Kungl. Vetenskapsakademien har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. The Royal Swedish Academy of Sciences has as its aim to promote the sciences and strengthen their influence in society. Stockholm 9 mars 2012 Dnr: KVA/2012/296/76 Staffan Normark /al Ständig sekreterare Telefon: 08-673 95 02 E-post: staffan.normark@kva.se Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor" Kungl. Vetenskapsakademien (KVA), som beretts tillfälle att yttra sig över rubricerad rapport (U2011/7356/UH) samt den promemoria, som utarbetats inom regeringskansliet med anledning av rapporten, vill med anledning härav anföra följande synpunkter. Inför den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen 2012 skickade KVA en skrivelse 1 till regeringen där akademien framhöll att vi står inför stora globala utmaningar och att förhoppningarna sätts till ett mer kunskapsbaserat samhälle. För att detta skall ske måste svensk grundforskning stärkas, vilket är akademiens utgångspunkt även i detta remissyttrande. Basanslagen för svensk universitetsforskning behöver värnas och stärkas för att försvara och förbättra vår position inom den internationella forskningsligan. Den av regeringen tillkallade särskilde utredaren Anders Flodström har i föreliggande rapport utrett förutsättningarna för att utveckla en modell där utvärderingar av forskning utgör en grund för resurstilldelning. I uppdraget skulle ingå att utreda hur bedömningar av lärosätenas samverkan med omvärlden skulle kunna ingå i resurstilldelningssystemet. I slutet av detta remissvar lämnas KVA:s kommentarer till utredningens förslag i punktform. KVA:s synpunkter och bedömning Universitetens ökande betydelse för individ och samhälle beskrivs inledningsvis ganska kortfattat och utifrån ett tämligen begränsat perspektiv. Introduktionen leder mycket snabbt tanken till att universitetens främsta uppgift är att bedriva och etablera nya utbildningar, vilka syftar till att göra studenten mer kreativ, mer innovativ och till en entreprenör. (s. 20). KVA anser att universiteten har ett mycket vidare samhällsuppdrag än vad som ges intryck av i denna rapport. Universitetens uppdrag i form av grundläggande forskning och utvecklingsarbete, utbildning och samverkan med det omgivande samhället består i att självständigt bedriva ett fritt kunskapssökande som i en därtill kopplad utbildningsprocess skall förmedla och tillgängliggöra kunskaper och färdigheter för ständigt nya generationer av 1 Sverige behöver djärv, kreativ och nyskapande grundforskning (daterad 30 november 2011) BOX 50005, SE-104 05 STOCKHOLM, SWEDEN, RECEPTION +46 8 673 95 00, FAX +46 8 15 56 70, INFO@KVA.SE WWW.KVA.SE BESÖK/LEVERANS, VISIT/DELIVERANCE: LILLA FRESCATIVÄGEN 4A, SE-114 18 STOCKHOLM, SWEDEN FAKTURA, INVOICE: BOX 821 03030, SE-833 26 STRÖMSUND, SWEDEN
studenter, samt till yrkesverksamma medborgare i form av återkommande utbildning eller genom förmedling av uppdragsutbildningar. Samverkan med det omgivande samhället är numera mycket omfattande och mångfacetterad. Universiteten måste även framdeles vara samhällets främsta kunskapsinstitutioner, som genom egen kritiskt bedriven kunskapsproduktion skall tillhandahålla verktyg till fromma för samhällets medborgare och institutioner inom snart sagt alla tänkbara mänskliga problemområden. Universiteten kan dock inte ses som huvudsakligen ett instrument för lösning av statsmakternas mera kortsiktiga problem. Det är givetvis angeläget att successivt vidareutveckla den resursmodell som regeringen genomförde 2009 2. Då beslöts att de statliga basresurserna skulle tilldelas lärosätena, utom de konstnärliga högskolorna, utifrån deras resultat avseende utvärderingar av ett antal kvalitetsindikatorer såsom externa medel respektive publiceringar och citeringar. En prestationsrelaterad resurstilldelning för universitet och högskolor är viktig och ger lärosätena en tydlig signal att se över den interna styrningen och de egna prioriteringarna. KVA är emellertid tveksam till att de i rapporten framförda förslagen föranleder några större förändringar från statsmakternas sida i förhållande till vad som gäller sedan 2009. Ytterligare arbete återstår att göra inom ett antal områden. Däremot ställer sig KVA, till skillnad från utredningens förslag, positiv till att använda kollegiala granskningar (s.k. peer reviews ) vid resursfördelningen till olika läroanstalter. I utredningen behandlas den kollegiala granskningen (det professionella omdömet) utförligt och de senaste årens stora peer review -granskningar i Uppsala, Lund och på KTH beskrivs. Utredningen nämner dock inget om att de två metoderna (bibliometri och peer review - granskning), som båda använts vid universiteten, i vissa fall ger olika resultat. Slutsatsen vid lärosätena har därför blivit att man sannolikt behöver båda metoderna i kombination. Bibliometri ger information om tidigare framgångar medan peer review ger information om en verksamhets utvecklingspotential. Peer review -granskningar avförs ur utredningens förslag huvudsakligen på två grunder: dels med hänvisning till att betygsskalan är för grov, och dels för att de är förhållandevis dyrbara att genomföra. Argumentet att betygsskalan är för grov bygger på att man vill använda en algoritm för omfördelningen av resurserna men andra angreppssätt är naturligtvis tänkbara. Om dessutom granskningen utförs vart fjärde år istället för varje år bleknar även kostnadsargumentet. Det är således KVA:s bestämda uppfattning att om man verkligen vill sträva efter framtida excellens så bör man kosta på sig peer review -granskningar. En så komplicerad produkt som framtida vetenskaplig excellens kräver bedömning av omdömesgilla sakkunniga granskare inte bara av datorer som räknar på historiska indikatorer. Beslut som tidigare grundade sig på professionella omdömen, dvs. kollegiala diskussioner, skall enligt utredningens förslag i stället grunda sig på ekonomisk rationalitet, dvs. mätbara prestationer (antal publikationer, antal citeringar, etc). Dessa indikatorer kan 2 Baserat på riksdagens beslut 2008 med anledning av föregående forskningsproposition Ett lyft för forskning och innovation (Prop. 2008/09:50) 2 (5)
förvisso utgöra en del av underlaget för en kollegial granskning men problemet är att om man helt går över till det indikatorsystem, som föreslås i utredningen, så drar man undan mattan för den kollegiala bedömningen. Varför ska fakulteter och forskningsråd syssla med så krävande insatser som kollegiala bedömningar när staten, som står för huvudfinansieringen, använder sig av enkla kvantitativa mått? Inom universiteten och fakulteterna kommer man sannolikt inte kunna motstå frestelsen att så småningom övergå till samma enkla rationella metod. Att avstå från kollegial granskning av svensk forskning som underlag för medelsfördelning är en utveckling som kommer att inverka kontraproduktivt på forskningssystemet och på regeringens egen målsättning med fler Nobelpris till svensk forskning. KVA pläderar därför för att forskningsuniversiteten vart fjärde år underkastas oberoende jämförande bedömningar ( peer reviews ) av forskningens kvalitet av internationella bedömare. Det är uppenbart att regeringskansliet inte har den organisation som krävs för att ta hand om en granskningsprocess av den omfattning detta är fråga om. Vid en alltför snabb tanke kan det förefalla som om Vetenskapsrådet (VR) vore det lämpligaste organet att ta hand om denna uppgift. Men det finns en principiellt viktig invändning mot detta; värderingen av lärosätena som forskande institutioner måste hållas isär från bedömningen av finansieringen av forskningsprojekt av enskilda forskare och forskargrupper. Man skall upprätthålla gränserna mellan statens direkta finansiering av lärosätenas basorganisation, som är en mycket långsiktig verksamhet, och externfinansieringen av forskningen, som är en verksamhet med ett kortare tidsperspektiv. Ett sätt att lösa denna problematik vore att, efter ytterligare utredning och mot en rimlig kostnadstäckning, ge KVA uppdraget att tillsammans med övriga akademier bistå regeringen med det underlag som kan behövas i form av peer-review -granskningar för att kunna fatta beslut om resursfördelningen till de forskande lärosätena. KVA sammanfattar här nedan sina kommentarer till rapportens förslag i punktform: 1. KVA anser att kollegiala bedömningar av forskningens kvalitet ska utgöra basen för omfördelning av en del av lärosätenas basresurser. Utredningens förslag och motivering för att inte använda sig av kollegiala bedömningar genom peer review är inte övertygande. KVA anser att kollegiala bedömningar för många områden i kombination med publikationsdata och citeringsfrekvens är helt överlägsna framför att enbart använda sig av indikatorer. Inte heller den indikator som föreslagits för universitetens och högskolornas samverkan med det omgivande samhället ter sig särskilt utslagsgivande. Här är sannolikt en kollegial bedömning mer relevant, och blir en viktig komponent i den föreslagna pilotstudien. 2. KVA ser inga fördelar i att använda SCB:s databas i stället för den nu gällande ordningen. Det som föreslås i utredningen är att 10% av de totala resurserna omfördelas, dvs. avsevärt mer än tidigare, och att nuvarande vikter ersätts av de faktorer man erhåller om man inverterar kvoten mellan basanslag och externa anslag. Detta betyder exempelvis att fackhögskolorna såsom KI, KTH och Chalmers, vilka har stora externa anslag och, enligt egna utsagor, modesta fakultetsanslag skulle gynnas av förslaget. Men det finns ingen självklar logik att koppla samman basanslagen med externa anslag. På lika goda 3 (5)
grunder kan motsatsen hävdas. Det är därför svårt att ta ställning till utredningens förslag då man svävar i ovisshet om vad man vill åstadkomma med denna förändring och eftersom vissa tekniska detaljer ännu inte är helt klarlagda. Underlaget för vikterna bygger t.ex på en klassificering som kan variera mellan lärosätena. Det framgår inte om det är ämneskvoter eller om det är aggregerade lärosäteskvoter som skall tillämpas vid fördelningen. Den nu gällande ordningen bör sålunda, enligt KVA, kunna bestå och få påverka fördelningen av eventuella nytillkomna medel ytterligare under några år. 3. KVA tillstyrker att bidragsintäkter vunna i vetenskaplig konkurrens inom VR och medel vunna i internationell konkurrens t. ex. från ERC bör värderas högre än övriga anslag. Men KVA vill dock hänvisa till att regeringen i prop. 2008/09 tydligt avvisade förslaget om ett tudelat högskolesystem 3. Regeringen ansåg då, till skillnad från utredningens förslag, att alla universitet och högskolor skall konkurrera om forskningsmedel på lika villkor och i ett system som även speglar lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Av den anledningen infördes en förändring i högskolelagen med innebörden att samverkansuppgiften integrerades med lärosätenas övriga uppgifter och detta blev därmed även en viktig punkt i direktiven för denna utredning. KVA ställer sig bakom att såväl forskningens kvalitet som dess påverkan på och samverkan med det omgivande samhället skall påverka fördelningen av en del av basresurserna. 4. KVA tillstyrker förslaget om att ge KB uppdrag att i samverkan med VR och i nära dialog med lärosätena bygga ut SwePub för att åstadkomma en nationell databas som innefattar även humaniora och samhällsvetenskap. Denna databas torde dock inte kunna föreligga för skarpt bruk inom de närmaste två åren! 5. KVA menar att även konstnärlig forskning kan ingå i ett utvärderingssystem som använder sig av peer review -granskningar. Med utredningens förslag till indikatorer är det däremot självklart att konstnärlig forskning inte kan ingå i systemet. 6. KVA anser det vara en svaghet om man inom systemet inte kan bedöma kvaliteten i den verksamhet som bedrivs inom sjukhus och institut. Även inom detta fält bör ett pilotprojekt snarast komma till stånd som visar hur publikationer från sjukhus och institut också kan räknas in och bedömas. 7. KVA avvisar förslaget att premiera samverkan i proportion till intäkterna för uppdragsutbildning och uppdragsforskning eftersom påverkan på och samverkan med det omgivande samhället är betydligt mer mångfacetterad än så! 8. KVA tillstyrker att det föreslagna pilotprojektet genomförs för att mäta såväl forskningens påverkan på som samverkan med det omgivande samhället! 3 I utredningsbetänkandet Resurser för kvalitet för SOU 2007:81 4 (5)
9. Omfördelning av basresurserna bör inte ske årligen utan högst vart 4:e år i anslutning till beslutet till följd av framlagda högskolepolitiska propositioner. 10. Avslutningsvis erbjuder sig KVA att, efter ytterligare utredning och mot särskild kostnadstäckning, utarbeta ett förslag till en analysenhet som kan bistå regeringen med det nödvändiga beslutsunderlaget inför regeringens förslag till riksdagen om resursfördelningen av de statliga basanslagen till de forskande lärosätena. Stockholm 9 mars 2012 Staffan Normark Ständig sekreterare 5 (5)