MÖJLIGHETER I SIKTE MER INFORMATION. - skärgårdens attraktiva framtid. Skärgårdsdelegationens mål under den kommande regeringsperioden

Relevanta dokument
Pargas stad ombeds att i sitt utlåtande särskilt svara på följande frågor:

Borgås samarbetsbok för turism

Skärgårdskommission PROTOKOLL 2/2019

Karlskrona Vision 2030

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Synpunkter på utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården. Trafikrådet Eeva Linkama Skärgårdsseminariet

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

Kimitoöns kommun SKÄRGÅRDSPROGRAM

Areella näringar 191

Skärgårdsprogrammet

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Drömmarnas Borgå 2030

Drömmarnas Borgå 2030

Försök för att utveckla trafiktjänsterna i den maritima skärgården

Det nationella skärgårdspolitiska åtgärdsprogrammet

Utveckling och hållbarhet på Åland

Drömmarnas Borgå S TA D S S T R AT E G I F Ö R B O R G Å U T K A S T

Utvecklingen av trafiktjänsterna i skärgården Iakttagelser, slutsatser och fortsatta åtgärder

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

DET NATIONELLA SKÄRGÅRDSPOLITISKA ÅTGÄRDS- PROGRAMMET

Permanent bebodda öar utan fast vägförbindelse

Sammanfattning av måluppfyllelse för Miljöstrategiskt program för Regio

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Finansiering av bostäder i Finland

Information från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016

ENKÄT OM DISTANSARBETE

Hagforsstrategin den korta versionen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Ingå kommun skapar förutsättningar för att Ingåborna ska ha ett gott liv och erbjuder en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för affärsverksamhet.

Förvaltning av fisket i grunda havsvikar i Blekinge

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Sammanfattning av workshop om klimatförändringarnas påverkan på besöksnäringen, 11/ Innehåll

Fritidsnämnden Fiskeutvecklingsplan

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Målsättningar för den regionala kommunikationen

En hållbar regional utveckling

Landsbygdsutveckling i ÖP

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Värderingar Vision Etiska principer

Hej. Åsa Sikberg Ordförande landsbygdsgruppen Nya Moderaterna Uppsala län. Jessika Vilhelmsson Ordförande Nya Moderaterna Uppsala län.

En stad medarbetare. En vision.

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Landskapsreformen: Tjänster för arbetssökande och företag. Presskonferens Arbetsminister Jari Lindström

Välkommen till Österåker

Energiska. Vasaregionen

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Regionalt skärgårdsråd Stockholm

Den goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige

Enköping vårt gröna livsrum

Strömstad. 2030Vision En internationell småstad med. livskvalitet, natur & friluftsliv i världsklass! Strömstads kommun

Handlingsprogram

Östersjöfiske Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.

ERFARINGER RUNDT FORVALTNING AV SKARV I SVERIGE

Verksamhetsplan 2014

Tillägg till kommunikationsplan: Förslag till kommunikation vid samråd om översiktsplan för Österåkers kommun 2040

2 (6) Måste det vara så?

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Rapport från Skärgårdssamarbetets exekutivkommitté 19/ Pernilla Nordström, Länsstyrelsen

Tillsammans har vi mod att skapa livskraft i hela vår kommun.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

MED I VARDAGEN. NTM-centralen i Egentliga Finland

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

BOSTÄDER, BEBYGGELSE Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Unikt boende. Hyresrätter i Västerviks skärgård

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

WWF Finlands Fiskkampanj frågor och svar. Kampanjen och dess mål. Varför för WWF en kampanj för ett hållbart fiske?

Finlands nationella skogsprogram Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism


Valmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND

FÖR ALLAS BÄSTA I hela Västra Götaland.

Kyrkslätts kommunstrategi

Gruppdiskussioner vägledningsdebatt

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

Framtida scenarion för de gröna näringarna i Kalmar län - hur kan vi nå dit vi vill?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsprogrammet

Transkript:

Skärgårdsdelegationens mål under den kommande regeringsperioden Vastavalo, Anne Stenroos MÖJLIGHETER I SIKTE - skärgårdens attraktiva framtid I Finlands alla kommuner finns det vattenområden och öar påträffas också i de flesta. I förhållande till markarealen är Finland världens rikaste land på insjöar och ett av de länder i Europa som har flest öar när man ser på antalet. Nästan alla finländare har något slags förhållande till skärgården och vattenområdena genom till exempel fritidsboendet (ca två miljoner fritidsbosatta), båtlivet (ca en miljon båtar) och fritidsfisket (omkring 1,6 miljoner fritidsfiskare). De fritidsbosatta har gjort att antalet invånare i skärgården aldrig tidigare varit så högt som i dag. Pendling från fritidshus har ökat på grund av flexibla möjligheter till distansarbete. Människor är allt mer mobila - nationella kosmopoliter. Skärgårdsnaturen och -kulturen lockar också allt fler turister. Turismen växer starkt och har stora sysselsättningseffekter i hela landet, men särskilt också i skärgården. Vår unika skärgård är en alldeles särskild styrka. Vattendrag, öar och insjöar är positiva faktorer i regionutvecklingen i en tid som allt mer fokuserar på upplevelser. En lyckad skärgårdspolitik har en central roll i att lyfta fram och stärka skärgårdens starka sidor. En platsbaserad utveckling av skärgården är viktig, vilket avser skräddarsydda lösningar med fokus på regionens behov. Viktiga frågor ur det skärgårdspolitiska perspektivet är skärgårdstillägg som beviljas i form av statsunderstöd, en fungerande skärgårdstrafik, digitala förbindelser, smidiga tjänster, hållbar skärgårdsturism och klimatförändringen. Skärgårdsområdena har en stor potential! MER INFORMATION SANKs ordförande riksdagsledamot Hanna Kosonen hanna.kosonen@eduskunta.fi, tfn. 040 7171 114 SANKs generalsekreterare ledande sakkunnig Elina Auri elina.auri@mmm.fi, tfn. 0400 744 900 BILDER: Vastavalo och maaseutu.fi bildbank

landsbygdsnätverket, Jyrki Vesa SKÄRGÅRDSTILLÄGG - en nödvändig förutsättning för en livskraftig skärgård Skärgården och dess invånare behöver särskilt stöd för att kunna bevara skärgårdens livskraft. Det är viktigt att tillgången på tjänster, skärgårdens trafikförbindelser och språkförhållanden är tryggade i framtiden, även i de nya landskapen. Genom en aktiv skärgårdspolitik ser man till att skärgårdsområdena beaktas vid utveckling av landskapen. Skärgårdstillägget, en del av statsandelen för kommunal basservice, är ett viktigt tillägg och stöd för att man ska kunna ordna och utveckla basservicen i skärgårdsområdena. Skärgårds- och vattenkaraktären kostar skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdelar miljoner euro extra. Extra kostnader orsakar bland annat skolskjutsar, hamnar och vattenräddning, organisering av social- och hälsovårdstjänster samt byggande och underhåll av vatten- och avloppsnät. Skärgårdstillägget som är en del av statsandelen för kommunal basservice garanterar skärgårdens livskraft och en långsiktig utveckling. SKÄRGÅRDEN SOM BOSTADSORT I skärgården har aldrig tidigare bott så många människor som nu. På öar utan fast vägförbindelse bor ca 230 000 människor antingen permanent eller på fritidsbasis. Fritidsbosättningen har ökat invånarantalet i skärgåden i någon mån, medan trenden för de fast bosatta är tvärtom. Förutom åtgärder som förbättrar skärgårdens livskraft är det viktigt att skärgårdsflytt främjas genom att göra det lättare att bygga om fritidsbostäder till permanenta bostäder samt genom att öka utbudet av bostäder och tomter. Byggandet styrs i en riktning som gör det enklare att bygga om fritidsbostäder till permanenta bostäder. Utbudet av bostäder, fritidsbostäder och företagslokaler möter efterfrågan. Detta kan främjas till exempel genom landsomfattande projekt.

Vastavalo, Sassa Stenroos SKÄRGÅRDENS FUNGERANDE TRAFIKFÖRBINDELSER Skärgårdens fungerande trafikförbindelser är en nödvändig förutsättning för en livskraftig skärgård. Utan dem är det svårt, nästan omöjligt, att bo, driva företag eller tillbringa fritid i skärgården eller bevara skärgårdskulturen. När man utvecklar skärgårdstrafiken ska man ta hänsyn till förändringarna i samhället, till exempel mobilitet och pendling samt turism och utveckling av den. Huvudsakligen avgiftsfri skärgårdstrafik har gjort det möjligt att utveckla skärgården och fortfarande hålla den som ett attraktivt fritids- och resmål. Man genom offentligt stöd säkrar en fungerande och avgiftsfri skärgårdstrafik, vilket är en nödvändig förutsättning för utveckling av skärgården. DIGITALISERING Digitaliseringen vinner terräng i snabb takt. Allt fler tjänster kan fås via webben. Digitaliseringen berör hela Finland, men effekterna syns speciellt i landsbygds- och skärgårdsområdena. Fungerande datakommunikationsförbindelser ger också möjlighet att ordna skolundervisning på distans. Regionernas livskraft är i hög grad beroende på hur bra regionerna lyckas med att locka och hålla kvar aktiva invånare och företag på orten. En av de faktorer som lockar folk och håller kvar dem är fungerande datakommunikationsförbindelser. Förbindelseanslutningarna för datakommunikation i skärgården, särskilt på de fast bosatta öarna som saknar fast vägförbindelse, är oroväckande låga. Skärgårdsområdena får bättre datakommunikationsförbindelser. Datakommunikationsförbindelserna behöver statligt stöd på orter där kommunikationsnäten inte byggs på marknadsvillkor.

