Svenska Barnreumaregistret

Relevanta dokument
Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse. Bo Magnusson Registerhållare

Svenska Barnreumaregistret

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut. Bo Magnusson Registerhållare

Svenska Barnreumaregistret. Verksamhetsberättelse Bokslut Bo Magnusson Registerhållare

Svenska Barnreumaregistret

REGISTERUPPFÖLJNING MED BARNREUMAREGISTRET. Soley Omarsdottir barnläkare, biträdande registerhållare Barn och läkemedelsdag 2019

Svenska Barnreumaregistret. Årsrapport Bo Magnusson, registerhållare

Svenska Barnreumaregistret

Svenska Barnreumaregistret. Årsrapport Bo Magnusson, registerhållare

Svenska Barnreumaregistret. Årsrapport BO MAGNUSSON, REGISTERHÅLLARE

Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Styrdokument Nationella lungcancerregistret och. Mesoteliomregistret

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Årsrapport 2016 Bo Magnusson, registerhållare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

UTVECKLAD UPPFÖLJNING

Årsrapport 2015 Bo Magnusson, registerhållare

Luftvägsregistret. Årsrapport 2018 och nyheter Kerstin Fjällman-Schärberg Biträdande Registerhållare LVR Avdelningschef FoU Region Halland

Swedish Registry for Advanced Pediatric Surgery Svenska Registret för Avancerad Barn- och Ungdomskirurgi

Svenska barnnjurregistret

Hur använder vi kvalitetsregister för att vässa IBD-vården?

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

Funktioner kring nationella kvalitetsregister Registerhållare Nationella och regionala stödteam

Varför vill företagen samarbeta med kvalitetsregister och hur ser framtiden ut? Gunnel Torstensson, AbbVie

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

Funktioner kring nationella kvalitetsregister

SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER. ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT 2010

Därför är vi med i Netdoktors nätverk av experter

Reviderade förslag på mål för graviditetsregistret. Olof Stephansson

Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- och halssjukvård. Välkomna!

För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa

Välkomna till BORIS-dagen 2012

Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Styrdokument. Nationellt kvalitetsregister för Analcancer

STYRDOKUMENT FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER BRÖSTCANCER INKLUSIVE BRÖSTREKONSTRUKTION

HabQ Verksamhetsplan 2017

Svensk Reumatologis Kvalitetsregister

SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER. ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen ÅRSRAPPORT

Regionalt specialitetsråd i barnsjukvård. Uppdrag och verksamhet Kungsörstorp 6-7 maj 2015

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

26 Yttrande över motion 2017:75 av Dag Larsson (S) om att säkra en mångfald av vårdgivare inom reumatologin genom upphandling HSN

Motion till riksdagen 1988/89:So474 av Barbro Westerholm (fp} Åtgärder för en rationellläkemedelsanvändning

Verksamhetsberättelse 2011

Nationell cancerportal Unika förutsättningar för att följa och utvärdera behandling med hjälp av biomarkörer och kliniska data

Verksamhetsberättelse

Verksamhets berättelse Svenska Barnnjurregistret

Den här broschyren har du fått via din behandlande läkare. Bra att veta om din intravenösa infusionsbehandling med ORENCIA (abatacept)

Nationella och internationella utblickar kring kostnadsansvar och kvalitetsbokslut

Riksförbundet Bokslut (Årsmöte 25 april 2015,Bilaga nr 4) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2014 Organisationsnummer

Läkemedel - trender och utmaningar

KVALITETSREGISTER ECT

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2007

Frågor och svar om NT-rådet

Svenska Barnnjurregistret

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

ÅRSRAPPORT SVENSK REUMATOLOGIS KVALITETSREGISTER ger kvalitetsförbättring i den kliniska vardagen

Reumatiska sjukdomar hos barn och unga Vad ska vi tänka på i skolan?

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

HabQ Verksamhetsplan 2018

Patientinformation PM Ledsjukdomar

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Modell för systematiskt förbättringsarbete utifrån registerdata. Peter Kammerlind Agneta Vinge

Starka tillsammans. Betänkande av Utredningen om nationell samordning av kliniska studier. Stockholm 2013 SOU 2013:87

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen och SKL:s styrelse.

