Apiaceae, synpunkter till Flora Nordica

Apiaceae, synpunkter till Flora Nordica 2008-11-01 Aegopodium podagraria, kirskål (tidigare inlämnat synpunkter) Kirskål har dokumenterats relativt sent från Gotland och det går inte att dra några säkra slutsatser om dess ålder i landskapet. Helt säkert har den ökat starkt under 1900-talet, både i trädgårdar och längs vägar. Men tanke på att den inte samlades av Münchenberg under åren 1701 02, då han verkade i Vall, varifrån Wahlenberg noterade den drygt hundra år senare, och att inte heller Linné såg den under gotländska resan, är det inte osannolikt att kirskålen introducerades på Gotland under (sent) 1700-tal. Allmän i det gotländska kulturlandskapet, utbredningsluckor i skogsområden och alvarmarker.689 km-rutor. Bofast. 1

Anethum graveolens, dill Tillfällig introduktion. Fler fynd nu än vad som registrerades 1997: Troligen alla med trädgårdsursprung: Öja, Burgsvik, trädgårdsavfall i betad ängshavretorräng (B. Aldén 1988, 05I5J 04 43); Hablingbo, Mästermyr, 250 m S om Storkanalen, i morotsåker (rest efter tidigare odling), här relativt rikligt spridd (JP 2004, 05J9A 23 10); Alva, mellan Likmide och Ocksarve, på skräphög (GI & JP 2001, 05J9A 4 3); Tofta, på den tidigare soptippen (JP 2007, 06I6H 03 49); Träkumla, 250 m NV Gottskalks, i iordningställt grustag (GI 1987, 06I7J 12 41); Visby, Talludden, koloniträdgårdarna, ev. kvarstående efter odling (EBJ 2004, 06I9J 06 49), Soptippen (J. & G. Ekman 1998, 06J8A 35 15), just SV Flygklubben, på ruderatmark (JP 1998, 06J8A 40 05); Follingbo, Svajde vät, i grusgrop (BL 1983, 06J7A 49 20), Fole, NV punkt 58,31 (JP 1994, 06J9C 06 21); Fårö Sandön, vid komposterna vid Fyrbyn (M: Iwarsson 2003, 08J5J 43 31). Flora Nordica: Totalt: 11 fynd, från 9 socknar. 11 km-rutor. Tillfällig Stor eller liten ring? Gott om fynd från 1900-talet. 2

Anthriscus caucalis, taggkörvel Sällsynt, 28 km-rutor (8 socknar). Bedömd som Sårbar (VU) i rödlistan (2005). Bofast. Aktuella lokaler: Sundre, Vamlingbo, Hamra, Havdhem, Hablingbo, Visby, Hejdeby, Hall. Exempel: Sundre: Hoburgen, Digrans, Majstre, Juves, Flisviken, Skoge och Barshageudd, i åkrar, åkerkanter, strandvallar, fårbetesmark vid klint. Kastalen, i en bård vid sydsidan (JP 1994, 2001, 05I2I 47 47). Visby i gatukant vid Kopparsviksgatan, 1 ex. (JP 1993, 06I8J 20 27), vid Ringmuren, alldeles V om Söderport (Ingmansson & Larsson, Rindi 1985, 06I8J 36 35, rikligt kvar 1998); Hall, N om Kvarnmyr, i en får- och nötbetad hage, invid stängsel (I. Engquist 1993, 07J5E 05 23); Grönbjärsklint, NO-delen, 20 ex. i grotta nedom kalkklint (fårbete? JP 2002; 07J4E 485 196). Fler kända lokaler i dag än 1999 (antalet beror på hur man räknar de många och närbelägna lokalerna längst i söder). Ändrar ej den översiktliga frekvensbedömningen (stor prick för Gotland på utbredningskartan). 3

