Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Fisket och näringen!

1 Förstudie Ljusne vid Ljusnans mynning Fisket och näringen! 1 2011-02-10

2 2

3 INNEHÅLL Inledning 4 Fritidsfiske som turismnäring 5 Sportfiske i Ljusnans mynning 6 Havsöringsfiske Laxfiske Övrigt fiske Fisketuristens behov o önskemål 9 Sportfisket skapar tillväxt! 10 Sammanfattning 15 Källförteckning 16 Kartbilaga 1 Fiskesträckor(A-C) 17 Höljebro - Ljusnans mynning. Båtfiskeplatser Kartbilaga 2 Fiskeplatser sträcka C 18 3

4 Inledning Förstudien Fisket o näringen är ett uppdrag av Söderhamns kommun och Länsstyrelsen Gävleborgs län. Förstudien har gjorts av Ljusne sportfiskeklubb, Thomas Thyr samt finansierats av Europeiska fiskerifonden och Söderhamns kommun. Syftet med förstudien är att visa på åtgärder som ökar turistströmmen till kommunen i allmänhet och Ljusnans mynning i synnerhet. Turistströmmar som främjar näringslivet, skapar arbetstillfällen och bidrar till att göra bygden mer levande. Förstudien ska visa på de ypperliga, men outvecklade, förutsättningar som finns i Ljusne och Ljusnans mynning med havet, kusten och älven. Intressant är även den älvsträcka som går från nedre kraftverket(ljusnefors) upp till Höljebro kraftverk. Jag har valt att beskriva det nuvarande sportfiske som bedrivs i området, belysa tillgångarna och dess möjligheter, lämnat förslag på åtgärder där man bäst nyttjar och tar tillvara befintliga fördelar. Åtgärder för ett utökat fritidsfiske får inte ske på bekostnad av yrkesfisket. Många insatta, kunniga och intresserade personer har informerats och intervjuats. Jag har tagit del av rapporter och utredningar som behandlar turism i allmänhet och fisketurism i synnerhet. Förstudien har mottagits positivt från många håll. Avslutningsvis vill jag tacka alla inblandade personer, fiskeklubbar och företag. Det finns många som är värda vårt varma tack för att ha bidragit med kunskap, råd samt hjälpt oss i arbetet med denna förstudie. Vi vill speciellt nämna de som initialt gett oss möjlighet att göra denna förstudie: Janne Lundstedt Christer Öhrn Kalle Gullberg Sigvard Uppman Brittmari Karlsson Anders Eriksson Söderhamns kommun Länsstyrelsen Gävleborg Miljö och fiske Länsstyrelsen Gävleborg Miljö och fiske Fortum Fiskodling Ljusne Fiskeområde Södra bottenhavet Söderhamns kommun Thomas Thyr, Ljusne Sportfiskeklubb 4

5 Fritidsfiske som turismnäring Fritidsfisket är en av de största, viktigaste och mest traditionsrika fritidsaktiviteterna enligt en studie Fritidsfiskets utövare 2006. Av Sveriges befolkning mellan 16 och 74 år fiskade ca 1 miljon svenskar vid något tillfälle. Det totala antalet fiskedagar per år uppgick till närmare 13,8 miljoner. Det är fler män än kvinnor som fiskar och i genomsnitt fiskar också männen fler dagar per år. Störst andel fiskande finns bland befolkningen i Norrlands inland följt av Norrlandskusten och Norra Götalands/Svealands inland. Vi har många duktiga sportfiskare med stor kunskap om, och erfarenhet av aktuella vatten. Många i närområdet har ett brinnande intresse för, och kunskap om, fiskevård Berörda personer i ledande positioner visar stort intresse för fisketurism och tar sportfiskets betydelse på stort allvar. I många kommuner är förutsättningarna på den punkten betydligt sämre. Den absolut största tillgången, utan konkurrens mest värdefull, är ändå havsöringen. Studien visar också att sju av tio, eller 460 000, barn och ungdomar i åldern tio till femton år fiskade under 2007. Det totala antalet fiskedagar i den åldersgruppen var mer än 4 miljoner under år 2007. Fritidsfiskarna, sport- och husbehovsfiskarna, spenderade år 2006 ca 1,7 miljarder kronor. Den enskilt största utgiftsposten vid fiske avsåg fiskeutrustning. Andra stora utgiftsposter avsåg resor, båt, fiskekortsavgifter samt kostnader för guidning. Det samhällsekonomiska värdet av fritidsfisket uppskattas till ett netto om ca 1 miljard kronor. Sportfisket som en del av fritidsfisket är som synes inre bara en värdefull rekreationskälla, utan också en värdefull näring som omsätter stor belopp. Det spås att turismen kommer att bli världens största industri och fiske är en betydande del av denna. Det är inte bara vi svenskar som uppskattar fiske och vacker natur som rekreation. Var femte utlandsturist har fiske som ett skäl till att besöka vårt land. Redan idag har Sverige många besökare från framförallt Tyskland, Danmark, och Holland som är intresserade av vårt svenska sportfiske och mycket talar för att turistströmmen kommer att öka. Många länder är drabbade av miljöförstöring och dessutom tätbefolkade. I jämförelse framstår Sverige som Europas sista vildmark med relativt oförstörd natur. Här i Ljusnans mynningsområde finns definitivt grundförutsättningarna för att intressera den här kategorin av turister. Fiskemöjligheterna är mycket goda. Havet, älvmynningen och älven erbjuder stor täckning av fiskarter Havsöringens dragningskraft på sportfiskare är stor. Självklart går det att sälja sportfiske efter t ex abborre, gädda, gös, harr mm, men det är en styrka att ha ett bra havsöringfiske som det stora dragplåstret. Lägg sedan till 2 månaders högklassigt laxfiske så har man ett koncept för sportfiske som har alla förutsättningar att bli något utöver det vanliga. Om man skall satsa på fisketurism i Ljusnans mynning och därtill marknadsföra kommunens övriga fiskevatten måste man förstås kunna möta det ökade intresset. Långsiktiga fiskevårdåtgärder har redan gjorts genom kommunens och Länsstyrelsens försorg, men bestämmelser som reglerar fisketrycket i havet är viktiga faktorer för att behålla balansen. Med en samordning av kunskap, engagemang och ideer, samarbete mellan parterna och långsiktig planering torde möjligheterna att utforma en 5

6 mycket attraktiv produkt för marknadsföring i Sverige, och utomlands, vara stor. havsöringssmolten och ökade utsättningar tex är sådant som kan gynna fisket. Lite lättare är det då att peka på orsaker till sämre fiske: Minskade utsättningar under ett antal år under denna tid. Timmerupptagning förstörde viktiga ståndplatser för fisken på vissa sträckor. Stort antal fasta redskap i mynningen(mindre antal nu) Ökad förekomst av säl i området (Idag får skyddsjakt bedrivas) Färre som fiskar pga sämre fiske Överflyttning av fisk till området mellan kraftverken stoppades. Sportfiske i Ljusnans mynning En kort bakgrund: Innan Ljusnefors kraftverk byggdes räknades sträckan från mynningen till Ljusneströmmars kraftverk som en av de bästa i Sverige efter lax o havsöring. Bygget av nämnda kraftverk startade 1974 och stod klart i slutet 1976. Sportfisket framförallt efter havsöring fortsatte att vara bra åren efter att kraftverket stod klart mycket beroende av att effekterna av kraftverksbygget inte hade börjat märkas ännu. Vid denna tid fanns inte den fångstbegränsning gällande antal fiskar som finns idag och underlag gällande fångster kan bara gå på hörsägen, men havsöring och laxfisket var oerhört bra vid denna tid både avseende antal och vikt. Det finns någorlunda säkra uppgifter om fisket från 1986 då Ljusne sportfiskeklubb bildades. Rapporteringen vid denna tid var inte så fullständig som den är idag men man kan se att verkan efter kraftverksbygget nu har börjat märkas. Det fångades ca 1000 st havsöringar årligen under åren 1986 87. Från år 1988 blev havsöringfisket bättre och fångsterna steg de efterföljande åren för att bli som störst år 1991. Efter 1991 har havsöringfisket blivit sämre för varje år för att år 2001 vara nere i endast ca 200 st havsöringar. År 2003 lyckades vi vända den nedåtgående trenden och antalet fångade öringar är nu ca 1500 st.