Foto: Per Lindström Bedömningsreglemente Trampolin Januari 2015
FONDÉE EN 1881 COPYRIGHT: Detta är en översättning av FIGs internationella Bedömningsreglemente, Code of Points (CoP), med svensk anpassning. Eftertryck är strikt förbjudet utan FIGs och Gymnastikförbundets skriftliga tillstånd. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 2 av 41 -
INNEHÅLL DEL I BEDÖMNINGSREGLEMENTE 5 Förord 5 Tack 5 Förkortningar och definitioner 6 BEDÖMNINGSREGLEMENTE TRAMPOLIN 7 A. ALLMÄNNA REGLER 7 1. INDIVIDUELL TÄVLING 7 2. LAGTÄVLING 7 3. SYNKRONTÄVLING 7 4. VINNARE 8 5. SERIER 8 6. KLÄDSEL FÖR GYMNASTER OCH PASSARE * 8 7. STARTKORT 9 8. REDSKAP 9 9. SÄKERHET 9 10. SEKRETARIAT 10 11. TÄVLINGSJURY 10 B. TÄVLINGSFÖRFARANDE 10 12. UPPVÄRMNING 10 13. SERIENS BÖRJAN 11 14. KRAV PÅ STILARTER * 11 15. ÖVNINGSUPPREPNINGAR * 11 16. AVBRUTEN SERIE 12 17. SERIENS AVSLUTANDE * 12 18. POÄNGBERÄKNING 12 C. DOMARLAG 14 19. DOMARLAG 14 20. HUVUDDOMARENS UPPGIFTER 14 21. STILDOMARNAS UPPGIFTER (NUMMER 1-5) 15 22. SVÅRIGHETSGRADSDOMARNAS UPPGIFTER (NUMMER 6 & 7) 16 23. ASSISTERANDE HUVUDDOMARENS UPPGIFTER 16 24. SYNKRONDOMARNAS UPPGIFTER (NUMMER 8, 9 & 10) 16 25. UPPGIFTER DOMAREN FÖR TIME OF FLIGHT (NR 8) 16 BEDÖMNINGSREGLEMENTE DUBBELTRAMPETT (DMT) 17 A. ALLMÄNNA REGLER 17 1. INDIVIDUELL TÄVLING 17 2. LAGTÄVLING 17 4. VINNARE 17 5. KOMBINATIONER 18 6. KLÄDSEL FÖR GYMNASTER OCH PASSARE * 18 7. STARTKORT 18 8. REDSKAP 19 9. SÄKERHET 19 10. SEKRETARIAT 19 11. TÄVLINGSJURY 19 B. TÄVLINGSFÖRFARANDE 19 12. UPPVÄRMINING 19 13. KOMBINATIONENS BÖRJAN 19 * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 3 av 41 -
14. KRAV PÅ STIL * 19 15. ÖVNINGSUPPREPNINGAR * 20 16. AVBRUTEN KOMBINATION 20 17. KOMBINATIONENS AVSLUTANDE * 20 18. POÄNGBERÄKNING 20 C. DOMARLAG 22 19. DOMARLAG 22 20. HUVUDDOMARENS UPPGIFTER 22 21. STILDOMARNAS UPPGIFTER (NUMMER 1-5) 22 22. SVÅRIGHETSGRADSDOMARNAS UPPGIFTER (NUMMER 6 & 7) 23 DEL II - BEDÖMNINGSGUIDE 25 1. REGELTOLKNINGAR 25 A. TOLKNINGAR GEMENSAMMA FÖR TRAMPOLIN OCH DMT 25 B. SPECIFIKA TOLKNINGAR FÖR TRAMPOLIN 27 D. SPECIFIKA TOLKNINGAR FÖR DMT 28 2. ILLUSTRATIONER 31 DEL III - APPENDIX 37 A. SVÅRIGHETSGRADSBERÄKNING TRAMPOLIN - PRINCIPER 37 B. SVÅRIGHETSGRAD TRAMPOLIN - EXEMPEL 37 H. SVÅRIGHETSGRAD DMT - EXEMPEL 38 I. FIGS NUMERISKA SYSTEM 39 K. TERMINOLOGI 39 L. KRAV FÖR FÖRSTASERIEN - TRAMPOLIN 40 M. EXEMPEL PÅ BERÄKNINGAR OCH AVRUNDNING 41 N. HAVERI AV TMD / DET ELEKTRONISKA SYSTEMET 41 O. REGLER VID DELADE PLACERINGAR 43 * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 4 av 41 -
Förord DEL I - BEDÖMNINGSREGLEMENTE Detta Bedömningsreglemente har godkänts av FIGs Exekutivkommitté och träder ikraft 1 januari 2013. Det är bindande för alla trampolintävlingar och -mästerskap som arrangeras av Fédération Internationale de Gymnastique (FIG) och dess medlemsförbund. Bedömningsreglementet är menat att användas vid tävlingar på alla nivåer. FIGs medlemsförbund har rätt att anpassa delar av reglementet för tävlingar som de råder över, om detta anses nödvändigt för att utveckla trampolinsporten i sitt land. Följande FIG-dokument ska läsas ihop med detta Bedömningsreglemente: FIG Technical Regulations, Section 1 FIG Technical Regulations, Section 4 - Special Regulations for Trampoline Gymnastics FIG General Judges Rules och FIG Judges Rules Specific for Trampoline Gymnastics Rules for the FIG World Age Group Competitions Rules for the FIG World Cup Competitions and Series - Trampoline and Tumbling FIG Apparatus Norms I händelse av motsägelser mellan detta Bedömningsreglemente och FIGs Technical Regulations ska Technical Regulations ha tolkningsföreträde. I händelse av motsägelser mellan detta Bedömningsreglemente och andra FIG-reglementen (t.ex. World Cup Rules eller World Age Group Competitions Rules) ska Bedömningsreglementet ha tolkningsföreträde. Tack Alla ledamöter i FIGs trampolintekniska kommitté har bidragit till skapandet av detta Bedömningsreglemente: Horst Kunze (president), Nikolai Makarov och Christophe Lambert (vice-presidenter), Liu Xing, Tetiana Shuiska, Stéphan Duchesne och Vladimir Zeman (ledamöter) och Dmitri Poliaroush (athletes representative). Introduktion till den svenska versionen Detta reglemente är en översättning av det FIGs internationella bedömningsreglementet 2013-2016 Code of Points Trampoline Gymnastics utgiven av det Internationella Gymnastikförbundet (FIG). Vissa svenska anpassningar har, efter godkännande av Gymnastikförbundets Generalsekreterare, gjorts av Gymnastikförbundets Trampolintekniska kommitté (TRK). Denna utgåva ska gälla på alla nationella tävlingar i Sverige. Följande dokument från Gymnastikförbundet ska läsas ihop med detta reglemente: - Tekniskt Reglemente - Tävlingsbestämmelser - Redskapsreglemente - Arrangörsreglemente - Regler för Svenska Cupen och SM Översättningen* av Code of Points är i huvudsak gjord av Ulf Andersson och i vissa avsnitt av Alexander Gustafson och Mats Göransson, båda ledamöter i Gymnastikförbundets Trampolintekniska Kommitté (TRK). * översättningen är godkänd av FIG För internationella tävlingar gäller Code of Points utgiven av FIG. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 5 av 41 -
Förkortningar och definitioner Följande förkortningar och definitioner används i detta Bedömningsreglemente: FIG TRA-TC TRK FIG-tävlingar DMT TMD Internationella Gymnastikförbundet (Fédération Internationale de Gymnastique) FIGs trampolintekniska kommitté (Gymnastikförbundets) Trampolintekniska Kommitté Olympiska Spel, Världsmästerskap, World Games, World Cup-tävlingar och särskilda tävlingar skapade av FIG Dubbeltrampett Time Measurement Device * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 6 av 41 -
BEDÖMNINGSREGLEMENTE TRAMPOLIN Giltigt från 1 januari 2014 A. ALLMÄNNA REGLER 1. INDIVIDUELL TÄVLING 1.1 Trampolintävlingar består av tre (3) serier med tio (10) övningar i varje serie. 1.1.1 En trampolinserie ska karaktäriseras av höga, rytmiska hoppövningar från fötter till fötter och fötter till rygg, mage eller sittande, utan tvekan eller mellanliggande upphopp. 1.1.2 En trampolinserie bör bestå av övningar med och utan skruv, med såväl bakåt- som framåtrotation. Gymnasten ska i serien visa prov på god kontroll, stil, höjd och höjdhållning. 1.2 Kvalificeringsomgång 1.2.1 Kvalificeringsomgången består av två (2) serier. Den första serien inkluderar kravövningar enligt 5.1.1; den andra serien är valfri enligt 5.1.3. 1.2.1.1 Förbund/arrangörer kan besluta att den första serien ska bestå av en helt och hållet obligatorisk serie, d.v.s. tio specifika övningar som måste utföras i en viss följd (se 16.1.10). 1.2.2* Startordningen för kvalificeringsomgången avgörs genom lottning. Gymnasterna delas in i startgrupper om maximalt 16 per grupp där varje startgrupps gymnaster genomför både den första och den andra serien innan nästa startgrupps gymnaster påbörjar kvalificeringsomgången. 1.2.2.1 Startordningen ska vara densamma i den andra som i den första serien. 1.3 Finalomgång 1.3.1 Finalomgången består av en (1) valfri serie enligt 5.1.3. 1.3.2 Gymnasterna (paren i synkron disciplin) med de åtta (8) högsta poängsummorna från kvalificeringsomgången (första och andra serien) går vidare till final. Vid situationer då gymnaster uppnår exakt samma poängsumma, se Appendix O: Regler vid delade placeringar. 1.3.2.1 Om en gymnast eller ett par måste dra sig ur finalomgången p.g.a. skada eller sjukdom, tillåts den gymnast/det par som placerat sig bäst av icke-finalisterna i kvalificeringsomgången att starta i finalen. Sådana ändringar måste meddelas senast en halvtimme före finalens start. 1.3.3 Omvänd startordning tillämpas i finalen, d.v.s. gymnasten med den lägsta poängen från kvalificeringsomgången startar först, därefter gymnasten med den näst lägsta poängen, etc. 2. LAGTÄVLING 2.1 Ett lag består av minst tre (3) och högst fyra (4) gymnaster. 2.2 Samtliga lagmedlemmar genomför två (2) serier enligt 1.2.1 och en (1) serie enligt 1.3.1. 2.3 Poängberäkning 2.3.1 Lagpoängen för respektive serieomgång utgörs av summan av de tre högsta seriepoängen som lagmedlemmarna uppnår i respektive serieomgång. 3. SYNKRONTÄVLING 3.1 Ett synkronpar består av två (2) damer eller två (2) herrar. 3.2 En gymnast kan endast ingå i ett synkronpar. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 7 av 41 -