Anthriscus cerefolium, dansk körvel Sällsynt, 7 lokaler, 8 km-rutor. Troligen tillfällig. Historik över lokaler: Visby 1745 (Linné), ett antal uppgifter 1853 1938, noterad från området vid ringmurens norra del (från södra delen 1938), Nordergravar, Strandvägen norr om Visby, mot Sankt Görans ruin och Snäckgärdet. Sundre 1934 i åkrar (Fries, 1934), här kvar ännu under 1980-talet; Grötlingbo (Wahlenberg 1805, även 1933 och 1940); Hablingbo prästgård (Johansson 1897); Silte Mickels (Fries 1925), Lau Laubyn, snår vid åkerkant 1960 (T. Sundin LD); Ardre Ljugarn 1898, i åkrar 1895 (Aulin 1914), havsstrand 1956; Klinte Klintehamn och Tyrvalds (Fries 1925), Klintebys park 1938; Västergarn 1934; Hörsne 1853, 1882, 1910; Vallstena Råå 1884 (Johansson 1897); Väskinde Skälsö 1891; Lummelunda Kinner 1841, 1852, Kams 1855, utan närmare angivelse 1892; Bäl 1897 (Johansson 1910); Hangvar (Fries 1917); Hall Medebys (Johansson 1897). Aktuella lokaler: Sundre, neråt Rivet, strandäng, rikligt vid stentun 1981 (S. Högström, 05I2I 1 1 och 05I2I 2 1), söder om Fyren, i norra delen av Lindbergs trädesåkrar, m sommarklynne, renkavle, omkring 1983, (S. Högström, 05I2I 2 2); Vamlingbo 2,3 km SV kyrkan, vid gården NV avtaget mot Gervalds. Vid mur utanför gård (tidigare odling? Trädgårdsiris och jordkastanj i samma område), över 120 ex. år 2003 (JP, 05I3J 152 126); Hejde Tippsarve, på skräphög i skog 1987 (Gotl. Bot. För. inventering, 06I3J 17 46); Gammelgarn 100 m O Gartarve, vägkant i häck ca 1985 (M. Thulin, 06J3G 33 07); Tofta norr om Unghanse, på jordvall (JP, 06I5I 06 01); Väskinde, i tidigare grustag 200 m SSV Själsöavfarten, fåtalig 1986, 1 ex. 1987 (B. Larsson 06J9A 33 20). Flora Nordica Räknar man antalet lokaler från 1950 får vi med Ardre och Lau. Totalt 9 lokaler. Räknar vi sedan 1930 kommer Visby och Klinte, totalt 11 lokaler (motiverar en stor prick på utbredningskartan?) Känd från Visby 1741 (då Linné såg den) eller 1745 (först publicerad)? 4

Anthriscus sylvestris, hundkäx Allmän över hela Gotland, "Allestädes" hos K. Johansson 1897. 179 kartblad. Bofast. 5

Apium graveolens, selleri Först uppgiven av Nyman (1840), "Wisby, nedom vallarna mot stranden, och med alldeles samma utseende som den i Södra Europa vilda". Äldsta belägg troligen ett ark från "Gottl." signerat "Rosén" (UPS), sannolikt från hans gotlandsresor 1816 1818. Eftersom han inte tar med den i sin tryckta sammanställning (1819) är det förmodligen så, att han inte betraktade den som vildväxande. Från Visby finns ytterligare fyra belägg, alla utan vidare kommentarer som kan belysa frågan om graden av odling/förvildning: 1861 (G. Sandelius, GB), vid St Lars ruin 1882 (R. Hartman UPS), vid Gamle-Hamn 1885 (H. Enström UPS), 1920 (S. N. Söderström VI; denne tvekade inte att samla uppenbart odlade arter). Utgången. Tillfällig introduktion. Flora Nordica Ytterligare några ark finns, jämfört med listan i manus. OBS: Äldsta publicerade uppgift från Gotland är Nyman 1840 (men från den känner vi inget beläggexemplar). Äldsta belägg är väl Roséns, men är det från en vildväxande planta? Belägg: "Gottl." Rosén, UPS (Roséns resor ägde rum 1816, 1817 och 1818). Visby 1861 G. Sandelius GB Visby vid St Lars ruin 1882, R. Hartman UPS Visby vid "Gamle-Hamn" 1885, H. Enström UPS Visby 1920, S. N. Söderström VI 6

