SF2703 Algebra grundkurs Lösningsförslag med bedömningskriterier till tentamen Måndagen den 9 mars 2009

Relevanta dokument
SF2703 Algebra grundkurs Lösningsförslag med bedömningskriterier till tentamen Fredagen den 5 juni 2009

Om gruppers verkan på

1. (3p) Ett RSA-krypto har parametrarna n = 77 och e = 37. Dekryptera meddelandet 3, dvs bestäm D(3). 60 = = =

Fakulteten för teknik och naturvetenskap. Johan Jonsson. Ändliga grupper. Finite groups. Matematik C-uppsats

3. Bestäm med hjälpa av Euklides algoritm största gemensamma delaren till

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

Matematiska Institutionen KTH. Lösning till några övningar inför lappskrivning nummer 5, Diskret matematik för D2 och F, vt09.

Några satser ur talteorin

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001

Algebra och kryptografi Facit till udda uppgifter

1. (3p) Ett RSA-krypto har de offentliga nycklarna n = 33 och e = 7. Dekryptera meddelandet 5. a b c d e. a a b c d e

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002

Algebra och kryptografi

Lösning till tentamensskrivning på kursen Diskret Matematik, moment B, för D2 och F, SF1631 och SF1630, den 1 juni 2011 kl

Lite additioner till Föreläsningsanteckningarna. 1 Tillägg till kapitel 1.

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik, SF1610 och 5B1118, torsdagen den 21 oktober 2010, kl

10! = =

Efternamn förnamn pnr årskurs

Matematiska Institutionen KTH. Lösningar till några övningar inför lappskrivning nummer 7, Diskret matematik för D2 och F, vt08.

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE, CL2 och Media 1, SF1610 och 5B1118, onsdagen den 17 augusti 2011, kl

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 22 augusti, 2001

Hjalpmedel: Inga hjalpmedel ar tillatna pa tentamensskrivningen. 1. (3p) Los ekvationen 13x + 18 = 13 i ringen Z 64.

Abstract Vi betraktar ringen R = Z 2 [x 1,...,x n ]/(x 2 1 x 1,...,x 2 n x n ). Vi visar att det finns en naturlig 1-1-motsvarighet mellan elementen

Ändliga kroppar. Anna Boman. U.U.D.M. Project Report 2016:12. Department of Mathematics Uppsala University

MINNESANTECKNINGAR FÖR DELTAGARNA I WORKSHOP GRUPPER

Mer om faktorisering

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 11 april, 2002

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

Lösning av tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, tisdagen den 27 maj 2014, kl

Grupper och RSA-kryptering

Diskret matematik: Övningstentamen 1

Finaltävling i Uppsala den 24 november 2018

Algebra och kombinatorik 28/4 och 5/ Föreläsning 9 och 10

Institutionen för matematik, KTH Mats Boij. Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2000

INLEDNING TILL KOMMUTATIV ALGEBRA. J. Brzezinski

Kinesiska restsatsen

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl

2MA105 Algebraiska strukturer I. Per-Anders Svensson

ALGEBRA. J. Brzezinski

EN KONCIS INTRODUKTION TILL GRUPPTEORI

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Appendix, del II

SF2715 Tillämpad kombinatorik Kompletterande material och övningsuppgifter Del IV

Övningshäfte 3: Polynom och polynomekvationer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del II

Lösningar till Algebra och kombinatorik

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Om den kompletta tillslutningen av de p-adiska talen

EN KONCIS INTRODUKTION TILL RINGTEORI

Algebra II. Isac Hedén och Johan Björklund

Lösningsförslag till tentamensskrivning i SF1610 Diskret Matematik för CINTE 30 maj 2018, kl

x 23 + y 160 = 1, 2 23 = ,

Sats 2.1 (Kinesiska restsatsen) Låt n och m vara relativt prima heltal samt a och b två godtyckliga heltal. Då har ekvationssystemet

Låt n vara ett heltal som är 2 eller större. Om a och b är två heltal så säger vi att. a b (mod n)

En lösning till ordproblemet för Coxetergrupper

σ 1 = (531)(64782), τ 1 = (18)(27)(36)(45), τ 1 σ 1 = (423871)(56).

Rekursionsformler. Komplexa tal (repetition) Uppsala Universitet Matematiska institutionen Isac Hedén isac

MATEMATISKA INSTITUTIONEN STOCKHOLMS UNIVERSITET Avd. Matematik Examinator: Daniel Bergh. Lösningsförslag Algebra och kombinatorik

SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik II

Entydig faktorisering och Fermats stora sats i fallet n = 3

Tal och polynom. Johan Wild

, S(6, 2). = = = =

Kimmo Eriksson 12 december Att losa uppgifter av karaktaren \Bevisa att..." uppfattas av manga studenter

SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK


Kapitel 2: De hela talen

Symbolisk integrering av rationella funktioner

POLYNOM OCH POLYNOMEKVATIONER

Gaussiska heltal. Maja Wallén. U.U.D.M. Project Report 2014:38. Department of Mathematics Uppsala University

NÅGOT OM KRYPTERING. Kapitel 1

Lösningar för tenta i TMV200 Diskret matematik kl. 14:00 18:00

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, m fl, SF1610, tisdagen den 2 juni 2015, kl

Om ordinaltal och kardinaltal

Oändligtdimensionella vektorrum

Om modeller och teorier

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Föreläsningsanteckningar Linjär Algebra II Lärarlyftet

29 Det enda heltalet n som satisfierar båda dessa villkor är n = 55. För detta värde på n får vi x = 5, y = 5.

SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK

Föreläsning 9: Talteori

Definition grupp. En grupp (G, ) är en mängd G med en binär operator : G G G som uppfyller följande vilkor:

Hela tal LCB 1999/2000

Sidor i boken , , 3, 5, 7, 11,13,17 19, 23. Ett andragradspolynom Ett tiogradspolynom Ett tredjegradspolynom

3 1 = t 2 2 = ( 1) ( 2) 1 2 = A(t) = t 1 10 t

SF1624 Algebra och geometri Bedömningskriterier till tentamen Tisdagen den 15 december, 2009

Material till kursen SF1679, Diskret matematik: Lite om kedjebråk. 0. Inledning

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5

PÓLYAS ENUMERATIONSTEORI FREDRIK CUMLIN

Definitionsmängd, urbild, domän

Euklides algoritm för polynom

Mer om analytisk geometri

Om relationer och algebraiska

Övningshäfte 3: Funktioner och relationer

RSA-kryptering och primalitetstest

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 2

KTHs Matematiska Cirkel. Talteori. Andreas Enblom Alan Sola

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Transkript:

SF2703 Algebra grundkurs Lösningsförslag med bedömningskriterier till tentamen Måndagen den 9 mars 2009 (1) a) Definiera vad som menas med centralisatorn till ett element g i en grupp G. (1) b) Visa att om H är en normal delgrupp i en grupp G så finns det en naturlig surjektiv homomorfi G G/H vars kärna är H. (2) c) Fyll i resterande element i grupptabellen u w v v x w w x u y u z y och motivera noggrant. (2) d) Ge ett exempel där den symmetriska gruppen S n verkar på en mängd X så att den alternerande gruppen A n är stabilisatorn för något element x i X. (2) e) Visa att gruppen G måste vara abelsk om G/Z(G) är cyklisk. (2) a). Centralisatorn, C G (g), till ett element g i G ges av C G (g) = {g G hg = gh, h G}, dvs delmängden av alla elemtent i G som kommuterar med g. Vi kan också skriva hgh 1 = g istället för hg = gh. b). Vi kan definiera Φ : G G/H genom Detta är en homomorfi eftersom Φ(g) = gh, g G. Φ(gh) = ghh = ghhh = ghhh = Φ(g)Φ(h), g, h G, eftersom H är normal och därmed hh = Hh, för alla h G. Homomorfin är surjektiv per definition, och kärnan ges av ker Φ = {g G gh = H} = {g G g H} = H, 1

