Resultat- och värdebaserade ersättningar ett pilotprojekt i Falbygden Pilotprojektet prövar om det är möjligt att utveckla en modell för miljöersättningarna som är enklare och effektivare med högre miljönytta och lägre kostnad än den ersättningsmodell som används i dagens landsbygdsprogram. Den nuvarande ersättningsmodellen kan beskrivas som åtgärdsoch kostnadsbaserad. Pilotprojektets huvudsyfte är att pröva en ersättningsmodell som i stället bygger på resultat- och värden.
Betalt för miljötjänster Landsbygdsprogrammets nuvarande miljöersättningar är kostnads- och åtgärdsbaserade. För att få del av dessa ska man uppfylla ett antal fastställda stödvillkor om vad man inte får göra och vad man måste göra. Ersättningsnivån får dessutom inte vara högre än totalkostnaden för att producera miljönyttan. De speglar alltså inte nödvändigtvis hur samhället värderar den efterfrågade miljönyttan. Resultat- och värdebaserade miljöersättningar är ett nytt sätt att ge bönderna betalt för att leverera biologisk mångfald, öppna landskap och andra miljönyttor som de inte får betalt för på den privata marknaden. Bonden är fri att anpassa produktionen och skötseln efter sina egna intressen och gårdens förutsättningar. Det är resultaten som räknas: ju mer biologisk mångfald eller ju värdefullare och mer välskötta kulturhistoriska miljöer desto högre ersättning. De miljönyttor som ligger till grund för ersättning i projektet är: Biologisk mångfald Kulturmiljövärden Rekreationsvärden Resultat- och värdebaserade ersättningssystem har potential att vara enklare och effektivare än nuvarande åtgärds- och kostnadsbaserade ersättningar. De får lantbrukarna att fokusera på att leverera miljönyttor i stället för på stödvillkor. De betalar dessutom lantbrukaren utifrån vad samhället efterfrågar. Hur mycket biologisk mångfald och kulturhistoriska värden en viss stenmur har mäts med hjälp av indikatorer. Mandelblom är en av indikatorväxterna.
Större miljönytta per krona I ett pilotprojekt testar nu Jordbruksverket om en resultat- och värdebaserad ersättning kan vara en bättre modell för framtida miljöersättningar. De resultat- och värdebaserade ersättningarna till skogsbryn och till stenmurar, åkerholmar och andra element i åkerlandskapet finns att söka för lantbrukare i Falbygden i Västergötland. Projektet pågår 2017 2019. Anledningen till att vi valt landskapselement och bryn är att de har stor betydelse för odlingslandskapets växt- och djurliv, för landskapets kulturhistoriska värden och för hur folk upplever och trivs i landskapet. En annan anledning är att det för tillfället inte finns någon annan miljöersättning för dessa som skulle kunna göra det svårt att utvärdera pilotprojektet. Försöksområde i Falbygden. 23 företag ingår i pilotprojektet.
Högre natur- och kulturvärden ger högre ersättning Det är stora skillnader på hur värdefulla enskilda landskapselement kan vara. Det beror på vad det är för slags element och inte minst på hur de sköts. Med hjälp av indikatorer som speglar skillnaderna i biologisk mångfald och andra värden får man ett mått på vilka miljökvaliteter som exempelvis ett visst skogsbryn eller dike har. Ersättningen grundar sig sedan på vilket indikatorvärde varje enskilt skogsbryn eller dike får. De resultat- och värdebaserade ersättningarna ger lantbrukarna både ekonomiska incitament och resurser att sköta landskapselementen. Dels stimulerar det fram högre kvaliteter hos elementen och dels minskar det risken att områden med mycket stenmurar, åkerholmar, bryn och andra inslag med värdefulla natur- eller kulturvärden överges och växer igen. Jordbruksverket utvärderar pilotprojektet för att se hur resultat- och värdebaserade ersättningar fungerar i praktiken och om detta är en framkomlig väg. Får vi större miljönytta per krona? Blir det enklare att administrera för brukarna och för myndigheterna? Speglar indikatorerna miljönytta och går de att kontrollera? Kommer fler brukare att ansluta sig om de själva får bestämma när och hur elementen ska skötas?
Skogsbryn, stenmurar och andra landskapselement är viktiga för odlingslandskapets växt- och djurliv, kulturhistoriska arv och upplevelsevärden. Variationsrika bryn med öppna ytor, värdeträd och indikatorväxter premieras med värdetillägg.
Vad ger värdetillägg? Värdeträd Signalblommor Fritt från sly Kulturhistoriska värden Synlighet Fågelbär är ett vanligt värdeträd i Falbygden Vilka miljöer berättigar till ersättning i piloten? Linjeelement Stenmur Dike eller bäck Permanent ren mellan åkrar Punktelement Solitärträd Åkerholme Odlingsröse Fristående, solbelysta träd är viktiga för många arter och för landskapsbilden Bryn mot skog Bryn mellan åker och skog
Åkerholme i vinterskrud Vill du veta mer, se www.jordbruksverket.se/projektfalbygden Om du har frågor så kontakta gärna Liisi Johansson: 073 665 67 58, Liisi.Johansson@jordbruksverket.se Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@jordbruksverket www.jordbruksverket.se I samarbete med: