Gamla fönster bättre än nya Som fortsättning på vår fönsterkurs så hänvisar jag till Byggnadskultur 1.17 som har ett helt nummer om gamla fönster. Byggnadskultur är Svenska byggnadsvårdföreningen tidskrift och finns på byggbiblioteket på gamla folkskolan. Där finns också en kopieringsmaskin om man vill ta någon kopia. En ny dansk undersökning visar att gamla fönster är bättre än nya. Man har presenterat fem punkter: 1. De gamla fönstren passar bättre in i husets arkitektur än nya. Även de måttbeställda nya fönstren är sällan likadana som de gamla utan ger ett annorlunda intryck. 2. De gamla fönstren håller längre än de nya. Att de nya materialen skulle vara hållbarare är en myt (eller ren lögn om man så vill). Isoleringsrutorna har en livstid på 20-30 år medan gamla fönster har hållit i hundratals år utan annat underhåll än en lätt ommålning. 3. Energieffektivitet påstås var bättre för nya fönster men den danska undersökningen visar att man med enkla metoder och utan att förstöra fönstret kan få bättre energieffektivitet än med nya fönster. 4. De gamla fönstren är enklare och billigare att underhålla än nya. De nya skall vara underhållsfria men det är en omskrivning av omöjliga att underhålla. Nya fönster börjar efter en tid att läcka och isoleringsgasen mellan glasen läcker ut och kondens kommer in. Det ser vi tydligt på Ribackhuset som byggdes 1977. Då kan man inte reparera fönstren utan de måste bytas (åtminstone glaskassetterna). 5. De nya termoglasen har en otrevlig egenskap att hindra radiovågor vilket betyder att man inte kan tala i mobiltelefon inomhus ifall fältstyrkan är dålig. Termoglas har nämligen ett riktigt tunt lager metall fäst vid glaset. Det hindrar värmestrålning från att gå ut men det hindrar också radiovågor.
I Byggnadskultur 1.17 finns en grundlig beskrivning av skillnaderna i gamla fönsters bågar och spröjsar som är väldigt smäckra och eleganta (men ända starka). I ett gammalt fönster täcker spröjsen bara 2,5 cm åt alla håll! Om man ser rakt emot de nya fönstrens pålimmade spröjsar så är de också 2,5 cm men genast då man ser litet snett genom fönstret så täcker de upp till 5 cm. Men de pålimmade spröjsarna brukar ramla bort efter ett antal år. De nya fönstren med genomgående spröjsar har 3,5 cm bredd rakt framifrån och omkring 6 cm från sidan så de blir betydligt klumpigare. Det beror på att de har dubbla glas i en kassett. Ifråga om hållbarhet så måste man inse hur fönstervirket valdes förr. Man gick ut i skogen och valde ut kvistfria och raka tallar som sedan ringbarkades så att tallen började samla kåda och impregnerade virket. Det fick sedan stå i upp till sex år innan det höggs ned och sågades. Virket skulle lufttorka i skugga i två år efter det. Det virke som sedan användes till fönster var otroligt starkt och det riktigt skär i hjärtat då dumbommar kastar bort dessa fönsterbågar eller bränner upp dem. Så fina bågar tillverkas inte mer. De kan hålla i hundratals år med litet målning då och då (om man inte använder plastfärg för då stängs fukten in och träet ruttnar). I motsats till dessa så har nya fönster en kort hållbarhet. Isoleringsfönstren består av två glas med isoleringsgas emellan. Problemet är att tätningen mellan rutorna inte håller så värst länge. Speciellt solsken sönderdelar de plastmaterial som används. Och då tätningen ger upp så måste man byta hela kassetten ofta hela fönstret. Det blir mycket dyrare än att nån gång måla om fönstret och reparera kittet. Energibesparing används ofta som den viktigaste orsaken till att man måste byta ut fönstren men stämmer det? För det första så måste man sätta besparingen i rätt perspektiv. Fönstrens andel av klimatskalet på ett hus är bara kring 15 % och besparingen då man går från tvåglasfönster till isolerglasfönster bara mellan 4 och 8 %. Om man byter glaset i
innerfönstret till lågemissionsglas så får man pengarna tillbaka på 9-18 år men om man byter till fönster med glaskassett så tar det 32-36 år. Och då måste allting bytas igen så det blir aldrig lönsamt. Dessutom måste man kanske gå ut ur huset för att tala i mobiltelefon efter bytet. Enligt de danska metoderna för energieffektivisering av gamla fönster så gav ett vanligt gammaldags fönster med dubbla glas (inner- och ytterfönster) ett energital på 118 kwh per fönster (värmeförlust räknat i kvadratmetrar och år) medan första generationens termoglas i ett nytt fönster var sämre och gav 160 kwh värmeförlust. Nya fönster med isolerglaskassett ger 73 kwh. En komplettering av ett gammalt fönster med en isolerglaskassett i innerbågen ger dock ett energital på 55 kwh och vill man absolut vara extrem så kan man sätta in en isolerglaskassett med dubbla metallskikt i stället för innerbåge och kommer då ned till 18 kwh men det är det knappast värt med tanke på att väggarna då börjar vara sämre. Isolerglaskassetter kan inte ha genomgående spröjsar heller. Poängen är att det i inget fall är nödvändigt att byta hela fönstret av någon som helst orsak Troligen är den allra förnuftigaste förbättringen att bättra på kittet, måla och täta innerfönstret ordentligt. Täta däremot inte ytterbågen så att den inte kan ventilera mellanrummet för då blir det kondens. Man kan täta hela ytterbågen om man lämnar bort tätningen på en liten bit. Och så skall man inte glömma att täta mellan karm och vägg Använd INTE plast- eller gummifogskum utan hellre lin- eller hampadrev (som bör vara tjärat i stenhus). Mineralull bör inte heller användas för det är inte hygroskopiskt som lin och hampa. Hygroskopiskt betyder att det både tar emot och avger fukt. Det finns ännu mycket mer om fönster i det senaste numret av Byggnadskultur (1.17) men mera därom senare.