2 vilket skulle visas. c). Till att börja med kan vi identifiera identitetselementet, e, genom att se att wx = w, vilket innebär att x = e, efter multiplikation till vänster med w 1. Alltså kan vi fylla i raden och kolonnen som hör till x = e och får då u w u v v x v w w x u v w x y z y y u z y z Eftersom gruppens ordning är 6, vet vi att elementens ordning kan vara 1, 2, 3 eller 6 och eftersom u 2 = w e, måste u ha ordning tre eller sex. Om ordningen av u är sex är gruppen cyklisk och det finns bara ett element av ordning två som därmed måste vara u 3 = v. Därmed måste y och z vara u 4 och u 5 i någon ordning, men vi har att yz = u, enligt tabellen vilket motsäger att yz = u 4 u 5 = u 9 = u 3. Alltså kan inte ordningen av u vara sex. Vi vet nu att u har ordning tre och vi får uw = wu = e. Därmed är också w ordning tre och w 2 = w 1 = u. När vi fyller i detta får vi u w x u v v x v w x u w x u v w x y z y y u z y z I första raden fattas bara y och z. Eftersom z redan finns med i sista kolonnen måste uv = z och uz = y. På samma sätt fattas y och z i tredje kolonnen, och vi får vw = z och yw = v. Vi har nu fått u w z x u v y v x z v w x u w x u v w x y z y v y u z y z I tre av raderna saknas nu tre element, men vi kan i alla tre fallen bara sätta dem på ett sätt så att inte ett element förekommer två gånger i en kolonn. När vi väl gjort detta blir

den sista raden given. Resultatet blir: u w z x u v y v y x z v u w w x y u w z v x u v w x y z y z w v y x u z v u y z w x Vi skulle också ha kunnat använda oss av kunskapen att det bara finns en icke-cyklisk grupp av ordning 6 upp till isomorfi, S 3, för att förenkla räkningarna något. Efter att ha identifierat u och w som element av ordning 3, vet vi att v, y och z måste vara transpositionerna. d). I och med att A n har index två i S n måste banan till ett element som har stabilisator A n innehålla två element. Vi kan lika gärna ersätta X med denna bana och ser då att vi kan välja en mängd X med två element. A n fixerar nu det ena elementet, men då måste även det andra elementet fixeras. De udda permutationerna ska inte fixera något av elementen. Vi ser att vi kan låta X vara {±1} och låta S n verka genom multiplikation med tecknet på permutationen σ.x = sgnσ x, x {±1} Ett annat sätt som fungerar i allmänhet för en delgrupp H i en grupp G är att låtag verka på vänstersidoklasserna till H, dvs g.hh = (gh)h. Då fixeras sidoklassen H = eh precis av H, eftersom gh = H om och endast om g H. Alltså kan vi låtas n verka på X = S n /A n på detta sätt och få stabilisatorna n till den triviala sidoklassen. e). Om G/Z(G) är cyklisk kan den genereras av ett enda element, säg gz(g). Vi får då att G/Z(G) = gz(g) = {g i Z(G) i Z}. Eftersom unionen av sidoklasserna till Z(G) är hela G betyder det att alla element kan skrivas som g i z, i Z, z Z(G), men två godtyckliga sådana element kommuterar med varandra eftersom (g i z)(g j z ) = g i g j zz = g j g i z z = (g j z )(g i z), där vi använt att g i g j = g i+j = g j g i och att z, z Z(G). Alltså är G abelsk och i själva verket är Z(G) = G och G/Z(G) = {e}. 3

4 Bedömningskriterier. a) Korrekt definition av centralisatorn, 1 poäng. b) Korrekt konstruktion av homomorfin inklusive kontroll att det är en homomorfi, 1 poäng Korrekt motivering till att kärnan är H, 1 poäng c) Korrekt ifylld tabell, 1 poäng Korrekt utförlig motivering till tabellen, 1 poäng d) Korrekt exempel, 1 poäng Korrekt motivering till att stabilisatorn är A n, 1 poäng e) Korrekt slutsats om att det finns ett g G så att elementen ig kan skrivas g i z, för i Z, z Z(G), 1 poäng Korrekt slutförd motivering till att G är abelsk, 1 poäng