landsbygdsnätverket SMIDIGA TJÄNSTER FÖR SKÄRGÅRDS- OCH FRITIDSBOSATTA SAMT TURISTER Utbudet av offentliga tjänster ändrar karaktär. Allt fler tjänster går att få i digital form. Tjänsterna koncentreras och fysiska tjänster flyttas allt längre bort från skärgården. Om man på ett fördomsfritt och smidigt sätt kombinerar tjänster, är det dock möjligt att bevara en god servicenivå även i skärgårdsområdena. Förutom att kombinera och skräddarsy service ger mobila tjänster möjlighet att komplettera de vanliga tjänsterna. Man stärker de åtgärder som ger möjlighet att producera tjänster i skärgården på ett fördomsfritt och flexibelt sätt och med hänsyn till behoven på lokal nivå. YRKESFISKE SOM SKÄRGÅRDSNÄRING Antalet yrkesfiskare har sjunkit avsevärt under hela 2000-talet. År 2018 fanns det cirka 700 yrkesfiskare i Finland. För att yrkesfisket ska kunna räddas måste det följaktligen vidtas brådskande åtgärder för att denna näring, som är den mest traditionella i skärgården, ska kunna bevaras och nya, unga företagare fås in i branschen. I mån av möjlighet bör hindren för fisket undanröjas, t.ex. bör det hittas metoder för att bekämpa skadedjur (säl och skarv). Fiskets betydelse när det gäller att avlägsna näringsämnen ur vattendragen bör beaktas; det s.k. reduktionsfisket innehar en betydande roll med tanke på miljön. Verksamhetsbetingelserna för yrkesfisket förbättras, t.ex. genom att efterfrågan på inhemsk fisk främjas, den byråkrati som sammanhänger med yrkesfisket lindras och den förstörelse som skadedjur orsakar beaktas.

Vastavalo, Eero J. Laamanen HÅLLBAR SKÄRGÅRDSTURISM Skärgårdsturismen fortsätter att växa. Den sysselsätter allt fler människor och stärker den lokala ekonomin. Skärgårds- och vattenturismens potential är stor och förutsättningarna för att utveckla turismen är utmärkta. Intresset för skärgårdskulturen ökar, vilket är en positiv utvecklingstrend för skärgårdsområdena. En miljövänlig och hållbar skärgårdsturism utmanar fjärrturismen och skapar nya upplevelser inom den inhemska turismen. När man utvecklar skärgårdsturismen, är det viktigt att beakta turismens hållbarhet ur ett ekonomiskt, miljömässigt, kulturellt och socialt hållbart perspektiv. Skärgårdens bärkraft måste fastställas i tid för att massturismens negativa effekter ska undvikas. Skärgårdsturismen lyfts fram som ett huvudtema för utvecklingen av turismen i Finland. Skärgårdsturismens potential identifieras bättre än för närvarande och turismen utvecklas på ett hållbart sätt. SKÄRGÅRDENS AKTIVA ROLL I KLIMATTALKOT När det gäller att bekämpa klimatförändringen, ska skärgårdsområdena ses som en del av helhetslösningen. Hållbara lokala lösningar belastar klimatet och miljön mindre, till exempel lokal energiproduktion, digitalisering och den potential som delningsekonomin innebär. Skärgårds- och vattenområdena har en möjlighet att inta en stor roll när det gäller att öka produktion och användning av förnybar energi - skärgården har en möjlighet att profilera sig som ett modellområde för användningen av förnybar energi, dess produktion och användning. Vi behöver åtgärder för att hålla Östersjön ren så att skärgårds-, vatten- och kustområdena attraherar även framöver. Skärgårdens och vattenområdenas roll i att använda och producera energi utforskas och främjas, till exempel sol-, bio-, vind- och vågenergi. Miljöfrågorna ses som en integrerad del av skärgårdsutvecklingen.