Hindersby karta 1766 Kartan från storskiftet (det första) år 1766 var inte så radikalt men det fina är att det finns utmärkta kartor på grund av skiftet. Lägg märke till kompassrosen. Norr är inte uppåt.
Bäckby stell Bäckby från 1640 till ungefär 1700 och troliga bönderna ca.1721 (efter Stora ofreden). Klyvningarna började först efter 1747. Bokstäverna inom parentes efter nummern hör ihop med kartan över Bäckby bys ägor från 1737. Nummrå Stell 1544 Stell 1700 Bonn 1 (A) Jossas Jossas (Henrik Porthan) Henrik Henriksson 2 (E) Markusas Markusas Samuel Jöransson 1722 3 (B) Malmgårds Malmgårds Matts Mårtensson Mickos (Hby) 4 (D) Ollas Ollas Samuel Mattsson 1736 5 (H) Ersas Ersas Matts Ersson 6 (G) Antas Antas (Samson Simonsson) Erik Abrahamsson 7 (C) Envalds Envalds Lars Michelsson 8 (F) Brusas Brusas Johan Johansson Karta över Bäckby bys ägor 1737: Kartan är stor så ladda ned full storlek bara från fibernätet.
En mindre karta över byacentrum: Klicka på bilden för en större version. GFV årsmöte 2017 Gamla folkskolans vänner höll årsmöte på måndag och drack kaffe och pratade. Samtidigt invigde vi biblioteket. Det finns ännu inte så många böcker i hyllorna men det kommer mera.
Det var positivt att året 2016 gav ett litet överskott. Största utgiftsposten är elektricitet på litet mer än 2000 euro och försäkringar på litet över 500 euro. Tack vare frikostiga donationer av Åke Grandell så har vi pengar i kassan. Lilla salen är färdig och Historiska sällskapet har börjat träffas där. Snart kommer också en ny video om gamla arbetsmetoder från Hindersby att förevisas. Om vädret det tillåter så planerar vi vidatalkå i slutet på maj för att få bränsle till nästa vinters kamineldning. Styrelsen omvaldes
och så drack vi förstås kaffe
Historiska sällskapet må 3.4 kl.19 Hindersby-Bäckby historiska sällskap (helt oregistrerat) möts igen måndagen den 3 april 2017 kl.19 på gamla folkskolan Nu börjar vi från andra ändan och går bakåt. Men personuppgifter är inte offentliga under de senaste 100 åren så vi måste börja från 1800-talet. Kyrkoböckerna går fram till 1860 så då vet vi ganska bra vem som bodde var. Bäckby har ju en fin bok med nyare uppgifter och vi har samlat in en del från Hindersby också fram till 1930. Men annars är vi beroende av att folk tar med sej från sin egen släkt. Först skall vi se över situationen men kartor och foton finns att tillgå. Alla hjärtligt välkomna! Gamla folkskolans vänner årsmöte sö 2 april kl.14 Våren är årsmötenas tid och Gamla folkskolans vänner håller årsmöte söndagen den 2 april 2017 kl.14 på gamla folkskolan Man kan samtidigt titta på de nymålade väggarna i arbetsrummet och lilla salen där vi nu också har fullständig utrustning för
nätanslutningar (24 st. samt trådlöst). Nu kan vi också ta emot böcker till biblioteket som kommer att bestå av två avdelningar: en för mera värdefulla (gamla) böcker som inte lånas ut annat än i undantagsfall och en som man får ta hem böcker ifrån (utan att lämna tillbaka) eller hämta böcker till. Dessutom har vi en hel del byggnadsvårdslitteratur som man kan kopiera i mötesrummet. Vi informerar också på mötet om vårt nya Historiska sällskap (som är mycket löst och närmast består av dem som kommer på träffarna). Vi behandlar Hindersby och Bäckby historia från ungefär 1960 bakåt. Det är litet likt Grev-studiecirkeln som vi hade tidigare. Nästa möte är på måndag den 3 april kl.19. Mötet behandlar stadgeenliga frågor men jag kan redan nu avslöja att vi klarat ekonomin så bra att vi är litet på plussidan. Alla medlemmar (och blivande medlemmar) hjärtligt välkomna! Klimpsoppå 2017 På söndag var det igen dags för klimpsoppå på Lokaaln. Den var så god att jag åt för mycket och måste lägga mej på soffan för att ta igen mej efter det :-).
