Kristen miljöetik. Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg



Relevanta dokument
SINGER KAP 10 Tuesday, 13 November 2012

PEDAGOGENS KOMPETENSER

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

Samhällskunskap Demokrati

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Avundsjuk på episkopatet

VÅRA AVTRYCK. Freds-, miljö- och rättvisepolicy

Planering för religionskunskap vårterminen 2009

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

Artpartiskhet (speciecism)! = att fästa mindre vikt (eller ingen vikt) vid ett intresse enkom för att det finns hos en annan art än den egna!

Lokala miljömål för Tranemo kommun

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

Tema: Didaktiska undersökningar

Miljöetiken och den buddhistiskkristna

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

Biologi Kunskapens användning

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

ETIK & MORAL. Vad är etik? Vad är moral?

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

Teologiska reflektioner kring demokrati och mänskliga rättigheter 1

Eleven skall kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,

~~:~,~:,:::h :~.: bm"

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Lärarnas Riksförbund Studie- och Yrkesvägledarna

Att vara internationellt ombud

VÄGVAL l UPPSALA. Tro och liv. Tidskrift för kristen tro och förkunnelse Årg 41 (1982), nr 2, sid Edgar Almén

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Ingela Elfström. Malmö

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Tunadalskyrkan Den kämpande tron Mark 14:3-9

EXAMENSARBETE Våren 2012 Lärarutbildningen

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

Naturorienterande ämnen

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ATT FÖRSONAS MED SITT LIV för lugn i livets slutskede. Agnete Kinman Präst läkare själavårdare bl.a. på Äldreboenden

Elevens namn: Klass: Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Utdrag ur encyklikan

Policy för fred och omställning till en hållbar värld

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld

Verksamhetsplan för Montessoriförskolan Asplyckan

Teologiska argument mot IS. Mohammad Fazlhashemi Uppsala universitet Teologiska institutionen

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

Islam en livshållning Islams uppkomst

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

Ekologi Så fungerar naturen

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

MÅNSAGÅRDENS FÖRSKOLA. - vision, grundtanke & förhållningssätt

En ö i ett hav. Miljön, orörd skärgård. Ålänningarnas starka samhörighet med och beroende av naturen. Närhet till naturen.

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

PM Genusspaningar från Gemensam Framtids Kyrkokonferens 2012

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Systematiskt kvalitetsarbete

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lärarhandledning. och dundermysteriet ARBETETS MUSEUM 21 NOVEMBER 28 AUGUSTI I samarbete med Hyresbostäder, kolmårdens djurpark och swedbank

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Arbetsplan för Tallbacken och Vinkelboda 2015/2016

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

Förenta Nationernas konferens om miljö och utveckling. Rio-deklarationen. Miljö- och naturresursdepartementet Rio-deklarationen

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Plan för Hökåsens förskolor

MINNESANTECKNINGAR Datum Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

om demokrati och föreningskunskap

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen.

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Förarbete, planering och förankring

Ta steget! Konfirmation 2014/15

Tylömarks. lilla gröna om... Naturvård

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

Lokal verksamhetsplan. Björkhagaskolan

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Målkriterier Beskrivning Exempel

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Härnöns verksamhetsområde Läsåret Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

Transkript:

Kristen miljöetik Några olika traditioner och tänkares syn på djur och natur Jenny Ehnberg

Vad är miljöetik? Del av etiken som handlar om värderingar av miljö och natur samt normer för handlingar i relation till den. Normativ etik hur bör vi handla gentemot naturen och andra djur? Olika normativa modeller ger olika svar. Metaetiska frågeställningar: vad är ett moralisk subjekt, vad har intrinsikalt eller instrumentellt värde? Är värden objektiva dvs säger något om världen så som den är? Filosofiska tankar om naturen funnits långt tillbaka i historien, dock är miljöetiken ett relativt modernt fenomen (från 70- talet).

Moraliskt subjekt Moraliskt subjekt tänkande, kännande, beslutskapabla agenter. I centrum för etiken. Kriterier för vem/vilka som ska definieras som moraliska subjekt varierar mellan olika normativa positioner. Stor fråga för miljöetiken vilken moralisk ställning bör ickemänskliga djur, andra arter, växter, andra levande organismer ges. Moraliskt anseende att tillräkna någon/något moraliskt anseende innebär att dennes intressen beaktas när olika handlingsalternativ övervägs. Kännande; förmågan att uppleva lidande (och bristen därav) samt även medvetande om den egna existensen och en vilja att fortsätta denna ofta viktiga kriterier.

Människan Antropocentrism människan i centrum. I normativ version: människor de som har moralisk tyngd. Teleologisk, djuren och naturen finns till enbart för människans skull. I kristen och för den del abrahamitisk tradition ses människans roll som överordnad andra livsformer - ett uttryck för Guds vilja. Herravälde, naturen är för människans skull. Förvaltarskap (teologiskt och icke-teologiskt), en gåva vi fått att förvalta. Alternativ till antropocentrism: etiken är antropogen dvs människoskapad.

