Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige. Mirjam Hagström

Relevanta dokument
Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet

Lektion Svenska för internationella studenter och forskare, kurs 1

Lektion 5 - torsdagen den 13 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1

Rymdresan. Äventyret börjar.

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

Jag är så nyfiken på den konstiga dörren. Jag frågar alla i min klass om de vet något om den konstiga dörren, men ingen vet något.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

LÄRANDE I LERUM. hårt arbete lönar sig! lyckat eu-besök i lerum. hej där, göran careborg!

STARTSKOLAN SPRÅKINTRODUKTION Läsåret 2016/17

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

NYANLÄNDA BARN OCH DEN SVENSKA MOTTAGNINGSSTRUKTUREN

Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra

Ge inte upp, Amina! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Enligt skollagspropositionen 2009/10:165.

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Vad svarade eleverna?

En vidare utredning om introduktionsprogrammen

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Språkintroduktion FÖR DIG SOM VILL LÄRA SNABBT

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

Dokumentet gäller för Chefer, tjänstemän och politiker i kommunen som har ansvar för nyanlända barn och ungdomar i kommunen.

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET:

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Dagboken Mini. Av Lillia

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Lektion 5. Svenska för internationella studenter, kurs 1

Hälsa och välbefinnande hos barn och ungdomar som har en förälder med progredierande neurologisk sjukdom

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Instruktioner till skolan

LÄSGUIDE till Boken Liten

Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20

Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Text & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak.

Svenska. Välkommen till Luleå gymnasieskola

Kapitel 1 hej. Det finns en dörr i skolan som jag undrar över. Den är i mitt klassrum och fröken säger att dörren aldrig har öppnats.

TOMELILLA KOMMUN. Integrationsstrategi för Tomelilla kommun. Kf 169/2017 Dnr KS 2016/379

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

LUPP Åk 7-9. Dnr KS/2017:43/60

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun

Plan för mottagande och lärande för nyanlända Riktlinjer anpassas till aktuell skolform

Efter en liten stund kom kemiläraren tillbaka och sa att Anders skulle komma. kemiläraren gav Anders telefonen. Anders och Anders mamma hade ett

Det är svårt att få bra jobb här, om man inte är svensk. Vad ska man säga alltså? Det blir

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni Bengt Weidow

AD/HD självskattningsskala för flickor

Introduktionsprogrammen

Den magiska dörren. Tilde Buhler

Introduktionsprogrammen

Sune slutar första klass

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Kapitel 1 Kapitel 2 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som

Sociala berättelser 1

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Tills någon annan öppnar dörren.

Bedömda elevexempel i årskurs 4 6

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar

Grundsärskolan är till för ditt barn

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

Det Individuella programmet. skolan läsåret 2010/2011

Om någon är dum så säger vi till fröken, det är inte ofta det händer. Samtal med elever och barn från förskoleklass, och samtliga årskurser

- Tack, sa jag och gick och satte mig på en ledig plats bredvid en tjej längst fram som luktade parfym.

Sexårskören 2015 Min vän i Rymden Sångtexter

Invandrarindex några resultat och reflexioner

Intervjusvar Bilaga 2

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

EXEMPELTEXTER SKRIVA D

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

För unga år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Kap 1 hej. Hej jag heter William Peterson. Jag är 10 år gammal och jag är cool. Jag bor i Alafors och jag har 5 syskon. Jag går på MK- skolan.

Jämförelse mellan elevernas gymnasieval och var de studerade 2017/18

Flyktingmottagande. Bjuvs kommun. Hur kan du göra för att hjälpa till?

Klass: IUP-häftet 1-5. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

På tröskeln till framtiden. Lisbeth Lundahl, Umeå universitet

BOLLEN. Juni Malmberg och Mari Rosenkvist

Den döda flickans docka

Invandringen - en utmaning för skolväsendet

Grundsärskolan är till för ditt barn

Rapport Produktionsförvaltningens flyktingverksamhet per

Innehll. 1. Ett missförstånd Moa En arg tjej Har du något emot mig? En hemlighet är som ditt blod...

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Magiska dörren. Av Vilgot Eriksson

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Gymnasieskolan. En presentation av gymnasieskolan och dess program. En presentation skapad år 2012 av Jeanette Pettersson, studie - och yrkesvägledare

Introduktionsprogrammet

Mynta och de mystiska inbrotten

Integrationsenheten Haparanda Stad

Det låter ifrån källaren. Kjelle går ner. När han öppnar dörren ser han en stor och arg...

ROLLSPEL E 012 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Arbetshäfte Om jag får stanna

Den magiska dörren. Kapitel 1 Johan

Transkript:

Raka spår, sidospår, stopp: Vägen genom gymnasieskolans språkintroduktion som ung och ny i Sverige Mirjam Hagström

2 Syfte: Hur upplever ungdomar som nyligen har kommit till Sverige sin vardag i gymnasieskolan och i det svenska samhället generellt? - Erfarenheter av skolan och språkintroduktionen, i vardagen här och nu och i relation till framtiden - Erfarenheter av vardagen utanför skolan möjliga vägar in i sociala gemenskaper. - Betydelsefulla relationer (informella och formella) för ungdomarna i Sverige. - Integrationspolitik utveckling över tid utifrån ett barnperspektiv.

3 Två skolor Brogymnasiet: - Stor stad, introduktions- och yrkesprogram, centralt placerad. - En månad, 32 ungdomar Kröngymnasiet: - En kranskommun till Sthlm, även högskoleförberedande program. - 13 ungdomar

4 Vilka är ungdomarna Intervjustudie: 44 intervjuer med 45 ungdomar - Alla har uppehållstillstånd, 15 BUV och 30 unga i familj - Det är 20 kvinnor och 25 män, mellan 16-20 år (17 19 år) - De har varit i Sverige upp till 5 år (2 3 år) - Asyl (24); anhöriga asyl (14), nyetablerad relation (4), arbetsmarknad (3) - Födelseregion: Afrika (20), Asien (21), Sydamerika (2), Europa (2)

5 Att börja skolan i Sverige Salim 20 år: Jag kan inte göra något. Jag kommer till ett nytt land, jag vet inte på vilken väg jag bor, jag vet inte vad mitt hus heter, jag vet inte nått. Jag tänker ibland, när jag vill gå, att jag har glömt vägen tillbaka hem. Men, när jag kommer till skolan, jag vet vilken väg jag kan gå, vilken väg jag kan komma tillbaka. Med tiden vet jag allt jag behöver. Skolan som vändpunkt

6 Att anlända till gymnasieskolan 1. Ett social sammanhang trygghet och gemenskap 2. Lärare och vänner guider i det nya samhället. 3. Att få fortsätta på ett redan utstakat och välbekant utbildningsspår.

Men, språkintroduktionen blir ett sidospår Språkintroduktionen som ett spår vid sidan av den ordinarie gymnasieskolan: - Organisatoriskt - Rumsligt - Tidsmässigt - Socialt

8 Ett organisatorisk påfartsspår Isra, 18 år: Förra året trodde jag att det här året ska jag klara alla ämnena och nästa år, 2015, ska jag börja gymnasiet men nu tror jag inte det. - Grundskolans kursmål mål behörighet. - En omväg i relation till den normala vägen. - De har fastnat upp mellan två skolformer. Rekrytering till gymnasieskolan skapar två olika spår: Vi som tillhör och dom som måste bevisa sig värda.

Ett rumsligt, rasifierat sidospår 9 Yasmin, 19 år: Här i korridoren är alla som kommer från ett annat land. Och den korridoren som är där uppe också bara dom som kommer från ett annat land. Det är special för språk men i dom andra, bara svenskar. Ayan: Det finns andra kommuner där dom blandar eleverna, svenskar och invandrare, men i den här kommunen dom blandar inte. Invandrare går till sitt och utbildar sig själva i sitt. Skillnad reproduceras genom hur skolans rum organiseras.

10 Ett socialt avskilt spår Sarah: Mina lärare säger att vi måste träffa svenskar, men hur man kan träffa svenskar? Det finns inga svenskar här. Annan korridor, man kan säga inte på den här skolan, annan skola. Om du vill prata med dom, hur du kan prata, hej, vem är du? Det går inte. Språkintroduktionen trygghet och gemenskap (hemmastaddhet) men skarpt avgränsad (ingen rörlighet utåt).

Ett tidsmässigt krökt spår 11 - Språkintroduktionen en kamp med tiden Betyg och tidigare skolkunskaper tillräknas inget värde i det svenska skolsystemet Att upprepa tidigare undervisning och börja om från början Att inte få tillgång till ämnen som behövs för behörighet Dessa hinder relateras till tid som slösas bort, står still eller försvinner. Och det är mycket värdefull tid för ungdomarna.

12 Utbildning, en förutsättning för framtiden Benyamin, 20 år Vad ska jag göra? Visa mig på en väg, den kan du gå! Den här jag kan inte, den här jag kan inte, den här jag kan inte vad ska jag göra? Jag är mycket trött. Vad ska jag göra? I tre år jag bara säger: jag vill, jag vill och dom säger: du kan inte. Jag vill, men dom säger: du kan inte. Vad ska jag göra? Skolan en förutsättning för framtiden.

13 Viktiga punkter - Integrera språkintroduktionen i skolans rum - Skapa länkar mot andra utbildningar - Behövs olika spår - Behövs resurser för att kunna erbjuda ämnen - Förtydliga vägen genom utbildningen

14 Relationer och vardag utanför skolan - Upplevelsen av att befinna sig vid sidan av samhället i vardagen även utanför skolan - Skillnad i erfarenheten av att tas emot som ensamkommande ungdom eller som ungdom i familj

15 En vardag vid sidan av samhället Ayan: Jag har många kompisar som kommer ifrån olika länder men dom är inte svenskar för vi träffar inte svenskar. Till exempel för mig, jag spelar inte fotboll, jag spelar ibland men jag spelar inte i lag. Därför jag kan inte träffa svenskar. Mirjam: Så du, det finns ingen plats där du kan träffa svenskar? Ayan: Nej det finns inte, jag har inte klasskamrater som är svenskar. Och jag går inte på fester på klubbarna. Mirjam: Så dom som du känner går här på språkintroduktionen, det är dina kompisar? Ayan: Ja och i områdena också där vi bor, det är hela områden. Men när du åker buss du ser alla svenskar, dom spelar på sina mobiler eller lyssnar på musik. Dom snackar inte med varandra.

16 Oförståeliga sociala koder Karim: Och, ja alla, dom vill inte prata. Alla människor, du känner att dom inte vill prata. Dom vill bara vara tysta. Dom snackar inte. Mirjam: Aldrig, inte nån? Karim: När jag har bott i en stad eller i ett annat land, andra kulturer, du vet, alla skriker och pratar men när du kommer hit är alla tysta, dom snackar inte. Om nån blir arg, syns det bara i hans ögon. Ja det är konstigt.

17 Sociala murar Mahad: Människor i Sverige lyssnar på musik och pratar inte, det är som att alla har stängt dörren liksom. Araz: Vi [ svenskar och invandrare ] går på olika vägar. Hakim: Det är faktiskt en vägg mellan dom som har bott här länge, alltså svenskarna, och dom som är nya.

Vardagsrasism 18 Karim: Det finns gamla människor som, ja om du kommer på bussen och dom har väskan dom bara gör så [visar hur dom gömmer undan väskan] Mirjam: Känns det som om dom är rädda för att du ska ta väskan? Karim: Ja dom känner till exempel att jag ska ta väskan. Dom tänker alla dom svart hår dom ska stjäla av dig. Dom ska göra nått fel mot dig. Det är bara för att du inte ser ut som en svensk och om dom har en väska eller nånting, dom kramar den. Jag är inte dum att stjäla från dig på bussen, hur ska kunna jag springa [vi skrattar] tänk bara lite.

19 Sociala broar Sociala broar: - släktingar och vänner - organisationer - församlingar Utan en sådan ingång, inga kontakter.

Innan skolan börjar 20 Ismail, väntade drygt en månad på skolplats fick stöd i kontakt med skolan och med hälsovård kunde börja orientera sig i samhället. Fahima, väntade sex månader på skolplats var isolerad i hemmet, inga kontakter fick genom informell kanaler en möjlighet att påbörja sitt liv i Sverige. Risk att barn och unga i familj faller mellan stolarna under första tiden.

I ett längre perspektiv 21 - Social omsorg inriktad på stöd under fritiden och för framtiden - Unga i familj har förlorat föräldrarna som stöd Det saknas en instans som ser till ungdomar i familj och deras behov utanför skolan?

22 Sammanfattningsvis Ungdomarna befinner sig vid sidan av i skolan och i samhället mer generellt. - Inbyggt i introduktionsstrukturen - Kopplat till exkluderingspraktiker och vardagsrasism

23 Introduktionsstrukturen Vad hände med helhetsperspektivet på barns och ungas introduktion efter etableringsreformen 2010? Introduktionen för barn och ungdomar bör vara inriktad på att de får sådant stöd att de kan delta i och tillgodogöra sig förskole- och skolverksamhet. ((Prop 1997/98: 16, s. 85) men också praktik, fritidssysselsättning, stöd för psykiskt och fysiskt hälsa. Introduktion innefattade andra aspekter än skolan

24 Etableringsreformen 2010: - Vuxnas introduktion arbetsförmedlingen - Barns och ungas introduktion skolan - Barn utan vårdnadshavare kommunen (sedan 2006) - Konsekvenser för barn och unga i familj?

25 Tack! mirjam.hagstrom@buv.su.se