malignt melanom, varav 58 kvinnor och 83 män. Jämfört med år 2000 har antalet nya fall av diagnosen malignt melanom för kvinnor nästan fördubblats och för män har antalet nya fall mer än
NATURVÅRDSVERKET 15(40) fördubblats (indikator hudcancerfall). Trenden för antalet nya fall av malignt melanom visar på en klar ökning. Dock varierar antalet fall mellan åren. Under år 2013 arbetade nio UV-informatörer i Jönköping, Eksjö och Vetlanda kommuner med att sprida information om riskerna med långvarig exponering av UV-strålning från solen. Syftet var att förändra människors attityd till solning genom att uppmärksamma risken för hudcancer. Genom beteendeförändring bland människor kan antalet fall av hudcancer minska på lång sikt. Det planeras för en fortsättning med UV-informatörer i kommunerna även kommande år. Den samlade ljusmängden i livet samt antalet gånger man bränner sig i solen ger tillsammans ökad risk för malignt melanom och andra former av hudcancer. För att hindra att små barn och äldre utsätts för stora mängder sol bör det alltid finnas tillgång till skugga på platser där barn och gamla vistas. Möjlighet till skugga bör finnas för alla åldersgrupper och omfatta alla offentliga miljöer. Länsstyrelsen har tidigare tagit fram en broschyr, Solskyddsfaktorer, som spridits till samtliga kommuner. I arbetet med att skapa men även att behålla befintliga skuggiga miljöer informerar respektive kommun de entreprenörer som utför anläggningsarbeten i kommunerna om riskerna med överdriven exponering för solen. Jönköpings kommun har skapat en rutin för att säkerställa tillgången till både sol och skugga vid nybyggnation, drift och underhåll av offentliga miljöer som förskole- och skolgårdar och lekplatser. I barnens dagliga miljö ska man så långt som möjligt skapa miljöer där risken att bli bränd av solen undviks. Landtinget och länets kommuner arbetar med en barnmiljörond för att förbättre de miljöer barn vistas i. Barnmiljöronden är ett hjälpmedel för förskolans egenkontroll enligt miljöbalken och har arbetats fram i samverkan med Miljösamverkan F, Landstingets barnhälsovårdsenhet, Smittskyddsenhet samt allergikonsulenten. Materialet bygger på allergironden med en komplettering där frågor om egenkontroll, inomhusmiljö, hygien, ljudmiljö, fastigheten, UVstrålning och avfall/kemikalier tas upp. Vid ronden använder man en checklista och utifrån den tar man sedan fram handlingsplaner för åtgärdsarbetet. Analys Miljökvalitetsmålet består av tre skilda delar. Bedömningen är en sammanvägning av en ganska positiv bild för radioaktiva ämnen och elektromagnetiska fält och av en mer problematisk bild för UV-strålning. Dagens exponering för joniserande strålning och elektromagnetiska fält bedöms generellt inte innebära något miljö- eller hälsoproblem. På flera områden är utvecklingen positiv, inom andra områden går utvecklingen åt fel håll. Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält har inte ökat under de senaste åren, men teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både minska och öka exponeringen framöver. De elektromagnetiska fältens påverkan på människan är osäker. Onödig exponering bör undvikas och försiktighetsprincipen tillämpas. För att kunna genomföra arbete på lokal nivå krävs ytterligare kunskap om hur de elektromagnetiska fälten påverkas oss. För att komma ner till antalet hudcancer fall som upptäcktes år 2000 fall krävs fortsatta insatser då antalet fall av hudcancer fortsätter att öka. Tiden från solning till utvecklande av cancer kan vara upp emot 30 år vilket medför att det
NATURVÅRDSVERKET 16(40) svårt att i dagsläget se resultat av de projekt som har genomförts i länet. För att minska risken för utvecklande av cancer krävs en attitydförändring hos människan. Att vara solbränd ska inte bara ses som ett hälsotecken. 2013 års projekt med UV-informatörer har utvärderats i en rapport som kommer att göras tillgänglig på Länsstyrelsen hemsida inom kort. Projektet fick genomslag i lokal oh regional media och intrycken från informatörerna var positiva. Det har gått för kort tid för att se några effekter på möjligheten att uppnå målet. I Sverige finns det en rekommenderad åldersgräns på 18 år för solning i solarier. För att bäst kunna skydda våra barn för denna typ av exponering av UVstrålning krävs det att det införs en lag på åldersgräns för solning i solarier. Måluppfyllelsen är i någon mån beroende av miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt och God bebyggd miljö, eftersom dessa påverkar exponeringen av UV-strålning samt för God bebyggd miljö även den elektromagnetiska strålningen. Det går inte att se någon tydlig utveckling för miljökvalitetsmålet. Kalmar Styrmedel och informationsinsatser krävs för att målet ska nås. Detta gäller i huvudsak avseende exponering för UV-strålning, som kan orsaka hudcancer. Åtgärder för att uppnå målet vidtas främst på nationell nivå. Resultat Exponering för skadlig strålning och radioaktiva ämnen minskar, bl.a. som en följd av ökade tillsynsinsatser och krav. Vid länets kärnkraftverk, OKG, var beräknad stråldos till kritisk grupp mycket låg jämfört med gränsvärdet. Trenden inom länet är att antalet fall av hudcancer ökar och det finns inga tydliga indikationer på en minskning av antalet fall. Antalet årliga fall av hudcancer har ökat från 117 år 2000 till 216 år 2010. Strålsäkerhetsmyndigheten och Landstinget har genomfört kartläggningar och informationsinsatser i syfte att öka medvetenheten och kunskapen om barns och vuxnas solvanor.