(2) a) Definiera vad som menas med en p-grupp. (1) b) Låt p vara ett primtal. Använd klassekvationen för att visa att centret i en p-grupp inte kan vara trivialt. (2) c) Låt H och K vara normala delgrupper i en grupp G. Visa att G/(H K) är abelsk om G/H och G/K båda är abelska. (Ledning: Se på homomorfin G (G/H) (G/K)). (2) d) Låt A vara en ändlig abelsk grupp och p ett primtal som delar ordningen av A. Visa att kärnan till homomorfin, Φ : A A, som ges av Φ(a) = a p, är p-delgrupp. (Ledning: Använd struktursatsen för ändliga abelska grupper.) (2) e) Låt G vara symmetrigruppen för en dodekaeder. Det är känt att G = 60. Bestäm antalet 3- och 5-Sylowdelgrupper till G. (2) a). Om p är ett primtal är G en p-grupp om G = p n för något heltal n > 0. b). Antag att G = p n, för något positivt heltal n. Enligt klassekvationen är nu s p n p n = G = Z(G) + C G (g i ) där g 1, g 2,...,g s är representanter för de icke-triviala konjugatklasserna. Därmed är alla dessa termer delbara med p, liksom vänsterledet. Alltså måste även Z(G) vara delbart med p och vi kan inte ha Z(G) = {e}, vilket skulle visas. c). Vi kan definiera en homomorfi i=1 G (G/H) (G/K) genom Φ(g) = (gh, gk) för alla g i G. Kärnan till denna homomorfi ges av ker Φ = {g G gh = H, gk = K} = {g G g H, g K} = H K. Enligt första isomorfisatsen har vi att G/(H K) = imφ, men denna måste vara abelsk om G/H och G/K är abelska eftersom imφ är en delgrupp av (G/H) (G/K) som i så fall är abelsk. d). Enligt struktursatsen för ändliga abelska grupper kan vi skriva A som en produkt av cykliska grupper: A = Z n1 Z n2 Z ns. Det räcker nu att visa påståendet för en cyklisk grupp eftersom kärnan till Φ : A A är produkten av kärnorna till motsvaranade homomorfier Φ i : Z ni Z ni, i = 1, 2,..., s. Eftersom A är delbart med p är n 1 delbart med p. Om n i inte är delbart med p måste Φ i : Z ni Z ni vara en isomorfi, eftersom det inte kan finnas något element av ordning p i Z ni. Om n i är delbart med p finns precis p element av ordning p i i Z ni. Alltså är kärnan till Φ en produkt av cykliska grupper av ordning p och därmed en p-delgrupp till A. Vi kan också argumentera genom att B = ker Φ är en delgrupp där alla element uppfyller x p = e. Alltså kan det inte finnas någon annan primtalsfaktor än p i ordningen till B, eftersom det då enligt Cauchys sats skulle finnas element av ordning q, men 5

6 x p = x q = e innebär att x = e, om p och q är olika primtal. Det räcker nu att se att Cauchys sats säger att B inte kan vara trivial, eftersom det finns minst ett element av ordning p i A och detta ligger också i B. e). Antalet 3-Sylowdelgrupper ska vara kongruent med 1 modulo 3 och en delare i 20. För varje par av motstående hörn i dodekaedern finns rotationer av ordning tre som bevarar dodekaedern. Det innebär att det finns minst tio 3-Sylowdelgrupper, eftersom antalet hörn är 20, men det finns inga större delare i 20 som är kongruenta med 1 modulo 3. Alltså finns precis tio 3-Sylowdelgrupper i G. Antalet 5-Sylowdelgrupper ska vara kongruent med 1 modulo 5 och en delare i 12. Därmed kan det antingen vara 1 eller 6. För varje par av motstående sidor finns rotationer av ordning fem som bevarar dodekaedern. Därmed finns minst sex 5-Sylowdelgrupper. Alltså finns precis sex 5-Sylowdelgrupper i G. Bedömningskriterier. a) Korrekt definition av p-grupp, 1 poäng. b) Korrekt formulerad klassekvation, 1 poäng Korrekt motivering till att p delat Z(G), 1 poäng c) Korrekt motivering till att kärnan till homomorfin är H K, 1 poäng Korrekt slutfört bevis av att gruppen är abelsk, 1 poäng d) Korrekt motivering till att kärnan är cyklisk av ordning p för varje cyklisk faktor, 1 poäng Korrekt slutfört bevis av att kärnan är en p-delgrupp, 1 poäng e) Korrekt motiverat antal 3-Sylowdelgrupper, 1 poäng Korrekt motiverat antal 5-Sylowdelgrupper, 1 poäng