3.3 Synkrontävlingar består av en kvalificeringsomgång och en finalomgång enligt 1. 3.4 Synkronparet ska utföra exakt samma övningar, samtidigt och ska starta med ansiktet åt samma håll. De behöver inte skruva åt samma håll. 4. VINNARE 4.1 Vinnare är den gymnast, det par eller det lag som uppnår den högsta sammanlagda poängsumman i finalen. Vid situationer då gymnaster, par eller lag uppnår exakt samma poängsumma, se Appendix O: Regler vid delade placeringar. 4.2 Medaljer delas ut enligt 6.1 i Gymnastikförbundets Arrangörsreglemente Trampolin. 5. SERIER 5.1 Varje serie består av tio (10) övningar. 5.1.1 Den första serien innehåller både valfria övningar och kravövningar. I vilken ordning övningarna utförs är upp till gymnasten (se även 1.2.1.1 ang. obligatoriska serier och 7.3 ang. kravövningarna). I den första serien räknas stilpoängen och Time of Flight-poängen (Tpoängen), se undantag i 5.3 nedan. 5.1.2 Kravövningarna för respektive klass i Gymnastikförbundets rikstävlingar beslutas av Gymnastikförbundets Trampolintekniska Kommitté (TRK) och ska offentliggöras av Gymnastikförbundet senast sex månader innan de träder i kraft. Se Krav vid Rikstävlingar Trampolin. 5.1.3 Den andra serien och finalserien är valfria serier i vilka stilpoängen och T -poängen adderas med svårighetsgraden. 5.2 Endast ett försök per serie är tillåtet. 5.2.1 Om en gymnast blir påtagligt störd under serien (t.ex. fel på redskap eller yttre påverkan) kan huvuddomaren tillåta ett andra startförsök. Gymnastens klädsel kan inte kan räknas som redskap. 5.2.2 Publikljud, applåder och liknande ska normalt inte leda till att ett andrastartförsök tillåts. 5.3 I Svenska Cupens Klass 1 samt i senior-sm, förutom 1.2, 5.1.1, 5.1.2 och 5.1.3 ska ytterligare krav uppfyllas för serierna i kvalificeringsomgången. 5.3.1 Förstaserien I kvalificeringsomgången inkluderar övningar där svårighetsgraden räknas. Dessa övningars svårighetsgrad läggs till stilpoängen och T-poängen för att få förstaseriens totalpoäng. Antalet övningar vars svårighetsgrad räknas bestäms av TRK (se 5.1.2). 5.3.2 Om en övning vars svårighetsgrad har räknats i den första serien upprepas i den andra serien räknas inte svårighetsgraden för denna övning i den andra serien (se 15.4). 6. KLÄDSEL FÖR GYMNASTER OCH PASSARE * 6.1 Manliga gymnaster Gymnastiklinne utan ärm eller kortärmat gymnastiklinne Enfärgade, långa, gymnastikbyxor (ej svarta eller mörkfärgade) eller gymnastikshorts Trampolinskor med mjuk sula och/eller fotbeklädnad i samma färg som gymnastikbyxorna eller vita 6.2 Kvinnliga gymnaster Gymnastikdräkt eller body (helkroppsdress) med eller utan ärm (måste vara kroppsnära) Långa byxor/tights får användas, men måste sitta tajt/kroppsnära och måste vara i samma färg som gymnastikdräkten Övriga plagg som inte sitter tajt/kroppsnära är inte tillåtna Trampolinskor med mjuk sula och/eller vit fotbeklädnad Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att täcka över huvud eller ansikte 6.3 Att ha på sig smycken eller klockor under tävlingen är inte tillåtet. Släta ringar får bäras om de är tejpade. Bandage och skydd (t.ex. fotskydd) måste vara hudfärgade. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 8 av 41 -
6.4 Överträdelse mot 6.1-6.3 kan resultera i ett avdrag på 0,1 poäng, ett neutralt avdrag som görs från seriepoängen i den serie där överträdelsen skedde. Allvarliga överträdelser kan resultera i diskvalifikation i den serieomgång där överträdelsen skedde. Huvuddomaren beslutar. 6.5 Lag / synkronpar Medlemmarna i ett lag eller synkronpar måste ha likadan klädsel med identisk färg och design. Om inte kan detta resultera i diskvalifikation. Huvuddomaren beslutar. 6.7 Passare Träningsoverall och gymnastikskor eller motsvarande 7. STARTKORT 7.1 Den första seriens övningar måste anges på startkortet. Kravövningarna (se 5.1.1 och 5.3.1) ska markeras med en asterisk (*). Även den andra seriens övningar ska anges på startkortet tillsammans med varje övnings svårighetsgrad. 7.1.1 Endast erkända övningsbenämningar eller FIGs numeriska system får användas för att beskriva övningarna på startkortet, annars accepteras inte startkortet (se även Appendix I och Appendix K). 7.2 Startkorten ska lämnas in vid tidpunkt och plats som arrangören meddelar, annars kan gymnasten nekas att delta. Huvudsekreteraren är ansvarig för att tillse att de lämnas till svårighetsgradsdomarna minst två (2) timmar innan tävlingens början. 7.3 I den första serien bör gymnasten utföra övningarna i den ordning de är skrivna på startkortet. Om en kravövning saknas i den första serien eller kraven för serien i övrigt inte uppfylls gör varje stildomare ett avdrag på 1,0 poäng per saknad kravövning/krav (se 21.4.4). Sådana ändringar noteras på startkortet av svårighetsdomarna. 7.3.1 Vid tävlingar där obligatoriska serier används ska gymnasten följa de på startkortet angivna övningarna i den ordning de är skrivna. Om gymnasten i den obligatoriska serien frångår den på startkortet angivna serien anses serien som avbruten enl. 16.1.10. 7.4 I alla valfria serier är det tillåtet att frångå den på startkortet angivna serien utan avdrag. 8. REDSKAP 8.1 Måtten på tävlingsredskapen ska överensstämma med Gymnastikförbundets Redskapsreglemente Trampolin. 9. SÄKERHET 9.1 Den invändiga takhöjden i tävlingshallen ska vara minst åtta (8) meter (10-12 meter på Svenska Cupen och SM). Mattor ska placeras på golvet runt trampolinen. Se Gymnastikförbundets Redskapsreglemente Nedslagsställningar med nedslagsbäddar ska finnas på trampolinens kortsidor. Dess mått måste överensstämma med Gymnastikförbundets Redskapsreglemente. Mattor, vars mått måste överensstämma med Gymnastikförbundets Redskapsreglemente, måste placeras på golvet bakom nedslagsställningarna. I synkron disciplin ska trampolinerna stå parallellt med varandra. Avståndet mellan dem, mätt från de yttre kanterna av ramarna ska vara två meter. Tävlingsarrangören ska tillhandahålla lämpligt antal erfarna passare för träning, uppvärmning och tävling. De ska vara klädda enligt 6.7. Två passare ska finnas placerade vid varje trampolins långsida under alla uppvärmningar och tävlingsserier. Huvuddomaren och floormastern är ansvariga för att instruera och kontrollera passarna. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 9 av 41 -
Gymnasten ska utföra sina serier utan extern hjälp. Huvuddomaren avgör om en passares ingripande var befogat eller ej. 9.1.1 En gymnast får ha en eller två egna passare, som då ersätter motsvarande antal av arrangörens passare. Det ska aldrig finnas mer än fyra (4) passare runt trampolinen. 9.1.2 Inskjutningsmatta får endast användas av gymnastens egna passare. Mattan får bara vara placerad på den sida av trampolinen som domarna inte är placerade på. Inskjutningsmattans storlek måste överensstämma med Gymnastikförbundets Redskapsreglemente. 10. SEKRETARIAT 10.1 Vid Gymnastikförbundets rikstävlingar måste resultatberäkningsprogram som är godkända av Gymnastikförbundets Trampolintekniska kommitté användas. 10.2 En komplett resultatlista ska insändas till Gymnastikförbundet senast en vecka efter tävlingen. 10.3 Huvudsekreterarens uppgifter: 10.3.1 Ansvara för att samtliga startkort lämnas in och distribueras enligt 7.2 och göra lottningen av startordningen. (Se även 1.2.2 och 1.3.3) 10.3.2 Instruera och övervaka sekretariatspersonalen. 10.3.3 Sammanställa startordningen och indelning i startgrupper. 10.3.4 Ansvara för att stilpoäng, synkronitetspoäng, Time of Flight-poäng och svårighetsgradspoäng samt neutrala avdrag skrivs ned. 10.3.5 Granska och kontrollera uträkningarna på/i tävlingsprotokollen. 10.3.6 Ansvara för att domarpoäng, neutrala avdrag och seriepoäng meddelas. 10.3.7 Ansvara för att en komplett slutresultatlista sammanställs. Slutresultatlistan ska innehålla ett minimum av följande uppgifter: gymnasternas namn, föreningstillhörighet, placering, seriepoäng, neutrala avdrag, svårighetsgrad och totalpoäng. 11. TÄVLINGSJURY 11.1 Se 5.6 i Gymnastikförbundets Tekniska Reglemente. 11.2 Vid Gymnastikförbundets rikstävlingar ska en Tävlingsjury finnas. Vid övriga tävlingar övertas tävlingsjuryns uppgifter av huvuddomaren. 11.3 Tävlingsjuryns uppgifter: 11.3.1 Övervaka tävlingen och ta hand om disciplinbrott eller extraordinära omständigheter som påverkar tävlingen. 11.3.2 I fall då en eller flera domare begår grava misstag, vidta sådana åtgärder de anser vara nödvändiga. 11.3.3 Kontinuerligt utvärdera domarnas poäng och utdela varningar till domare vars arbete anses vara otillfredsställande eller partiskt. 11.3.4 Avlägsna och ersätta domare vars arbete fortsätter vara otillfredsställande eller partiskt efter att varning har utdelats. 11.3.5 Besluta kring inkomna protester (se 1.6 i Gymnastikförbundets Tekniska Reglemente) B. TÄVLINGSFÖRFARANDE 12. UPPVÄRMNING 12.1 Tävlingsredskapen ska finnas tillgängliga i tävlingshallen minst två timmar före tävlingens början för att ge gymnasterna möjlighet att värma upp. 12.2 Omedelbart före kvalificeringsomgången och finalomgången ska varje gymnast tillåtas högst 30 sekunders uppvärmning på tävlingsredskapen. Om en gymnast missbrukar rätten till uppvärmning * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 10 av 41 -
kan huvuddomaren uppmana huvudsekreteraren att göra 0,3 poängs neutralt avdrag från totalpoängen på följande serie (se 20.13). 12.2.1 Uppvärmning på tävlingsredskapen under själva tävlingen kan uteslutas under förutsättning att likvärdiga redskap finns att tillgå i en annan del av tävlingshallen eller i en lokal i anslutning till tävlingshallen, som har minst 8 meter i takhöjd. (10-12 meter på Svenska Cupen och SM). 13. SERIENS BÖRJAN 13.1 Gymnasten startar efter signal från huvuddomaren. 13.2 Gymnasten ska påbörja den första övningen i serien inom en minut efter huvuddomarens signal, annars ska stildomarna, efter uppmaning från huvuddomaren, göra följande avdrag (se 21.4.3): 61 sekunder: 0,1 poängs avdrag 91 sekunder: 0,2 poängs avdrag 121 sekunder: 0,3 poängs avdrag Om tidsbegränsningen överskrids p.g.a. fel på redskap eller andra yttre faktorer ska inget avdrag göras. Huvuddomaren avgör. 13.3 Om gymnasten oavsiktligt utför en övning innan serien är påbörjad kan ett andra startförsök tillåtas efter signal från huvuddomaren. 14. KRAV PÅ STILARTER * 14.1 I samtliga stilarter ska fötter och ben hållas ihop (med undantag för grenpikering) samt vrister och tår vara sträckta. 14.2 Beroende på övningens karaktär ska kroppen vara grupperad, pikerad eller sträckt. 14.3 I grupperade och pikerade övningar ska låren vara nära överkroppen, utom i skruvfasen i multipla volter (se 14.7). 14.4 I grupperade övningar ska händerna vidröra benen under knäna, utom i skruvfasen i multipla volter (se 14.7). 14.5* Armarna ska hållas sträckta och/eller intill koppen när så är möjligt. 14.6 Nedanstående definierar minimikraven för de olika stilarterna: 14.6.1 Sträckt position: Vinkeln mellan överkropp och lår ska vara större än 135. 14.6.2 Pikerad position: Vinkeln mellan överkropp och lår ska vara 135 eller mindre och vinkeln mellan lår och underben ska vara större än 135. 14.6.2.1 Grenpikering: Vinkeln i grenen ska vara 45 eller mer, annars betraktas övningen som en pikering. 14.6.3 Grupperad position: Vinkeln mellan överkropp och lår ska vara 135 eller mindre och vinkeln mellan lår och underben ska vara 135 eller mindre. 14.7 I multipla volter med skruv kan de grupperade och pikerade stilarterna modifieras under skruvfasen. 15. ÖVNINGSUPPREPNINGAR * 15.1 I en serie får ingen övning upprepas. Om en gymnast upprepar en övning räknas inte svårighetsgraden för den upprepade övningen. Om en gymnast upprepar en övning i den första serien ska stildomarna göra 1,0 poängs avdrag per repetition. (se 21.4.5). 15.2 Övningar med samma mängd skruv- och voltrotation betraktas inte som upprepade om de utförs i olika stilarter (grupperad, pikerad, sträckt). 15.2.1 Grupperad och puckerad stilart anses vara samma stilart. 15.3 Övningar med 630 voltrotation eller mer med samma mängd skruv- och voltrotation betraktas som olika övningar om skruven utförs i olika faser av övningen (se Del II: 1.A). * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 11 av 41 -
15.4 I Klass 1 i Svenska Cupen och SM (seniorklassen) får ingen av de två övningar som gav svårighetsgrad i första serien upprepas i andra serien. Om någon av dessa övningar upprepas i andra serien så räknas inte svårighetsgraden på den upprepade övningen i andra serien. 16. AVBRUTEN SERIE 16.1 En serie betraktas som avbruten om gymnasten: 16.1.1* Uppenbarligen inte landar med båda fötterna samtidigt i trampolinduken 16.1.2 Inte utnyttjar dukens elasticitet 16.1.3 Utför ett rakt upphopp 16.1.4 Landar på någon del av kroppen än fötter, sitt, mage eller rygg. 16.1.5 Utför en ofullständig övning 16.1.6 Vidrör någonting annat än trampolinduken med någon del av kroppen 16.1.7 Vidrörs av passare eller inskjutningsmatta 16.1.8 Lämnar trampolinen på grund av osäkerhet 16.1.9 Utför en annan övning än sin partner i en synkronserie 16.1.9.1 Om en av gymnasterna är mer än en halv övning före sin synkronpartner anses de ha utfört olika övningar. 16.1.10 Inte utför en obligatorisk serie (se 1.2.1.1) innehållande de föreskrivna övningarna och/eller frångår den på startkortet angivna ordningen. 16.2 Den övning där serien avbryts bedöms inte. 16.3 Endast de övningar som slutförs helt och hållet på trampolinduken bedöms. 16.4 Huvuddomaren meddelar seriens utgångspoäng. 17. SERIENS AVSLUTANDE * 17.1 Serien ska avslutas på ett kontrollerat sätt, i upprätt ställning och med båda fötterna helt och hållet på trampolinduken, annars görs avdrag enligt 21.3.2. 17.2 Efter sista landningen ska gymnasten stå upprätt och visa stabilitet i ungefär tre (3) sekunder, annars görs avdrag för bristande stabilitet (se 21.3.2.1). 17.3 I individuell disciplin har gymnasten rätt att göra ett rakt upphopp, som utnyttjar dukens elasticitet, efter seriens sista övning. 17.4 I synkron disciplin måste båda gymnasterna antingen göra ett rakt upphopp eller stanna direkt efter seriens sista övning, annars görs 0,2 poängs avdrag av synkrondomarna (se 24.3.3). Beslutet tas av huvuddomaren. 17.5 Om en gymnast utför fler än tio övningar i en serie ska ett avdrag på 1,0 poäng göras (se 21.4.2). 18. POÄNGBERÄKNING Det finns fyra typer av poäng: "D-poäng", som är en series sammanlagda svårighetsgrad, "E-poäng", som är en stildomares poäng för en serie, "S-poäng" som är poängen för synkronitet och "T-poäng" som är poängen för Time of Flight. 18.1* Svårighetsgrad I princip finns det ingen gräns för hur hög svårighetsgrad en övning kan ha, men för juniorer gäller att ingen enskild övning kan ha högre svårighetsgrad än 1,8 poäng. Övningar med högre svårighetsgrad får utföras, men kan erhålla maximalt 1,8 poäng. 18.1.1 Varje övnings svårighetsgrad beräknas baserat på mängden skruv- och voltrotation: 18.1.1.1 per 1/4 volt (90 ) 0,1 p 18.1.1.2 för fullbordade enkla volter (360 ) 0,5 p 18.1.1.3 för fullbordade dubbla volter (720 ) 1,0 p 18.1.1.4 för fullbordade trippla volter (1 080 ) 1,6 p 18.1.1.5 för fullbordade quadrupla volter (1 440 ) 2.2 p 18.1.1.6 per 1/2 skruv (180 ) 0,1 p * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 12 av 41 -
18.1.2 Sidvolter och övningar utan skruv- eller voltrotation ger ingen svårighetsgrad. 18.1.3 I övningar med både skruv- och voltrotation adderas svårighetsgrad för skruv och volt. 18.1.4 Volter med 360-630 voltrotation utan skruv, utförda i sträckt eller pikerad position, ger 0,1 poäng extra i svårighetsgrad. 18.1.5 Multipla volter med 720 voltrotation eller mer, med eller utan skruv, utförda i sträckt eller pikerad position, ger 0,1 poäng extra svårighetsgrad per hel voltrotation. 18.2 Poängberäkning 18.2.1 Beräkningen av utförande, svårighetsgrad och synkronitet görs i tiondels poäng. Beräkning av Time of Flight görs i 1/1000 av en sekund och avrundas ned till 5/1000 (se Appendix M). 18.2.2 Domarna ska göra sina avdrag oberoende av varandra. 18.2.3 Alla domare ska visa upp sina poäng samtidigt, på huvuddomarens signal. 18.2.4 Om en stil- eller synkronitetsdomare inte visar upp sin poäng på huvuddomarens signal, kan huvuddomaren besluta att genomsnittet av de uppvisade poängen ska gälla för de(n) icke uppvisade poängen. 18.2.5* Beräkning av seriens stilpoäng 18.2.5.1 Avdragen för bristande utförande (enligt 21.3) och de tilläggsavdrag som huvuddomaren instruerar om (enligt 21.4) subtraheras från utgångspoängen, d.v.s. 10,0 eller den poäng som huvuddomaren beslutar (se 16.4). 18.2.5.2 I individuell disciplin stryks den högsta och den lägsta av de fem stildomarnas poäng. De tre kvarvarande poängen adderas och summan utgör seriens stilpoäng (E+E+E). 18.2.5.3 I synkron disciplin stryks den högsta och den lägsta av de fyra stildomarnas poäng. De två kvarvarande poängen adderas och summan utgör seriens stilpoäng (E+E). 18.2.6 Beräkning av seriens svårighetsgrad 18.2.6.1 Svårighetsgradsdomarna beräknar seriens svårighetsgrad enligt 18.1 och skriver ned den på startkortet. 18.2.7 Beräkning av Time of Flight-poängen 18.2.7.1 Beräkningen av Time of Flight bör göras elektroniskt med hjälp av en TMD (Time Measurement Device). Domare nr. 8 är ansvarig för att sköta och kontrollera det elektroniska systemet. 18.2.7.1.1 Om det uppstår problem med det elektroniska systemet avgörs T-poängen genom att domare nr. 8, med assistans från huvuddomaren, analyserar tävlingens officiella video; se Appendix N. 18.2.7.2 Den totala Time of Flight-tiden mäts i 1/1000 av en sekund och utgör Time of Flight-poängen. (Se 18.2.1 och Appendix M) 18.2.8 Beräkning av seriens synkronitetspoäng 18.2.8.1 Synkronpoängen bör beräknas elektroniskt med hjälp av en TMD (Time Measurement Device). Domare nr. 8 är ansvarig för att sköta och kontrollera det elektroniska systemet. 18.2.8.1.1 Om det uppstår problem med det elektroniska systemet avgörs T-poängen genom att domare nr. 8, övervakad av huvuddomaren, analyserar tävlingens officiella video; se Appendix N. 18.2.8.2 Avdragen för bristande synkronitet subtraheras från utgångspoängen, d.v.s. 10,0 eller den poäng som huvuddomaren bestämmer (se 16.4). Denna poäng dubblas sedan och utgör seriens synkronitetspoäng. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 13 av 41 -
18.2.8.3 Om det inte finns ett elektroniskt system, multipliceras den mellersta utav synkrondomarnas poäng med två och summan utgör seriens synkronitetspoäng. 18.2.9 Beräkning av seriepoäng 18.2.9.1 Vid individuella tävlingar beräknar sekretariatet seriepoängen genom att addera E-poängen (utförande), T-Poängen (Time of Flight) med D-poängen (svårighetgrad) minus neutrala avdrag enligt 6.4 och 12.2. 18.2.9.2 I synkron disciplin beräknar sekretariatet seriepoängen genom att addera E- poängen (utförande), S-poängen (synkronitet) med D-poängen (svårighetgrad) minus neutrala avdrag enligt 12.2. 18.2.10 Alla seriepoäng avrundas till tre (3) decimaler. Avrundning görs då E-, D-, S- och T-poängen har adderats. 18.2.11 Huvudsekreteraren ska verifiera totalpoängen på resultatlistan. 18.2.12 Huvuddomaren är ansvarig för att fastställa de slutliga poängens giltighet. C. DOMARLAG 19. DOMARLAG 19.1 Sammansättning: Individuellt Synkron 19.1.1 Huvuddomare 1 1 19.1.2 Stildomare - individuell disciplin (nr. 1-5) 3-5 - synkron 4 (trampolin nr. 1: domare nr. 1 & 3 ) (trampolin nr. 2: domare nr. 2 & 4 ) 19.1.3 Svårighetsgradsdomare (nr. 6 & 7) 1-2 2 19.1.4 Synkrondomare och Time of Flight-domare (nr. 8 (och 9 & 10)) 1 1 (eller 3) 19.1.5 Assisterande huvuddomare 1 19.1.6 Totalt 6-9 9 (eller 11) 19.2 I synkron disciplin ska assisterande huvuddomaren sitta bredvid svårighetsgradsdomarna. 19.3 Domare 1-7 ska sitta på domarpodiet, 5-7 meter från trampolin nr. 1 och vara upphöjda minst en (1) meter och maximalt två (2) meter. 19.4 Domare 8-10 ska vara placerade på eller framför domarpodiet, så att de har trampolinduken i ögonnivå. 19.5 Om en domare inte fullgör sina plikter på ett tillfredsställande sätt ska han bytas ut. Detta beslut fattas av tävlingsjuryn. Då det inte finns någon tävlingsjury fattas detta beslut av huvuddomaren. Se 11.2 i Bedömningsreglementet. 19.5.1 Om en stil- eller synkrondomare byts ut, kan huvuddomaren besluta att domarens tidigare poäng ska ersättas med genomsnittspoängen av de övriga poängen (se 18.2.4). 19.6 Om synkronpoängen beräknas elektroniskt är domare nr 8 ansvarig för att sköta det elektroniska systemet. 20. HUVUDDOMARENS UPPGIFTER 20.1 Kontrollera hall, redskap och annan utrustning. 20.2 Organisera domarmöte och provbedömning. 20.3 Utplacera samt instruera domare, passare och sekretariatspersonal. 20.4 Leda tävlingen. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 14 av 41 -
20.5 Sammankalla domarlaget. 20.6 Avgöra om ett andra startförsök ska tillåtas (se 5.2.1). 20.7 Avgöra beträffande gymnasters klädsel (se 6). 20.8 Avgöra om passares ingripande var befogat eller ej (se 9.1.3). 20.9 Meddela seriens utgångspoäng vid avbruten serie (se 16). 20.10 Uppmana stildomarna och synkrondomarna att göra tilläggsavdrag (se 21.3.2.2-21.3.2.4, 21.4 och 24.3.3). 20.11 Avgöra om en domare inte visar upp sin poäng i tid (se 18.2.4). 20.12 Övervaka bedömningen av synkronitet och Time of Flight på video om det elektroniska systemet inte fungerar (se 18.2.7). 20.13 Besluta om neutrala avdrag enligt 6.4 och 12.2 och informera huvudsekreteraren. 20.14 Övervaka och kontrollera alla poäng, beräkningar samt slutresultat och vidta åtgärder om han eller hon upptäcker uppenbara beräkningsfel avseende utförande-, synkronitet- eller svårighetsgradspoäng. 20.15* Avgöra, före en serieomgångs slut, beträffande uppenbara fel beträffande svårighetsgrad eller då räkne- och/eller skrivfel har förekommit betr. stil- eller synkronitetspoäng, om han blir uppmärksammad på det av en officiell förenings- eller förbundsrepresentant (tränare, ledare eller gymnast) eller domare (se Del II, 1.A). 21. STILDOMARNAS UPPGIFTER (NUMMER 1-5) 21.1 Bedöma seriernas utförande mellan 0,0 och 0,5 poäng enligt 21.3 och skriva ned sina avdrag. 21.2 Subtrahera sina avdrag från utgångspoängen (se 16.4). 21.3 Göra följande avdrag för utförande: 21.3.1* Bristande stil, höjdhållning och kontroll, per övning 0,1-0,5 p 21.3.2* Bristande stabilitet efter en hel serie med 10 övningar (endast det högsta avdraget räknas): 21.3.2.1 Landning på båda fötterna men bristande stabilitet och/eller inte stå stilla i ungefär tre sekunder 0,1-0,2 p eller göra nedanstående avdrag på uppmaning av huvuddomaren: 21.3.2.2 Falla mot eller röra duken med någon del av kroppen förutom fötterna 0,5 p 21.3.2.3 Beröra nånting eller trampa utanför trampolinduken 0,5 p 21.3.2.4* Landa eller falla utanför trampolinduken (eller i inskjutningsmatta), lämna trampolinen eller göra extra övningar 1,0 p 21.4 Göra följande tilläggsavdrag på uppmaning av huvuddomaren, om: 21.4.1 Gymnastens tränare eller egna passare talar till eller på annat sätt kommunicerar med gymnasten under seriens gång, per tillfälle 0,3 p 21.4.2 Gymnasten utför fler än tio övningar i en serie, enligt 17.5 1,0 p 21.4.3 Gymnasten överskrider tidsbegränsningen, enligt 13.2 0,1-0,3 p 21.4.4 Gymnasten saknar kravövning i den första serien enligt 7.3, per övning/krav 1,0 p 21.4.5 Gymnasten gör en övningsupprepning i den första serien enligt 15.1, per upprepning 1,0 p 21.5 I synkron disciplin bedömer domare 1 och 3 utförande på trampolin nummer ett och domare 2 och 4 bedömer utförande på trampolin nummer två. 21.6 I synkron disciplin görs bedömningen av utförande på samma sätt som i individuell disciplin. 21.7 Visa upp sin poäng. (Se även Del II: Bedömningsguide) * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 15 av 41 -
22. SVÅRIGHETSGRADSDOMARNAS UPPGIFTER (NUMMER 6 & 7) 22.1 Hämta startkorten hos sekretariatet minst två timmar innan tävlingens början. 22.2 Kontrollera startkorten med avseende på övningar och svårighetsgrad. 22.3 Kontrollera kravövningarna/kraven i den första serien enligt 7.1 och 7.3 och informera huvuddomaren om eventuella ändringar och/eller saknade kravövningar/krav (se även 21.4.4-21.4.5). 22.3.1 Tydligt visa (med t.ex. en röd flagga) om en gymnast utförde andra övningar där svårighetsgraden räknades än de som var angivna på startkortet och om övningar vars svårighetsgrad räknades i förstaserien upprepas i andraserien. (Gäller endast i Klass 1 i Svenska Cupen och SM (seniorer)) 22.4 Beräkna svårighetsgraden för övningarna i den andra serien och finalserien enligt 18.1, 15.1 och 16.4 samt skriva ned övningarna och dess svårighetsgrad på startkortet. 22.5 Avgöra och informera huvuddomaren om gymnasten utför raka upphopp i den andra serien eller finalserien (se 16.1.3). 22.6 Kontrollera om gymnasterna i ett synkronpar inte utför samma övningar samtidigt enligt 16.1.9 och informera huvuddomaren. 22.7 Visa upp seriens totala svårighetsgrad. 23. ASSISTERANDE HUVUDDOMARENS UPPGIFTER 23.1 Assistera huvuddomaren genom att övervaka trampolin nr 1 i synkron disciplin 23.2 Assistera svårighetsgradsdomarna genom att kontrollera om gymnasterna i synkron trampolin utför samma övning samtidigt enligt 16.1.9 och meddela huvuddomaren. 24. SYNKRONDOMARNAS UPPGIFTER (NUMMER 8, 9 & 10) 24.1 Bedöma seriernas synkronitet mellan 0,0 och 0,5 poäng enligt 24.3 och skriva ned sina avdrag. 24.2 Subtrahera sina avdrag från utgångspoängen (se 16.4). 24.3 Göra samt skriva ned följande avdrag för varje osynkroniserad landning: 24.3.1 Landningsdifferens på mindre än 80 cm 0,1-0,3 p 24.3.2 Landningsdifferens på 80 cm eller mer 0,4-0,5 p 24.3.3* På uppmaning av huvuddomaren göra avdrag för olika avslutningar efter den 10:e övningen (se 17.4) 0,2 p 24.4 Om synkronpoängen beräknas elektroniskt är domare nr 8 ansvarig för att sköta det elektroniska systemet (se 18.2.7). 22.5 Visa upp synkronitetspoängen. 24.6 Mäta avvikelserna i synkronitet i serierna med hjälp av ett elektroniskt system eller vid problem med detta system mäta avvikelserna med hjälp av ett videosystem (se 18.2.8.1.1 och Appendix N). 24.7 Fastställa synkronpoängen baserat på antalet godkända övningar/utgångspoängen (beslutad av huvuddomaren, se 16.4). 25. UPPGIFTER DOMAREN FÖR TIME OF FLIGHT (NR 8) 25.1 Mäta seriernas Time of Flight med hjälp av ett elektroniskt system eller vid problem med detta system mäta tiden med hjälp av ett videosystem (se 18.2.7 och Appendix N). 25.2 Fastställa T-poängen baserat på antalet godkända övningar/utgångspoängen (beslutad av huvuddomaren, se 16.4). (Se även Del II: Bedömningsguide) * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 16 av 41 -
BEDÖMNINGSREGLEMENTE DUBBELTRAMPETT (DMT) Giltigt från 1 januari 2013 A. ALLMÄNNA REGLER 1. INDIVIDUELL TÄVLING 1.1 Individuella tävlingar i dubbeltrampett (DMT) består av fyra (4) kombinationer (tre kombinationer i lagtävling) med två (2) övningar i varje kombination. 1.1.1 En DMT-kombination ska karaktäriseras av höga, rytmiska hoppövningar från fötter till fötter, utan tvekan eller mellanliggande upphopp. 1.1.2 En DMT-kombination bör bestå av övningar med och utan skruv, med såväl bakåt- som framåtrotation. Gymnasten ska i kombinationen visa prov på god kontroll, stil, höjd och höjdhållning. 1.1.3 I en kombination tillåts maximalt tre beröringar av DMT:n, och inga raka upphopp mellan övningar. 1.1.4 Varje kombination ska avslutas med en avhoppsövning, som ska gå från avhoppszonen till landningsområdet. 1.2 Kvalificeringsomgång 1.2.1 Kvalificeringsomgången består av två (2) kombinationer. 1.2.2 Startordningen för kvalificeringsomgången avgörs genom lottning, se 1.2.2 Bedömningsreglemente Trampolin. 1.3 Finalomgång 1.3.1 Finalomgången i individuell tävling består av två (2) kombinationer och i lagtävling av en (1) kombination. 1.3.2 Gymnasterna med de åtta högsta poängsummorna går vidare till final. Vid situationer då gymnaster uppnår exakt samma poängsumma, se Appendix O: Regler vid delade placeringar. 1.3.2.1 Om en gymnast måste dra sig ur finalomgången p.g.a. skada eller sjukdom, tillåts den gymnast som placerat sig bäst av icke finalisterna i kvalificeringsomgången att starta i finalen. Sådana ändringar måste meddelas senast en halvtimme före finalens start. 1.3.3 Omvänd startordning tillämpas i finalen, se 1.3.3 Bedömningsreglemente Trampolin. 2. LAGTÄVLING 2.1 Ett lag består av minst tre (3) och högst fyra (4) gymnaster. 2.2 Alla lagmedlemmar ska utföra två (2) kombinationer enligt 1.2.1 och en (1) kombination enligt 1.3.1. 2.3 Poängberäkning 2.3.1 Se 2.3.1 Bedömningsreglemente Trampolin. 4. VINNARE 4.1 Vinnare är den gymnast eller det lag som uppnår den högsta sammanlagda poängsumman i finalen. Vid situationer då gymnaster eller lag uppnår exakt samma poängsumma,, se Appendix O: Regler vid delade placeringar. 4.2 Medaljer delas ut enligt 6.1 i Gymnastikförbundets Arrangörsreglemente Trampolin. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 17 av 41 -
5. KOMBINATIONER 5.1* Varje kombination består av två (2) övningar (en upphoppsövning eller en spotterövning samt en avhoppsövning). 5.1.1 Ett rakt upphopp utan skruv räknas inte som upphoppsövning. Om ett rakt upphopp används som spotterövning eller avhoppsövning avbryts kombinationen enligt 16.1.8. 5.2* En upphoppsövning eller ett rakt upphopp utan skruv och voltrotation måste starta från upphoppszonen och landa i avhoppszonen. En spotterövning måste starta från och landa i avhoppszonen. En avhoppsövning måste starta från avhoppszonen och landa i landningsområdet. Om en gymnast bryter mot 5.2 avbryts kombinationen enligt 16.1.7. 5.3 Övningar får endast upprepas om de utförs på annan plats i kombinationen, d.v.s. som upphoppsövning, spotterövning eller avhoppsövning. 5.4 Endast ett försök per kombination är tillåtet. 5.4.1 Om en gymnast blir påtagligt störd under kombinationen (t.ex. fel på redskap eller yttre påverkan) kan huvuddomaren tillåta ett andra startförsök. Gymnastens klädsel kan inte räknas som redskap. 5.4.2 Publikljud, applåder och liknande ska normalt inte leda till att ett andra startförsök tillåts. 6. KLÄDSEL FÖR GYMNASTER OCH PASSARE * 6.1 Manliga gymnaster Gymnastiklinne utan ärm eller kortärmat gymnastiklinne Korta gymnastikbyxor Gymnastikshorts Vita trampolinskor med mjuk sula och/eller vit fotbeklädnad 6.2 Kvinnliga gymnaster Gymnastikdräkt eller body (helkroppsdress) med eller utan ärm (måste vara kroppsnära) Långa byxor/tights får användas, men måste sitta tajt/kroppsnära och måste vara i samma färg som gymnastikdräkten Övriga plagg som inte sitter tajt/kroppsnära är inte tillåtna Av säkerhetsskäl är det inte tillåtet att täcka över huvud eller ansikte Trampolinskor med mjuk sula och/eller vit fotbeklädnad 6.3 Se 6.3 Bedömningsreglemente Trampolin. 6.4 Se 6.4 Bedömningsreglemente Trampolin. 6.5 Se 6.5 Bedömningsreglemente Trampolin. 6.6 Se 6.6 Bedömningsreglemente Trampolin. 7. STARTKORT 7.1 Alla kombinationer måste skrivas ner på startkortet tillsammans med svårighetsgraden för varje övning. 7.1.1 Endast erkända övningsbenämningar eller FIGs numeriska system får användas för att beskriva övningarna på startkortet, annars accepteras inte startkortet (se även Appendix I och Appendix K). 7.2 Startkorten ska lämnas in vid tidpunkt och plats som arrangören meddelar, annars kan gymnasten nekas att delta. Huvudsekreteraren är ansvarig för att de lämnas till svårighetsgradsdomarna minst två (2) timmar innan tävlingens början. 7.3 I samtliga kombinationer är det tillåtet att frångå startkortet utan avdrag, men förändringar ska skrivas ner på startkortet av svårighetsgradsdomarna. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 18 av 41 -
8. REDSKAP 8.1 Måtten på tävlingsredskapen ska överensstämma med Gymnastikförbundets Redskapsreglemente Trampolin. 9. SÄKERHET 9.1 Den invändiga takhöjden i tävlingshallen ska vara minst sex (6) meter. Mattor ska placeras på golvet vid DMTn:s långsidor. Se Gymnastikförbundets Redskapsreglemente 9.1.1 En gymnast får ha en passare (tränare). 9.1.2 Inskjutningsmatta får endast användas av gymnastens egna passare. Mattan får bara vara placerad på den sida av DMT:n som domarna inte är placerade på. Inskjutningsmattans storlek måste överensstämma med Gymnastikförbundets Redskapsreglemente. 9.1.3 Gymnasten ska utföra sina kombinationer utan extern hjälp. Huvuddomaren avgör om en passares ingripande var befogat eller ej. 10.1 Se 10 Bedömningsreglemente Trampolin. 10. SEKRETARIAT 11. TÄVLINGSJURY 11.1 Se 5.6 Tävlingsjury i Gymnastikförbundets Tekniska Reglemente. 11.2 Se 11.2 i Bedömningsreglemente Trampolin. 11.3 Tävlingsjuryns uppgifter: se 11.3 i Bedömningsreglemente Trampolin. B. TÄVLINGSFÖRFARANDE 12. UPPVÄRMINING 12.1 Se 12.1 Bedömningsreglemente Trampolin. 12.2 Omedelbart före kvalificeringsomgången och individuell final ska varje gymnast tillåtas två (2) uppvärmningskombinationer på tävlingsredskapen. Före lagfinalen ska varje gymnast tillåtas en uppvärmningskombination. Om en gymnast missbrukar rätten till uppvärmning, d.v.s. gör en extra uppvärmningskombination, kan huvuddomaren uppmana huvudsekreteraren att göra 0,3 poängs avdrag från totalpoängen ett s.k. neutralt avdrag på nästkommande kombination. (se 20.12). 12.2.1 Uppvärmning på tävlingsredskapen under själva tävlingen kan uteslutas under förutsättning att likvärdiga redskap finns att tillgå i en annan del av tävlingshallen eller i en lokal i anslutning till tävlingshallen. 13. KOMBINATIONENS BÖRJAN 13.1 Gymnasten startar efter signal från huvuddomaren. 13.2 Gymnasten ska påbörja den första övningen i kombinationen inom 20 sekunder efter huvuddomarens signal, annars kan huvuddomaren uppmana stildomarna att göra 0,1 poängs avdrag (se 21.4.4). Om tidsbegränsningen överskrids p.g.a. fel på redskap eller andra yttre faktorer ska inget avdrag göras. Huvuddomaren avgör. 13.3 Om gymnasten gör ett misslyckat startförsök och inte har vidrört DMT:n, får gymnasten göra ett nytt startförsök, utan poängavdrag, efter signal från huvuddomaren. 14. KRAV PÅ STIL * 14.1 Se 14.1-14.7 Bedömningsreglemente Trampolin. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 19 av 41 -
15. ÖVNINGSUPPREPNINGAR * 15.1 En övning anses som upprepad om den utförs mer än en gång under de fyra kombinationerna som upphoppsövning, spotterövning eller avhoppsövning, enligt 5.3. Svårighetsgraden för den upprepade övningen räknas inte. 15.2 I lagfinaler får en gymnast upprepa övningar och kombinationer som har utförts i kvalificeringsomgången. 15.3 Övningar med samma mängd skruv- och voltrotation betraktas inte som upprepade om de utförs i olika stilarter. 15.3.1 Grupperad och puckerad stilart betraktas som samma stilart. 15.4 Multipla volter (720 voltrotation eller mer) med samma mängd skruv- och voltrotation betraktas som olika övningar om skruven genomförs i olika faser av övningen (se Del II: 1.A). 16. AVBRUTEN KOMBINATION 16.1 En kombination räknas som avbruten om gymnasten: 16.1.1 Uppenbarligen inte landar med båda fötterna samtidigt i duken. 16.1.2 Inte utnyttjar dukens elasticitet. 16.1.3 Vidrörs av passare eller inskjutningsmatta. 16.1.4 Lämnar DMT:n under kombinationen på grund av osäkerhet. 16.1.5 Landar på någon annan del av kroppen än fötterna i duken. 16.1.6* Landar på någon annan del av DMT:n än duken. 16.1.7 Inte utför en upphoppsövning, spotterövning eller avhoppsövning från eller till rätt zon, enligt 5.2. 16.1.8 Utför ett rakt upphopp som spotterövning eller avhoppsövning enligt 5.1.1. 16.2 Den övning där kombinationen avbröts, enligt 16.1.1-16.1.8, räknas inte. 16.3 Endast de övningar som slutförs på båda fötterna bedöms. 16.4 Huvuddomaren meddelar kombinationens utgångspoäng. 17. KOMBINATIONENS AVSLUTANDE * 17.1 Efter avhoppsövningen ska kombinationen avslutas på ett kontrollerat sätt, i upprätt ställning och med båda fötterna helt och hållet inom landningsområdet, annars bedöms inte avhoppsövningen. 17.2 Efter avhoppsövningen ska gymnasten stå upprätt och visa stabilitet i ungefär tre sekunder, annars görs avdrag för instabilitet enligt 21.3.2. 17.3 En kombination betraktas som avslutad när de tre sekunderna, enligt 17.2, har gått. 18. POÄNGBERÄKNING [Det finns två typer av poäng, "D-poäng", som är en kombinations sammanlagda svårighetsgrad och "Epoäng", som är en stildomares poäng för en kombination. Kombinationspoängen utgörs av en D-poäng plus tre E-poäng] 18.1* Svårighetsgrad I princip finns det ingen gräns för hur hög svårighetsgrad en övning kan ha, men för juniorer gäller att ingen enskild övning kan ha högre svårighetsgrad är 4,6 poäng. Övningar med högre svårighetsgrad får utföras, men kan erhålla maximalt 4,6 poäng. Varje övnings svårighetsgrad beräknas baserat på följande principer: 18.1.1 Endast de övningar som slutförs på båda fötterna räknas 18.1.2 Varje 1/2 skruv (180 ) (med undantag av 18.1.4.2) 0,2 p 18.1.3 Varje hel volt (360 ) 0,5 p 18.1.4 Enkla volter : * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 20 av 41 -
18.1.4.1 Enkla volter (360 voltrotation) utan skruv, utförda i sträckt eller pikerad stilart, ger 0,1 poäng extra svårighetsgrad. 18.1.4.2 I enkla volter (360 voltrotation) med mer än en skruv (360 skruvrotation, blir svårighetsgraden för skruv enligt följande : Varje 1/2 skruv (180 ) utöver hel skruv (360 ) 0,3 p Varje 1/2 skruv (180 ) utöver dubbel skruv (720 ) 0,4 p Varje 1/2 skruv (180 ) utöver trippel skruv (1 080 ) 0,5 p Varje 1/2 skruv (180 ) utöver quadruppel skruv (1 440 ) 0,6 p 18.1.5 Sidvolter och övningar utan skruv- eller voltrotation ger ingen svårighetsgrad. 18.1.6 Multipla volter, med eller utan skruv : 18.1.6.1 Dubbla volter utförda i pikerad stilart, ger 0,4 poäng extra svårighetsgrad och trippla volter utförda i pikerad stilart ger 0,8 poäng extra svårighetsgrad. 18.1.6.2 Dubbla volter utförda i sträckt stilart, ger 0,8 poäng extrasvårighetsgrad och trippla volter utförda i sträckt stilart ger 1,6 poäng extra svårighetsgrad. 18.1.6.3 I dubbla volter dubbleras övningens svårighetsgrad, inklusive alla skruvar. Efter det adderas den extra svårighetsgraden för pikerad eller sträckt position för att få övningens totala svårighetsgrad. 18.1.6.4 I trippla volter tredubblas övningens svårighetsgrad, inklusive alla skruvar. Efter det adderas den extra svårighetsgraden för pikerad eller sträckt position för att få övningens totala svårighetsgrad. 18.1.7 I övningar med både skruv- och voltrotation adderas svårighetsgrad för skruv och volt. 18.2 Poängberäkning 18.2.1 Beräkningen av utförande och svårighetsgrad görs i tiondels poäng. 18.2.2 Domarna ska göra sina avdrag oberoende av varandra. 18.2.3 Stildomarna ska visa upp sina poäng samtidigt, på huvuddomarens signal. 18.2.4 Om en stildomare inte visar upp sin poäng på huvuddomarens signal, kan huvuddomaren besluta att genomsnittet av de uppvisade poängen ska gälla för de(n) icke uppvisade poängen. 18.2.5 * Beräkning av stilpoäng 18.2.5.1 Avdragen för bristande utförande och tilläggsavdragen subtraheras från utgångspoängen (se 16.4). 18.2.5.2 För alla fullständiga kombinationer ska domarna lägga till 8,0 poäng till sin poäng. För kombinationer med endast en övning ska domarna lägga till 6,0 poäng. 18.2.5.3 Den högsta och den lägsta av de fem stildomarnas poäng stryks. De tre kvarvarande poängen adderas och summa utgör kombinationens stilpoäng (E+E+E). 18.2.6 Beräkning av svårighetsgrad 18.2.6.1 Svårighetsgradsdomarna beräknar kombinationens svårighetsgrad enligt 15, 16 och 18.1 och skriver ned den på startkortet. 18.2.7 Beräkning av kombinationspoäng 18.2.7.1 Varje kombination poängsätts separat och en totalpoäng för stil och svårighet beräknas för varje kombination. 18.2.7.2 Sekretariatet beräknar kombinationspoängen genom att addera de tre E- poängen (stil) med D-poängen (svårighetgrad) minus neutrala avdrag enligt 6.4 och 12.2. 18.2.8 Alla poäng avrundas till tre (3) decimaler. Avrundning görs då stilpoängen har adderats. 18.2.9 Huvudsekreteraren ska verifiera totalpoängen på resultatlistan. 18.2.10 Huvuddomaren är ansvarig för att fastställa de slutliga poängens giltighet. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 21 av 41 -
C. DOMARLAG 19. DOMARLAG 19.1 Sammansättning : 19.1.1 Huvuddomare 1 19.1.2 Stildomare (nr. 1-5) 3-5 19.1.3 Svårighetsgradsdomare (nr. 6 & 7) 1-2 19.1.4 Totalt 5-8 19.2 Domare 1-7 ska sitta åtskilda, fem (5) meter från DMT:ns närmaste långsida. 19.3 Om en domare inte fullgör sina plikter på ett tillfredsställande sätt ska han bytas ut. Detta beslut fattas av tävlingsjuryn. Då det inte finns någon tävlingsjury fattas detta beslut av huvuddomaren (se 11.2 i Bedömningsreglemente Trampolin). 19.3.1 Om en stildomare byts ut, kan huvuddomaren besluta att domarens tidigare poäng ska ersättas med genomsnittspoängen av de övriga poängen (se 18.2.4). 20. HUVUDDOMARENS UPPGIFTER 20.1 Kontrollera hall, redskap och annan utrustning. 20.2 Organisera domarmöte och provbedömning. 20.3 Utplacera samt instruera domare och sekretariatspersonal. 20.4 Leda tävlingen. 20.5 Sammankalla domarlaget. 20.6 Avgöra om ett andra startförsök ska tillåtas (se 5.4.1). 20.7 Avgöra beträffande gymnasters klädsel (se 6). 20.8 Avgöra om en passares ingripande var befogat eller ej (se 9.1.3). 20.9 Meddela kombinationens utgångspoäng vid avbruten kombination (se 16). 20.10 Uppmana stildomarna (nr. 1-5) att göra tilläggsavdrag (se 21.3.2.2-21.3.2.5 och 21.4). 20.11 Avgöra om en stildomare inte visar upp sin poäng i tid (se 18.2.4). 20.12 Besluta om neutrala avdrag enligt 6.4 och 12.2 och informera huvudsekreteraren. 20.13 Övervaka och kontrollera alla poäng, beräkningar samt slutresultat och vidta åtgärder om han eller hon upptäcker uppenbara beräkningsfel avseende utförande-, eller svårighetsgradspoäng. 20.14* Avgöra, före en tävlingsomgångs slut, beträffande uppenbara fel i svårighetsgraden eller då räkneoch/eller skrivfel har förekommit betr. stilpoäng, om han blir uppmärksammad på detta av en officiell förenings- eller förbundsrepresentant (tränare, ledare eller gymnast) eller domare (se Del II: 1.A). 21. STILDOMARNAS UPPGIFTER (NUMMER 1-5) 21.1 Bedöma övningarnas utförande mellan 0,0 och 0,5 poäng enligt 21.3 och skriva ned sina avdrag. 21.2 Subtrahera sina avdrag från utgångspoängen (se 16.4). 21.3 Göra följande avdrag för utförande: 21.3.1* Bristande stil, höjd och kontroll, per övning 0,1-0,5 p 21.3.2 Bristande stabilitet efter avhoppsövningen (endast det högsta avdraget räknas): 21.3.2.1 Landning på båda fötterna men bristande stabilitet och/eller inte stå stilla i ungefär tre sekunder 0,1-0,3 p eller göra nedanstående avdrag på uppmaning av huvuddomaren: * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 22 av 41 -
21.3.2.2 Efter landningen beröra DMT:n eller landnings-zon/område med en eller båda händerna 0,5 p 21.3.2.3 Fall till (ett eller två) knä(n) eller händer och knän eller fall till sitt-, mag- eller rygglandning 1,0 p 21.3.2.4 Bli passad efter landningen 1,0 p 21.3.2.5 Efter landning i landningsområdet, lämna landningsområdet eller vidröra något utanför landningsområdet (inkl. golvet) eller falla mot eller vidröra DMT:n med någon del av kroppen 1,0 p 21.4 Göra följande tilläggsavdrag på uppmaning av huvuddomaren, om: 21.4.1* Landning i landningszon B 0,3 p 21.4.2* Landning i landningszon C 0,5 p 21.4.3* Ta ett steg ut från landningszon A till B/C eller från zon B till C 0,1 p Det sammanlagda landningsavdraget (enligt 21.3.2.2-21.3.2 och 21.4.1-21.4.3) kan maximalt vara 1.0 p 21.4.4 Gymnasten inte påbörjar den första övningen inom 20 sekunder efter signalen från huvuddomaren (enl. 13.2) 0,1 p 21.4.5 Gymnastens tränare eller egna passare talar till eller på annat sätt kommunicerar med gymnasten under kombinationen, per tillfälle 0,3 p 21.4.6 Gymnasten vidrör straffzonen på duken mitt under en upphoppsövning, spotterövning eller avhoppsövning, per tillfälle 0,3 p 21.4.7* Gymnasten vidrör något annat än duken under kombinationen 0,1 p 21.5 Visa upp sin stilpoäng på uppmaning av huvuddomaren. (Se även Del II: Bedömningsguide) 22. SVÅRIGHETSGRADSDOMARNAS UPPGIFTER (NUMMER 6 & 7) 22.1 Hämta startkorten hos huvudsekreteraren minst två (2) timmar innan tävlingens början. 22.2 Kontrollera startkorten med avseende på övningar och svårighetsgrad. 22.3 Beräkna svårighetsgraden för samtliga övningar enligt 15, 16 och 18.1 och skriva ner dem på startkortet. 22.3.1 Tydligt visa (med t.ex. en röd flagga) om en gymnast utförde andra övningar än de som står skrivna på startkortet samt skriva ned alla förändringar och övningsupprepningar i kombinationerna på startkortet. 22.4 Visa upp kombinationens totala svårighetsgrad. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 23 av 41 -
DEL II - BEDÖMNINGSGUIDE Giltiga från 1 januari 2013 1. REGELTOLKNINGAR Dessa tolkningar har gjorts för att bringa klarhet i vissa regler och för att ge vägledning till läsaren. Om oenighet om hur en regel ska tolkas uppstår under tävlingens gång avgör huvuddomaren. Illustrationerna i del 2 är endast vägledning och ska inte följas bokstavligen. A. TOLKNINGAR GEMENSAMMA FÖR TRAMPOLIN OCH DMT 1.2.2 - Startgrupper 16 gymnaster per grupp är det maximala, 8-12 gymnaster per grupp rekommenderas. 6 - Klädsel Allt hår ska vara uppsatt. Löst hår är på gymnastens egen risk. Det kan orsaka säkerhetsproblem och kan resultera i avbruten serie enligt 16.1.6 i Bedömningsreglemente Trampolin. Dräktens/ bodyn:s skärning (fram och bak) måste vara tillbörlig, urringning är valfri men får inte överstiga halva bröstbenet och inte gå längre ned än till skulderbladens nedre del. Dräkter/ body:s får vara med eller utan ärm; axelband måste vara minst 2 cm breda. En dräkts skärning får inte gå över höftbenet (maximalt). En body:s ben får inte vara längre än själva benet, och uppåt är avgränsningen 2 cm under skinkorna. Dräkter som har vissa delar i spets måste fodras (från bålen till bröstkorg). 7.3 Startkort Vid ofullständiga serier (d.v.s. färre än tio övningar) kommer straffet för saknad kravövning att appliceras endast om det är uppenbart att kravet inte kunde ha uppfyllts i de återstående icke utförda övningarna. 14 - Krav på stil Allmänna överväganden: För att fastställa en övnings stilart (grupperad, pikerad eller sträckt), ska svårighetsgradsdomarna basera sin bedömning på den enklaste stilarten som gymnasten antar i mittfasen av övningen (sträckt anses vara den svåraste stilarten och grupperad den enklaste). Beträffande multipelvolter, se även 15 i dessa Regeltolkningar. Att flytta armarna från kroppen är tillåtet för att stoppa en skruvrotation. Den största vinkeln mellan bål och armarna bör vara: - Barani, Helskruv och övningar typen ½ out 45 - Mer än hel skruv och alla övriga volter med multipel skruv 90 All skruvrotation ska vara klar vid 90 ( klockan 3 ). 15 - Övningsupprepningar När samma övning utförs i olika stilarter, ska svårighetsgradsdomarna ta hänsyn till två faktorer för att bedöma om det är fråga om en upprepning mängden och i vilken fas av övningen skruven är placerad samt mängden voltrotation. 1. Övningar med 0-180 skruvrotation Upp till tre stilarter är möjliga, förutsatt att övningen har 270 voltrotation eller mer. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 24 av 41 -
Exempel: 3/4 volt bakåt (S=0, V=270 ) - tre tänkbara stilarter 1/2 skruv upp till stå (S=180, V=90 ) - en tänkbar stilart Barani ballout (S=180, V=450 ) - tre tänkbara stilarter 2. Övningar med 360 skruvrotation eller mer Upp till tre stilarter är möjliga, förutsatt att övningen har 450 voltrotation eller mer. Exempel: Rudy ballout (S=540, V=450 ) - en tänkbar stilart Volt bakåt med 1/1 skruv (S=360,V=360 ) - en tänkbar stilart Full in full out (S=720, V=720 ) - tre tänkbara stilarter 3. Multipla volter Endast en stilart räknas per övning: grupperad/puck, pik eller sträckt. Svårighetsgradsdomaren anger, för övningen, den enklaste stilarten som hopparen antar under övningen, till exempel: Half out Triffis: Om den första volten är pikerad och den andra volten grupperad, ska svårighetsgradsdomaren bedöma övningen som grupperad. OBSERVERA att samma kriteria även ska användas i synkron disciplin. Eftersom endast en stilart är tänkbar för 1/2 skruv upp till stå, så kan ett synkronpar utföra övningen i olika "stilarter" utan att de bedöms ha utfört olika övningar. I en Barani däremot är tre stilarter tänkbara, varför de två gymnasterna måste utföra övningen i samma stilart (se 16.1.6 i Bedömningsreglemente Trampolin). 4. Skruv i olika faser av volter Övningar med 540 voltrotaion eller mindre har bara en fas och en övning räknas som upprepad om den inte utförs i en annan stilart. Övningar med 630-900 voltrotation har två faser, tidig och sen. Övningar med mer än 900 voltrotation har lika många faser som antalet hela volter. Exempel: 1 1/4 volt framåt från rygg, 450 voltrotation - 1 fas Dubbel volt bakåt, 720 voltrotation - 2 faser Trippel volt bakåt, 1080 voltrotation - 3 faser: 0-360, 360-720 och 720-1080 Alla multipla dubbla volter med skruv som utförs i sträckt eller pikerad position som har samma mängd skruvrotation och som utförs utan en igenkännlig paus i skruven eller utan tydlig position kommer att anses vara övningsupprepningar om de används mer än en gång. 17 - Seriens / kombinationens avslutande Att landa på båda fötterna betyder fotsulorna. Om en gymnast vidrör duken/nedslagbädden med fötterna vid landningen, men aldrig visar en synbar förberedelse för landningen och faller till ansikte, knä, fyrfota, mage eller rygg i samma rörelse, så ska den övningnen inte räknas. Inget extra avdrag ska göras för fallet ( 21.3.2) 18.1 - Svårighetsgrad Om svårighetsgradsdomarna inte är överens bestämmer huvuddomaren. I enkelvolter ska svårighetsgradsdomarna bedöma stilarten för övningen från övningens början till 135 före landning. I multipla volter ska svårighetsgradsdomarna bedöma stilarten för övningen från: - Bakåtövningar: 90 från övningens början till 180 före landning - Framåtövningar: 135 från övningens början till 180 före landning Fötternas position vid landning: när fötterna har roterat mer än 1/4 (90 ) anses det vara en 1/2 skruv, när fötterna har roterat mer än 3/4 (270 ) anses det vara en 1/1 skruv, etc. * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 25 av 41 -
20 - Huvuddomarens uppgifter I händelse av uppenbara fel när det gäller beräkningen av svårighetsgrads- eller stilpoäng, så kan en domare, gymnast, tränare eller annan föreningsrepresentant som upptäcker detta, påtala det för huvuddomaren. Detta förutsatt att det görs på ett professionellt och trevligt sätt, innan avslutandet av den aktuella omgången så att huvuddomaren kan reda ut saken innan nästa omgång börjar. 21.3.1 - Beräkning av avdrag för bristande utförande Rotationsfasen: Armarnas position Benens position (inkluderar böjda knän, icke sträckta vrister, delade ben) Kroppens position Öppnings- och landningsfasen: Öppnande av volt och hålla utsträcket, inklusive skruvrotation som ej är färdig vid 90 Inget utsträck Horisontell vandring (endast trampolin) Uppenbar vandring ut ur rutan 0,1 p Att uppenbarligen stanna utanför rutan 0,1 p Att vandra från en sida till en annan (uppenbarligen vara utanför rutan) 0,2 p 0,0-0,1 p 0,0-0,2 p 0,0-0,2 p 0,0-0,3 p 0,3 p 0,0-0,2 p Ovanstående avdrag kan kombineras men i inget fall får avdrag för bristande utförande överstiga 0,5 poäng. 21.3.2 - Landningavdrag Inga landningsavdrag görs om serien/kombinationen är avbruten. 18.2.5 - en series/kombinations E-poäng Vid FIG-tävlingar, där det är möjligt m.a.p. tillgång till tekniken, ska de fem stildomarnas median-avdrag användas som avdrag per övning; därefter ska summan av avdragen (inklusive tilläggsavdrag) subtraheras från utgångspoängen. Summan tripplas (individuell trampolin och DMT) respektive dubblas (synkron) för att få fram seriens totala E-poäng. B. SPECIFIKA TOLKNINGAR FÖR TRAMPOLIN Allmänt Endast övningar som landar på fötter, sitt, mage eller rygg räknas. 16.1.1 - Enfotslandningar Övningen som landar på en fot räknas inte och serien avbryts vid den landningen. OBS att denna regel gäller endast dubbelkontakt med fötterna. Om gymnasten vidrör duken med fötterna i en rygg- eller maglandning, innebär detta inte att serien ska betraktas som avbruten. 21.3.2 - Bristande stabilitet på eller efter sista övningen Okontrollerade rörelser i det raka upphoppet (efter seriens sista övning) ska också bedömas som en del av instabiliteten. Om en gymnast glömmer att stå stilla och lämnar duken inom tre sekunder efter sista övningen, avgör huvuddomaren huruvida avdrag ska göras för instabilitet efter sista övningen (0,5-1,0 poängs avdrag), eller för att inte stå stilla i tre sekunder (0,2 poängs avdrag). Exempel på avdrag: Okontrollerade rörelser i det raka upphoppet (efter seriens sista övning) 0,1 p * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 26 av 41 -
Armrörelser stående på duken (t.ex. cirkelrörelser) 1 steg eller studs 2 steg eller studsar 0,1 p 0,1 p 0,2 p OBS Avdraget är inte avhänget av längden på steget eller studsen, utan antalet När landningen har stabiliserats måste gymnasten ta ett steg för att komma tillbaka till upprätt läge utan avdrag Det totala avdraget för instabilitet i/efter landning och i det raka upphoppet får inte överstiga 0,2 p. 21.3.2.4 - Extra övningar Om en gymnast inte kan stanna eller kontrollera studsen i duken efter den sista övningen och blir tvungen att göra en volt (whip-back) eller flick-flack så görs ett avdrag på 1,0 poäng. 23.3.3 - Olika avslutningar i synkron disciplin (rakt upphopp resp. stanna direkt) Om den ena gymnasten stannar direkt efter seriens sista övning medan den andra endast stannar delvis (d.v.s. han försöker att stanna men lyckas inte helt utan gör ett markant lägre avstanningshopp ) anses detta inte vara en överträdelse av denna regel eftersom det inte kan anses vara ett rakt upphopp efter seriens sista övning enligt 17.4. D. SPECIFIKA TOLKNINGAR FÖR DMT Allmän definition av zoner: Upphoppszonen definieras som det område av duken som är framför och inklusive straffzonen (4+1+3) Avhoppszonen definieras som det område av duken som är bakom och inklusive straffzonen (3+2+5) Straffzon (3) Ändmarkeringarna (4+5) på DMT:n är inte straffzoner 5.1 & 5.2 - Upphopp, spotter och avhopp En upphoppsövning eller ett rakt upphopp utan skruv och voltrotation måste starta från upphoppszonen och landa i avhoppszonen. En spotterövning måste starta från och landa i avhoppszonen. Om en gymnast inte utför en upphoppsövning/ett rakt upphopp eller en spotterövning från och till rätt zon, betraktas kombinationen som ogiltig, d.v.s. gymnasten får noll (0) poäng. En avhoppsövning som inte har föregåtts av en upphoppsövning eller en spotterövning är ogiltig (bedöms inte). Exempel: Upphoppsövningar och spotterövningar som har utförts från och till resp. rätt zon räknas alltid som övningar, oavsett vad som händer i avhoppsövningen (t.ex. om gymnasten stannar, landar på DMT:n, inte landar med båda fötterna inom landningsområdet, gör ett rakt upphopp). * se Del II: 1. Regeltolkningar - sida 27 av 41 -