NATURVÅRDSVERKET 17(40) Analys Förutsättningar för att klara preciserade strålskyddsprinciper i arbetsmiljön och i övriga miljön bedöms möjliga att nå. Även avseende utsläppen av radioaktiva ämnen bedöms de styrmedel och planerade åtgärder tillräckliga för att målet ska klaras. Precisering för UVstrålning följs upp genom statistik över årliga fall av hudcancer. Preciseringen bedöms svår att nå till år 2020. Det behövs därför kraftfulla insatser främst i form av information. Preciseringen om exponering för elektromagnetiska fält bedöms möjlig att nå inom utsatt tid. Bedömning Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns planerade styrmedel som beslutas före 2020. Kronoberg Resulta För detta miljömål bedrivs inget samlat regionalt arbete. Regionalt underlag för att bedöma tillstånd och tendenser saknas, utom för av exponering för UV-strålning där antalet fall av hudcancer ökar även i Kronobergs län. För att bryta den trenden måste människors solvanor och livsstil ändras. Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. I preciseringen av målet anges att: individens exponering för skadlig strålning ska begränsas så lång det är rimligt möjligt utsläpp av radioaktiva ämnen i miljön ska begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas
NATURVÅRDSVERKET 18(40) antalet årliga hudcancerfall orsakade av ultraviolett strålning ska vara lägre än år 2000 att exponeringen av elektromagnetiska fält är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt Hudcancer till följd av UV-exponering visar på en negativ utveckling. För övriga områden saknas regionala data. Sammanfattningsvis bedöms utvecklingsriktningen vara oklar. Strålskyddsprinciper Den övergripande utgångspunkten att begränsa skadlig strålning ska vägas mot nyttan till exempel i medicinska undersökningar och behandlingar. Det saknas regionalt underlag för att göra regionala bedömningar. Området är reglerat i speciallagstiftning som hanteras av fackmyndigheten Strålskyddsmyndigheten som även är nationell ansvarig målmyndighet för miljökvalitetsmålet. Radioaktiva ämnen Regionalt underlag saknas för att bedöma resultat och tendenser för individers exponering av skadlig strålning. Den lagstiftning som reglerar verksamheter som hanterar radioaktiva ämnen samt tillsyn hanteras nationellt av Strålskyddsmyndigheten. Ultraviolett strålning Utveckling av cancer sker med fördröjning från exponeringen av strålning. Indikatorerna av hudcancer (Skivepitelcancer och Malignt melanom) visar en exponentiell ökning av antalet hudcancerfall. Tendensen vad gäller utvecklig av olika hudcancerformer och människors beteende vad gäller exponering för UV-strålning talar för att målet inte kommer att nås inom överskådlig tid. Elektromagnetiska fält Kunskapen om förekomst och effekter av elektromagnetiska fält är alltför bristfällig för att följa upp på regional nivå. Regionala data och entydig forskning om vad som är skadligt saknas. Analys och bedömning Strålsäkerhetsmyndigheten, som är nationell tillstånds- och tillsynsmyndighet, är den som kan göra en bedömning eller samla in
NATURVÅRDSVERKET 19(40) underlag om dostillskottet av radioaktiva ämnen från enskilda verksamheter. För miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö följer den regionala bedömningen den nationella, eftersom uppföljningen baseras på indikatorer som främst följs på nationell nivå. Länsstyrelsen saknar underlag för att göra en regional bedömning av miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö, Utvecklingsriktningen är oklar förutom när det gäller utvecklingen av hudcancer. Viktigt med planering av skuggiga miljöer Tillgänglig statistik om utvecklingen av skivepitelcancer och malignt melanom visar tydligt att det inte är möjligt att nå miljökvalitetsmålet/preciseringen till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Målet att minska antalet hudcancerfall bedöms inte kunna nås inom tidsperioden. Åtgärder för att minska exponeringen av UV-strålar från solen är att redan i planeringsstadiet projektera för skuggiga platser i kommunerna, framförallt där barn vistas dagtid. Bedömning av miljökvalitetsmålet (måluppfyllelse till år 2020) Det görs inte någon regional bedömning av om målet kan nås på regional nivå för miljökvalitetsmålet Säker strålmiljö. Bedömning av utveckling i miljön OKLAR. Tillräckliga underlag för utvecklingen i miljön saknas, det är inte möjligt att ange utvecklingsriktning. Indikatorer som följer upp målet Beteenderelaterad UV-exponering Cesium-137 i mjölk Radon i dricksvatten Radon i flerbostadshus Radon i skolor Radon i småhus Strålnivå i omgivningen Hudcancerfall malignt melanom Hudcancerfall tumör i huden, ej malignt melanom Norrbotten
NATURVÅRDSVERKET 20(40) Det går inte att se någon entydig utveckling när det gäller risker med strålning i Norrbotten. På flera områden är utvecklingen positiv, inom andra går utvecklingen åt fel håll. Resultat Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga. Utsläppen från kärnkraftverken ger idag en stråldos under 0,01 millisievert per år och det bedöms vara försumbart. Fokus ligger nu att på nationell nivå att utveckla metoder och system för omhändertagning av allt radioaktivt avfall samt att identifiera och åtgärda andra verksamheter med höga stråldosbidrag. Framtida utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnreaktorer kan påverka Norrbotten negativt. På Kolahalvön i nordvästra Ryssland cirka 40 mil från Norrbotten finns ett flertal kärnreaktorer. En olycka där skulle kunna leda till ökade stråldoser i Norrbotten. Hudcancer är den cancerform som ökar mest i Sverige och det är oftast vår exponering för solens UV-strålning som är orsaken. Jämfört med andra europeiska länder är antal fall av hudcancer högt i Sverige. I Norrbottens län fick 42 personer diagnosen malignt melanom under år 2011 varav 16 var kvinnor och 26 män. Strålskyddsprinciper För strålskydd ställs idag krav på att all verksamhet med strålning ska vara berättigad, det vill säga den måste göra mer nytta än skada. Dessutom ställs krav på att strålskyddet ska optimeras för att hålla stråldoserna så låga som det är rimligt möjligt, med hänsyn till ekonomiska och samhälleliga faktorer. De fastställda dosgränserna får inte överskridas. Andra tillämpliga principer på området är försiktighetsprincipen och användning av bästa möjliga teknik. Radioaktiva ämnen Strålskyddet inom kärnteknisk verksamhet bedöms vara acceptabelt och de uppmätta genomsnittliga persondoserna minskar över tid. Strålskyddsarbetet inom andra områden, såsom sjukvård och industri, uppvisar dock vissa brister. UV-strålning Målsättningen är att antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska vara lägre än de var år 2000. Antalet fall av hudcancer fortsätter dock att öka och målnivån bedöms vara svår att nå till 2020. På senare år har olika myndigheter arbetat mer aktivt med att informera framför allt barn om att inte utsättas sig för överdriven exponering. Strålsäkerhetsmyndigheten har bland annat föreslagit en åldersgräns på 18 år för att få sola solarium. Informationsinsatser riktade mot barn leder förhoppningsvis till att de lär sig ett bättre solbeteende som de tar med sig genom livet. Elektromagnetiska fält Allmänhetens totala exponering för elektromagnetiska fält bedöms inte ha ökat under de senaste åren och de uppmätta värdena ligger långt under gällande
NATURVÅRDSVERKET 21(40) referensvärden. Teknisk utveckling och nya tillämpningar kan både minska och öka exponeringen framöver. Analys Det går inte att se någon entydig utveckling när det gäller risker med strålning i Norrbotten. På flera områden är utvecklingen positiv, inom andra går utvecklingen åt fel håll. En stor del av svårigheterna att nå målet ligger i vårt förhållningssätt till olika strålkällor i vår omgivning och att det tar tid att förändra människors attityder och beteenden. För att målet ska kunna nås måste exponeringen av UV-strålning minska till en nivå som leder till att antalet hudcancerfall minskar. Kraftig solexponering under