Utbildning Yrkesförarkompetens

1 35 timmar Utbildning Yrkesförarkompetens - Utbildningsplan och undervisningsplan för Yrkeskompetensbevis gällande buss - Fortbildning 35 timmar

2 35 timmar Utbildningsplan Utbildningsansvarig, 600213-2899. Organisationsnr. 600213-2899 Rapportör av genomförd utbildning Stephenson Rocque 600213-2899 Tony Raitis 641231-3113 Utbildare, 600213-2899. Utbildare på SL buss under 80-talet Chaufför inom fastighetsavdelningen (lastbil) Ragn-Sells, 2002-2009. Arbetar på Grönlunds Utbildningsservice med bussutbildning KomVux och Transportprogrammet (gymnasiet) med behörighet B, C och D samt YKB 280 timmar. Utbildning hos TYA som YKB-lärare, inklusive pedagogikkurs (2014) Tony Raitis 19641231-3113. Jenera T4 AB Projektledare och utbildningsansvarig 2013-2014 Grönlunds Utbildningsservice AB med utbildningar i truck, maskin, kranbil, B, CE, D både för gymnasiet och KomVux 2011-2013. Keolis AB Busschafför 2011-2013. Sortera AB Arbetsledare och intern utbildningsansvarig 2007-2011. Hoyer Svenska AB Tankbils förare 2005-2006. BussLink AB Busschafför 2000-2005. Torab Entré Bygg & Anläggning 1992-1999. Utbildningsplats Verksamheten kommer vid start att bedrivas på Skarprättarvägen 22, 123 34 Järfälla. Lokalen är anpassad för 12 st. deltagare. Möjlighet finns för framtida utbyggnad för upp till 20 st. deltagare. Ritning över lokalen bifogas detta pappersutskick. Bilder på lokalen skickas digitalt via mail till Dan Johansson, Sektion tillstånd, Väg- och järnvägsavdelningen,. Vi kommer även att bedriva undervisning i de lokaler som upplåts av de företag som köper utbildningen. Försäkran kommer då att göras av utbildningsansvarig att den aktuella lokalen är godkänd hos. Antalet utbildningsplatser är anpassat efter de tillgängliga resurserna med hänsyn till kursledaren, lokaler och undervisningsmaterial. Lägsta antal deltagare är fyra stycken. Högsta antal deltagare är 30 stycken. Verksamhetsstart Beräknad verksamhetsstart under 2015.

3 35 timmar Villkor för deltagande i kursen Deltagaren ska vara behörig att genomgå fortbildningen, kunna legitimera sig och närvara under hela utbildningen. Detta i enlighet med VVFS 2008:165 och SFS 2007:1470 Fortbildningens huvudmål och syfte Fortbildningens huvudmål är att förse yrkesförare med nödvändig kunskap enligt gällande lagar och förordningar. Syftet med utbildningen är att förbättra trafiksäkerheten och främja ett ekonomiskt körsätt som bidrar till transportbranschens hållbarhet och utveckling. Utbildningens innehåll Innehållet i utbildningen regleras av följande: Lag (2007:1470) om yrkesförarkompetens. De paragrafer som hänvisas till i undervisningsplanen avser bilaga till Lag (2007:1470) om yrkesförarkompetens Förordning (2007:1157) om yrkesförarkompetens Vägverkets föreskrifter (VVFS 2008:159) grundläggande kompetens och fortbildning för förare som utför gods- och persontransporter Delkurser Utbildningen är uppdelad i fem delkurser i enlighet med den uppdelning som gjorts av TYA, NTF, ÅF och STR. Dessa delkurser kan genomföras som en sammanhängande kurs som uppgår till 35 timmar eller som fem stycken block uppdelat på sju timmar vardera. 1. Sparsam Körning 2. Gods- och persontransporter 3. Lagar och regler 4. Ergonomi och Hälsa 5. Säkerhet och kundfokus

4 35 timmar Mål enligt förordning SFS 2007:1470 Samtliga körkort 1.1 Att känna till kraftöverföringens egenskaper för optimal användning av dessa. 1.2 Att känna till säkerhetsanordningarnas tekniska egenskaper och funktion för att behärska fordonet, minska slitaget och att förebygga risker. 1.3 Att kunna optimera bränsleförbrukningen Körkort C, C+E 1.4 Att vara i stånd att ombesörja en lastning och samtidigt uppfylla säkerhetskraven och ett korrekt utnyttjande av fordonet. Körkort D, D+E 1.5 Att kunna säkerställa passagerarnas säkerhet och bekvämlighet. 1.6 Att vara i stånd att ombesörja en lastning och samtidigt uppfylla säkerhetskraven och ett korrekt utnyttjande av fordonet. Samtliga körkort 2.1 Att känna till sociala förhållanden och bestämmelser inom vägtransportsektorn. Körkort C, C+E 2.2 Att känna till bestämmelserna för godstransporter Körkort D, D+E Att känna till bestämmelserna för persontransporter Samtliga körkort 3.1 Att vara medveten om riskerna i trafiken och om arbetsrelaterade olyckor. Kunna förebygga brottslighet och människosmuggling. 3.3 Kunna förebygga fysiska risker. 3.4 Vara medveten om vikten av fysisk och psykisk förmåga. 3.5 Att kunna bedöma krissituationer. 3.6 Kunna uppvisa ett sådant beteende som bidrar till att företagets profil höjs. Körkort C, C+E 3.7 Att känna till ekonomiska villkor för godstransporter på väg och organisationen av marknaden. Körkort D, D+E 3.8 Att känna till ekonomiska villkor för persontransporter på väg och organisationen av marknaden.

5 35 timmar Metodik Undervisningen utgår från det material som redovisas nedan under rubriken Läromedel. Föreläsning i form av digitala presentationer av text och filmsekvenser varvas med diskussioner i grupper samt praktiska övningar och testfrågor. För specifika övningar i de olika delkurserna se metodavsnitt i respektive delkurs. Undervisningsmaterialet uppdateras kontinuerligt i takt med att ny information kommer från branschens organisationer. Med kursmaterialet som grund sker diskussion i mindre och större grupper med kursledaren som diskussionsledare. Kursledaren ställer också frågor som riktar sig till enskilda individer i gruppen under de olika delmomenten. Med hjälp av TYA:s självskattningstavla kommer deltagarna I början av varje delkurs att individuellt genomföra en självskattningsövning av sina kunskaper. Samma skattning görs sedan i slutet av delkursen. Detta tydliggör för deltagarna vilka kunskaper de tillägnat sig. Det utgör också ett kontrollverktyg för kursledaren avseende deltagarnas kunskapsinhämtning.tya-spelet som är anpassat till utbildningen kommer att användas som ett arbetsverktyg för grupparbete i undervisningen i varje enskild delkurs, här fungerar kursledaren som spelledare. Viss anpassning av undervisningen kommer att göras beroende på deltagarnas erfarenheter och yrkesområde och därutöver kursgruppernas storlek och sammansättning. Alla teorilektioner sker i lektionssal med en eller flera kursledare där deltagarna under hela kursen har kontakt med någon av kursledarna. Undervisningen kommer inte att bedrivas som distansundervisning eller med simulatorträning. I början av varje delkurs kommer deltagarna att individuellt genomföra en självskattningsövning av sina kunskaper. Samma skattning görs sedan i slutet av delkursen. Detta tydliggör för deltagarna vilka kunskaper de tillägnat sig. Det utgör också ett kontrollverktyg för kursledaren avseende deltagarnas kunskapsinhämtning.

6 35 timmar Läromedel Kursbok för varje enskild delkurs från TYA Självskattningsövning spindeldiagram från TYA TYA-spelet, filmer från TYA Åkerihandboken ÅH Alltrans 2007 Arbetsmiljö, arbetstider, löner, Svenska Kommunalarbetareförbundet, www.kommunal.se Utbildningsmaterial från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Yrkesförare, Sveriges Trafikskolors Riksförbund, STR Tungboken, Sveriges Trafikskolors Riksförbund, STR Utbildningsmaterial från Sveriges Trafikskolors Riksförbund, STR Säkerheten och tillgängligheten i den regionala och interregionala busstrafiken, NTF Utbildningsmaterial från Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO Informationsbroschyrer från Vägverket och EmRocque s egna powerpoint-bilder Kursintyg Efter avslutad delkurs utfärdas intyg för kursen till deltagarna som har uppfyllt kraven i VVFS 2008:165 kap 6 och SFS 2007:1470 kap 3 och 4.