7. Uppföljning och rapportering. Primärvårdsprogram 2016

Självdeklaration för Nationellt kvalitetsregister inför anslutning till automatisk datainsamling Förarbete inför arbete med anslutning till

Svenska Barnnjurregistret, NKR14-182

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

- Nationellt Kvalitetsregister för Esofagus- och Ventrikelcancer

Verksamhetsberättelse 2013 med verksamhetsplanering 2014

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vårmötet Karlskrona Veronica Svedhem InfCareHIV

Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet

Större statligt ansvar för en säker läkemedelsförsörjning

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Hur kan kvalitetsregister användas för prevention? Några exempel från Nationellt Kvalitetsregister för Cervixcancerprevention

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

Fördom 1: Det kan aldrig vara bra att ta läkemedel

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Verksamhetsberättelse 2012/2013 med ekonomisk redovisning för 2012

Nationella kvalitetsregister. CPUP MMCUP (HabQ)

Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige

Dnr Vårdcentralen Söderköping Verksamhetsplan 2013 Inklusive årsbudget

Riksförbundet Bokslut (Bilaga nr 3) Sida 1(6) Sällsynta diagnoser Verksamhetsåret 2013 Organisationsnummer

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Användning av information från rutinsjukvården för forskning kring uppkomst av och behandling mot reumatiska sjukdomar

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

INBJUDAN BARNREUMATOLOGIDAGARNA. Plats: Klubblokalen, Friska Viljor, Paradiskullen, Örnsköldsvik Datum: mars 2017

Nationella Kataraktregistret

Dir nr: Dir. 2005:150

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL


Hur kan patientens egna mätningar och uppfattningar bidra till registerutvecklingen?

Svenska Hypofysregistret. Verksamhetsberättelse 2010

Översyn av de nationella kvalitetsregistren Guldgruvan i hälso- och sjukvården Förslag till gemensam satsning

Politisk viljeinriktning för vård och omsorg vid demenssjukdom

Transkript:

Svenska Barnreumaregistret Verksamhetsberättelse 2011 Bo Magnusson Registerhållare 1

Innehåll 1) Inledning 2) Årsberättelse 3) Samarbete 4) Ekonomi 5) Bokslut 2

1.Inledning Svenska barnreumaregistret började registrera patienter 2009 efter ett antal års förberedelse i Arbetsgruppen för barnreumatologi. Ledgångsreumatism hos barn (JIA - juvenil idiopatisk artrit) förekommer hos knappt 2000 barn och ungdomar i Sverige. Sedan millennieskiftet har behandlingen genomgått en smärre revolution tack vare effektivare mediciner med mycket goda behandlingsresultat. Många preparat är inte godkända för behandling av barn, utan används utifrån erfarenheter på vuxna. Kvalitetssäkring av behandlingen är viktig då grundläggande mekanismer i immunsystemet blockeras hos de behandlade barnen. - Registrets syfte: Att ge barn med reumatisk sjukdom adekvat och jämlik utredning och behandling i hela Sverige. Detta innefattar god hälsa och hög livskvalitet utan bestående funktionsnedsättning. - Viktigaste process- och resultatmått: Måtten är de internationellt accepterade "core set criteria" för barn som används i läkemedelsprövningar. Där ingår läkarens respektive patient eller förälders skattning av barnets hälsa, CHAQ som är validerad för svenska barn som mått på dagligt handikapp, antal rörelseinskränkta respektive inflammerade leder och sänka (SR). Dessutom har det internationellt validerade JADAS27 införts motsvarande DAS28 som används på vuxna. - Täckningsgrad Täckningsgraden av behandling med biologiska läkemedel uppskattas till 60%. Alla Barnoch Ungdomsmedicinska kliniker i Sverige deltar. Täckningsgraden av alla med JIA uppskattas till 50%. - Analys / återkoppling: Analys av data sker med dynamisk rapportmodul på registrets hemsida. Återkoppling och analys av registerdata på möten i Barläkarföreningen, registerdagar. och klinik audit. Patienten, familjen och barnreumatologen har tillgång till grafik med sjukdomsaktivitet, patientregistrering och given behandling. - Förbättringsresultat Vi registrerar nu utgångsläget för att senare kunna följa följsamheten med vårdprogram, förbättrat omhändertagande och rationell läkemedelsanvändning. Registret visar såväl effekter som biverkningar av läkemedlen och därmed optimera terapibeslut, dosering och monitorering. Tidig insättning av behandlingen kan förhindra utveckling av livslång funktionsnedsättning. Större kunskap om återfallsrisk vid utsättande av olika preparat kan också leda till att dessa potentiellt farliga immunblockerande behandlingar inte ges onödigt länge under barnets uppväxttid. Vi får en möjlighet att jämföra hur stor andel av barn med JIA som behandlas med biologiska läkemedel i olika delar av landet. Nya hälsomått utvärderas och kommer att införas. Patienttillfredsställelse registreras. - Presentationsnivå Aktuella sammanställningar fås via rapportgenerator tillgänglig direkt i registret, för den enskilda individen, kliniken eller den registrerade patientgruppen, liksom populationsbaserat per län, region och nationellt. 3

2. Årsberättelse Barnreumaregistret har under sitt andra år 2011 implementerats i nästan hela landet. Antalet registrerade patienter har ökat snabbt och kontinuerligt. Några vårdgivare registrerar alla patienter med JIA (juvenil idiopatisk artrit = barnreumatisk ledsjukdom) och några har kontinuerlig registrering av besöksdata. Detta gör att registret närmar sig den punkt när kvalitetsdata och täckningsgrad gör mer ingående analyser möjliga. Täckningsgraden har förbättrats i förhållandevis snabb takt. Registret fungerar väl med kliniknära applikation i form av grafik visande effektmått i förhållande till behandling. Patientens registrering via surfplatta/mobil/dator är införd och fungerar bra. Den automatiska rapportgrafiken ger omedelbar återkoppling till vårdgivaren med möjlighet till reflektion över egna resultaten i jämförelse med andra vårdgivare. Arbetet med fortsatt utveckling av registret i samverkan med det gemensamma Barnregistret fortsätter. Ekonomin är god. Under året fick registret ett projektbidrag från Pfizer. Fortsatt finansiering kommer att ske enbart med medel från SKL. 4

Registret har under året genom registerhållare Bo Magnusson och registerkoordinator Anna Wermé haft kontinuerlig kontakt med IT-företaget Carmona med kontinuerlig utveckling av registret. Samarbetet har fungerat väl. Styrgruppen har träffats vid ett tillfälle samt haft tre telefonmöten och diskuterat hälsomått, patientens egen registrering, samarbete med industri, möjlig forskning med registret som bas, uppdatering av regelverk för registret och behov av hjälptexter. Ett kontinuerligt arbete för att öka täckningsgrad har skett i direktkontakt med vårdgivare och i många fall kombinerats med supportbesök. Registerutbildning har skett i samband med Barnreumatologins höstmöte i Sigtuna. Integrering i journaldatasystem planeras men har ännu inte kunnat genomföras. Konkret pilotarbete sker i samarbete mellan Carmona och Take Care-förvaltningen i Stockholm. Registret har medverkat i bildandet av registergrupp inom Barnläkarföreningen med deltagande av stort antal registerhållare för stora väletablerade register men även små eller tilltänkta register. Samverkan med det europeiska registret Pharmachild som är under uppbyggnad har fortsatt men är ännu på planeringsstadiet. 5

6

5. Ekonomi Den ekonomiska basen för registret har under 2011 bestått av anslag från SKL samt ett projektbidrag från Pfizer på 400 000 SEK. Något ytterligare ekonomiskt samarbete med industrin planeras inte. Registret är en del av Svenska barnregistret som gemensamt med andra register stått för kostnader till IT-företaget Carmona. Barnreumaregistret har betalat 5000 SEK per månad i IT-kostnad till Svenska barnregistret. Svenska barnregistret har för 2011 fakturerat sjukvårdens deltagande Barn- och Ungdomskliniker en årsavgift på 5000 SEK. Det överskott som finns behövs för kommande bearbetning av registerdata och planerade kvalitetsprojekt. Registret har i alla avseenden arbetat ekonomiskt och rationellt i avseende både av tid och pengar. Den ekonomiska belastningen för vårdgivarna som använder registret har minimerats. Temporär lokal registeradministratör bekostad av registret har använts i ett fall men inte efterfrågats i övrigt. (Bokslut se Bilaga 1) 7

Bilaga 1 Svenska Barnreumaregistret Bokslut räkenskapsåret 2011-01-01 2011-12-31 Ingående saldo 220 238:- Intäkter SKL 400 000:- Pfizer AB 450 000:- Summa inkomster 850 000:- Utgifter Personalkostnader 309 166:- IT-kostnader 60 000:- Möten, resor 33 248:- Summa utgifter 402 414:- Utgående saldo 667 824:- Stockholm 2012-01-15 Bo Magnusson Registerhållare 8