Naturen Ekosystem Ett interagerande natursystem som består av både levande organismer och icke-levande föremål såsom stenar och vatten. T ex en skog. Ekocentrism Normativ position som framhåller att ekosystem har egenvärde som inte är avhängigt delarna i det. Biocentrism där förhållningssättet är att allt levande sätts i centrum. Alla levande individer har ett intrinsikalt värde, även kallat egenvärde. Hela ekosystem har dock ett instrumentellt värde för att främja individerna i systemet. Arne Naess djupekologi

Centrala frågeställningar Människan som moralisk agent, bärare av moraliskt värde. Andra varelsers moraliska status. Vad är avgörande för att någon/t ska tillskrivas moraliskt värde? Hur ska vi förstå ansvar? Människors moraliska motivation? Individ och struktur Framtida generationer. Ansvar inte genom rum utan genom tid. Hållbar utveckling preservera biologisk mångfald. Hänger mer eller mindre oupplösligt samman med diskussionen om ansvaret mot framtida generationer.

Kristna trad. om miljö några premisser Den bibliska föreställningen om att Gud har skapat allting gott och ännu upprätthåller allt liv. Gud har inte bara skapat utan är också närvarande i sin skapelse. Naturen är därför helig, och den får inte degraderas till en resurs som människan utnyttjar för sina egna behov. Människan har enligt skapelseberättelserna av Gud fått uppgiften att bruka, vårda och bevara allt levande. Människans särställning i skapelsen är förbunden med ett särskilt ansvar hon är satt att förvalta skapelsen.

Forts Livet och tillvaron som helhet är en gåva från Gud, tanke som kan vara en fruktbar grund för teologisk-etisk reflektion om miljön. Människan tar emot och är beroende av det gåvans givare ger. Hon kan därför ej förstås som helt självständig aktör. Biblisk verklighetsuppfattningen teocentrisk: inför Gud står människan på samma plan som den övriga skapelsen. Eftersom tillvaron är en gåva och en avbild av det största mysteriet av alla, Gud, kan inte människan förstå, förklara och kontrollera allt i världen. Att tro sig klara av det här, och dessutom anse sig ha rätt att göra det, är att göra sig själv till gud.

Några röster från historien Franciskus av Assisi 1181-1226 Tydlig med att beskriva naturen som Guds skapelse, en plats där Guds kärlek manifesteras. Tanken om världen som Guds skapelse märktes ocksp i hans förhållningssätt till människor och djur. Känd legend ur Franciskus liv är när han utanför Spoleto predikade för fåglar. Fåglarna skall ha låtit honom röra vid dem och bli välsignade. Vid andra tillfällen skall han ha talat till fåglar; de verkade lyssna och tystnade när han bad dem detta.

Några nutida röster Robin Attfields - kristen teolog som förespråkar en biocentrisk konsekvensutilitarism. Innebär att levande varelser är lika gällande moraliskt anseende, dvs deras intressen ska beaktas men att de skiljer sig åt i moralisk signifikans. Vissa förmågor/kapaciteter, som t ex autonomi, har större värde- De varelser som har dessa förmågor har därför större moralisk signifikans. En form av konsekventialism som innebär att handlingar och underlåtelse av handlingar bedöms efter om de både ökar den översiktliga balansen av gott över ont Men också mer indirekt om de är förenliga med vissa praktiker som kan anses öka det goda.

Utmanar teologisk antropocentrism James Gustafson teocentrisk etik Rosemary Radford Ruether feministisk ekoetik Hans Jonas icke-antropocentrisk ansvarsetik

Ansvar för framtida generationer Jordens alla olika resurser är ett kapital som tillhör mänskligheten gemensamt. Även framtida generationer bör räknas in i det som avses med mänskligheten. Rumsligt avstånd oväsentligt så även tidsmässigt. Vår resursanvändning måste ligga på en nivå som gör det möjligt för kommande generationer att upprätthålla en åtminstone likvärdig levnadsstandard som vår. Inte bara människan utan andra djur och arter bör räknas in i de framtida generationerna, ansvaret gäller även dem. Problem med att prata om rättigheter i detta sammanhang; icke-existerande agenter kan inte tillskrivas rättigheter. En potentiell konflikt mellan att bekämpa orättvisa i nuläget och ansvar för framtida generationer?

Hållbar utveckling Begreppet introducerades i Brundtland-rapporten 1987. Def: "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov Tre aspekter: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet Begreppet ger utrymme för en mycket vid tolkning används flitigt i politisk diskurs utan vidare def. Och hur de tre aspekterna eller polerna (ovan) ska balanseras är inte givet stor oenighet råder.

Miljöetik- en global etik? Vad är global etik? Universell etik, ej samma. En ny global situation, där miljöproblemen om något visar hur sammanhängande världen är, kräver nya etiska bearbetningar. En värld (glob) en moralisk gemenskap: kosmopolitanism Globalt medborgarskap global citizenship Olika normativa etiska modeller ger olika svar på vad en global etik bör fokusera på: mänskliga rättigheter, demokrati, global rättvisa, hållbarutveckling.