7 35 timmar Delkurs 1: Sparsam körning Mål SFS 2007:1470 1.1. Att känna till kraftöverföringens tekniska egenskaper för optimal användning av dessa. 1.2. Att känna till säkerhetsanordningarnas tekniska egenskaper och funktion för att behärska fordonet, minska slitaget och förebygga störningar. 1.3. Att kunna optimera bränsleförbrukningen. VVFS 2008:159 2.1.1. - 2.1.4., 2.2.1.- 2.2.2. och 2.3.1. 2.2.3. - 2.2.6., 2.6.5. Den sökande ska kunna 2.. Kursinnehåll SFS 2007:1470:1.1. och VVFS 2008:159 2.1. Optimalt utnyttjande av kraftöverföringen egenskaper. Kurvorna över motorns vridmoment Sambandet mellan effekt och bränsleförbrukning. Förstå sambandet mellan varvtal och låg bränsleförbrukning. Diagram över växellådans utväxling SFS 2007:1470:1.2. och VVFS 2008:159 2.2. Bromsar och vikten att planera sin körning. De tunga fordonens bromsar och hjälpbromsar Metoder för att bibehålla fart, sakta ner och bromsa i nedförsbacke. Kombinerad användning av bromsar och andra hjälpbromssystem Om optimalt utnyttjande av förhållandet fartminskning - växellåda Användning av fordonets tröghet Lämplig åtgärd om fel uppstår

8 35 timmar SFS 2007:1470:1.3. och VVFS 2008:159 2.3. Optimera bränsleförbrukningen Däckens inverkan på miljö och bränsleförbrukning Den sökande ska kunna Val av växeln och optimera bränsleförbrukningen genom att tillämpa de kunskaper som anges i 1 2 (VVFS 2 kap.) VVFS 2008:159: 2.6.5. Rätt utnyttjande av fordonet Hur man bäst utnyttjar växellådan i förhållande till lasten och vägförhållandena Genomförande Kursledaren genomför undervisningen i delkursen muntligt baserat på text och bild i form av powerpoint-presentation och filmsekvenser. De ämnen som diskuteras i mindre grupper och sedan gemensamt gör att kursledaren får möjlighet att uppfatta att kursdeltagarna tagit till sig kunskapen genom deras aktivitet under dessa moment. Med utgångspunkt från en powerpoint-presentation gör kursledaren en teoretisk genomgång av problem som kan uppstår i bränslesystemet. I detta ingår hur man luftar bränslesystemet efter ett bränslestopp, vad orsaken kan vara vid stora rökmoln och sjunkande effekt på motorn samt hur systemet är kan uppbyggd med sina olika delar. En genomgång av däck och dess inverkan på miljö och bränsleförbrukning görs genom att m.h.a. text, bilder och muntlig förklaring förevisa olika däck och dess egenskaper bl.a. vilken typ som avger mest buller, ökar luftföroreningar, miljömärkning, mönsterdjup och dubbdäck. Delmomentet ger också förklaring på samma sätt som angetts ovan på vilka axlar man monterar vinterdäcken och hur man ser att det är vinterdäck. Hur ringtrycket påverkar bränsleförbrukningen och däckens livslängd behandlas också. Även bromssystemet föredras genom powerpoint-presentation. Kursledaren behandlar hur man söker ett fel, göra en täthets-kontroll på bromssystemet t.ex för att söka en läckage, olika åtgärder för isbildning i systemet och hur lufttorken fungera. Genomgången innehåller också undervisning om vad orsaken kan vara att det gå åt stora mängder luft vid en inbromsning och bedömning av åtgärder för detta samt hur man mäter slaglängden. Kursledaren gör också en teoretisk genomgång av användning av växlar m.h.a. powerpointpresentation. Då föredrar kursledaren hur man väljer växel efter olika situationer och vikten av att använda förprogrammerade växlar om det finns, hur man utnyttjar rörelseenergin på bästa sätt och vikten av god framförhållning och rätt placering.

