Fem år med energimärkning

RAPPORT 2000:16 Fem år med energimärkning av kylar, frysar, tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner

Förord Den obligatoriska energimärkningen av hushållsapparater har funnits i fem år. Syftet är att stimulera produktutvecklingen mot energisnålare modeller och att hjälpa konsumenter att välja energieffektiva apparater. Märkningen omfattar kylar, frysar, tvättmaskiner, torktumlare, kombinerade tvätt- och torkmaskiner samt diskmaskiner. Konsumentverkets roll har bland annat varit att kontrollera att de apparater som finns utställda i butikerna är energimärkta enligt gällande regler. Detta är en sammanfattning och utvärdering av hur energimärkningen har fungerat i praktiken och omfattar alltifrån kontrollmätningar av apparater till informationsinsatser. Det är angeläget att ständigt följa upp och förbättra energimärkningssystemet. Butikskontrollerna har genomförts årligen med stora och engagerade insatser från konsumentvägledare, som i några fall samarbetat med energirådgivare eller Agenda 21-samordnare. Vi vill rikta ett stort tack till alla er som bidragit till kontrollerna. Konsumentverkets arbete med energimärkningen bekostas delvis av ett anslag inom regeringens energipolitiska program. Konsumentverket, juni 2000. Håkan Forsberg

Innehåll Sammanfattning Inledning Tillvägagångssätt Omfattning Den första kontrollen av energimärkning Den andra kontrollen av energimärkning Tredje kontrollen den största hittills Kontroll på uppdrag av EU-kommissionen Sammanfattning av resultatet från den fjärde kontrollen Den femte kontrollen av energimärkning Butiker där märkningen kontrollerats fem gånger Återupprepade kontroller i Göteborg Varför saknas märkningen? Informationsmaterial Energiinformationen i produktbroschyrer Kontrollprovning av deklarerade uppgifter Utbudet av energieffektiva modeller Nordiskt nätverk Diskussion Tidigare rapporter

Sammanfattning Det finns anledning att kontinuerligt följa upp och förbättra energimärkningssystemet. Energimärkningen är ett utmärkt hjälpmedel för att få alla, både näringsidkare och konsumenter att förstå att vi kan bidra till en minskad användning av energi. Fem år i rad har Konsumentverket kontrollerat energimärkningen av vitvaror i butiker över hela landet. Energimärkningen är obligatorisk och gemensam för EU-länderna. Kontrollerna har varit möjliga att genomföra tack vare medverkan från de kommunala konsumentvägledarna. Totalt har vi kontrollerat märkningen i 513 butiker varav 88 kontrollerats mer än en gång. 71 kommuner spridda över hela landet har deltagit i dessa kontroller. Två butiker, en i Södertälje och en i Enköping har varit med i samtliga undersökningar. Resultat Bästa resultatet var 1998 då 92% av kylarna och frysarna, 88% av tvättmaskinerna och 85% av torktumlarna var märkta. Det goda resultatet kan vara en effekt av att vi följde upp kontrollerna 1997 med påpekande om bristande märkning till butikerna. Andelen märkta vitvaror minskade mellan 1998 och 1999. Det kan bero på att Konsumentverket inte kontaktade butikerna efter 1998 års kontroll. Detta visar att det krävs regelbundna kontroller och uppföljningar om vi vill upprätthålla en hög andel energimärkta apparater i butikerna så att konsumenterna får del av den information de har rätt till innan de köper en vitvara. Efter upprepade kontroller i Göteborg har tre butiker fått ett informationsföreläggande förenat med ett vite på 100 000 kronor. Det innebär att om butikerna slarvar med märkningen så kan de få betala. Den uppföljning vi sedan gjort visade att märkningen blivit betydligt bättre. På frågan om varför märkningen saknas har handlarna nämnt problem med att få grundetiketter och informationsremsor. Detta kan tyda på att rutinerna för att förse butikerna med märkmaterial inte fungerar så bra som de borde. Vi har gjort kontrollprovningar på såväl kylar som tvättmaskiner och torktumlare för att se om resultatet stämmer överens med vad tillverkarna deklarerat. Med ett undantag baserar sig våra testresultat på provning av ett enstaka exemplar. För ett frysskåp där vi fick fram 30% högre energiförbrukning än vad tillverkaren angivit tog vi in ytterligare tre exemplar av samma modell. Avvikelsen var fortfarande större än de tillåtna toleranserna. Tillverkaren får märka om de apparater som finns ute i butikerna och riskerar dessutom att få betala provningskostnaden, i enlighet med lagen om energimärkning. När det gäller tvättmaskiner har vi upptäckt två fall där informationsremsan inte fanns bipackad med apparaten då den levererades till oss. Informationsmaterial och nordiskt nätverk Det informationsmaterial Konsumentverket tagit fram riktar sig både till handlare, generalagenter och konsumenter och det har fått spridning främst via de kommunala kons u- mentvägledarna, branschorganisationer och Energimyndigheten. Tidningen Råd & Rön är en annan viktig informationskanal. 7

Konsumentverket har tagit initiativet till ett nordiskt nätverk mellan de organisationer som på ett eller annat sätt är involverade i arbetet med den obligatoriska energimärkningen. Det kan handla om lagtillämpning, provningar av apparater, kontroller av märkningen i butiker samt informationsinsatser. Det första mötet arrangerades i Stockholm i år och resulterade i tre arbetsgrupper som ska utbyta erfarenheter. Den obligatoriska energimärkningen har satt fokus på hushållsapparaternas energiförbrukning, men det är viktigt att inte andra egenskaper som funktion och användarvänlighet glöms bort. 8

Inledning Energimärkningen av vitvaror är obligatorisk och gemensam för EU-länderna. Syftet är att hjälpa konsumenterna att välja energisnålare hushållsapparater. Samtidigt vill man driva på produktutvecklingen mot energisnålare produkter och att handlarna ska undvika att köpa in de mest energislösande modellerna till sin butik. Konsumentverket har i samarbete med kommunala konsumentvägledare kontrollerat energimärkningen av vitvaror i butiker årligen sedan 1995 då reglerna infördes. Resultaten har redovisats i Konsumentverkets rapportserie med undantag för 1998 års kontroll där resultatet sammanfattas i denna rapport. Energimärket, som ska fästas väl synligt på apparaternas fram- eller ovansida, består av två delar, se bilaga 1. Grundetiketten har färgglada pilar från grönt till rött med bokstäver från A till G, där A är bäst och G är sämst ur energisynpunkt. Informationen är olika beroende på om den ska fästas på en kyl/frys, tvättmaskin, torktumlare, kombinerad tvätt- torkmaskin eller diskmaskin. Den internationella informationsremsan, med enbart sifferuppgifter, är specifik för varje modell och följer med i apparaten från fabriken. För att märkningen ska vara komplett och begriplig för konsumenten måste informationsremsan klistras på grundetiketten och märkningen i sin helhet fästs på apparaten. Bestämmelserna om märkning av kylar och frysar trädde i kraft den 1 januari 1995. För tvättmaskiner och torktumlare gäller bestämmelserna från och med den 1 april 1996 och för kombinerade tvättmaskiner- torktumlare från den 7 november 1997. Diskmaskiner är den senaste apparatgruppen och reglerna gäller från den 1 mars 1999. Apparater som är tillverkade före dessa datum behöver inte vara energimärkta. Konsumentverket är tillsynsmyndighet och ansvarar för att kontrollera att reglerna efterlevs. Bestämmelserna om energimärkningen finns samlade i Konsumentverkets författningssamling, KOVFS 1995:1 för kylskåp och frysar, KOVFS 1996:2 för tvättmaskiner och KOVFS 1996:3 för torktumlare samt KOVFS 1997:1 för kombinerade tvätt- och torkmaskiner och KOVFS 1999:1 för diskmaskiner. Föreskrifterna är baserade på ett EU-direktiv om energimärkning av hushållsapparater 92/75/EEG. Sedan 1998 finns det ett lagligt krav om energieffektiva kylar och frysar som något förenklat innebär att kyl- och frysskåp med sämre energiklass än C inte längre får släppas ut på marknaden. För frysboxar ligger gränsen på klass E. De apparater som redan fanns ute i butikerna när bestämmelsen kom får dock säljas slut, för mer information se KOVFS 1998:9. Alla kylar, frysar, tvättmaskiner, torktumlare, kombinerade tvätt- torkmaskiner samt diskmaskiner som finns utställda till försäljning eller uthyrning ska vara energimärkta. Det är handlarnas ansvar att se till att de apparat som packas upp och ställs ut i butiken är märkta. Generalagenterna ska förse sina återförsäljare med grundetiketter, handlarna bör se till att de alltid har ett lager med olika grundetiketter så att de inte riskerar att stå utan. Det händer att informationsremsan saknas eller kommer bort på annat sätt och då får handlaren kontakta sin leverantör/generalagent som snabbt ska skicka en ny remsa. 9

Tillvägagångssätt Kontrollerna har skett i samarbete med kommunala konsumentvägledare som har fått ett frågeformulär och skriftliga instruktioner från oss. Utan medverkan från vägledarna hade kontroller i den omfattning vi genomfört inte varit möjliga. Frågeformuläret har fö r- ändrats något från år till år och med tiden förenklats då kontrollerna har blivit mer omfattande allt eftersom fler hushållsapparater måste energimärkas. Omfattning Totalt finns det i storleksordningen 13 000 butiker som säljer vitvaror i vårt land. Mellan 1995 och 1999 har vi kontrollerat energimärkningen i totalt 513 butiker. I 88 av dessa har vi gjort två kontroller eller fler. 71 kommuner har medverkat, Enköping, Stockholm och Södertälje har varit med alla gånger sedan starten. Hedemora, Ulricehamn och Västerås har varit med fyra gånger. Borlänge, Fagersta, Karlshamn, Mora och Trollhättan har deltagit tre gånger. I 20 kommuner har energimärkningen i vitvarubutiker kontrollerats vid två tillfällen. För at få en överblick av i vilka kommuner vi har kontrollerat märkningen se bilaga 2. Om man går ner på butiksnivå visar det sig att i två butiker, en i Södertälje och en i Enköping, har energimärkningen kontrollerats samtliga fem gånger. I 14 butiker har ene r- gimärkningen kontrollerats fyra gånger och i lika många butiker har märkningen kontrollerats tre gånger. De butiker som varit med i tre kontroller eller fler är spridda över 12 olika kommuner. I 57 butiker har energimärkningen kontrollerats två gånger, se tabell 1. 10

Tabell 1. Antalet butiker där energimärkningen kontrollerats 2, 3, 4 eller 5 gånger. Antal butiker 57 14 14 2 Antal kontro l- ler 2 3 4 5 En översikt över omfattning och resultatet av energimärkningen finns i tabell 2 som visar antal kommuner, butiker samt antalet utställda apparter och andelen energimäkta vitvaror från år till år. Se även diagram 1-3. Tabell 2. Antal kommuner, butiker utställda apparater samt andelen märkta per produktgrupp 1995-1999. 1995 1996 1997 1998 1999 Totalt Kommun 21 22 44 17 23 127 Butik 99 85 193 60 74 511 Kyl/frys 1 978 1 626 3 928 1 435 1 744 10 711 Tvätt 889 2 250 807 1 034 4 980 Tork 415 947 332 420 2 114 Disk 722 722 Kyl/frysm ärkta % Tvätt märkta % 72% 73% 66% 92% 81% 40% 59% 88% 77% Tork% 30% 55% 85% 76% Disk % 31% Den första kontrollen av energimärkning Den första kontrollen av energimärkning ägde rum hösten 1995 och omfattade 99 butiker, reglerna hade då varit i kraft sedan början av året. Det var ett positiv resultat när det visade sig att 72% av kylarna och frysarna var energimärkta. Bäst var resultatet i Västerås med 97%, Skellefteå 93% och i Ulricehamn 92%. Sämst var resultatet i Trollhättan, 35%. I flera butiker började handlaren omgående märka sina apparater medan konsumentvägledaren var kvar. 11

Den andra kontrollen av energimärkning 1996 var 73% av kylarna och frysarna märkta, det betyder att det inte hade skett någon förändring sedan den första kontrollen. Tvättmaskiner och torktumlare var med för första gången och här var resultatet nedslående. Endast 40% av tvättmaskinerna och 30% av torktumlarna var märkta. Detta år genomförde vi också en enkätundersökning bland tillverkare/generalagenter för att få deras syn på hur energimärkningen fungerar i praktiken. Av 22 generalagenter var det 19 som svarade. En bakgrund till enkäten var att handlarna många gånger förklarade bristande märkning med att informationsremsan eller grundetiketten saknades. Generalagenternas förslag till hur man kan förbättra märkningen var återkommande butikskontroller och att man skulle frångå rutinerna med en separat grundetikett och informationsremsa. Motiveringen till det senare förslaget var att de då vet att de har levererat kompletta märketiketter till butikerna. Detta förslag strider dock mot EU:s eftersträvan att det ska gå att sälja en apparat i vilket medlemsland som helst. Tredje kontrollen - den största hittills Den mest omfattande kontrollen ägde rum 1997. Då kontrollerades märkningen i 193 butiker fördelade på 44 kommuner. Kontrollen resulterade i att drygt 100 butiker fick ett brev med påpekande om bristande märkning. 66% av kylarna och frysarna var märkta liksom 59% av tvättmaskinerna och 55% av torktumlarna. För kylar och frysar var detta det sämsta resultatet under 5-års perioden. Man bör dock vara medveten om att i denna kontroll ingick nästan dubbelt så många butiker som de andra undersökningarna och därför är det svårt att jämföra resultaten. 12

Kontroll på uppdrag av EU-kommissionen Samma år genomförde vi på uppdrag av EU-kommissionen en kontroll av energimärkningen på kylar och frysar i sex butiker i Stockholm och fem i Göteborg. Andelen märkta kylar och frysar låg vid denna undersökning på 64%, något över snittet för EUländerna på 56%. 1 Sammanfattning av resultatet från den fjärde kontrollen Hösten 1998 genomfördes den första uppföljningen sedan butikerna fått påpekande om bristande märkning i december 1997. Resultatet är mycket glädjande när det gäller andelen märkta hushållsapparater. Här följer en sammanfattning av resultatet eftersom ingen rapport sammanställts tidigare. Tabell 3. Antal undersökta butiker och antalet utställda apparater 1998 Kommun Antal undersökta butiker Antal utställda kylar/ frysar Antal utställda tvättmaskiner Antal utställda torktumlare Borlänge 5 92 70 32 Enköping 3 30 16 7 Fagersta 3 66 32 11 Hagfors/ 3 25 17 2 Munkfors Hedemora 3 75 37 11 Kalmar 7 220 102 50 Karlshamn 2 41 28 18 Karlstad 7 196 82 47 Kristinehamn 2 34 23 12 Nynäshamn 2 21 15 5 Stockholm 3 96 74 33 Södertälje 5 110 83 26 Tidaholm 3 15 6 3 Trollhättan 2 54 37 15 Ulricehamn 3 24 10 7 Västerås 7 336 175 53 Totalt i landet 60 1435 807 332 Totalt medverkade 17 kommuner. Energimärkningen kontrollerades i 60 butiker som vid detta tillfälle hade sammanlagt 1 435 kylar och frysar, 807 tvättmaskiner och 332 torktumlare utställda, se tabell 3. Antalet besökta butiker per kommun varierar från två till sju. I genomsnitt var 92% av kylarna och frysarna märkta liksom 88% av tvättmaskinerna och 85% av torktumlarna, se tabell 4. 1 Cool Labels, The first three years of the European Energy Label John Winward, Pernille Schiellerup, Brenda Boardman Energy and Environmental Programme, Environmental Change Unit University of Oxford United Kingdom. 13

Tabell 4. Andelen märkta apparater per produktgrupp 1998. Kommun Andelen märkta kylar/frysar Andelen märkta tvättmaskiner Andelen märkta torktumlare Borlänge 100% 90% 100% Enköping 97% 88% 100% Fagersta 97% 84% 91% Hagfors/ 60% 41% 0% Munkfors Hedemora 100% 100% 100% Kalmar 86% 87% 82% Karlshamn 68% 54% 33% Karlstad 93% 90% 89% Kristinehamn 82% 83% 83% Kungsbacka 100% 73% 93% Nynäshamn 28% 33% 20% Stockholm 91% 86% 73% Södertälje 89% 95% 96% Tidaholm 80% 17% 33% Trollhättan 91% 76% 93% Ulricehamn 100% 100% 100% Västerås 98% 99% 96% Totalt i landet 92% 88% 85% Bäst var resultatet i Ulricehamn och Hedemora där samtliga apparter var märkta i enlighet med gällande regler. I båda kommunerna besökte konsumentvägledarna tre butiker var. Sämst var resultatet i Nynäshamn och Karlshamn. Då undersökningen baseras på ett litet material bör alla procentsatser på kommunnivå läsas med försiktighet. Bland de 11 kommuner där energimärkningen kontrollerades både 1997 och 1998 kan man konstatera att andelen märkta kylar och frysar har ökat i 10 av dessa. Goda exempel finns i Borlänge där andelen märkta kylar och frysar har ökat från 63% 1997 till samtliga märkta 1998. Samtidigt har andelen märkta tvättmaskiner ökat från 39% till 90% och för torktumlare har ökningen gått från 57% till 100%. Andra exempel är Trollhättan där andelen märkta kylar och frysar ökat från 56% till 91% och i Enköping från 64% till 97%. Andelen märkta tvättmaskiner har ökat från 33% till 91% i Trollhättan och från 47% till 88% i Enköping. Resultatet måste vägas mot att konsumentvägledarna inte alltid har besökt samma butiker i kommunen från år till år. Karlstad och Hagfors/Munkfors medverkade för första gången 1998. I Karlstad låg andelen märkta kylar och frysar på 93% och 90% respektive 89% av tvättmaskinerna och torktumlarna märkta. En del av förklaringen till det goda resultatet, trots att energimärkningen inte kontrollerats tidigare, kan vara att man i Karlstad arbetat med energieffektivitetsfrågor. Bland annat har man varit involverad i ett projekt med namnet EnergiEF- Fektiva Värmland som drivits av Miljöaktion Värmland och NUTEK, nuvarande Energimyndigheten. Kampanjen syftade till att öka allmänhetens medvetande om att valet av vitvaror påverkar deras elförbrukning, ekonomi och miljö. 1997 arrangerades 14

informationsträffar för vitvaruhandlare som fick butiks- och annonsmaterial. Det har också varit tävlingar om vilken handlare som kan sälja flest energisnåla modeller och vem som har den bästa marknadsföringen på temat energi och miljö. Kunderna har fått 300 kr i rabatt då de lämnat in sin gamla kyl eller frys. I Hagfors/ Munkfors var andelen märkta kylar och frysar 60% och andelen märkta tvättmaskiner var 41%. Detta trots att även dessa kommuner ligger i Värmland. Den femte kontrollen av energimärkning Andelen märkta vitvaror har gått ner vid en jämförelse mellan 1998 och 1999 års resultat. Andelen märkta kylar och frysar har sjunkit från 92% till 81%. På samma tid har andelen märkta tvättmaskiner gått ner från 88% till 77% och för torktumlare från 85% till 76%. Detta var den första kontrollen där även diskmaskiner kontrollerades, endast 31% var märkta. Mönstret känner vi igen från första gången märkningen på tvättmaskiner och torktumlare kontrollerades. Tänkbara förklaringar till nedgången är att kommuner som hade ett bra resultat 1998 har valt att inte kontrollera märkningen igen. Trollhättan, Kungsbacka, Ulricehamn och Västerås är exempel på kommuner där andelen energimärkta apparter var generellt bra 1998, ingen av dessa återfinns i 1999 års kontroll. En annan förklaring kan vara att det goda resultatet 1998 är en effekt av våra insatser för att följa upp kontrollerna med bland annat påpekande om bristande märkning till butikerna. Efter kontrollen 1998 har Konsumentverket inte kontaktat några butiker. Detta visar på vikten av regelbundna kontroller och uppföljningar för att påminna handlarna om deras skyldighet att märka. Årliga kontroller och uppföljningar som riktar sig till de enskilda handlarna är verkningsfulla medel för att upprätthålla en hög andel energimärkta apparater ute i butikerna. Energimyndighetens och branschorganisationernas, Svenska Elektronikförbundets och Elektriska Hushållsapparat Leverantörers, EHL gemensamma kampanj "elätaren" 1998 och 1999 kan också ha bidragit till bättre märkning. De propagerade för energisnålare hushållsapparater med skyltmaterial i butikerna och via tevereklam och anno n- ser i dags- och fackpress. En nyhet i det frågeformulär som användes vid kontrollerna 1999 var att butikscheferna fick skriva under att de tagit del av protokollet och de hade möjlighet att anteckna invändningar mot redovisningen i protokollet. Samtliga butiker utom en skrev under, i det senare fallet har vi gjort bedömningen att handlaren har glömt bort att skriva under. De invändningar som kom fram har inte avsett sakinnehållet, med undantag för en butik som tyckte att det var orättvist att märkningen underkändes om grundetiketten saknades. Vi kommer även i fortsättningen att begära underskrift från handlarna. Det är rimligt att anta att butiker som är duktiga på att märka kylar/frysar, tvättmaskiner och torktumlare också borde vara duktiga på att märka diskmaskiner. Det finns sådana exempel, t.ex. i butikerna i Hedemora som hade alla diskmaskiner energimärkta i slutet av förra året. Det fanns dock flera butiker som var duktiga på att energimärka allt utom diskmaskiner och detta kan tyda på att introduktionen av energimärkningen inte har fungerat så bra som kunnat förväntat sig, inte minst mot bakgrund av att energimärkningen för kylar och frysar varit i kraft sedan 1995. Det har framkommit att det har funnits osäkerhet bland handlarna om när reglerna började gälla. En annan förklaring kan vara att det fortfarande fanns kvar många gamla diskmaskiner i butikerna som inte omfattas av reglerna. 15

Butiker där märkningen kontrollerats fem gånger Om man tittar på de två butikerna, en i Enköping och en i Södertälje, där energimärkningen kontrollerats fem år i rad kan man konstatera att märkningen från början varit bättre än genomsnittet. Från och med kontrollen 1997 har samtliga apparater i butiken i Enköping varit energimärkta. I Södertäljebutiken var det sämsta resultatet 1998 då nio av 24 kylar och frysar saknade märkning, orsaken var att grundetiketterna hade tagit slut. Återupprepade kontroller i Göteborg Anledningen till att vi valde att specialgranska butiker i Göteborg är att konsumentvä g- ledningen i Göteborg 1997 gjorde en i princip heltäckande kontroll i stadens butiker, vilket gav oss ett bra underlag att utgå ifrån. I november 1998 besökte vi med egen personal sex butiker som fått påpekande om bristande energimärkning. Återkontrollen visade att tre av de sex butikerna bättrat sig så mycket att inga vidare åtgärder behövdes. I tre butiker var däremot energimärkningen fortfarande så dålig att Konsumentverket utfärdade ett informationsföreläggande förenat med ett vite på 100 000 kronor som butiksägaren fick skriva under. Om handlarna fortsätter att slarva med märkningen kan tingsrätten döma ut vitet och då får handlaren betala de 100 000 kronorna. Ett år senare gjorde vi en uppföljning i de tre butikerna, en var då nedlagd. I de resterande två butikerna konstaterade vi att det skett en klar förbättring av märkningen. I de följande tre diagrammen (1, 2, 3) åskådliggörs andelen märkta kylar/frysar, tvättmaskiner, och torktumlare från 1995, respektive 1996 till 1999. 16

Diagram 1. Sammanfattning av andelen märkta kylar och frysar 1995-1999. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andelen märkta kylar och frysar 1995-1999 1995 1996 1997 1998 1999 År Diagram 2. Sammanfattning av andelen märkta tvättmaskiner 1995-1999. Procent 100 Andelen märkta tvättmaskiner 1996-1999 80 60 40 20 0 1996 1997 1998 1999 År 17

Diagram 3. Sammanfattning av andelen märkta torktumlare 1995-1999. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andelen märkta torktumlare 1996-1999 1996 1997 1998 1999 År Varför saknas märkningen? Vi har uppmanat konsumentvägledare att ta reda på varför energimärkningen saknas och svarsalternativen i formuläret har varit: Handlaren känner inte till märkningen Grundetiketterna har tagit slut Informationsremsan saknades när apparaten levererades till butiken Tidsbrist Annat 1995 var det mer än hälften av de handlare som hade omärkta kylar och frysar som svarade att man inte hade fått några grundetiketter. Året därefter var det vanligaste problemet att informationsremsan saknades. Dessa svar återkommer i alla kontrollerna och det kan tyda på att rutinerna för att leverera märkmaterial till butikerna inte fungerar så bra som de borde. 1997 var det vanligaste svaret tidsbrist, detta såg vi mycket allvarligt på eftersom det kan tolkas som att handlarna inte prioriterar energimärkningen. Informationsmaterial Konsumentverket har tagit fram informationsmaterial om energimärkningen som riktar sig både till handlare, generalagenter och konsumenter. Materialet har spridits dels med hjälp konsumentvägledningarna, branschorganisationerna, EHL och Svenska Elektronikförbundet som har skickat materialet till sina medlemmar, samt med hjälp av Energimyndigheten. Så här ska du läsa energimärket! Här förklaras informationen som lämnas på energimärket. Det finns tre olika blad, ett för kylar/frysar, ett för tvättmaskiner/torktumlare och ett för diskmaskiner. Bladen sitter i block, längst bak finns en blankett för att underlätta beställningen av fler informationsblad. 18

