Vem är kulturen till för?

Relevanta dokument
Bilaga till rapport om Barns och ungas kulturaktiviteter Västra Götalandsregionen 2017

Följ 26 september Nordisk kulturskolekonferens, Oslo

Koalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj Svenska kulturvanor. Åsa Nilsson. SOM-institutet Göteborgs universitet.

Barns och ungas kulturaktiviteter

KULTURVANOR I JÖNKÖPINGS LÄN KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN Region Jönköpings län. Dnr: RJL2016/3298. Rapport. Oktober Avsedd för.

Myndigheten för kulturanalys 2018 Formgivning: Kulturanalys Tryck: Taberg Media Group AB, 2018 ISBN:

KULTURVANOR I KRONOBERG

Svenska kulturvanor Åsa Nilsson SOM-institutet Göteborgs universitet Presentation vid SOM-seminariet i Göteborg 21 april 2009

Analys av Kulturvanor i Gävleborg

Jönköping 10 mars, 2016

Avsedd för. Region Skåne. Dokumenttyp. Rapport. Datum. Oktober, 2016 KULTURVANOR I SKÅNE KULTURVANEUNDERSÖKNINGEN 2016

Kulturvanor i Sverige

Kulturvanor i Gävleborg Jonas Hägglund [ SOM-rapport nr 2015:1 ]

Kulturvanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 27 augusti 2015

Kulturvanor i Sverige Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:8]

Kulturvanor i Sverige Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:17]

Värmlänningens kultur och livsstilsvanor

Kulturvanor i Sverige Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:23]

Tid Fredagen den 11 november 2016, klockan 9, kaffe finns från 8:30 Gemensam lunch 12. Workshop Plats Netport, Karlshamn

Åsa Nilsson. Göteborgs universitet.

Kulturell bildning i folkhögskolans regi

SOM-rapport nr 2008:13 SOM. Livsstil och kulturvanor i Sverige Åsa Nilsson

KULTURVANOR I VÄSTSVERIGE

Kulturvanor i Sverige Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:7]

Låt oss prata kultur!

Kulturvaneundersökning

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Svensk scenkonst 2009

Kvinna 21 år. Kvinna 17 år. Kvinna, 44 år

Kulturvanor. Kulturproduktionens villkor Karlstad 1 september 2016

Barns och ungas kulturvanor

KULTURVANOR I SVERIGE En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

Vem är det som sitter på teatern? Vem går till biblioteket? Ett seminarium om våra kulturvanor.

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kultur- och utbildningsförvaltningen INFORMERAR. Kulturplan. Kultur lyfter Hallsberg

Brobyggare eller vattendelare?

Ungar & medier #ungarochmedier

Barn och skärmtid inledning!

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

Utveckling och lärande

Nationella prov i årskurs 3

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Alla nationers fria skola. 14 svar. 88 procent svarsfrekvens

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Barns och ungas kulturaktiviteter

KALLELSE 1(2) kl.13:00 Regionens hus, sal A

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för årskurs 2 (elever och vårdnadshavare), 5 och 8 i kommunala och fristående skolor

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Johannes skola. 68 svar. 84 procent svarsfrekvens

Resultat grundskolan. Totalt samt fristående verksamhet 2017

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Carlssons skola. 67 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Nya Elementar. 50 svar. 91 procent svarsfrekvens

Enkät i grundskolan. Rapporten innehåller totalresultaten för åk 2, 5 och 8 STADSLEDNINGSKONTORET SIDAN 1

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Enskede skola. 78 svar. 98 procent svarsfrekvens

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kvarnbyskolan. 60 svar. 87 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Kristinebergsskolan. 75 svar. 95 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Ekholmsskolan. 17 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Östbergaskolan. 29 svar. 97 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Eiraskolan. 133 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Magelungsskolan. 39 svar. 100 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fagersjöskolan. 26 svar. 67 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Gustav Vasa skola. 101 svar. 95 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Södra Ängby skola. 65 svar. 98 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Campus Manilla. 44 svar. 92 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Västerholms friskola. 64 svar. 80 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Vittra Luma Park. 17 svar. 89 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Hagsätraskolan & Ormkärrsskolan. 79 svar. 92 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Skönstaholmsskolan & Kvickentorpsskolan. 43 svar. 98 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Elever årskurs 2 - Fredrikshovs Slottsskola. 24 svar. 100 procent svarsfrekvens

Kulturvanor i Håbo, Älvkarleby och Östhammar

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Kulturpolitik för hela landet

Lika möjligheter? - om skolframgång och livsvillkor

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Hur ofta dricker svenska folket alkohol? Sören Holmberg och Lennart Weibull

Enkät elever och föräldrar grundsärskola årskurs Rapporten innehåller totalresultatet för elever och föräldrar till barn i grundsärskola

Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2015 Q2

FOKUS 18. i korthet. Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige

Kulturvanor. Karlstad 30 januari 2012

myndigheten för Kulturanalys Kulturvanor Socioekonomiska analyser och tidstrender Kulturfakta 2017:2

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Handlingsplan för Kultur i skolan Haparanda Kommun

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp 2017: Återrapportering till Kommunstyrelsen av åtgärdsplan för Kulturnämnden

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

Tre rapporter. Föräldrar Cll barn 9-18 år Barn 0-8 år Barn 9-18 år

Kulturell bildning i folkhögskolans regi

Fritids- och friskvårdsverksamheter

Stockholms stad. Västerholms friskola. 68 svar. 94 procent svarsfrekvens

Stockholms stad. Kulturskolan Raketen. 19 svar. 76 procent svarsfrekvens

Vi vill veta vad du tycker om skolan

Fritidsenkät i Botkyrka 2009

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Transkript:

Vem är kulturen till för? 2019-05-08

Kulturvanor? Vad är kulturvanor? Ursprungligen finns en betydelse av odling och tankar om människans kultivering och förfining Pragmatisk avgränsning kulturpolitikens ansvarsområden Upplevelse och utövande Kulturvanorna förändras och nya tillkommer Kulturbegreppets marginaler? Spel, motion och idrottsliga aktiviteter? Kulturvanor oavsett var det sker i hemmet, skolan eller på arbetsplatsen Kulturpolitikens mål Delaktighetsmålet: främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor Barn och unga en prioriterad grupp

SOM-institutets kulturvaneundersökning Genomförs årligen Enkät med fasta svarsalternativ, traditionellt kulturbegrepp Vissa trendanalyser möjliga från 1989, utökat från 2007 Riksrepresentativt urval 16-85 år, urvalsstorlek varierar 3000-8000 Kvalitet i instrumenthantering, bortfallsanalyser, viktning och dataförvaltning Svarsfrekvens drygt 50 procent (2017), eventuellt sjunkande Svag registerkoppling, socioekonomiska faktorer via enkät Mikrodata via forskarsamverkan Uppsala universitet

Kulturvanornas förändring?

Fyra grupper av kulturaktiviteter Traditionell kultur Kulturmiljö Eget utövande Bred kultur, populärkultur Konstutställning Balett Dansföreställning Klassisk konsert Opera Teater Bokläsning Bio Historiska sevärdheter Fornminne Naturreservat Museum Studiecirkel Körsång Hantverk Hemslöjd Tecknat/målat Fotograferat Filmat Rockkonsert Dator-/TV-spel Sett film Lyssnat på musik Bio Museum

Socioekonomisk bakgrund Social härkomst, uppväxthemmets klass. Respondenterna har fått uppge om de växt upp i ett arbetarhem, jordbrukarhem, tjänstemannahem eller företagarhem. Utbildning Uppdelat i lägre än grundskoleutbildning, grundskoleutbildning, gymnasial utbildning samt eftergymnasial utbildning. Uppnådd status Respondenten fått uppge om de anser sig tillhöra arbetarhem, jordbrukarhem, tjänstemannahem eller högre tjänstemannahem. Hushållens inkomst Hushållets sammanlagda inkomst. Frågan om inkomst har 12 svarsalternativ och sträcker sig från 100 000 eller mindre till mer än 1 100 000. För att underlätta trendanalyser har variabeln delats in i fem lika stora kategorier: låg, medellåg, medel, medelhög och hög Andra faktorer Kön (kvinnor, män), ålder, storstad-glesbygd

Socioekonomin är en tuff motståndare Traditionell kultur Kulturmiljö Eget utövande Bred kultur, populärkultur Betydligt fler kvinnor Större städer Jämn åldersfördelning Tjänstemannahem Högutbildade Hög inkomst Kvinnor och män lika aktiva Större städer Yngre mer aktiva Tjänstemannahem Högutbildade Hög inkomst Fler kvinnor Ingen större skillnad stad-land Yngre mer aktiva Tjänstemannahem Högutbildade Men lägre inkomst Kvinnor och män lika aktiva Ingen större skillnad stad-land Yngre betydligt mer aktiva Klass, utbildning och inkomst spelar mindre roll

Nyckelfrågor Vilken variation är förenlig med lika möjligheter? Lika möjlighet betyder inte samma kultur över hela landet. När är variationen så stor att vi inte längre kan tala om lika möjligheter? Landsbygdens förutsättningar? Tillgång till offentligt finansierad kultur och det fria kulturlivet? Förutsättningar för konstnärer att etablera sig i glesbygd? Digitaliseringens möjligheter och begränsningar för att överbrygga de skillnader som finns mellan stad och landsbygd? Utbildningens betydelse för lika möjligheter att delta i kulturlivet? Skolans innehåll, kulturskolan, estetiska och samhällsorienterande ämnen, läsförståelsens utveckling Segregation och selektionseffekter i rekrytering till konstnärliga utbildningar Barn och unga? Vit fläck. Behövs mer kunskap om barns och ungas kulturvanor och intresse

Barns och ungas kulturvanor? Prioriterat område i såväl nationell som i regionala kulturpolitiska mål Beteenden etableras ofta i unga åldrar Kan vi se samma mönster, samma effekt av bakgrundsvariabler hos barn och unga som hos vuxna? Vilka verktyg finns för att ge alla barn och unga möjlighet till ett rikt kulturliv?

Enkätundersökning bland barn och unga Vårterminen 2017 I skolan Årskurs 5 Årskurs 8 Gymnasiet årskurs 2

Bredd och analysperspektiv Kulturvanor Besök och deltagande Eget skapande och utövande Breddat kulturbegrepp jämfört med SOM/vuxnas kulturvanor Kulturskolan Digitala kulturvanor Spela spel Fritidsvanor i stort Analysperspektiv Flickor och pojkar Registerdata rörande bakgrundsfaktorer Föräldrars utbildning Föräldrars inkomst Utländsk bakgrund Jämförelser mellan årskurserna 5, 8 och Gy2 Stad och land Boendetyp (innerstad, förorter, kranskommuner)

Barns och ungas kulturvanor? Vad gör barn och unga när de kulturar? Varför? Vilka motiv? Vad driver dem? Varför inte? Vilka hinder finns? Vilka verktyg finns för att ge alla barn och unga möjlighet till ett rikt kulturliv? Ställer vi rätt frågor? Eller skiljer sig barns och ungas intressen från vuxnas?

Besöksaktiviteter

100 Besök och deltagande (senaste 6 mån.) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åk5 Åk8 Gy2

Eget skapande

Eget skapande (senaste 6 mån.) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Egna berättelser, sagor eller dikter Blogg eller dagbok Läst bok Skrivit/skapat egen musik Spelat musikinstument Målat eller ritat (på papper eller liknande) Övat dans eller deltagit i dansuppvisning Åk5 Åk8 Gy2

Spelat spel (senaste 6 mån.) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Mobilspel (på mobil eller surfplatta) TV- eller datorspel Roll- eller brädspel Annat spel, skriv i rutan: Åk5 Åk8 Gy2

Digitala spel Mobilspel TV- eller datorspel 100 % 100 % 90 % 90 % 80 % 80 % 70 % 70 % 60 % 60 % 50 % 50 % 40 % 40 % 30 % 30 % 20 % 20 % 10 % 10 % 0 % Åk5 Åk8 Gy2 0 % Åk5 Åk8 Gy2 Varje dag Varje dag En eller flera gånger i veckan En eller flera gånger i veckan 2-3 gånger i månaden 2-3 gånger i månaden En gång i månaden eller mer sällan En gång i månaden eller mer sällan Aldrig Aldrig

Skillnader mellan grupper? Tydligt åldersmönster. De yngsta mer aktiva än de äldre Flickor betydligt mer aktiva än pojkar, framför allt när det gäller eget utövande Stort intresse, framför allt hos de åk 8 och gy2. Men tid, andra aktiviteter, tillgänglighet och kostnader är hinder Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse. Barn med högutbildade föräldrar är mer aktiva Utländsk bakgrund har viss effekt, främst för de yngre med utländsk bakgrund som är mindre aktiva än de med svensk bakgrund Men effekten av utländsk bakgrund och vänder. I gy2 är de med utländsk bakgrund mer kulturaktiva i flera aktiviteter

Motiv?

Motiv och intresse för kulturaktiviteter på fritiden? 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Jag tycker det är roligt Jag vill göra saker tillsammans med kompisar/familjen Jag vill lära mig något nytt Jag vill jobba med sådana saker i framtiden Min familj/föräldrar vill att jag ska göra det Annat (t.ex. det är intressant, ha något att göra, avslappnande) Åk5 Åk8 Gy2

Jag går inte på någon aktivitet eller t.ex. bio, jag kan inte därför jag bor långt bort och ingen vill gå med mig och jag har inte tid. Flicka i årskurs 5 Jag måste släppa lös min kreativitet. Pojke i årskurs 5 Det här är något jag älskar att göra. Det fyller hela mitt hjärta. Flicka i gymnasiet årskurs 2

Kan du hålla på med kulturaktiviteter så ofta du vill? Ja. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 64 58 55 Åk5 Åk8 Gy2 Åk5 Åk8 Gy2

Hinder?

Mina familjemedlemmar sover så jag kan inte spela mitt instrument. Flicka i årskurs 5 Är för blyg för att prata med alla. Flicka i gymnasiet årskurs 2 Alla läxor gör så att man inte hinner. Flicka i årskurs 8 Det är långt dit, flera mil. Pojke i årskurs 5

Om konserter var oftare och gärna billigare skulle jag gå på fler. Även teater, typ ungdomsteater. Flicka i årskurs 8 Ett stort hinder för utveckling av fritidsaktiviteter är dess kö. Det tar år innan man får en plats på kulturskolan. Flicka i gymnasiet årskurs 2 En stor del tycker jag är tiden. Man har inte möjlighet att ta en hel dag till transport och aktiviteten. Flicka i gymnasiet årskurs 2

Hinder? 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Åk8 Gy2

Vilka verktyg finns för att ge alla barn och unga möjlighet till ett rikt kulturliv? Ni vet bäst Hindren? Konkurrens med andra aktiviteter, tid, tillgänglighet Socioekonomin har betydelse tufft att möta med endast kulturpolitiska verktyg De som bryter mönstret. Varför? Kultur för barn och unga delaktighet viktigare än konstnärlig kvalitet? Har vi ens förstått vad kultur är för barn och unga?

Making Culture Children s and young people s leisure activities Kulturanalys Norden antologi om barns, unga och kultur i de nordiska länderna Fokus på nöje och njutning Att göra kultur Kritiskt förhållningssätt inte fastna i stereotyper eller moral om bra och dåligt Inte fastna i det vedertagna, vad som är kultur Kombinationen kultur och fritid Publiceras i september 2019