Bunium bulbocastanum, jordkastanj Vägrenar, ofta rikligt, i synnerhet i oklippta delar, men finns även i de klippta. Torr, gärna betad ängsmark, torr gräsmark exempelvis vid ringmuren där den klipps ner regelbundet varje sommar. Några lokaler på små körvägar, jordhögar, i alvarmark. Ännu kvar på primärlokalen vid Nygårds, här tillsammans med andra gräsfröinkomlingar i igenväxande, delvis betad park. På primärlokalen säkerligen introducerad med gräsfrö. Under 1900-talet en mycket stark ökning, nyintroducerad, kanske i samband med frösådd på vägkanter och liknande. Mindre allmän, 39 km-rutor. Bofast, sentida introduktion. Historik över äldre lokaler: Västerhejde, Nygårds park 1862, 1902 m.m., publ. Johansson 1910, ännu kvar; även Fridhem 1911 1915 ännu kvar och "Högklintsvägen" 1925. Levide i betad torräng och Fröjel i hästbetad ängsmark 1978, kvar 1993 (Ö. Nilsson, UPS), Akebäck Suderbys 1940-41 (E. Th. Fries LD), Visby 1905 (E. Lindell, S) och järnvägsstationen 1946 (E. Th. Fries, GB, LD, S), Endre Ölbäck 1903 (G. Romell, S). Aktuella lokaler: Sundre, Vamlingbo, Näs, Hablingbo, Havdhem, Silte, Sproge, Eksta, Fröjel, När, Klinte, Stenkumla, Västerhejde, Visby, Hangvar. Exempel: Fröjel Puser öster om gården, i betesmark 1993 (GI 06I1J 38 28), Eksta norr om Mattsarve och norrut till Fröjel 300 m S kyrkan, längs östra sidan av väg 140, cirka 7 km, rikligt i vägkanten, från år 2000 (GI, 06I0I 26 35 och vidare norrut till 06I1I 28 37), enstaka längre norrut (06I2I 01 37), rikligt vid Mulde (06I2I 20 43), vidare längs väg 140 vid Klinte, avtaget till Värsände, mycket rikligt, och N om Svarvare, längst i norr 500 m S om avtaget mot Klintehamn (GI 2003, 06I2I 26 47, 06I2I 28 42, till 06I2I 36 39); Västerhejde, i Fridhemsparken 2005 (GI 06I7I 37 41), Nygårds 1988 1999 (GI 06I7I 39 48); Visby vid Ringmuren S om Kajsarport 1985 (Ingmansson & Larsson 1985 s. 51, 06I8J 27 36). Flora Nordica OBS: Belägget från 1862 Nygårds Västerhejde är obekant för oss! Kvar i Västerhejde Nygårds (och även Fridhem). Fler än 12 kända lokaler i dag (vägkanter Eksta-Fröjel mycket rika, flera lokaler i Hangvar). 7

Bupleurum falcatum, smalbladig harört Först påträffad 1998 från Björke, Sockerparken i Romakloster av Gun Ingmansson, Stellan Hedgren och Jörgen Petersson. Ett tiotal exemplar växte i en gräsmatta, helt nära ett bostadshus. Fyndet redovisades i Rindi 1999 (J. Petersson). Sockerparken inrymmer ett stort antal gräsfröinkomlingar; i närheten av harörten stod exempelvis ett antal blommande renfanekrage, Tanacetum corymbosum. Plantorna håller sig nära trädbaser och skyddas på så sätt något mot för hård gräsklippning. Ännu kvar med tre blommande exemplar år 2008. Troligen introducerad med gräsfrö tidigt under 1900-talet (eller sent under 1800-talet?). Med tanke på hur länge den hållit sig kvar bör den betraktas som etablerad. (?) Sällsynt, en lokal. Bofast, introducerad. Aktuella lokaler: Björke, Romakloster, Sockerparken, i gräsmatta framför ett bostadshus (JP m. fl. 1998, 06J5B 360 366). Flora Nordica: Texten på belägget i LD är inte korrekt (det är tyvärr jag själv som skrivit den, ser det ut som). Ska vara: Björke socken. Och den växer med Tanacetum corymbosum (inte T. macrophyllum). Anmärkning: OBS! Första fyndet för Gotland skedde för cirka 20 år sedan på en sommarstugetomt (Kesslers tomt vid Stenkyrkehuk i Stenkyrka). Där inkommen (oavsiktligt) vid utsådd av Phyteuma (tyskt frö). Gun och Jörgen har sett belägg! Närmare detaljer när vi träffar Kesslers nästa gång. 8

Bupleurum tenuissimum, strandnål Betade strandängar. Ofta relativt fåtalig, någon gång i rikliga bestånd (ex. på en kraftigt hästbetad strandäng i Klinte). Påfallande ofta växer strandnålen i kanten av stenar och på myrkullar, beskrivet av Englund (Die Pflanzenverteilung auf den Meeresufern Gotlands,1942, s. 118). Den kan också påträffas i kanten av strandskonor. Inte helt bunden till havsstränder, men inlandslokaler är sällsynta. Englunds utbredningskarta (1942, karta 50) från inventeringar under 1930-talet visar på rikare förekomster än i dag (119 kustavsnitt): I stort markeras samma områden som dagens förekomster, men prickarna på Englunds karta ligger tätare och bildar flera sammanhängande band och hans lokaler på Fårö har inte påträffats i sen tid. Englund bedömer själv arten som starkt förbisedd av tidigare botanister och skildrar sina egna svårigheter vid inventering av denna oansenliga växt. Han förmodar att även hans egen inventering inte är fullständig vad gäller Gotlands östkust (sedan dess har betingelserna där förändrats starkt på grund av minskad hävd, och det är osäkert om det skulle gå att finna strandnålen i dessa marker i dag). Mindre allmän på Södra Gotlands stränder, i övrigt sällsynt, 60 km-rutor. Bofast. Historik över lokaler: Tidigast samlad på "Gottland", Rosén 1817 (UPS), även ett odaterat belägg taget av honom i Sproge, Tjängdarvestrand (UPS), i Sproge även Zetterstedt 1891 (LD). Eksta, Långstitestrand, här funnen av Westöö 1852 (UPS, VI) och Kolmodin 1819 ("på ett skär utanför Långstite", UPS). Öja Stockviken (Krok 1860, S); Näs, Näsudden (Rosén 1819); Silte Ejpe bodar "på stranden" (Mattsson 1895, s. 13); Sanda (Rosen 1819), vid Vivesholm, på "strandhed" 1898 (K. Johansson UPS, VI), Klinte Klintehamn (T. Gustavsson 1899, GB LD) och 1911 (E. Nordström GB), Västergarn vid Högbro (Johansson 1897). Hellvi Kyllej (Säve 1838, W. Stenhammar 1855 LD). Inlandslokaler: Visby Södra Byrummet, på mycket torrt fält ("in campo siccissimo") (Säve 1838), även O. A. Westöö (LD, VI) m. fl. 1852 1862, men "fordom" enligt K. Johansson 1897. Klinte Klinteberget strax innanför Bönders backe (Ahlfvengren 1890 GB m. fl.), Silte, "äfven upp i skogen på torra, magra ställen" (Mattsson enligt Johansson 1897). Aktuella lokaler: Sundre, Vamlingbo, Hamra, Öja, Fide, Näs, Hablingbo, Grötlingbo, Rone, Burs, När, Lau, Sproge, Eksta, Fröjel, Klinte, Sanda, Othem, Hellvi, Rute. Exempel: Näs Näsudden ca 850 m SO Olsvenne (LÅP 1996, 05I6J 092 353); Eksta Langstiteviken, innaför lagun (GI 06I0H 015 403): Klinte Gannarveskär, kraftigt hästbetad strandäng, rikligt (GI 06I2I 040 270); Sanda Vivesholm, flera dellokaler på betad strandäng (GI m.fl 1998, 06I3I 11 25); Hellvi Klasen, i en vik på ostsidan (I. Engquist ca 1990, 07J1H249 368), även på Englunds karta (1942); Inlandslokaler, exempel: Hamra 550 m V Bonsarve, alvarmark (LÅP 05J3A 360 169); Lau Bjärges, betad alvarmark (JP, 06J0E 45 05). 9