Marknadsöversikt. Vilka är mest energieffektiva? En färgglad variant av våra ordinarie marknadsöversikter med modellerna rangordnade från A till G efter energiklass. Översikterna uppdateras årligen Energiöversikter finns för kylar/frysar, tvättmaskiner, torktumlare samt diskmaskiner. Vad händer om reglerna inte följs? Ett informationsblad som skickades ut till handlare med hjälp av EHL, cirka 2 400 exemplar spreds. Här beskrivs i korthet reglerna om energimärkning och att Konsumentverket kan utfärda vitesförelägganden om butikerna slarvar med att märka. Tidningen Råd & Rön som kommer ut med 10 nummer per år till ca 135 000 prenumeranter och många andra läsare, är viktig för att sprida kunskap om hushållsapparaters energiförbrukning, i samband med att man redovisar testresultat för t.ex. kylar eller tvättmaskiner. Hösten 1998 följde det en bilaga med tidningen med rubriken Enkla sätt att spara energi- och lite svårare. Den finns även som särtryck. De rapporter som sammanställts med resultatet från kontrollerna har skickats till Konsumentvägledarna samt till de butiker som undersökts och till generalagenterna. I samband med att resultatet från den första kontrollen offentliggjordes arrangerades en presskonferens och nyheten fick efter en tid genomslag i främst lokalpressen. Efter 1997 års kontroll fick resultatet spridning både i press och etermedia, så väl på riksplanet som lokalt. I samband med butiksbesöken 1997 försökte vi från Konsumentverkets sida ta reda på om vårt informationsmaterial om energimärkningen fanns tillgängligt i butikerna. Av totalt 193 butiker var det endast 68 som hade Konsumentverkets material och i en majoritet bland dessa plockade handlaren fram informationen först efter det att konsumentvägledaren frågat efter den. Handlarna är inte skyldiga att tillhandahålla detta informationsmaterial i sina butiker men det är viktigt att det finns ett märkesneutralt informationsmaterial i butikerna eftersom det är där det avgörande köpbeslutet oftast tas. 19

Energiinformationen i produktbroschyrer Reglerna om energimärkning omfattar inte enbart märkningen i butikerna utan också den information som ska lämnas i produktbroschyrer. Informationen kan lämnas i en tabell och måste då presenteras i en bestämd ordningsföljd och fastställda begrepp ska användas. Tanken är att konsumenterna lätt ska hitta den information de söker och kunna jämföra mellan olika fabrikat. Det handlar dels om upplysningar som alltid har funnits i produktbroschyrerna som infrysningskapacitet och centrifugeringshastighet. Nya begrepp är energieffektivitetsklass, tvätteffekt och centrifugeringseffekt. Den första genomgången av broschyrer ägde rum 1996 då samlade vi in broschyrer om kylar och frysar från 10 olika märkesleverantörer, tabell 5. Granskningen begränsades till den information som presenteras i tabeller. Tabell 5. Generalagenter vars broschyrer granskats 1996. AEG Elektro-Helios Bosch Cylinda Electrolux Husqvarna Miele Siemens Whirlpool Zanussi Det är vanligt att informationen presenteras i en annan ordningsföljd än den föreskrivna. I flera fall finns det uppgift om energiförbrukningen per dygn istället för per år. Vi pratade med de berörda generalagenterna per telefon och informerade om de brister vi upptäckt. Ett år senare granskade vi 21 broschyrer för kylar och frysar, 18 för tvättmaskiner och 17 för torktumlare. Genomgången visade att inte en enda broschyr uppfyllde reglerna för energiinformationen fullt ut. Vi skrev brev till samtliga generalagenter och uppmanade dem att förbättra informationen i produktbroschyrerna. Brevet skickades tillsammans med en inbjudan till en informationsträff med rubriken "Den obligatoriska energiinformationen i broschyrer". Till träffarna kom tre generalagenter. 20

Vi har därefter tagit fram en handledning för hur energiinformationen ska presenteras som skickats till generalagenternas marknadsavdelningar. Den har enligt våra bedömningar blivit väl emottagen, flera har hört av sig med frågor eller för att höra om den kommer att kompletteras med information om t.ex. diskmaskiner. Vi har inte gjort någon systematisk uppföljning av om handledningen bidragit till bättre information i broschyrerna. Som en utveckling av detta har vi under år 2000 granskat 19 Internetadresser med information eller försäljning av hushållsapparater. I direktiven till energimärkningen nämns inte information på Internet eftersom det inte var så vanligt när reglerna kom. Ingen hade förutsett försäljning direkt via webben. Internetinformationen kompletterar och ersätter till viss del tryckt information som inte uppdateras lika ofta. Vår geno m- gång visar att precis som för broschyrerna varierar det hur utförlig energiinformation som lämnas. Generellt är informationen bättre för kylar och frysar än för diskmaskiner. Detta kan tyda på att det tar ett tag innan reglerna får genomslag. Det finns goda exempel där generalagenten har följt samma form för energiinformationen på Internet som i broschyrerna! Kontrollprovning av deklarerade uppgifter De uppgifter som lämnas på energimärkningen om energiförbrukning eller tvätt-, torkoch diskeffektivitet baserar sig på tillverkarnas egna provningar av modellerna. Det är tillverkarna/generalagenterna som ansvarar för att den information som lämnas om modellen är korrekt. Konsumentverkets laboratorium, Testlab, provar tvättmaskiner, torktumlare och diskmaskiner. Provningarna omfattar alltifrån hur bra maskinerna tvättar, torkar, diskar till hanterbarhet och energiförbrukningen. Kylar och frysar provar vi på annat laboratorium. De resultat som redovisas nedan baseras med ett undantag på provning av ett enstaka exemplar av samma modell. Kylar och frysar Totalt har 66 modeller av kylar och frysar provats mellan 1995 och 1999. Här finns både kylskåp, frysskåp och frysboxar samt kombinerade kyl- frysskåp. Den europeiska standardmetoden för att mäta energiförbrukningen på kylar och frysar fastställer att volymen får avvika högst 3% mellan vad tillverkaren deklarerar och resultatet vid en kontroll. För 13 av kylskåpen, frysskåpen och frysboxarna har vi kommit fram till en mindre volym än vad tillverkaren deklarerat. Som störst ligger avvikelsen på 15%. Tillverkaren hade uppgivit att frysskåpet var på 252 liter, medan mätningen gav 220 liter. Detta innebär att konsumenten får en mindre frys än vad han/hon tror sig ha köpt. För kombinerade kyl/frysskåp beräknas volymen för kyl- och frysdelen var för sig, För 12 av dessa avviker antingen kyl eller frysdelen mer än tillåtet, den största avvikelsen är 36%. Tillverkaren hade uppgivit att frysen var 175 liter, den mättes till 129 liter. Tittar man på genomsnittet för samtliga provade kylar och frysar ligger avvikelsen på 3%, se bilaga 3. Energiförbrukningen får som mest avvika 15% mellan deklarerat värde och det som uppmätts vid en kontrollprovning. För 15 av de totalt 66 kylarna och frysarna, 23%, var avvikelsen större än tillåtet. Det vanligaste är att vi har mätt en högre energiförbrukning 21

än tillverkaren. För ett av frysskåpen låg avvikelsen i energiförbrukning på 30%. Då tillverkaren inte kunde styrka sina påståenden med teknisk dokumentation provade vi ytterligare tre exemplar av samma modell. Även dessa visade på avvikelser som översteg de tillåtna variationerna. Tillverkaren har förbundit sig att märka om de resterande skåpen som finns kvar ute i butikerna och kan i enlighet med lagen om energimärkning få betala provningskostnaden. I fyra fall har vi fått fram en lägre energiförbrukning än vad tillverkaren deklarerat. Den största avvikelsen var 21%, tillverkaren hade deklarerat en förbrukning på 164 kwh per år och vi fick fram 135 kwh. I snitt har vi funnit en avvikelse i energiförbrukning på 6% för de 66 kylarna och frysarna, se bilaga 3. När det funnits kraftiga avvikelser mellan våra mätningar och det som tillverkaren deklarerar på energimärket har vi begärt in teknisk dokumentation från tillverkaren/generalagenten. Om denne meddelat att modellen utgått och ersatts med en ny, med t.ex. bättre kompressor som sänker energiförbrukningen, har vi begärt in teknisk dokumentation om den nya modellen och uppgift om hur många exemplar det finns kvar av den gamla i butikerna samt krävt att dessa märks om. I något fall har uppföljningen försvårats av att tillverkaren har haft kvar samma modellbeteckning fast de har bytt kompressorer. Tvättmaskiner 1997 kontrollerades energideklarationen på 14 tvättmaskiner. När maskinerna packades upp visade det sig att informationsremsan saknades i två av dessa. En av de provade maskinerna avvek kraftigt från det deklarerade värdet för tvätteffektiviteten. Vi inledde en långdragen skriftväxling med generalagenten som avslutades utan att vi kommit fram till en lösning. Under 1999 påbörjades en provning av 10 tvättmaskiner. För tvättmaskiner får energi- och vattenförbrukningen avvika 15% från de deklarerade värdena. Tre av de 24 tvättmaskinerna avviker mer än tillåtet när det gäller energiförbrukningen. Den största avvikelsen fick en tvättmaskin med en kapacitet på 3,5 kg. Tillverkaren hade deklarerat en förbrukning på 0,95 kwh per tvätt och vår mätning visade 1,30 kwh per tvätt, se bilaga 4. Det index som är fastställt för respektive tvätteffektivitetsklass får avvika med som mest 0,03 enheter. 8 av de 24 tvättmaskinerna har en större avvikelse än 0,03 enheter från sämsta värdet inom sin klass. I snitt avviker index med 0,02 enheter. För restfuktigheten och centrifugeringsvarvtalet har inga stora avvikelser uppmätts. Även vattenförbrukningen per tvätt ska deklareras på energimärket. Här får avvikelsen vara 15% mellan deklarerat och uppmätt värde. Fem av de testade tvättmaskinerna har en högre vattenförbrukning än vad tillverkaren uppgivit. Den största avvikelsen är 27%. Tillverkaren har deklarerat en förbrukning på 49 liter/ tvätt och vi har kommit fram till 67 liter. Detta innebär ökade kostnader för den konsument som tror att han/hon köpt en maskin med låg vattenförbrukning. Torktumlare Under 1998 och 1999 har Testlab provat femton torktumlare och det har inte resulterat i några rättsliga åtgärder. 22

Diskmaskiner På grund av att den europeiska metoden för hur man ska mäta energiförbrukningen och andra egenskaper har ändrats och försenats och eftersom energimärkningen av diskmaskiner ganska nyligen startat så har inga kontrollmätningar på diskmaskiner utförts. Att prova hushållsapparater för kontroll av deklarerade värden är mycket tids- och kostnadskrävande även om man begränsar sig till ett enstaka exemplar. I de fall vi funnit anledning att kontakta generalagenten har det generellt varit svårt att få in begriplig och relevant teknisk dokumentationen, som enligt direktiven ska vara tillgänglig för granskning. Det har kommit dokumentation på en rad olika språk och ibland har det varit svårt att avgöra vilken modell den avsåg. Tillsammans med de andra nordiska länderna strävar vi efter att tydligare formulera för tillverkarna vad vi ställer för krav på den tekniska dokumentation, se vidare under avsnittet Nordiskt nätverk. Utbudet av energieffektiva modeller Konsumentverket tar sedan många år fram marknadsöversikter för bland annat vitvaror som uppdateras årligen. Vi saknar uppgift om vilka modeller som säljs men med ledning av dessa marknadsöversikter kan vi följa förändringarna på marknaden eftersom utbudet borde motsvara vad som efterfrågas. 23

Diagram 4. Andelen kylar/frysar fördelade per energiklass. Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Utbudet av kombinerade kyl/frys per energiklass 1995-1999 A B C D E F G Energiklass 1995 1996 1997 1998 1999 För stora kombinerade kylar/frysar, diagram 4, har utbudet av modeller i energiklass A ökat sedan energimärkningen kom. Under samma period har antalet modeller i de sämsta klasserna stadigt sjunkit. 1996 var det endast 2% av modellerna i energiklass A, fram till 1999 har andelen ökat till 16%. Störst är utbudet i energiklass B med 63% mot 29% 1995. Mellan 1995 och 1996 ökade andelen kylar och frysar i energiklass C från 35% till 46%. Den största ökningen av andelen modeller i energiklass A kom först i och med effektivitetskravet på kylar och frysar, 1998 var 9% av kylarna och frysarna i energiklass A, ett år senare hade andelen ökat till 16%. För tvättmaskiner har utvecklingen också gått mot mer energisnåla modeller. 1998 var 19% av maskinerna i energiklass A, idag är det 31%. En majoritet av modellerna återfinns i klass B med 57%. Det är inte så stor skillnad mot 1997 då andelen var 53%. På samma tid har andelen modeller i energiklass C sjunkit från 36% till 13%, se diagram 5. 24

1998 slöts en överenskommelse mellan CECED 2, som är den europeiska branschorganisationen för tillverkare av hushållsapparater, och EU-kommissionen om att få ner energiförbrukningen på tvättmaskiner genom att i två steg sluta tillverka och importera modeller i de sämsta energiklasserna D till G. Det finns ett undantag för maskiner med en kapacitet på 3 kilo eller mindre samt för maskiner med mycket låg centrifugeringsha s- tighet där klass D finns kvar. Diagram 5. Andelen tvättmaskiner fördelade per energiklass. Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Utbudet av tvättmaskiner per energiklass 1997-2000 A B C D E Energiklass 1997 1998 1999 2000 Diagram 6. Andelen torktumlare fördelade per energiklass. Utbudet av torktumlare per energiklass 1997-2000 Procent 80 70 60 50 40 30 20 10 0 A B C D E Energiklass 1997 1998 1999 2000 2 European Committee of Manufacturers of Domestic Equipment. 25

De flesta torktumlarna har energiklass C. Modeller i klass B saknas och det finns endast en torktumlare i energiklass A och den bygger på samma princip som en värmepump, se diagram 6. Den kostar drygt 13 000 kronor och det är mer än dubbelt så mycket som de flesta andra modellerna. Detta beror på att kraven för att uppnå energiklass A är så högt satta att det i princip krävs att tillverkarna uppfinner en helt ny teknik för torktumlare. Diagram 7. Andelen diskmaskiner fördelade per energiklass 1999. Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Utbudet av diskmaskiner per energiklass 1999 A B C D E Energiklass I diagram 7 åskådliggörs utbudet av diskmaskiner på den svenska marknaden 1999. Största andelen modeller återfinns i energieffektivitetsklass B och C. Först om ett par år kan man följa upp och se om energimärkningen påverkat utbudet i riktning mot fler energieffektiva modeller. Antalet modeller av kylar och frysar och tvättmaskiner ökar för varje år. 1995 fanns det i storleksordningen 370 olika kylar och frysar på den svenska marknaden, idag är det ungefär 450. Tvättmaskinerna har under samma tid ökat från närmare 100 till 150 modeller. Utbudet av torktumlare har däremot minskat från drygt 80 till cirka 70 modeller. Nordiskt nätverk Konsumentverket har tagit initiativ till ett nätverk mellan de nordiska organisationerna som arbetar med den obligatoriska energimärkningen. Ett första möte ägde rum i Stockholm i januari 2000. Arbetet kring energimärkningen omfattar såväl lagstiftning som kontroller i butiker och provning på laboratorium som olika former av informationsinsatser. Alla dessa arbetsområden fanns representerade på mötet som resulterade i att tre arbetsgrupper bildades för att dra nytta av varandras erfarenheter, t.ex. när det gäller att begära in teknisk dokumentation från tillverkarna eller kontroller av märkningen i but i- ker. Det som är unikt för Sverige jämfört med våra grannländer är att kompetensen att prova apparater, det juridiska arbetet och informationsarbetet finns samlade inom en och samma myndighet. I de övriga nordiska länderna är arbetet splittrat på flera myndigheter och organisationer. 26

Diskussion Den obligatoriska energimärkningen har givit en fokusering på hushållsapparaternas energianvändning. Det har tvingat producenterna att satsa på att utveckla sina produkter, men de har inte ägnat samma kraft åt att utveckla metoderna för att mäta apparaternas funktion. En förutsättning för att energimärkningen inte bara ska leda till att konsumenterna får tillgång till energisnålare modeller utan också till funktionella och lätthanterliga hushållsapparater är att även andra egenskaper provas och deklareras. Idag finns det t.ex. uppgift om volymen på kylar och frysar och hur mycket tvätt som ryms per omgång i en tvättmaskin samt hur bra maskinerna tvättar, torkar och diskar på en skala från A till G där A är bäst. Men ett extremt välisolerat kylskåp t.ex. får en alltför liten nettovolym. I en tvättmaskin med minimal vattenförbrukning kan det bli problem med att skölja bort alla tvättmedelsresterna ur kläderna. Vattenförbrukningen ska enligt gällande bestämmelser anges på energimärket och därför borde även sköljeffektiviteten redovisas. Här saknas emellertid fortfarande en tillförlitlig mätmetod. Det är vikigt att både konsumenter och handlare förstår och beaktar all den information som presenteras på energimärket och inte enbart begränsar sig till energieffektivitetsklassen och energiförbrukningen. Det tydligaste exemplet på att energiklassen fått för stor vikt är tvättmaskiner där uppgiften om hur mycket tvätt som ryms per omgång ökat. På så sätt minskar energianvändningen per kilo tvätt. Tidigare beräknade vi i Sverige tvättmaskinens kapacitet utifrån att det går åt cirka 13 liter trumvolym till ett kilo tvätt. Den europeiska standardmetoden föreskriver cirka 10 liter trumvolym per kilo tvätt och det är den som gäller för energimärkningen. Detta innebär att tvättmaskinernas kapacitet har "ökat" från cirka tre till cirka fem kilo tvätt, trots att trumman inte har blivit större. För att kläderna ändå ska bli rena har tillverkarna förlängt programtiden. Få hushåll tvättar idag så mycket som 5 kilo åt gången, genomsnittet ligger på cirka 3 kilo per tvätt. Uppgifterna på energimärkningen blir därmed inte representativa för den praktiska användningen av tvättmaskinerna. Energibesparingen och andra miljöegenskaper får inte drivas så långt att det inverkar negativt på andra egenskaper. Efter fem år med energimärkning av hushållsapparater har det visat sig att det krävs omfattande, kontinuerliga kontroller och återkontroller i butikerna för att upprätthålla en hög andel energimärkta apparater ute i butikerna. Att skriva till butikerna och påpeka de brister vi upptäckt är ett effektivt sätt att påminna handlarna om vikten av att energimärka alla apparater. Det är viktigt att fortsätta med dessa kontroller och för att få en bra spridning över landet är samarbetet med kommunala konsumentvägledare helt avgörande. Att kontrollera de uppgifter som tillverkaren deklarerar på energimärket fodrar stora resurser både för att prova modeller och för att kommunicera med tillverkarna, men det är helt nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för energimärkningen. Här är det också viktigt att tillverkarna håller uppsikt på varandra så att ingen systematiskt missbrukar systemet. Det finns anledning att följa upp energimärkningssystemet och kontinuerligt förbättra det, vilket är en arbets- och tidskrävande uppgift med alla EU-länder involverade. Detta är dock viktigt för att hindra en felaktig utveckling av hushållsapparaterna. Energimärkningen har dock visat sig vara ett utmärkt hjälpmedel som har fått tillverkarna, handla r- na och konsumenterna att förstå att alla kan bidra till en minskad energianvändning. 27

Resultaten från kontrollerna av energimärkning finns publicerade i Konsumentverkets rapportserie: "Energimärkning av kylar och frysar" (1995/96:16) "Energideklaration av hushållsapparater i praktiken" (1997:22) "Energimärker butikerna kylar, frysar, tvättmaskiner och torktumlare? - En kontroll av den obligatoriska energimärkningen i 193 butiker" (1998:4) "Energimärkningen av vitvaror- En kontroll av efterlevnaden i 74 butiker". (2000:5) 28

Sammanställning av resultat från kontroll av deklarerade värden för kylar och frysar 1996-2000 Bilaga 3 Volym kyl Avvik.* Volym frys Avvik.* Energiförbrukning Avvik.** Infrysningskapacitet dekl mätt volym dekl mätt volym dekl mätt energi dekl mätt avvik.** Nr Produkt liter liter % liter liter % kwh/år kwh/år % kg kg 1 Kyl/sval 354 348 2 219 218 0 2 314 312 1 274 253 8 3 378 369 2 248 218 14 4 377 368 2 241 274-12 5 Kylskåp 154 150 3 219 246-11 6 158 157 1 219 226-3 7 138 139-1 146 167-13 8 153 153 0 208 249-16 9 155 155 0 226 246-8 10 286 285 0 182 157 16 11 266 261 2 164 172-5 12 265 265 0 164 135 21 13 266 258 3 146 131 11 14 271 268 1 237 270-12 15 249 246 1 263 219 20 16 Kyl/frys 178 175 2 112 104 8 420 398 6 12 13-8 17 237 230 3 90 94-4 350 394-11 16 16 0 18 193 193 0 99 97 2 336 333 1 12 13-8 19 242 193 25 66 74-11 537 573-6 10 11-9 20 205 202 1 103 98 5 511 533-4 15 14 7 21 234 233 0 101 87 16 482 533-10 12 13-8 22 188 182 3 129 128 1 529 588-10 12 13-8 23 236 229 3 90 94-4 511 548-7 13 13 0 24 186 186 0 44 44 0 329 314 3 3 0 25 190 183 4 68 67 1 402 423-5 3,5 4-13 26 272 269 1 62 62 0 478 573-17 8 4,5 78 27 240 231 4 87 85 2 511 526-3 6 6 0 28 198 198 0 58 57 2 544 653-17 4,5 5-10 29 177 168 5 127 105 21 420 453-7 14 14 0 30 204 204 0 120 104 15 438 485-10 14 14 0 31 188 184 2 125 122 2 420 456-8 18 14 29 32 203 193 5 100 94 6 339 376-10 17 13 31

33 sakn 184 sakn 125 117 7 529 551-4 12 14-14 34 196 189 4 175 129 36 605 595 2 17 16,5 3 35 190 188 1 115 sakn sakn 620 675-8 14 11 27 36 160 157 2 115 95 21 602 679-11 6 8,5-29 37 Frysskåp 92 87 6 339 296 15 11 11 0 38 96 96 0 358 367-2 7 7 0 39 108 109-1 394 376 5 11 11 0 40 153 154-1 219 186 18 19 19 0 41 103 98 5 208 266-22 9 10-10 42 287 287 0 402 409-2 33 37-11 43 237 235 1 376 456-18 24 26-8 44 252 220 15 485 504-4 25 26-4 45 245 222 10 347 438-21 27 29-7 46 283 279 1 657 639 3 29 27 7 47 250 236 6 402 461-13 20 <20 48 282 248 14 464 417 11 29 29 0 49 290 279 4 431 440-2 24 <24 50 159 160-1 245 318-23 18 <18 51 292 284 3 431 427 1 24 <24 52 186 175 6 343 353-3 22 <22 53 255 224 14 467 531-12 20 20 0 54 205 196 5 438 500-12 24 24 0 55 250 238 5 402 448-10 20 <20 56 151 140 8 292 274 7 19 19 0 57 F-box 282 283 0 530 558-5 26 20 30 58 284 287-1 339 372-9 26 24 8 59 217 214 1 168 201-16 saknas 25 60 257 258 0 449 449 0 20 13 54 61 250 251 0 230 252-9 25 27-7 62 234 236-1 376 420-10 16 14 14 63 241 241 0 241 237 2 24 26-8 64 316 298 6 343 471-27 25 18 39 65 318 315 1 529 639-17 19 16 19 66 249 248 0 493 548-10 18 14 29 Medel 226 220 175 169 371 395 17 16 Avvikelse% 3 4-6 6 * avikelsen får vara högst 3% ** avvikelsen får vara högst 15%

Sammanställning av resultaten från kontroll av deklarerade värden för tvättmaskiner 1997-2000 Bilaga 4 Kapacitet. Energiförbr. Tvätteffekt CentrifugeringRestfukt Vattenförbrukn dekl mätt avvik* klass index index avvik** dekl mätt dekl mätt avvik* dekl mätt avvik.* Nr kg kwh kwh % dekl dekl mätt index rpm rpm % % liter liter % 1 5,0 1,00 1,10-9 B >1,00 1,04 0,04 1000 1010 59 55 7 59 65-9 2 5,0 1,10 1,15-4 B >1,00 0,99-0,01 1300 1280 52 50 4 62 75-17 3 4,5 1,00 1,13-12 B >1,00 1,01 0,01 1000 910 61 56 9 59 64-8 4 5,0 1,10 1,20-8 A >1,03 0,99-0,04 1000 970 53 58-9 56 52 8 5 4,5 1,20 1,30-8 B >1,00 0,97-0,03 1000 960 sakn 55 sakn 72 70 3 6 3,0 1,05 0,99 6 C >0,97 0,98 0,01 900 880 64 63 2 55 54 2 7 4,5 1,00 0,95 5 C >0,97 0,85-0,12 1000 1010 sakn 64 sakn 65 63 3 8 3,5 0,95 1,30-27 B >1,00 1,05-0,05 1200 1190 57 53 8 60 64-6 9 5,0 1,15 1,05 10 C >0,97 0,96-0,01 1000 930 sakn 81 sakn 70 75-7 10 5,0 sakn 1,10 sakn B >1,00 0,94-0,06 1200 1170 sakn 62 sakn 55 62-11 11 5,0 1,05 1,15-9 A >1,03 1,03 0 1000 1010 59 60-2 55 58-5 12 4,5 1,00 0,99 1 B >1,00 0,95 0,05 1000 1050 60 57 5 65 65 0 13 4,5 1,15 1,13 2 C >0,97 0,97 0 1100 1060 sakn 54 sakn 59 54 9 14 4,5 1,20 1,26-5 B >1,00 1,02 0,02 1100 1240 57 53 8 60 54 11 15 4,5 0,85 1,08-21 A >1,03 1,02-0,01 1200 1240 53 51 4 49 49 0 16 5,0 0,94 1,03-9 A >1,03 1,02-0,01 1200 1140 53 55-4 49 54-9 17 5,0 1,10 1,25-12 A >1,03 1,03 0 1200 1180 53 55-4 59 72-18 18 5,0 1,10 1,13-3 C >0,97 0,95-0,02 1300 1320 66 55 20 67 65 3 19 5,0 0,95 1,10-14 A >1,03 1,02-0,01 1200 sakn 53 55-4 44 53-17 20 5,0 0,92 1,09-16 B >1,00 0,98-0,02 1200 1280 57 52 10 49 67-27 21 5,0 1,15 1,11 4 A >1,03 1,00-0,03 1300 1220 sakn 59 sakn 55 56-2 22 5,0 0,95 0,95 0 A >1,03 1,05 0,02 1300 1320 52 52 0 52 55-5 23 5,0 0,95 1,05-10 A >1,03 0,95-0,08 1200 1230 53 56-5 52 62-16 24 5,0 1,03 0,96 7 B >1,00 0,94-0,06 1200 1230 53 56-5 52 52 0 Medelvärde 1,04 1,11 0,99 1129 1076 56 57 58 61 Avvikelse -6-0,02 5-2 -5-5 * avvikelsen får vara högst 15% ** avvikelsen får vara högst 0,03