barnåren har i flera studier visat på ökad risk för hudcancer senare i livet och därför är barn en prioriterad målgrupp. De miljöer som barn vistas i ska utformas så att exponeringen för UV-strålning begränsas, exempelvis bör lekplatser och skolgårdar utformas så att det där finns tillgång till skugga platser. Strålskyddsprinciper Stråldoserna till allmänheten från enskilda verksamheter bedöms vara försumbara. Det individuella dostillskottet till allmänheten understiger 0,01 millisievert per person och år, från varje enskild verksamhet. Strålskyddsprincipen handlar om legala styrmedel och internationella konventioner, utfärdade av exempelvis internationella strålskyddskommissionen, och är svår att följa upp regionalt. Radioaktiva ämnen Uppföljningen av utsläppsreducering inom det icke-kärntekniska området kan förbättras ytterligare, bland annat genom ett mer systematiskt arbete av Strålsäkerhetsmyndigheten. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön från olika verksamheter, fortsätter allmänt att vara låga och halterna av cesium-137 från Tjernobylolyckan beräknas att fortsätta minska med tiden. Flera landsting lever inte upp till Strålsäkerhetsmyndighetens krav på strålsäkerhet visar en rad inspektioner. Det finns inom hälso- och sjukvården brister i strålsäkerheten som kan leda till allvarliga konsekvenser för patienter och personal (Strålsäkerhetsmyndigheten). En strålsäker hälso- och sjukvård innebär att gällande lagar och föreskrifter följs. UV-strålning Antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka. Denna trend gäller för alla hudcancertyper och allt talar för att samtliga typer av hudcancer kommer att fortsätta öka. Ultraviolett strålning (UV-strålning) är den främsta orsaken till uppkomsten av hudcancer. Det tar lång tid att förändra attityder och beteende och samtidigt är latenstiden för hudcancer lång, vilket leder till att det tar tid innan man kan avläsa om insatserna ger resultat. Allmänheten har idag god kunskap om att höga doser av
NATURVÅRDSVERKET 22(40) ultraviolett strålning kan leda till hudcancer. En kunskap som dock inte automatiskt leder till förändrat beteende. Elektromagnetiska fält Eftersom negativa hälsoeffekter efter långvarig exponering från kraftledningar inte helt kan uteslutas har svenska myndigheter valt att rekommendera att viss försiktighet tas. Myndigheterna rekommenderar att (Strålsäkerhetsmyndigheten): Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Skåne Tablåtext För att nå miljökvalitetsmålet behöver framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning genomföras. Viss osäkerhet råder kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor. Resultat Individers exponering för strålning Trenden för arbete med att begränsa exponeringen av skadlig strålning inom arbetsmiljö och övrig miljö är oklar med tanke på osäkerheten kring forskningsläget för hur strålning i form av mobila sändare och mottagare är skadlig eller ej. Övrig form av strålning från kärnkraft, transporter av farligt gods och arbetsmiljöer där strålande material hanteras, har vi relativt god kontroll över och kan sätta in förebyggande och skyddande åtgärder. Utsläpp av radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktiva ämnen har vi varierande kontroll på. Riskexponeringen har minskat sedan kärnkraftverket i Barsebäck har stängt, men samtidigt planeras ESS i Lund som vid färdigställande och drift kommer att utgöra en ny risk i Skåne län som vi måste planera för. Hudcancer orsakat av UV-strålning Trenden för antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att växa och antalet nya fall årligen i Skåne ligger över riksgenomsnittet. Även om befolkningen är mer medveten om riskerna med UV-strålning idag kan ökningen bero på att det kan gå många år innan cancern utvecklas samtidigt som svenskarnas solvanor inte har förändrats. Åtgärder som vidtas för att minska exponeringen av UV-strålar från solen är att redan i planeringsstadiet planlägga för skuggiga platser på skolgårdar och