9 35 timmar För att få en helhetsbild av den praktiska tillämpningen av dessa delmoment får deltagarna ta del av filminspelningar som visar vägsträckor med olika problem och potentiella lösningar vad gäller olika körsätt. Vägsträckorna behandlar flera olika situationer som sommartid, vintertid, med och utan last. Vi tittar också på andra trafiksituationer som korsningar, cirkulationsplatser, kurvor och med- och motlut. Filmerna uppmärksammar bl.a. följande moment. Att inte växla mer än nödvändigt och att växling sker i den nedre delen av det gröna varvtals-området. Utnyttjande av rörelseenergin, acceptans av fartminskning och vikten av att hålla fordonet rullande så mycket som möjligt. Att ha god framförhållning och rätt placering för att kunna släppa gasen i tid så att man undviker att använda färdbromsen, och därmed minska dess slitage belyser för- och nackdelar i användning av hjälpbromsar särskilt vid halt väglag och utförsbacke. Med filmerna som grund leder kursledaren en diskussion om olika körsätt. Kursledaren ställer frågor och presenterar dilemman som deltagarna får ta ställning till. Detta görs i mindre grupper och kursledaren går runt bland grupperna medan de sinsemellan diskuterar och utbyter erfarenheter för att avgöra lämpliga körsätt. Sedan diskuteras detta gemensamt i hela kursgruppen med kursledaren som förtydligar och bekräftar rätta körbeteende.

10 35 timmar Delkurs 2: Persontransporter Mål SFS 2007:1470 1.5: Att kunna säkerställa passagerarnas säkerhet och bekvämlighet. 1.6: Att vara i stånd att ombesörja en lastning och samtidigt uppfylla säkerhetskraven och ett korrekt utnyttjande av fordonet. 3.1: Förhållanden och bestämmelser inom vägtransportsektorn som reglerar konkurrens, trafiksäkerhet, arbetsförhållanden och kompetenskrav 3.8: Att känna till ekonomiska villkor för persontransporter på väg och organisationen av marknaden. VVFS 2008:159 2.5.1.- 2.5.9., 2.6.6.- 2.6.7. Den sökande ska kunna 2.6.1.- 2.6.4. 3.. - 3.3.6., 4.8.1.- 4.8.4. Kursinnehåll SFS 2007:1470: 1.5. och VVFS 2008:159: 2.5. Säkerställande av passagerarnas trygghet, säkerhet och bekvämlighet Anpassning av fordonets rörelser i längd- och sidriktning, Anpassning till annan trafik, Lämplig placering på körbanan, Mjukhet vid inbromsning, Behärskning av överhänget, Användning av den infrastruktur som används vid persontransporter, Kommunikation och ge service till passagerarna, Hantering av intressekonflikter mellan ett tryggt körsätt och andra uppgifter som förare, Särskild hänsyn vid transport av passagerare med särskilda behov. (personer med funktionshinder, barn) SFS 2007:1470: 1.6. och VVFS 2008:159: 2.6. På- och avstigning samt lastning och lossning av gods och samtidigt uppfyllande av säkerhetskraven och ett rätt utnyttjande av fordonet

11 35 timmar Den sökande ska kunna Beskriva faktorer som påverkar fordonsstabilitet, Bedöma olika last som påverkar när fordon är i rörelse, Effekter av överskridande av tillåtet axeltryck Grundläggande lastsäkringsmetoder. Fordonets eller fordonstågets tillåtna lastvikt Fördelning av last och passagerare VVFS 2008:159: 3.3 Bestämmelser för persontransporter Regler vid skolskjuts och transport av passagerare med särskilda behov Krav på säkerhetsutrustning i bussen Regler om bilbälten i buss Regler vid lastning av fordonet med passagerare och gods Reglerna om beställningstrafik och linjetrafik, både nationellt och internationellt SFS 2007:1470: 3.8. och VVFS 2008:159: 4.8. Ekonomiska villkor för persontransporter på väg och organisationen av marknaden Persontransporter på väg i förhållande till olika transportsätt för persontransport Olika typer av vägtransport verksamhet för persontransport Gränspassage Hur persontransport marknaden är organiserad samt utvecklingen inom marknaden de vanligaste persontransportföretagens organisation. Genomförande Kursledaren genomför undervisningen i delkursen muntligt baserat på text och bild i form av powerpoint-presentation och filmsekvenser. De ämnen som diskuteras i mindre grupper och sedan gemensamt gör att kursledaren får möjlighet att uppfatta att kursdeltagarna tagit till sig kunskapen genom deras aktivitet under dessa moment. I denna delkursen baseras en betydande del på gruppdiskussioner och rollspelsövningar där deltagarna får ta ställning till olika frågeställningar och dilemman som finns i bussförares vardag. De ämnen som tas upp i det första delmoment är; anpassning till annan trafik, lämplig placering på körbanan, mjukhet vid inbromsning och behärskning av överhänget med dagens infrastruktur för persontransporter. Dessa aspekter av körningen uppmärksammas genom frågeställningar som t.ex. för- och nackdelar med farthinder för busstrafiken, användningen av kollektivtrafikkörfält, inbromsningar och övrigt körsätt vid busshållplatser, korsningar och refuger. Även frågeställningar om risker förknippade med körning vid kraftig vind, för- och nackdelar med överhänget, miljözoner och väg- och trängselsavgifter diskuteras.

