Kommunal dricksvattenförsörjning Juristfirman Stangdell & Wennerqvist 2008-09-17
Vår hemsida www.swlaw.se
Stangdell & Wennerqvist Miljörätt - vattenrätt, miljöskydds- och miljöskadeärenden m m Tillsynsärenden, inom hälsoskydds- och PBL-området m m Va-rätt Allmän fastighetsrätt och markförhandling Plan- och byggfrågor (PBL) Expropriations- och inlösenrätt Förköpsärenden Entreprenadjuridik Hyresrätt Förvaltnings- och offentlig rätt Offentlig upphandling och konkurrensrätt Avtalsrätt och skadeståndsrätt Processrätt och tvistelösning
Befintliga vattennät och täkter
Befintliga vattennät och täkter Disposition Allmänt om vattenförsörjningssituationen i Västra Götalands län Grafisk bild över totala antalet vattentäkter samt antalet ytvattentäkter (SGU) Närmare om vattenförsörjningssituationen i: - Göteborgsregionen - STO-regionen - Uddevalla Vision om framtiden
Befintliga vattennät och täkter Allmänt om vattenförsörjningssituationen i Västra Götalands län 1,5 miljoner invånare 49 kommuner Dricksvatten främst från Vänern, Vättern och Göta älv 80 % av invånarna beräknas erhålla dricksvatten från kommunala täkter 200 kommunala täkter 30 av 200 täkter bedöms ha fullgott eller tillfredsställande skydd (Lst Rapport 2005:34 Kommunala vattenskyddsområden i Västra Götalands län)
Befintliga vattennät och täkter Mellankommunala ledningsnät Hallands län Göteborgsregionen Norra Bohuslän Vattnets E6!!!
Den framtida vattenförsörjningen Skydd av befintliga och framtida vattentäkter Åtgärder i uttagsbrunn, ledningar, vattenverk m m Vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter Skydd av potentiella vattenresurser och geologiska formationer Ramdirektivet för vatten åtgärdsprogram m m
Den framtida vattenförsörjningen Fler vattentäkter Nya ytvattentäkter Nya grundvattentäkter Utbyggnad av ledningsnät
Den framtida vattenförsörjningen Mellankommunalt samarbete Erfarenhetsutbyte och liknande samarbete Gemensamma vattenanläggningar - ledningsnät m m Gemensam organisation/samarbetsformer
Kommunal samverkan
Olika former för kommunal samverkan Mindre reglerade former Projekt, avtal och nätverk Privaträttsliga konstellationer Aktiebolag, handelsbolag, ideella och ekonomiska föreningar samt stiftelser Offentligrättslig form Kommunalförbund och gemensam nämnd
Samverkan genom interkommunala avtal Samverkansavtal Rätten följer av den allmänna kommunala kompetensen För t ex sambrukande av resurser på viss ort Det gemensamma beslutandeorganet saknas (som regel går det inte att delegera beslutanderätt till tjänstemän i annan kommun än där vederbörande är anställd) Nackdelar Opraktisk om samverkan avser större projekt där flera kommuner skall ha samma inflytande över en resurs Har de samverkande kommunerna som avsikt att utöva politiskt inflytande bör samverkan ske i sådan form som medger gemensamma beslutsorgan
Samverkan i privaträttslig form Samverkan i privaträttslig form efter beslut i kommunfullmäktige Rätten följer av 3 kap 16 kommunallagen (1991:900), KL Inga formella hinder för att kommunal verksamhet bedrivs i form av aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk eller ideell förening eller stiftelse Avser verksamheten myndighetsutövning krävs emellertid särskilt lagstöd för överlämnande härav till ett privaträttsligt subjekt, 3 kap 16 2 stycket KL Offentlighetsprincipen gäller även kommunala företag, 1 kap 9 sekretesslag (1980:100)
Samverkan i privaträttslig form Villkor (3 kap 17 KL) Kommunalfullmäktige skall; fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten utse samtliga styrelseledamöter se till att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas utse minst en lekmannarevisor i aktiebolag där kommunen eller landstinget direkt eller indirekt innehar samtliga aktier
Samverkan genom aktiebolag Fördelar/nackdelar En juridisk person där inga delägare, utöver insatt kapital, har något ekonomiskt ansvar för bolagets förpliktelser (viktigare är dock att det föreligger ett välutvecklat regelverk avseende aktiebolag vilket underlättar verksamhetens utövande) Ren affärsverksamhet bedrivs oftast bäst genom ett aktiebolag än genom en offentligrättslig form (vissa formella bestämmelser i kommunallagen gäller ej om verksamheten bedrivs i bolagsform, vilket kan innebära administrativa fördelar) Om verksamheten innefattar myndighetsutövning kan den ej bedrivas i bolagsform utan särskilt stöd i lag Bolagsbildning kan också innebära vissa kostnader som ej är förknippade med samverkan i offentligrättslig form Inte någon direkt medborgarinsyn Möjligheten till laglighetsprövning saknas
Samverkan genom gemensam nämnd Förutsättningar Rätten följer av 3 kap 3 a KL De regler som gäller avseende övriga kommunala nämnder skall, om inget annat sägs, gälla även den gemensamma nämnden (3 kap 3 b KL) Den gemensamma nämnden intar en ställning som är att likställa med övriga kommunala nämnder Utgör en särskild myndighet och är således ett offentligrättsligt organ (kan överta uppgifter som innefattar myndighetsutövning)
Samverkan genom gemensam nämnd Nämndens syfte Ge kommuner möjlighet att samverka i offentligrättslig form över både geografiska gränser och huvudmannagränser Bibehålla ett politiskt inflytande över nämndens verksamhet Upprätthålla kommunmedlemmarnas möjlighet till insyn Samverkansformen förutsätts även vara enkel, smidig och kostnadseffektiv
Samverkan genom gemensam nämnd Organisation/ansvar Nämnden skall organisatoriskt vara inordnad endast under en av de samverkande kommunernas, den s k värdkommunen, organisation Betraktas som en företrädare för alla de samverkande kommunerna (däremot är nämnden, till skillnad från kommunalförbund inte någon juridisk person) Nämnden, i likhet med övriga kommunala nämnder, ingår avtal med eventuell avtalskontrahent, att å värdkommunens vägnar (i avtalsförhållandet utgör således endast värdkommunen och medkontrahenten avtalsparter) I det interna förhållandet mellan de samverkande kommunerna är avtalet däremot ingånget å samtliga kommuners vägnar och värdkommunen har således regressrätt gentemot övriga kommuner
Samverkan genom gemensam nämnd Fördelar/nackdelar Verksamheten kan bedrivas kostnadseffektivt till följd av att nämnden organiseras in under en redan befintlig nämndorganisation Nämndens offentligrättsliga karaktär vilket medför att även myndighetsutövning kan handhas inom ramen för nämndens verksamhet och ett politiskt inflytande bibehållas Möjligheten till medborgerlig insyn Samverkansformen ännu förhållandevis oprövad I vissa fall kan det vara en nackdel att nämnden inte utgör en juridisk person.
Samverkan genom kommunalförbund Förutsättningar Regler om kommunalförbund återfinns i 3 kap 20-28 KL I princip kan all kommunal verksamhet bedrivas inom ramen för ett kommunalförbund Ett kommunalförbund är en juridisk person med offentligrättslig karaktär (förbundets beslut är överklagbara) Organisatoriskt är den uppbyggd som en kommun Kommunalförbundets organisation, arbetsformer o dylikt skall regleras i en förbundsordning (3 kap 27-28 KL) Kommunal samverkan avseende vattenförsörjning i form av kommunalförbund förekommer i landet
Samverkan genom kommunalförbund Syfte Med denna verksamhetsform skall det vara möjligt för kommuner att samverka om en viss angelägenhet under samma former som om en enskild kommun skulle handha verksamheten Kommunallagens besluts- och förfaranderegler gäller även för kommunalförbundet Eventuella speciallagar som föreskriver särskilda regler för kommuner blir direkt tillämpliga på förbundet
Samverkan genom kommunalförbund Organisation Kommunalförbundet blir självständig huvudman för verksamheten (medlemmarna har dock ett ekonomiskt ansvar för verksamheten, 8 kap 23 KL) Förbundet kan i princip organiseras på två sätt 1. Med fullmäktige, styrelse och nämnder 2. Med en förbundsdirektion Vilken organisationsform som väljs beror på överväganden till följd av verksamhetens art och inriktning
Samverkan genom kommunalförbund Fördelar/nackdelar Kommunalförbund är den enda möjliga formen att bedriva samverkan i en självständig juridisk person under offentligrättsliga former Demokratihänsyn tillgodoses i hög grad jämfört med om verksamheten bedrivs i bolagsform Genom att samverka i kommunalförbund torde det politiska inflytandet vara enklare att bibehålla än då verksamheten bedrivs i ett privaträttsligt subjekt Kommunalförbundets offentligrättsliga reglering kan även anföras som en nackdel. De organisatoriska fördelar som betingas av frånvaron av offentligrättsliga regler är således inte möjliga att uppnå
Skillnader mellan gemensam kommunal nämnd Skillnaden mellan gemensam och kommunalförbund nämnd och kommunalförbund Kommunalförbund är en juridisk person vilket en gemensam nämnd inte är I övrigt är skillnaderna av främst organisatorisk art eftersom båda samverkansformerna kan handha nästan all form av kommunal verksamhet En gemensam nämnd är organisatoriskt inordnad under en värdkommun och fungerar som övriga kommunala nämnder (denna organisatoriska lösning förutsätts i många fall innebära kostnadseffektivitet) Ett kommunalförbund fungerar som en självständig kommun och har en egen organisation. Kommunalförbund är till skillnad från gemensamma nämnder således inte inordnade under någon av de samverkande kommunernas organisation
Samverkan över va-verksamhet Den nya vattentjänstlagen Den nya vattentjänstlagen trädde i kraft den 1 januari 2007 Ersatte den gamla va-lagen (1970:244) Förarbetena till lagen framhöll att kommunen - och inte privaträttsliga subjekt - skall ha det övergripande ansvaret för vattenförsörjningen Allmän va-anläggning = en va-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt denna lag Samverkan går bra men vissa förutsättningar måste vara uppfyllda
Samverkan över kommungränsen - VA Fördelar skäl för en sammanslagning av VA-verksamheter Lättare att rekrytera personal Hålla högre specialistkompetens Personella samordningsfördelar, fördel vid jour och beredskap Bättre ekonomisk förutsättning att klara framtida underhålls- och investeringsbehov
Samverkan över kommungränsen - VA