2019-04-23 Handläggare: Finansdepartementet Björn Sjölin Avdelning för offentlig förvaltning 0728-854735 103 33 Stockholm Remissvar - Lite mer lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74) 2019-02-08 skickade regeringskansliet ut kostnadsutjämningsutredningens betänkande på remiss till 338 remissinstanser, bland annat till samtliga kommuner och landsting. Remissvaren ska ha inkommit till Finansdepartementet senast den 17 maj 2019. Betänkandet innehåller förslag på förändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting, som är en del av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. Kommunförbundet Skåne, som är de 33 skånska kommunernas intresseorganisation, har inte fått betänkandet på remiss men dess styrelse har ändå beslutat att lämna remissvar ur ett principiellt perspektiv för de skånska kommunerna. I samband med remissvar i rubricerat ärende vill Kommunförbundet Skåne åter påpeka att de riktade statsbidragen endast bör användas i undantagsfall och då med tydliga riktlinjer samt att flertalet av de befintliga riktade statsbidragen bör övergå till att bli generella. Nedan följer ett antal synpunkter från Kommunförbundet Skåne på ovan nämnda betänkande: Övergripande kommentarer: Kommunförbundet Skåne menar att, till följd av gällande tidplan för inlämnande av remissvar, ett införande av ny modell för kostnadsutjämning inte bör ske före 1 januari 2021 och då med beaktande av de synpunkter som lämnas i remissvaret. Ett av målen med översynen var att förenkla och göra kostnadsutjämningssystemet mer lättbegripligt. Kommunförbundet Skåne anser att den nya utredningen blivit än mer teknisk och komplicerad än nuvarande kostnadsutjämning. Kostnadsutjämningen måste kunna vara mer lättförståelig för de politiker och tjänstepersoner som vill kunna sätta sig in i modellen. Det införandebidrag som utredningen föreslår, där kompensation ges första åren till de kommuner som får störst negativ förändring, bör finansieras med statliga medel och inte gemensamt av kommunerna. Det är av vikt att effekter av gränspendlingen till Danmark för de skånska kommunerna finns med som beräkningsunderlag i de olika beräkningsmodellerna. Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se Telefon: 072-885 4700
Förskola och fritidshem: Kommunförbundet Skåne ställer sig positiv till införande av socioekonomisk kompensation men det är samtidigt svårt att bedöma om det är rimliga faktorer som föreslås i utredningen. Förskoleklass och grundskola: Utredningen föreslår ingen socioekonomisk kompensation i kostnadsutjämningen för förskoleklass och grundskola med hänvisning till det riktade stadsbidraget för likvärdig skola. Kommunförbundet Skåne anser inte att det är rimligt att socioekonomisk kompensation ska ske utanför den ordinarie kostnadsutjämningen i form av ett tillfälligt riktat statsbidrag. Nämnda statsbidrag bör istället lyftas in som generellt statsbidrag och socioekonomisk omfördelning ska ske i kostnadsutjämningssystemet. Gymnasium: Modellen ger kompensation för alla i åldern 16-18 år, vilket innebär kompensation även för ungdomar som i stället för att gå gymnasieutbildning väljer att jobba. Här borde någon form av reducering till följd av detta införas i modellen. Individ- och familjeomsorg: Rädda barnens barnfattigdomsmått utifrån hushållets inkomststandard och/eller försörjningsstöd är en tveksam variabel. Detta kan anses vara påverkbart eftersom det räcker att en familj fått försörjningsstöd en gång för att det ska kvalificeras som barnfattigdom. Utredningen svarar inte på varför man inte enbart använder kriteriet om hushållens inkomststandard. Kommunal vuxenutbildning: Modellen kräver att variablerna uppdateras ofta för att vara aktuella eftersom detta är kopplat till en invånargrupp som i stor omfattning bedöms röra sig mycket mellan kommunerna och därmed gör att variablerna ofta förändras. Äldreomsorg: Prislapparna i modellen är uppräknade utifrån tidigare empiri. Här bör man framöver titta på ny empiri. Befolkningens levnadsålder ökar successivt och framsteg sker löpande inom vården som påverkar insatserna, vilket gör att prislapparna inom äldreomsorgen som utredningen använder sig av också bör ses över. Det är positivt att normkostnaden för gifta/ogifta ersätts med sammanboende/ ensamboende. Verksamhetsövergripande kostnader: Här borde utredaren lagt mer fokus på att titta på variablerna och inte bara räkna upp befintliga. KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE Patric Åberg Ordförande Kommunförbundet Skåne 2(2)
Bilaga 2 2018-04-12 Verksamhetsberättelse 2018 Beredningen för kommunalekonomiska frågor Ledamöter Beredningen har haft följande ledamöter: Patric Åberg (M) ordf, Östra Göinge Annsofie Thuresson (M), Kävlinge Tomas Petersson (M), Malmö Niklas Larsson (C), Osby Henrik Thott (KD), Helsingborg Kerstin Persson (S), Klippan Ola Möller (S), Helsingborg Anders Rubin (S) v ordf, Malmö Karl-Erik Olsson (S), Simrishamn Philip Sandberg (L), Lund Katarina Honoré (S), Kristianstad Beredningen har biträtts av följande tjänstemän: Luisa Hansson, ekonomichef, Svedala Åke Grönvall, ekonomidirektör, Vellinge Ann-Christin Walméus, ekonomichef, Sjöbo Björn Sjölin, ekonomichef, Kommunförbundet Skåne Sammanträden Beredningen har haft fem sammanträden under året, varav fyra möten har ägt rum på Kommunförbundet Skåne, Gasverksgatan 3A, Lund och ett möte på Scandic hotell, Lund. Ärenden och frågor Under året har följande frågor behandlats: Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se Telefon: 072-885 4700
1. Dialogmöten med de skånska riksdagsledamöterna 20 april och 9 november Två dialogmöten har ägt rum under 2018, i april och november, då de skånska riksdagsledamöterna och Kommunförbundet Skånes styrelse, ledamöterna i beredningarna och energikontorets styrgrupp deltagit i tematiserade samtal och diskussioner utifrån frågeställningar som lyfts fram av styrelsen och beredningarna. Inför dessa dialogmöten har beredningen bla diskuterat innehåll mm på dialogmötena. Återkoppling har också gjorts i beredningen efter dialogmötena. Tre huvudteman diskuterades på dialogmötet 20 april: civilförsvar, kommunernas kostnader för integration (se KEFU-rapporten) och partiöverskridande valfrågor ur ett skånskt perspektiv. Vid dialogmötet 9 november diskuterades bla hur dialogmötena ska utformas under kommande mandatperiod, styrelsens prioriterade områden samt nationell påverkansagenda. 2. Hälso- och sjukvårdsavtalet uppföljning av avtalet KEFU har sedan 2016 ett uppdrag att följa upp kostnadsutvecklingen i de skånska kommunerna och Region Skåne till följd av HS-avtalet som startade 2016-09-01. Vid beredningens sammanträde 15 juni informerade Mattias Haraldsson, KEFU, hur långt detta arbete framskridit och att det fn är fyra kommuner som är behjälpliga i detta arbete dvs Helsingborg, Landskrona, Hässleholm och Tomelilla. Ny återkoppling från KEFU under 2019. 3. KEFU:s analys av etableringsersättningens samband till ekonomiskt bistånd efter etableringstidens utgång i Skånes kommuner Den analys av de konsekvenser som uppstår för de skånska kommunerna när etableringsersättningen för nyanlända upphör under 2018 och 2019, som KEFU tog fram hösten 2017 och som presenterades vid beredningens sammanträde 15 december samma år, redovisades för styrelsen i februari 2018. En presentation av analysen gjordes även vid dialogmötet med de skånska riksdagsledamöterna 20 april (se pkt 1ovan) med efterföljande diskussion. 4. Ökade pensionskostnader tfa höjda lärarlöner i kommunerna I början av 2018 tillfrågades KPA Pension om de kunde göra beräkningar av de ökade pensionskostnaderna för den förmånsbestämda ålderspensionen för lärarkollektivet med anledning av det statliga lönelyftet. Syftet var att belysa vad lärarlönelyftet kommer att kosta de skånska kommunerna till den del som inte täcks av statsbidraget. Kommunerna skickade in underlag till Kommunförbundet Skåne som sammanställde detta och vidarebefordrade till KPA. Med dessa underlag gjorde KPA en premieprognos för den förmånsbestämda ålderspensionen för 2018-2022. Redovisning av resultatet presenteras för beredningen vid sammanträdet 15 juni av Sven Lannhard, KPA. Av de 28 kommuner som lämnat uppgifter visar sammanställningen på en kostnadsökning för den förmånsbestämda ålderspensionen år 2022 på ca 100 Mkr i form av ökade Kommunförbundet Skåne 2(3)
premier för de 26 kommuner som har en försäkringslösning och med sammanlagt ca 70 Mkr år 2022 för Lund och Malmö som skuldför sina pensionskostnader. På mötet 15 juni gav Sven Lannhard även information till beredningen hur pensionssystemet är uppbyggt. 5. Information och diskussion angående kommunernas ökade kostnader för LSS samt angående finansieringsprincipen Vid beredningens sammanträde 28 september informerade Peter Sjöquist, som jobbar inom sektionen för ekonomisk analys på SKL, om kostnadsutvecklingen avseende verksamhet för personer med funktionsnedsättning, finansieringsprincipen och kopplingen till LSS samt om den pågående översynen av LSS som överlämnades till regeringen 10 januari 2019. 6. Kostnadsutjämningsutredningen Vid beredningens sammanträde 30 november informerade Anders Norrlid om de förändringar som föreslås i kostnadsutjämningsutrednings betänkande (SOU 2018:74) som överlämnades till regeringen 1 oktober. Anders Norrlid jobbar på RKA men har under en period varit en av utredarna på regeringskansliet som tagit fram betänkandet till kostnadsutjämningsutredningen. Förslaget som presenterades innebär att ett antal kommuner vinner på förslaget och ett antal förlorar, så även bland de skånska kommunerna. Efter genomgång och diskussion beslutade beredningen föreslå styrelsen att Kommunförbundet Skåne ska yttra sig över betänkandet ur ett principiellt perspektiv och att ge beredningen för kommunalekonomiska frågor i uppdrag att ta fram ett förslag yttrande. Styrelsen beslutade vid sammanträdet 7 december att ett yttrande ska tas fram för beslut i styrelsen. Beredningen ger Björn Sjölin och de adjungerande ekonomicheferna i uppdrag att ta fram ett förslag till yttrande över betänkandet. Kommunförbundet Skåne 3(3)
Bilaga 3 Kommunförbundet Skåne Beredningen för kommunalekonomiska frågor Frågor som hanterats i beredningen under perioden 2016-2018
Kommunalekonomiska beredningen 2016 Yttrande över betänkandet Översyn av ersättning till kommuner och landsting för sk dold mervärdesskatt (april) Skrivelse till Finansdepartementet avseende riktade statsbidrag (juni) Frågeställningar till ekonomicheferna i de skånska kommunerna angående flyktingsituationen (juni) Presentation för beredningen över svar från ekonomicheferna (aug) Skrivelse till Migrationsverket avseende de skånska kommunernas fordran på Migrationsverket (aug) Yttrande över remiss Nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn (sep) Skrivelse till styrelsen avseende skatteavtalet Sverige-Danmark (okt) Skrivelse till styrelsen gällande ett samlat grepp kring invandring och integration (okt)
Kommunalekonomiska beredningen 2017 Skrivelse till styrelsen om uppdrag till beredningen att göra en analys med hjälp av KEFU av etableringsersättningens samband med ekonomiskt bistånd efter etableringstidens utgång (mars) Uppdrag enligt ovan av styrelsen (maj) Överenskommelse om uppdrag till KEFU (juni) Information från Migrationsverket (juni) Information från Arbetsförmedlingen (okt) Återrapportering från KEFU av deras analys (dec) Löpande rapportering om uppföljningen av hälso- och sjukvårdsavtalet, kostnadsutvecklingen Delrapport från KEFU om arbetet enligt punkten ovan (dec)
Kommunalekonomiska beredningen 2018 Information om kostnadsuppföljningen avseende hälso- och sjukvårdsavtalet (juni) Redovisning och diskussion på dialogmötet med riksdagsledamöterna 20 april avseende KEFU:s analys av etableringsersättningens samband med ekonomiskt bistånd efter etableringstidens utgång. Redovisning av KPA pension avseende premieprognos för den förmånsbestämda ålderspensionen med anledning av ökade pensionskostnader för lärare i kommunerna (juni) Information från SKL kring kommunernas ökade kostnader för LSS (sep) Information från regeringskansliet angående kostnadsutjämningsutredningens betänkande (nov) Uppdrag att ta fram remissvar avseende kostnadsutjämningsutredningens betänkande (nov)