(3) a) Definiera vad som menas med en skevkropp (divisionsring). (1) b) Visa att en homomorfi från en kropp till en ring antingen är injektiv eller trivial, dvs noll för alla element. (2) c) Låt R vara en kommutativ ring med etta. Visa att ett ideal I i R är ett äkta ideal om och endast om 1 inte ligger i I. (2) d) Skriv Z[i]/(1 + 11i) som en produkt av kroppar. (2) e) Låt G vara en cyklisk grupp av ordning n och låt k vara en kropp. Visa att gruppringen k[g] är isomorf med k[x]/(x n 1). (2) a). En skevkropp är en ring med etta där varje element utom noll är inverterbart. b). Låt Φ : k R vara en homomorfi från en kropp k till en ring R. Då är ker Φ ett ideal i k. En homomorfi är injektiv om och endast om dess kärna är trivial. Om Φ inte är injektiv finns alltså ett nollskilt element a ker Φ, men eftersom k är en kropp är a inverterbart och (a) = (1) = k. Alltå är ker Φ = k och Φ är konstant noll, dvs trivial. c). Om I är ett äkta ideal kan inte 1 ligga i I eftersom vi då har I (1) = R, vilket motsäger att I är äkta. Om 1 inte ligger i I så är I R och därmed är I ett äkta ideal. d). De Gaussiska heltalen är ett område med unik faktorisering och vi kan faktorisera 1 + 11i i irreducibla faktorer. Genom att titta på normen N(1 + 11i) = 1 2 + 11 2 = 122 = 2 61. Eftersom både 2 och 61 är primtal är den enda möjligheten till att 1 + 11i inte är irreducibelt att det är en produkt av två irreducibla element med norm 2 och 61. Det finns fyra Gaussiska heltal med norm 2, och dessa skiljer bara genom multiplikation med enheter; (1 + i), 1 + i, 1 i och 1 i. Det räcker därmed att se om 1 + 11i är delbart med 1 + i. Vi provar och ser att 1 + 11i = (1 + i)(6 + 5i). Eftersom detta är en faktorisering av 1 + 11i i irreducibla faktorer får vi enligt kinesiska restsatsen att Z[i]/(1 + 11i) = Z[i]/(1 + i) Z[i]/(6 + 5i) där faktorerna är kroppar eftersom 1 + i och 6 + 5i är irreducibla element i Z[i]. (Vi kan också se att Z[i]/(1 + i) = Z 2 och Z[i]/(6 + 5i) = Z 61, exempelvis genom att räkna antalet element i kvoterna. Därmed får vi att Z[i]/(1 + 11i) = Z 2 Z 61.) e). Om G = g så kan vi skriva G = {g 0, g 1,..., g n 1 }. Elementen i gruppringen k[g] är därmed linjärkombinationer a 0 g 0 + a 1 g 1 + + a n 1 g n 1 där a 0, a!,..., a n 1 är element i k. Vi ser att dessa ser ut som polynom och det är naturligt att se om det går att definiera en ringhomomorfi genom Φ : k[x] k[g] Φ(a 0 + a 1 x + + a m x m ) = a 0 + a 1 g + + a m g m, 7

8 som vi också skulle kunna skriva Φ(f(x)) = f(g). På grund av att multiplikationen i k[g] bygger på att g i g j = g i+j och att additionen sker termvis får vi att Φ(f(x) + h(x)) = f(g) + h(g) = Φ(f(x)) + Φ(h(x)) och Φ(f(x) h(x)) = f(g) h(g) = Φ(f(x)) Φ(h(x)), för polynom f(x), h(x) k[x], dvs Φ är en homomorfi. För att se att k[g] = k[x]/(x n 1) räcker det nu enligt isomorfisatsen att se att Φ är surjektiv med kärna (x n 1). På grund av utseendet av elementen i k[g] ovan ser vi att Φ är surjektiv och att det inte kan finnas något polynom av grad lägre än n i kärnan. Däremot ser vi att Φ(x n ) = g n = 1, dvs Φ(x n 1) = 0. Alltså måste (x n 1) vara generatorn till ker Φ. (Ett ideal i en polynomring i en variabel över en kropp genereras av polynomet av lägsta grad i idealet.) Bedömningskriterier. a) Korrekt definition av skevkropp, 1 poäng. b) Korrekt motivering till att kärnan är icke-trivial om homomorfin inte är injektiv, 1 poäng Korrekt motivering till att homomorfin är trivial om kärnan innehåller ett nollskilt element, 1 poäng c) Korrekt bevis för att ett äkta ideal inte innehåller ettan, 1 poäng Korrekt bevis för att ett ideal som inte innehåller ett är äkta, 1 poäng d) Korrekt faktorisering av 1 + 11i, 1 poäng Korrekt användning av kinesiska restsatsen för att skriva ringen som en produkt av kroppar, 1 poäng e) Korrekt motiverad homomorfi k[x] k[g], 1 poäng Korrekt motivering till att kärnan är (x n 1) och att detta leder till den önskade isomorfin, 1 poäng