12 35 timmar Ämnet som tas upp i andra delmomentet i delkursen är överlast och dess konsekvenser som bötfällning för olika aktörer och skador på fordonet, vägar och broar. Kursledaren tar även upp hur man lastar och latsäkringsmetoder med betoning på förstängning och att lasta med låg tygndpunkt. Det belyses även hur man placerar och säkrar gods i samma utrymme som passagerare samt att farligt gods inte får förekomma i samma utrymme som passagerare. Om det finns bälte i bussen är det förarens ansvar att alla under femton år är bältade. I denna delkurs tar vi även upp skillnaden mellan beställningstrafik och linjetrafik, nationellt och internationellt, det blåa och rosa tillståndet samt dess giltighetstid. Deltagarna får i uppgift att räkna ut hur mycket bagage passagerarna får ta med sig, med utgångspunkt från registreringsbevis, fordon med två eller tre axlar och att genomsnittspassageraren väger 70 kg. Kursledaren går igenom regler för skolskjuts och för passagerare med särskilda behov. Delmomentet tar även upp den säkerhetsutrustning som ska finnas i bussen t.ex. brandsläckare, pikhammare, bältesregler m.m. I mindre grupper diskuterar kursdeltagarna hur kunderna bör bemötas efter frågor anpassade efter de typer av trafik som deltagarna kör. Detta görs med fokus på hur man presenterar sig, kroppsspråk och språkbruk. Momenten kommunikation och service till passagerna och hantering av intressekonflikter tränas också genom rollspel där yrkeschaufförerna sätts i obekväma trångmål vilka de ska reda upp på bästa sätt. Det handlar om att hantera bl.a. en onykter passagerare som stör andra passagerare, ett barn som har glömt sitt busskort och om en passagerare som kommer springande efter bussen. Särkilt vikt läggs vid bemötandet och körsätt med passagerare med särskilda behov som äldre, barn och personer med funktionsnedsättning. Detta med exempel på situationer som t.ex i en utrymningssituation, vid av- och påstigning, före avfärd m.m. En genomgång och reflektion görs av begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder (handikapp). Delkursens rollspel och gruppdiskussion diskuteras i hela kursgruppen med kursledaren som leder diskussionen och tillsammans med deltagaran reflekterar över potentiella scenarion och bekräftar korrekt beteende.

13 35 timmar Delkurs 3: Lagar och regler Mål SFS 2007:1470 2.1. Att känna till sociala förhållanden och bestämmelser inom vägtransportsektorn. 2.2. Att känna till bestämmelserna för godstransporter.. Att kunna förebygga brottslighet och människosmuggling. VVFS 2008:159 3.1.1. - 3.1.3.,, 3.3.1., 3.3.7.- 3.3.10., 4.2.1. - 4.2.3. 3.1.4., 4.2.4., 4.2.5. Kursinnehåll SFS 2007:1470: 2.1. och VVFS 2008:159: 3.1. Förhållanden och bestämmelser inom vägtransportsektorn som reglerar konkurrens, trafiksäkerhet, arbetsförhållanden och kompetenskraven. Nationella lagar, förordningar och arbetsmarknadens parters gemensamma överenskommelser om maximala arbetstider inom transportsektorn. Påföljder vid felaktig användning eller manipulering av färdskrivaren. Rättigheter och skyldigheter för förare i fråga om grundläggande kompetens och fortbildning enligt lagen (2007:1157) om yrkeskompetens. Rådets förordningar (EG)nr 561/2006 och (EEG) 3821/85 samt AETR-reglerna.) SFS 2007:1470: 2.3 och VVFS 2008:159 3.3 Bestämmelserna för persontransporter Regler för att bedriva yrkesmässig trafik Tillstånd och dokument i samband med gränsöverskridande transporter För vilka transporter och fordon ADR-intyg krävs, Innebörden av begreppen värdeberäknad mängd och begränsad mängd Innehållet i de nationella och gemensamma EG-reglerna om mått och viktbestämmelser för fordon.

14 35 timmar SFS 2007:1470: och VVFS 2008:159: 4.2. Förebyggande människosmuggling Allmän information från myndigheter Ansvar och påföljder för föraren Transportföretagen ansvar Förebyggande åtgärder Checklista för kontroll av fordon och last. Genomförande Kursledaren genomför undervisningen i delkursen muntligt baserat på text och bild i form av powerpoint-presentation och filmsekvenser. De ämnen som diskuteras i mindre grupper och sedan gemensamt gör att kursledaren får möjlighet att uppfatta att kursdeltagarna tagit till sig kunskapen genom deras aktivitet under dessa moment. Kursledaren genomför undervisningen i delkursen baserat på text och bild i form av powerpointpresentation vid genomgång av det regelverk som gäller för yrkesmässig trafik. I detta ingår regler kring gränsöverskridande transporter och den dokumentation som krävs och hur man uppmärksammar och agerar vid smuggling samt vikten av att efter varje stopp gå igenom fordonet/ dokumentation för att undvika illegalt införsel i landet. Men även yrkestrafikens vardag med genomgång av säkerhetsutrustningar, lastutrymmen, olika transportbehov inklusive farligt gods tas upp med beräknad mängd, värdeberäknad mängd och reducerad mängd. Särskilt vikt läggs vid att försäkra sig om korrekt dokumentation, att uppmärksamma avvikande företeelser och förarens eget ansvar för kontroll av last, lastutrymme och dokumentation. I detta delmoment får samtliga deltagare individuellt upprätta en checklista för kontroll av lastutrymmen och passagerare. Särskilt ska man uppmärksamma avvikande företeelser som skadade luckor och de delar på fordonet där gods eller en person kan gömmas, hur man lastar på ett säkert sätt samt hur man säkerställer att man har rätt passagerare med sig hela resan. Dessa checklistor jämförs och diskuteras sedan i mindre grupper för att därefter gås igenom gemensamt i hela gruppen.

15 35 timmar Kursledaren genomför också en genomgång m.h.a. text och bild i powerpoint-format av färdskrivaren, både analog och digital, det regelverk som omger den och hur och varför den används. Undervisningen uppmärksammar också de olika aktörernas ansvarsområden och skyldigheter vad gäller tidsscheman och vad som sker om reglerna inte följs. Demonstration av hur man på ett korrekt sätt hanterar analog och digital färdskrivare görs även med hjälp av film. Kursdeltagarna får också diskutera olika körscenarion och dilemman i mindre grupper som t.ex. trafikhändelser, vägarbete, fel på fordonet eller att en av passagerarna har kommit bort och hur man i dessa situationer hanterar lagen om kör- och vilotider. Denna diskussion sker sedan i hela gruppen med kursledaren som leder diskussionen och bekräftar de korrekta arbetssätten. Kursledaren förmedlar information om riskerna med trötthet i samband med körning. Stor vikt läggs vid det regelverk som avser kör- och vilotider och vad som gäller inom och utanför EU. I detta ingår vikten av pauser, arbets- och körpassens begränsning i längd och antal och branschens gemensamma regler uppmärksammas. Ett förtydligande görs på var och hur EU:s, AETR:s och nationella kör- och vilotidsregler används. Detta övas genom att deltagarna får i uppgift att individuellt planera en specifik körning där passagerarna har flera mål att besöka. Varje stopp får en specifik besökstid och deltagarna ska räkna ut tid för hemkomst. maxlast, skattevikten högsta tillåten bruttovikt och tillåten lastvikt på BK1-BK2- BK3SAMT I uppgiften ges en starttid och ett antal destinationer och deltagarna ska planera och räkna ut alternativa körvägar med reducerad och normal dygnsvila inklusive fördelning av raster. Detta gås sedan igenom i helgrupp.

16 35 timmar Delkurs 4: Ergonomi och hälsa Mål SFS 2007:1470 3.3. Skall kunna förebygga fysiska risker 3.4. Skall vara medveten om vikten av fysisk och psykisk förmåga VVFS 2008:159 4.1.1.- 4.1.3., 4.3.1.- 4.3.4., 4.4.1.,- 4.4.4. 4.3.4. Kursinnehåll SFS 2007:1470 3.3. och VVFS 2008:159 4.3. Förebyggande av fysiska risker Arbetsrelaterade olyckor inom transportsektorn i och utanför fordonet, Statistik över trafikolyckor och bussars och lastbilars olycksfrekvens Personskador, materiella skador och dess ekonomiska konsekvenser Vikten av god fysisk kondition, Förebyggande övningar, Om personlig säkerhet i arbetet. Rätt ergonomi och undvika riskfyllda rörelser och arbetsställningar. SFS 2007:1470 3.4. och VVFS 2008:159 4.4. Vikten av god fysisk och psykisk förmåga Vikten av och principen för en hälsosam och balanserad kost Risker och effekter av alkohol, droger, läkemedel och andra ämnen som kan påverkar beteendet Symptom på, orsaker till och effekter av trötthet och stress Den grundläggande arbets- och vilocykeln betydelse

17 35 timmar Genomförande Kursledaren genomför undervisningen i delkursen muntligt baserat på text och bild i form av powerpoint-presentation och filmsekvenser. De ämnen som diskuteras i mindre grupper och sedan gemensamt gör att kursledaren får möjlighet att uppfatta att kursdeltagarna tagit till sig kunskapen genom deras aktivitet under dessa moment. Undervisningen fokuserar på vikten av att använda sig av rätt arbetsställningar och rörelser som inte sliter på kroppen. Arbetsrelaterade olyckor exemplifieras med genomgång av hur man lastar bagage och hur man lyfter samt att be ägaren om hjälp vid lastning om bagaget är för tungt. Även vikten av rätt inställd förarstol tas upp. Kursledaren tar också upp problemet med trötthet, alkohol och drogers inverkan på arbets- och körförmågan. Vikten av en god hälsa med god sömn, nyttig mat, träning och mindre stress tas också upp. De skadeförebyggande åtgärderna och riskbedömning tas upp av kursledaren och diskuteras sedan i mindre grupper och gemensamt i hela gruppen. Kursen tar även upp statistik och olycksfrekvens inom den tunga trafiken bl.a. genom att visa tabeller över viltolyckor som deltagarna får granska. Då uppmärksammar även kursledaren olika risker för viltolyckor. Kursen lägger också tyngd vid att yrkesförare inom den tunga trafiken är överrepresenterade i olycksstatistiken och att det är förarnas ansvar att förebygga skador, både materiella- och personskador och dess ekonomiska konsekvenser. De praktiska momenten omfattar stretching, träning och ergonomiska arbetsställningar och förevisas på film eller med kursledaren som demonstrerar övningarna. Kursdeltagarna ska aktivt delta i övningarna och på detta sätt kontrolleras deltagarnas kunskapsinhämtning.

18 35 timmar Delkurs 5: Säkerhet och kundfokus Mål SFS 2007:1470 3.1. Vara medveten om riskerna i trafiken och om arbetsrelaterade olyckor. 3.5. Kunna bedöma krissituationer. 3.6. Kunna uppvisa ett sådant beteende som bidrar till att företagets profil höjs. VVFS 2008:159 4.5.1.- 4.5.5. och 4.6.1.- 4.6.4. Den sökande ska kunna 4.5.6., 4.5.7. 4.5.8., 4.5.9, 4.6.5. Kursinnehåll SFS 2007:1470 3.5. och VVFS 2008:159 4.5. Bedömning av olycks- och nödsituationer Om agerande i olycks- och nödsituationer Hur man hindrar att situationen förvärras Hur trygga passagerarnas säkerhet Om faktorer och reaktioner som kan bidra till att en hot eller våldssituation uppstår samt hur det personliga förhållningssättet kan förhindra eller mildra en sådan situation Hur olycksrapportering ska utformas och hur rapportering ska ske vid tillbud och händelser Den sökande ska kunna Hur man kallar på hjälp Ge första hjälpen åt skadade Åtgärder vid brand Evakuering av personer i lastbilar och bussar God planering av arbetet

19 35 timmar SFS 2007:1470 3.6. och VVFS 2008:159 4.6. Uppträdande som bidrar till att företagets profil höjs Hur kvalitetens på förarens tjänster är av betydelse för företagens anseende Förarens olika roller Personer som föraren kommer i kontakt med Vikten av fordonsunderhåll Kommersiella och ekonomiska konsekvenser av tvister Genomförande Kursledaren genomför undervisningen i delkursen muntligt baserat på text och bild i form av powerpoint-presentation och filmsekvenser. De ämnen som diskuteras i mindre grupper och sedan gemensamt gör att kursledaren får möjlighet att uppfatta att kursdeltagarna tagit till sig kunskapen. Kursledaren undervisar deltagarna om åtgärder vid brand både m.h.a. text och bild och en filmsekvens om en brandövning. Dessa tar upp de tre faktorer som krävs för en brand; materialet/ bränslet som brinner, värme och syre samt olika sätt för att släcka branden genom att eliminera en eller flera av dessa faktorer. Hur man agerar vid brand uppmärksammas avseende instruktionerna om att om möjligt rädda personer som riskerar fara, larma och om möjligt försöka larma och om möjligt försöka släcka branden, detta utan att utsätta sig själv för fara. Därutöver behandlar delmomentet brand i olika utrymmen, kontroll av säkerhetsutrustning och agerande vid brand för att skydda sig själv och andra genom evakuering av lastbil och buss. Sedan behandlar delmomentet brand i olika utrymmen, kontroll av säkerhetsutrustning och agerande vid brand för att skydda sig själv och andra. Kursledaren går igenom hur man handlar vid en olycka genom att förevisa text och bild på en powerpoint-presentation. Vikten läggs vid att som förare ta kontroll över situationen genom att skaffa sig en överblick, larma och att bemöta sin egen och andras reaktioner på det som hänt. Vikten av att rädda andra människor utan att riskera sitt eget liv tas upp. Ovanstående övas också praktiskt med kursledaren som ger exempel på olika scenarion och dilemman där kursdeltagarna i mindre grupper och sedan gemensamt i hela gruppen diskuterar och reflekterar över olika sätt att agera. Därefter bekräftar kursledaren vad som är ett korrekt agerande. En genomgång av L-ABC görs, både muntligt med text och sedan med filmvisning. Evakuering av bussar tränas genom att kursledaren iscensätter rollspel med olika scenarion kring ämnet. Övningen uppmärksammar t.ex. hur last i gångar påverkar möjligheten till snabb evakuering, vikten av information till passagerare om säkerhetsutrustningarnas placering, utrymningsvägar, rutiner vid en utrymning som t.ex. att samlas på utvald samlingspunkt utanför bussen, att se till att alla passagerare kommit ut osv.

20 35 timmar Under delkursen tillhandahålls undervisning i hur man som förare bidrar till att företagets profil höjs. Kursledaren behandlar detta med betoning på en helhetssyn, att man som förare har ansvar för att på ett professionellt sätt representera företaget både genom god service i kontakt med passagerarna, researrangörer. Företaget profil märks också i framförandet av fordonet på vägen med hög säkerhet och genom förarens personliga beteende likväl som fordonens skick. I mindre grupper diskuterar förarna olika scenarion som kan uppstå då man som förare representerar företaget och hur man på bästa sätt kan vara tillmötesgående gentemot kunden, t.ex. en förseningar, fordonet som gått sönder, du själv som har en dålig dag etc. Kursledaren gör en genomgång av hur god och dålig planering påverkar körningen genom muntlig föredrag med text och bild på powerpoint som grund. Fokus ligger på hur god planering gör det möjligt att undvika kända trafikstörningar som vägarbeten och avstängda vägar samt att tidsmarginaler minskar stress, olycksfrekvens och förseningar och därmed stärker företagets anseende. Detta tas också upp med en infallsvinkel på vilka kommersiella och ekonomiska konsekvenser tvister får, med betoning på vad man som förare kan göra för att förhindra att dessa uppstår.