Historiska startade sällskapet Det fanns tydligen intresse för fortsättning på Grevanstudiecirkeln som vi höll på med för ett antal år sedan. I går samlades över 20 personer från Hindersby och Bäckby till ett första möte på gamla skolan.
Vi gick igenom litet allmän historia från vikingatiden och resor i österled längs Finska vikens norra kust till Aldeigjuborg (Staraja Ladoga) och vidare till Miklagård (Konstantinopel). Utanför kusten gick faktiskt ett av de livligaste stråken på den tiden. Sedan presenterades Generalregistret över bosättningen i Finland som nyligen blivit tillgängligt i Riksarkivets digitala arkiv på nätet. Där finns intressanta uppgifter från Hindersby och Bäckby bland annat från Gustav Vasas jordabok. Vi beslöt att träffas om två veckor igen, måndagen den 3 april kl. 19 på gamal skolan. Då börjar vi från nutid och går bakåt
så småningom. Jag skall skriva ut kartor som visar byarnas litet äldre utseende. Från 1800-talet finns redan riktigt detaljerade uppgifter liksom från 1700-talet efter Stora ofreden. Tyvärr så krånglade datamaskinen som inte ville visa nånting via projektorn så den skall fixas till nästa gång. Inga hade kaffe och bulla så vi klarade av kvällen ganska bra. Det här är vår egen studiegrupp och alldeles gratis för alla intressserade. Historiska sällskapet i kväll 20.3 19:00 Hindersby-Bäckby historiska sällskap (som oregistrerat) har sin första träff i kväll är helt måndagen den 20 mars 2017 kl. 19 på gamla folkskolan Vi går igenom litet bakgrund (från vikingatidens färder i österled på 700-talet till Gustav Vasas jordaböcker från 1540). Böndernas historia är ju inte nedskriven så det blir litet arkeologi också. Men Gustav Vasa var noggrann med skatterna och genom hans skattebokföring får vi en glimt av våra förfäder också. År 753 grundade vikingar en handelsstad Aldeigjuborg vid Ladoga vid rutten ned till Miklagård (Konstantinopel). Enligt Nestorskrönikan kom Rurik från Roslagen (?) till Aldeigjuborg som kallas Staraja Ladoga av ryssarna och grundade där Rysslands första huvudstad. Några år senare flyttade han till
Novgorod. Det var livliga kontakter mellan Novgorod och Skandinavien. I Snorres kungasagor beskrivs hur norska kungar besökte Novgorod på 1000-talet där de hade släkt. Enligt en beskrivning gjorde de på vägen en avstickare till Lojo där det också fanns släkt. När våra förfäder började odla upp åkrarna i våra byar vet ingen. Teorin att de kom med Birger Jarls korståg tror jag inte på. Snarare skedde det en långsam inflyttning. Möjligen var det vikingens broder som inte var så intresserad av ära och guld utan hellre skötte boskap som hoppade av vikingatåget och tog i land vid Tessjö ås mynning. Det finns mycket litet skriftlig historia före Gustav Vasa men det är klart att då hans jordaböcker gjordes upp i början på 1500-talet så fanns det redan stora byar med många hushåll. Intressant är att Gustav Vasa ägde två gods i Hindersby och tre i Bäckby. Han var fenomenal att lägga vantarna på gods och guld för egen räkning. Det står uttryckligen i jordaböckerna att godsen är Kungliga Majestätets arff och egna. Egentligen är det inte jordaböckerna direkt som finns på nätet utan Riksarkivets digitalisering av Jalmari Finnes Generalregistret över bosättningen i Finland där också andra källor har använts. Det fanns inga kyrkoböcker på den tiden (först från 1690-talet framåt) så det finns bara uppgifter om vem som betalat inte ens gårdens namn finns med. Så det gäller att pussla och fundera. Ett stort problem är också avbrottet under Stora ofreden i början på 1700-talet då Finland ockuperades av Ryssland. En stor del av prästerna (som ofta var de enda skrivkunniga) flydde då till Sverige liksom en del av folket. De gårdar som lämnades öde övertogs ofta av andra och om de ursprungliga ägarna inte kom tillbaka så finns det ingen länk mellan uppgifterna före och efter Stora ofreden. Så det tar tid och arbete att få klarhet i vår historia.
Välkommen att diskutera vår historia från forntiden till ungefär 1960. Därefter blir det nutid som bara är historia för våra efterkommande. Träffarna är gratis och alla intresserade välkomna. Klimpsoppå Och på söndag om en vecka 26 mars 2017 kl. 12-14 blir det klimpsoppå på Lokaaln en av årets höjdpunkter: