LAGEN OM TOBAK OCH LIKNANDE PRODUKTER (2018:2088) Rökfria miljöer

LAGEN OM TOBAK OCH LIKNANDE PRODUKTER (2018:2088) Rökfria miljöer

Lagens syfte, repetition från dag 1 1 Denna lag syftar till att begränsa de hälsorisker och olägenheter som är förbundna med bruk av tobak och liknande produkter samt med exponering för rök från tobak och utsläpp från liknande produkter

6 kap. Rökfria miljöer 1 Med rökning avses vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel 1. rökning av tobak, 2. inhalering efter förångning eller annan upphettning av tobak, 3. användning av elektroniska cigaretter, 4. rökning av örtprodukter för rökning, och 5. användning av njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak.

6 kap. Rökfria miljöer 6 kap, 1, pkt 2 inhalering efter förångning eller annan upphettning av tobak Heat not burn

2 Rökning är förbjuden 1. i lokaler avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem, 2. i lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård, 3. i lokaler som är avsedda för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård, 4. på färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel och på motsvarande områden utomhus, 5. i restauranger och på andra serveringsställen, (undantaget för uteservering borttaget) 6. i andra lokaler än sådana som avses i 1-5 när en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som avses i 2 kap. 1-3 ordningslagen (1993:1617) anordnas och i lokaler som är avsedda att användas av den som deltar i sammankomsten eller tillställningen, 7. i andra lokaler än sådana som avses i 1-6 om allmänheten har tillträde till lokalerna, 8. på inhägnade platser utomhus huvudsakligen avsedda för idrottsutövning, 9. på lekplatser som allmänheten har tillträde till, och 10. vid entréer till sådana lokaler och andra utrymmen som avses i 1-7 som allmänheten har tillträde till.

Tillsynsansvaret Kommunens tillsynsansvar för rökfria miljöer framgår av 7 kap 3 p 4 LTLP Med den nya lagen utökas kommunens tillsynsansvar. Se vidare prop. s 127f Tillsynen ska liksom tidigare utövas genom bland annat inspektioner. Lagen ställer inga närmare krav på hur tillsynen ska utövas. Tillsynsansvaret skall skiljas från ansvaret att upprätthålla rökförbudet. Kommunens tillsynsfunktion har inte ansvar för att upprätthålla rökförbudet i en rökfri miljö utan endast att kontrollera att den ansvarige uppfyller sina skyldigheter i detta avseende. Se vidare prop. s 163 och 164.

Ansvar för att upprätthålla rökförbudet 6 kap 8 LTLP Den som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över en lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus som omfattas av någon av bestämmelserna i 6 kap. 2 p 1-9 eller 6 kap. 3 ansvarar för att bestämmelserna följs. För områden som omfattas av 6 kap. 2 p 10 ansvarar istället den som i egenskap av ägare eller på annan grund disponerar över lokalen eller utrymmet innanför entrén. Vem är ansvarig: Bedömning får göras i det enskilda fallet. Kommunen kan behöva utreda saken inom ramen för sin tillsyn. Utgångspunkten är att ansvaret ligger hos den som har praktisk möjlighet att upprätthålla detta ansvar, prop. s 98. Ex Kommun, bussbolag, fastighetsägare, verksamhetsutövare. Observera att det finns risk för konflikter mellan förvaltningar i kommunen.

Upprätthålla rökförbudet? 6 kap 9 LTLP. Den som är ansvarig enligt 8 ska genom skyltning tydligt informera om rökförbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denne avvisas. Tydlig skyltning Ta bort befintliga askkoppar Ta bort markerade områden där rökning tidigare var tillåten Övervaka att reglerna följs samt ingripa med information och tillsägelse (prop 1992/93:185 s 56) Kraven på den som ansvarar för att rökförbudet upprätthålls i sådana rökfria utomhusmiljöer där det inte tydligt går att avgränsa det rökfria området kan inte vara alltför höga. Ex bör man inte meddela tillsynsbeslut för att det inte exakt framgår var rökning är förbjuden. Prop. s 206

2 4. På färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel och på motsvarande områden utomhus. Varför och var? Syftet är att alla ska kunna nyttja kollektivtrafiken utan att besväras av rökning. Rökförbudet gäller i anslutning till avoch påstigning, t.ex. busshållplatser, perronger och taxizoner, men även biljettområden och gångbanor i anslutning till spårområden. Det får accepteras att rökförbudet yttre gränser i vissa fall kommer att vara något oskarpa. (s 95)

6 kap. 2 p4. på färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel och på motsvarande områden utomhus Utomhusområden i anslutning till av- och påstigning, t.ex. Busshållplatser, perronger och taxizoner. Andra utomhusområden som är avsedda för resenärer, t.ex. biljettområden och gångbanor i anslutning till spårområden Det får accepteras att rökförbudets yttre gränser kan vara något oskarpa. Rökförbudet ska tydligt kommuniceras I Ordningslagen finns förbud mot att röka tobak inom ett trafikföretags område som är beläget inomhus eller under jord och på andra färdmedel än som ingår i taxitrafik. Syftet med rökförbudet enligt ordningslagen är ordning och säkerhet och kommer att finnas kvar. Rökförbudet enligt p 4 avser platser där resenärer vistas. Andra områden och lokaler, så som lokstallar och bussgarage ligger under tobakslagens regler om rökfri arbetsmiljö 6 kap 10 LTLP.

Ansvaret för upprätthållande av rökförbud enl. 6 kap. 4 p 4 Ansvaret ligger hos den som ansvarar för trafiken eller lokalen, exempelvis X-trafik, Destination Gotland, SL, Svedavia. Det kan inom ramen för tillsynen komma att behöva utredas vem som är ansvarig. Obs, utrymmen avsedda för kollektivtrafik utomhus (ex busshållplats) sannolikt hamnar under kommunens ansvar, se prop. s 98.

2 4. På färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel och på motsvarande områden utomhus. BIKUPA Propen nämner taxizoner men vem är ansvarig där? Och när det gäller tågperronger där flera företag trafikerar, vem är ansvarig där? SJ? På vilket sätt kan tillsyn genomföras på dessa områden? Vad ska kommunerna tänka på? Vad kan vi göra för att hjälpa till, både tobakshandläggare och Länsstyrelse? Behövs förtydligande från Folkhälsomyndigheten?

2 4. På färdmedel i inrikes kollektivtrafik eller i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel och på motsvarande områden utomhus. Varför och var? Syftet är att alla ska kunna nyttja kollektivtrafiken utan att besväras av rökning. Vad ska kommunen tänka på? Inventera alla utrymmen, både inomoch utomhus, som omfattas av bestämmelsen Rökförbudet gäller i anslutning till avoch påstigning, t.ex. busshållplatser, perronger och taxizoner, men även biljettområden och gångbanor i anslutning till spårområden. Inventerar vem/vilka som ansvarar för respektive område Informera innevånarna i kommunen Det får accepteras att rökförbudet yttre gränser i vissa fall kommer att vara något oskarpa. (s 95)

2 5. I restauranger och på andra serveringsställen Undantaget för uteserveringar tas bort. Det är inte möjligt att ha avsatta områden för rökning på en uteservering Varför och var? samtliga serveringsmiljöer görs rökfria för att ytterligare minska den passiva rökningen. (s 92) Någon möjlighet att inrätta särskilda rökområden på uteserveringar föreslås inte. Det finns inget undantag för rökning utomhus. Möjligheten till rökrum inomhus kvarstår (s 93)

6 kap. 2 p5. I restauranger och på andra serveringsställen Medför att vattenpipscaféer försvinner eller måste ha ett rökrum inomhus. En uteplats som inte är servering och inte ihop med entrén? Ansvarig är restaurangägaren Kommunen bör informera de verksamhetsutövare som har uteservering

2 5. I restauranger och på andra serveringsställen BIKUPA Vad ser ni för möjliga problem och effekter av att uteserveringarna tas bort? Vad ska kommunerna tänka på? På vilket sätt kan tillsyn genomföras på dessa områden? Vad kan vi göra för att hjälpa till, både tobakshandläggare och Länsstyrelse? Behövs förtydligande från Folkhälsomyndigheten?

2 5. I restauranger och på andra serveringsställen Varför och var? samtliga serveringsmiljöer görs rökfria för att ytterligare minska den passiva rökningen. (s 92) Någon möjlighet att inrätta särskilda rökområden på uteserveringar föreslås inte. Det finns inget undantag för rökning utomhus. Möjligheten till rökrum inomhus kvarstår (s 93) Vad ska kommunen tänka på? Informera samtliga ägare som bedriver servering utomhus. Inventering av vilka serveringsställen det finns i kommunen - Ta reda på vem på kommunen som vet vilka alla serveringsställen är och har kontakt med dem? Informera invånarna i kommunen.

2 8. på inhägnade platser utomhus huvudsakligen avsedda för idrottsutövning Varför och var? Definitionen förefaller överensstämma väl med vad som i vardagligt tal ofta benämns som arena eller stadion, dvs. utomhusanläggningar huvudsakligen avsedda för olika idrotts- och nöjesarrangemang. Genom att uppställa ett krav på att idrottsplatsen ska vara inhägnad knyts förbudet till tydligt avgränsade geografiska platser. (s 96)

2 8. på inhägnade platser utomhus huvudsakligen avsedda för idrottsutövning BIKUPA Finns det några gråzoner när det gäller platser för idrottsutövning? Travbana? På vilket sätt kan tillsyn genomföras på dessa områden? Vad ska kommunerna tänka på? Vad kan vi göra för att hjälpa till, både tobakshandläggare och Länsstyrelse? Behövs förtydligande från Folkhälsomyndigheten?

2 8. på inhägnade platser utomhus huvudsakligen avsedda för idrottsutövning Varför och var? Definitionen förefaller överensstämma väl med vad som i vardagligt tal ofta benämns som arena eller stadion, dvs. utomhusanläggningar huvudsakligen avsedda för olika idrotts- och nöjesarrangemang. Vad ska kommunen tänka på? Inventering av vilka inhägnade platserna är i respektive kommun, samt vem/vilka som ansvarar för vilka. Privat eller kommunal? Genom att uppställa ett krav på att idrottsplatsen ska vara inhägnad knyts förbudet till tydligt avgränsade geografiska platser. (s 96)

2 9. på lekplatser som allmänheten har tillträde till Varför och var? När det gäller lekplatser så anser regeringen att det är en viktig plats att göra rökfri eftersom sådana platser är avsedda för barn. Begreppet lekplats förefaller närmast syfta på ett för lek avsett och iordninggjort område med lekredskap, t. ex. gungor och rutschkanor. (s 97)

6 kap 2 p9. på lekplatser som allmänheten har tillträde till Definition finns ibland annat 8 kap 15 plan- och bygglagen (2010:900) ett för lek avsett och iordninggjort område med lekredskap, t.ex. gungor och rutschkanor. Där föreskrivs vissa krav på utformning och underhåll av lekplatser och fasta anordningar på lekplatser. En plats som är inrättad för barns lek måste kunna användas av barn utan att de riskerar att besväras av t.ex. tobaksrök eller på annat sätt uppfatta att någon röker. Ansvarig är den som äger och i övrigt ansvarar för lekplatsen. Viss avgränsningsproblematik kan förekomma Ansvar kommer ofta ligga hos annan nämnd i kommunen

2 9. på lekplatser som allmänheten har tillträde till BIKUPA Finns det svårigheter kring rökfria lekplatser? På vilket sätt kan tillsyn genomföras på dessa områden? Vad ska kommunerna tänka på? Vad kan vi göra för att hjälpa till, både tobakshandläggare och Länsstyrelse? Behövs förtydligande från Folkhälsomyndigheten?

2 9. på lekplatser som allmänheten har tillträde till Varför och var? När det gäller lekplatser så anser regeringen att det är en viktig plats att göra rökfri eftersom sådana platser är avsedda för barn. Begreppet lekplats förefaller närmast syfta på ett för lek avsett och iordninggjort område med lekredskap, t. ex. gungor och rutschkanor. (s 97) Vad ska kommunen tänka på? Inventering; vilka är lekplatserna? Vilken nämnd ansvarar för lekplatserna? Finns det fler som inte kommunen ansvarar för, men som allmänheten har tillträde till?

2 10. vid entréer till sådana lokaler och andra utrymmen som avses i 1-7 som allmänheten har tillträde till Varför och var? Det saknas betydelse om det är ett offentligt organ eller en person, fysisk eller juridisk, som disponerar eller äger lokalen. Ett förbud mot rökning vid entréer till lokaler och utrymmen ökar tillgängligheten och kan också bidra till att avnormalisera rökning. Kommunen får vid sin tillsyn i varje enskilt fall bedöma hur långt det rökfria området vid en entré sträcker sig och ha en kommunikation kring detta med den som ansvarar för att upprätthålla rökförbudet. (s 94-95)

6 kap. 2 p10. vid entréer till sådana lokaler och andra utrymmen som avses i 1-7 som allmänheten har tillträde till Kommunen ska i sin tillsyn i varje enskilt fall bedöma hur långt det rökfria området vid en entré sträcker sig och ha en kommunikation med den som ansvarar för att upprätthålla rökförbudet. Syftet är att skydda barn och andra känsliga personer. Det ska vara möjligt för t.ex. allergiker att ta sig in och ut ur en lokal/utrymme där det råder rökförbud utan att exponeras för tobaksrök eller liknande. Svårt med ansvarsfrågan eftersom det inte alltid är samma som disponerar lokalen som har rådighet över området runt entrén. Regeringen anser att det är godtagbart att ålägga den som äger eller på annan grund disponerar över en rökfri lokal ansvarar för att upprätthålla rökförbudet vid entrén, oavsett om någon annan äger eller disponerar området utanför entrén. Om utrymmet närmast innanför entrén inte angränsar till en lokal eller utrymme för vilken ansvar kan framställas, ska ansvaret ligga på den som äger eller på annat sätt disponerar över byggnaden. För en entré till exempelvis ett köpcentrum eller kontorskomplex torde ansvaret normalt ligga på fastighetsägaren.

2 10. vid entréer till sådana lokaler och andra utrymmen som avses i 1-7 som allmänheten har tillträde till BIKUPA Vilka entréer har inte allmänheten till? Hur skaffar sig kommunen överblick över entréer? Finns hur många som helst.. På vilket sätt kan tillsyn genomföras på dessa områden? Vad ska kommunerna tänka på? Vad kan vi göra för att hjälpa till, både tobakshandläggare och Länsstyrelse? Behövs förtydligande från Folkhälsomyndigheten?

2 10. vid entréer till sådana lokaler och andra utrymmen som avses i 1-7 som allmänheten har tillträde till Varför och var? Det saknas betydelse om det är ett offentligt organ eller en person, fysisk eller juridisk, som disponerar eller äger lokalen. Ett förbud mot rökning vid entréer till lokaler och utrymmen ökar tillgängligheten och kan också bidra till att avnormalisera rökning. Kommunen får vid sin tillsyn i varje enskilt fall bedöma hur långt det rökfria området vid en entré sträcker sig och ha en kommunikation kring detta med den som ansvarar för att upprätthålla rökförbudet. (s 94-95) Vad ska kommunen tänka på? Inventering av vilka alla miljöerna är. Ta reda på vem som har koll på vilka entréer det finns. Samverkan med företagarförening? Affärer, serveringar, idrottshallar

Förberedelser för kommunen

Reglemente Vissa redaktionella ändringar kan behöva göras inför LTLPs ikraftträdande. Vilken nämnd kommer ha tillsyn över rökfria miljöer. Obs, det kan ta tid att ändra reglementet eftersom många instanser kan komma att bli involverade. Kontrollera redan nu hur ni arbetar i er kommun.

Delegation Den nya lagen medför att kommuner behöver se över sina delegationsordningar och göra en ny delegationsordning utifrån den nya lagen.

Delegation forts. Beslut att meddela sanktioner enligt 7 kap. 3, 9, 12 och 15

7 kap. 3 p. 4 Kommunen utövar tillsyn över att denna lag och anslutande föreskrifter följs när det gäller 4. Rökfria miljöer som avses i 6 kap. 2 och som inte är upplåtna enbart för personal samt lokaler som avses i 6 kap. 3.

7 kap. 9 Tobaksvaror och örtprodukter för rökning En tillsynsmyndighet som anges i 2-7 får i sin tillsynsverksamhet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att denna lag och anslutande föreskrifter ska följas. I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut vite. Vitet får inte omvandlas till fängelse.

7 kap. 12 Elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare En tillsynsmyndighet som anges i 3-7 får i sin tillsynsverksamhet meddela de förelägganden eller förbud som behövs för att bestämmelserna i denna lag och anslutande föreskrifter ska följas.

7 kap. 15 Beslut om föreläggande eller förbud enligt 12 och 14 får förenas med vite. Vitet får inte omvandlas till fängelse.

Avgifter Kommunen får inte ta ut avgift för tillsyn av rökfria miljöer enligt LTLP

Personal/resurs Ökad resursåtgång rökfria miljöer. Utökning av de rökfria miljöerna kommer kräva större resurser. Tillsynen är mer omfattande och troligtvis gäller detta även efterfrågan på information från kommunen. I de nämnder som kommer ha ansvar för rökförbudets efterlevnad finns risk att detta kan ta resurser i anspråk. Se även under rubriken konsekvenser i prop. s156ff

Information Sprid kunskap i organisationen, informera chefer, nämnder och eventuellt andra berörda i kommunen Informera restauranger med uteservering. Informera på och uppdatera kommunens hemsida. Var beredda på en stor efterfrågan på information när ikraftträdandet närmar sig. (5 kap. 11 LTLP, Kommunen ska tillhandahålla information om vad som gäller enligt denna lag och anslutande föreskrifter.)

Förberedelser rökfria miljöer Följ utvecklingen, FoHM, Länsstyrelsen, nyhetsbrev etc Arbeta med informationsbehovet, gå ut med allmän information och riktad i de fall det är lämpligt. Arbeta även med information internt i kommunen. Håll den egna nämnden och övriga berörda nämnder underrättade och uppdaterade. Upprätta rutiner för hantering av verksamhetsutövare/ ansvariga, initialt kommer behovet av information vara stort. Fundera över kontakt med ev branschorganisationer. Öppna upp kontaktytor med de som skall tillsynas (ansvariga), ex verksamhetsutövare av lokaltrafik etc Upprätta rutiner för hantering av klagomål.