(2009). Orsakerna till dessa svängningar i fisket är ganska svåra att sia om, men det finns ett antal faktorer som vi tror spelar in. Bra överlevnad hos De vanligaste fiskemetoderna vid denna tid var drag och såkallad spinnfluga(sänke,tafs,fluga). En metod som inte var så utbredd tidigare här i mynningen var fiske med flugspö. I takt med åtgärder som gjorts som gynnat denna fiskeform(utökade sträckor, mm)har fisket med flugspö ökat betydligt. Havsöringsfiske säsong, metoder o platser Fisket efter havsöring delas upp i olika säsonger: Vårsäsongen från mitten av mars/början av april, beroende på isläge, till ca mitten av maj när vatten temperaturen har nått ca 12 grader. Då bedrivs fiske på stigande havsöring från havet som kommer in för att i första hand söka föda. Denna havsöring brukar vara något större än de som kommer på hösten och en vanlig vikt kan vara 2-4 kg, men större exemplar förekommer. Vid denna tid är fisken i fin kondition och erbjuder fiskaren en fin kamp. Dessa fiskar som kommer in från havet blandas med sk vinterståndare, fisk som varit kvar i mynningsområdet över vintern, som vid denna tid, blankar om, och blir attraktiva. I mitten av maj när vattnet blivit för varmt går de flesta av dessa fiskar återigen ut i havet. Under mellansäsongen från början av juli kommer väldigt stor havsöring till området i följe med laxen, dessa öringar brukar väga mellan 4 8 kg och vissa exemplar på 10 kg och mer. Sett till antal är det inte lika många som på våren och dessa öringar har visat sig vara svåra att fånga vid denna tid, man tror att laxen som är talrik vid denna tid är väldigt dominant och tränger undan öringen från fiskeplatserna. Huvudsäsongen för havsöring i Ljusne är på hösten när vattentemperaturen återigen börjar sjunka och kommit ner under 10 grader. Normalt infaller detta i mitten/slutet av september. Då kommer öringen upp för att leka och förekommer i ett stort antal, vikter mellan 1,5 kg-3 6

7 kg är de normala men större exemplar förekommer. Detta fiske fortgår normalt till slutet av november. Är det en mild vinter kan det vara ett bra fiske både december, januari, februari. Fisket idag skiljer sig lite från tidigare både vad det gäller fiskbestånd, fiskeplatser och metoder. Man har under de senaste åren märkt en markant ökning av antalet fångade havsöringar i området, mycket beroende på de åtgärder som gjorts och då framför allt att skyddsjakt på säl har fått bedrivas och att antalet fasta redskap(fällor) har minskat i yttre fredningsområdet. Men den största orsaken till det förbättrade havsöringfisket är att det idag sätts ut en större mängd havsöring från fiskodlingen. Utsättningen idag är ca 55 000 smolt mot tidigare 25-30 000 st. Vanliga fiskemetoder för att fånga havsöring är med spinnspö eller flugspö. Med spinnspö fiskar man med drag/spinnare eller med kastflöte och fluga som för övrigt blivit den populäraste metoden. Även fiske med sänke och fluga förekommer vid spinnfiske. Vid fiske med flugspö varieras olika linor beroende på vattenföring mm. De olika fiskesätten skiljs åt i området, dvs flugspöfiske tex jämna datum på vissa sträckor och spinnfiske ojämna datum och vise versa. betydligt bättre fiske, framförallt på våren. Ett annat ställe som visat sig vara bra på våren är inne i båthamnen. Orsaken att fisket är bra på dessa ställen just på våren beror troligtvis att vattnet värms upp något tidigare här än i övriga älven och man vet att havsöringen söker lite varmare vatten just vid denna tid. Men som jag redogjorde för ovan så är hösten huvudsäsong för havsöringen. Vi har sett att även vid denna tid är det några nya platser man fiskar på och då framförallt i området vid reningsverket till Lillgrytan på södra sidan om älven och sträckan vid klubbstugan på norra sidan. Havsöringfisket är grunden för sportfisket i Ljusnans mynning, mycket tack vare att den är tillgänglig under stor del av året och allt som oftast i bra kondition. Fiskemetoder har förändrats genom åren, det i särklass populäraste fiskesättet idag är med såkallad bombarda.ett typ av flöte som fungerar som kastvikt och som träs på linan, sedan har man en tafs i form av en nylonlina som man knyter en fluga i änden på. Finns i både flytande och sjunkande variant samt i olika vikter. Denna metod har visat sig vara väldigt lyckosam i mynningsområdet då vattnet är ganska lugnflytande och man därmed kan fiska i önskad hastighet utan att fastna. Sedan har fisket med flugspö ökat ganska markant de senaste åren. Idag är det i princip lika många som fiskar med flugspö som de som fiskar med spinnspö. En fiskemetod som har minskat i omfattning är fisket med sänke och fluga, och detta till förmån för ovan beskrivna bombarda fisket. Detta ser jag bara som positivt, och då framför allt i ett miljöhänseende, då ganska stora mängder järn som dessa vikter består av tidigare hamnade på botten i området när man fastnade pga besvärlig bottenbeskaffenhet. Populäraste fiskeplatserna idag ( se kartbilaga 2) skiljer sig något från förr. Nu fiskar många i den så kallade viken som ligger utanför campingen och i kanalen bakom trålkajen, som efter åtgärder under 2009 har blivit strömsatt och inneburit Laxfiske - säsong, metoder o fiskeplatser Säsongen för laxen är betydligt kortare. Till skillnad mot havsöringen kommer laxen endast till älven för att fortplanta sig. De första laxarna brukar komma ca första eller andra veckan i juni. Dessa exemplar brukar vara väldigt stora(vikter mellan 15 kg-30 kg) men i ett mindre antal. Sedan fylls det successivt på med lax för att vara som mest med fisk i slutet av augusti. Normalvikten på dessa är 5 15 kg. Det är ett skådespel att i juli/augusti stå vid älven och se dessa stora fiskar hoppa i luften. 7

8 Laxen har en kortare fiskesäsong än havsöringen och blir i ganska dålig kondition när den har varit i älvens sötvatten en tid. Den mörknar och magrar och blir ganska vit i köttet, dessutom är den inte lika lätt att fånga som havsöringen då den inte hugger för att den är hungrig. Laxen är trots detta attraktiv eftersom den kan bli stor. Laxfisket bedrivs normalt under perioden mitten av juni till mitten av september och då till största delen på sk udden eller notholmen. Detta är ett kvoterat fiske som ligger närmast kraftverket och där får 6 flugfiskare och 10 spinnfiskare fiska + 1-2 fiskande bevakningsmän som alltid ska vara med. Fiskemetoden för lax är med spinn, sänke och fluga, och med flugspö, fluga och tunga linor. Svårigheten med detta fiske är att det krävs lite vana o kännedom. Då är det ett attraktivt fiske för många sportfiskare tack vare laxens höga medelvikt.. Vi ser laxen som ett bra komplement till havsöringfisket då det är under en period när havsöringsfisket inte är lika hett samt att laxfisket, tack vare vikten, är ett ansikte utåt i marknadsföring av området. Även Abborren har ett rikt bestånd. Här lockar framför allt den stora mängd storabborre som finns. Vanligt med fiskar över 1kg och abborrar uppemot 2 kg har fångats. Gösen har ett mindre bestånd, men vi har märkt att antalet gösar med storleken 3-6 kg ökat de senaste åren. Det finns även mindre bestånd av Öring. Tidigare flyttades det upp öring från havet med det slutade man med i mitten av 90 talet. Men ett antal större öringar, 3 7 kg, har enligt säkra källor fångats de senaste åren. Dessa kan mycket väl ha kommit från de övre vattensystemen, Marmen, mm, vid t ex vårfloder. Ett mindre bestånd av Harr finns på sträckan. Utsättning av harr gjordes i början av 80-talet genom fiskeklubbens försorg och det visades ha ganska bra resultat med återfångst åren därefter med i förhållande vis stor harr, 1 1,5 kg. Idag är beståndet ganska litet, men man tror ändå att en viss reproduktion sker. Stor delen av fisket på A-sträckan sker från ca 500 m nedströms E4 bron till ca 500 m uppströms nämnda bro till utloppen från Höljebro kraftverk(se markering på karta) och då från land. Sedan tillkommer ett visst båt fiske i detta område. B-sträckan, ca 2,5 km, mellan Ljusne strömmars kraftverk - Ljusnefors kraftverk. På denna sträcka planteras det varje år ut en ganska stor mängd 3- sommrig havsöring, ca 1000-1500st. Dessa väger ca 1 kg när de planteras ut. Utsättningen kom till som en kompensation för den uteblivna uppflyttningen av havsöring från havet som man gjorde fram till år 1996-97. Uppflyttningen upphörde pga sjukdomsrisker. Denna satsning på fångstfärdig öring har visat sig vara lyckad då ett flertal öringar på 3-5 kg fångats de senaste åren. Övrigt fiske uppströms Ljusnans mynning (se kartbilaga 1) Kortfiskevattnet omfattar ca 9 km av Ljusnans nedre del. Området är indelat i tre sträckor: A-sträckan mellan Höljebro kraftverk Ljusne strömmars kraftverk är ca 5 km lång. Här fiskas det idag framför allt efter gädda och abborre men mindre bestånd av bl a gös, öring och harr finns i området. Det finns ett rikt bestånd av Gädda som dessutom kan nå en ansenlig vikt tack vare den stora mängd betesfisk som finns på den här sträckan. Exemplar på 10 15 kg har fångats och större fiskar finns säkerligen. Även på den här sträckan finns det ett rikt bestånd av Gädda och då framför allt på riktigt stor gädda. År 2005 togs ett exemplar på 17,25 kg i detta område. Denna gädda är konserverad och finns till beskådande på Ljusne sportfiskeklubbs stuga. Efter detta har en gädda på ca 18 kg tagits i samma område som sedan returnerades. Förutsättningarna för Abborren liknar A-sträckan med ett rikt bestånd på stora exemplar. Det finns på den här sträckan även goda förutsättningar för ett givande Gösfiske. Inga rapporter från tidigare år men 2009 togs några exemplar även i detta område och då med ansenlig vikt, ca 5 kg. 8

9 Som beskrivits, bedrivs idag ett givande fiske på inplanterad havsöring även uppströms kraftverken. En stor del av dessa öringar släpper ut sig genom luckorna vid det nedersta kraftverket vid t ex vårflod men då får sportfisket glädje av dessa i den nedersta zonen mot havet. Likt A-sträckan finns också på B-sträckan ett mindre bestånd av harr, man gjorde även här utsättning av harr under samma tid. Glädjande nog tror vi att en viss naturlig förökning sker då harr fångas än idag på denna sträcka. Sportfisket på B-sträckan sker enbart från land då det i denna zon ej är tillåtet att fiska från båt. Här fiskar man framför allt på södra sidan om älven från Ljusne strömmars kraftverk och ca 500 meter nedströms till gamla landsvägsbron C-sträckan, ca 1,5 km, nedströms Ljusnefors kraftverk och ut till sötvattengränsen för mynningsområdet. Fisket på den här sträckan har beskrivits i tidigare kapitel. De två första faktorerna berör framförallt miljö- och fiskevårdare och är ganska bra tillgodosedda i Ljusnans mynning idag medan de fyra följande punkterna berör service och innehåller stora utvecklingsmöjligheter. Skapa det extra, unika, som gör att turisterna trivs och kommer tillbaka. Frågan är då, vilka är behoven man skall tillfredställa? Vilken grad av service vill sportfisketurister ha och i vilken form? Slutsatserna jag har dragit och förslagen på satsningar som jag kommer till senare i förstudien har jag baserat på studier av undersökningar, studiebesök, samtal med sportfiskare och egna erfarenheter och slutsatser. Fångstmöjligheter När en sportfiskare pratar om fångstmöjligheter i ett område så är det ett utryck som innefattar många aspekter. Kvantitet är en av dessa och förmodligen det som husbehovsfiskare i första hand förknippar med ordet. För sportfiskare är dock, enligt min åsikt, mängden fisk inget man prioriterar särskilt högt. Artutbudet är en annan mer viktiga aspekt för en sportfiskare, att man i ett vattenområde kan bedriva olika former av sportfiske utan att avstånden blir för långa. God tillgänglighet och möjligheten till stora byten gör fiskevatten mycket attraktiv. Vetskapen om möjligheten att kroka en rekordfisk är något som tilltalar alla kategorier av sportfiskare. Vattenkvalitet Majoriteten av de människor som är fiskeintresserade är också miljömedvetna. De flesta föredrar att fiska i vatten som upplevs som friska och rena. Fisketuristens behov och önskemål När man studerar statistiska undersökningar och samtalar med ett antal sportfiskare så får man ganska snart en uppfattning om vilka faktorer som är av betydelse för hur ofta och var man fiskar. Förutom att majoriteten av fritidsfiskare efterlyser mer tid så är det framförallt följande som spelar in: Fångstmöjligheter Vatten kvalitet Fiskeservice och allmän service Kunskaper om fiskemetoder Information om var man kan fiska Sällskap Fiskeservice och allmän service Fiskeservice kan betyda allt från enkla fiskekortsautomater och enkla kartor, till en betydligt mer utbyggd turistservice med fiskeguider, paketresor där fiskekort, båt och boende ingår mm. I Mörrumsbyggden, runt Vänern/Vättern och i ett flertal fiskeområden i fjällvärlden har man kommit långt i utvecklingen av turistfisket. Vad gäller allmän service så kan man se att förutom närhet till affärer och bensinstationer så är boendet viktigt. Den stora majoriteten fisketurister föredrar att bo i hyrd stuga relativt hög standard(toalett, dusch, mm) samt kustnära. I andra hand naturcampar man. Att bo i tält på campingplats är inte speciellt populärt. Möjligheter att hyra båt är ett måste i mynningsområdet, där havs och kustfisket är en stor tillgång som ett komplement till de landfisket uppströms Ljusnan och i sjöar. 9

10 Kunskaper om fiskemetoder Den här faktorn handlar i första hand om ökade kunskaper, information, om gångbara fiskemetoder i de vatten man besöker. Lokal erfarenhetsbaserad information för varje enskilt vatten, vilka beten, djup osv som passar bäst vid vilka förhållanden, beroende på tid på dygnet, väder och vind, årstid mm. Info om var man kan fiska Sportfiskare vill ha klar och tydlig information om vilka regler som gäller. Var, hur och när får man fiska? Sportfiskarna vill även veta var finns de bästa fiskeplatserna och gärna de bästa fångstplatserna. Sällskap Sportfiskaren uppskattar även att fiska tillsammans med andra för att få känna en gemenskap med likasinnade. Delta i grupputflykter med guidade fisketurer. Det är en brist i Ljusnans mynningsområde med omnejd, på stugor att hyra med relativt hög standard. Vad det handlar om, om man vill höja kvaliteten för fisketuristerna, är att inventera de kunskaper som finns om ett område, öka på dessa kontinuerligt och sedan dela med sig till de sportfiskare som kommer utifrån. Man utökar fiskeservicen ännu lite till och informerar inte bara om var man kan fiska, med kartor osv, utan beskriver också de bästa fångstplatserna anpassat till turistens speciella önskemål. Här kan man tänka sig att arrangera och erbjuda guidade fisketurer och gruppresor, marknadsförda både mot enskilda turister och företag, föreningar, organisationer osv. Sportfisket skapar tillväxt Fiskecentral En av de viktigaste framgångsfaktorerna för att på bästa sätt ta tillvara och utveckla tillgången sportfiske i kommunen i allmänhet och Ljusnans mynning i synnerhet tror vi är fiskecentral. En Fiskecentral som kan bilda ett nätverk för fiskevårdsområden, fiskeklubbar, och andra som har intresse i sportfisket samt fungera som ett nav för allt arbete kring fisketurism i Söderhamns kommun. Verksamheten ska bedrivas i nära samarbete med kommun, länsstyrelse och andra myndigheter. I en fiskecentral kan erbjudas service och en samlad information till fisketuristerna men även samordna fiskebevakning i ett flertal av kommunens vatten. Den självklara placeringen för en verksamhet som denna är Ljusne och Ljusnans mynning. Här finns det som jag ser den naturliga mötesplatsen för sportfiskare. Det bedrivs sportfiske i stort sätt året om och tanken är att en fiskecentral här skulle fungera som en turistbyrå för sportfiskare till alla våra vatten i kommunen. Förslaget är att en sådan verksamhet förläggs till gamla kättingbyggnaden som kommunen numer äger. Det är mycket viktigt att fiskecentralen förestås av en inom sportfisket kunnig personal med intresse, engagemang och kunskap om kommunens olika fiskevatten. Fiskecentralen skall erbjuda besökare allt från tips om våra fiskevatten till råd om fiskemetoder, betes val, osv. För att göra informationen så heltäckande som möjligt är tanken att man kan erbjuda en datautskrift gällande det vatten man valt som ett komplement till den muntliga informationen. Den kan innehålla förutom den vanliga informationen om fiskarter, kortpriser, regler mm, tips om gångbara fiskemetoder, beten och andra avgörande detaljer för en lyckad fiskeupplevelse. Tanken är att man med tiden bygger upp en databank för fisketips rörande våra fiskevatten. Man skall givetvis kunna köpa fiskekort till så många av kommunens vatten som möjligt, eventuellt kan även boende för sportfiskare förmedlas härifrån. Det har också visat sig att uthyrning av diverse fiskeutrustning efterfrågas alltmer, besökaren skall kunna hyra fiskeutrustning som är anpassad efter var man skall fiska och vilken sorts fisk man skall fiska. En sådan möjlighet skulle medföra att fler får möjlighet att fiska i våra vatten. Man kan även tänka sig försäljning av sportfiskeutrustning, antingen genom centret eller kanske hellre genom en näringsidkares försorg. En 10

11 specialiserad sportfiskebutik med ett attraktivt utbud är något som saknas i vår kommun men jag tror att en etablering vid Fiskecentralen skulle få en sådan verksamhet att bli lönsam. En första kontakt har tagits med ett antal av kommunens föreningar som bedriver fiske och de ställer sig positiva till en verksamhet som denna. Jag tror att en Fiskecentral skulle betyda mycket för sportfisket, inte bara i Ljusnans mynning, utan även för hela kommunen, man drar nytta av den tillströmning av sportfiskare som kommer till Ljusne från hela landet(även utanför våra gränser)och kan visa på de övriga högklassiga fiskevatten kommunen har att erbjuda. Man får härifrån en unik möjlighet att marknadsföra sportfiskemöjligheterna i hela kommunen. I förlängningen är det även ett lyft för lokala campingar och hotell. Fiskecentralen kan rekommendera och anpassa till ett attraktivt fiske varhelst i kommunen. Man kan även anordna fisketurer på bestämda dagar där man hämtar upp gästen och åker till lämplig fiskearena. Här har man också en stor marknad gentemot företag/konferens där fiskecentralen skulle kunna bli en attraktivt alternativ. Effekten av en satsning på en Fiskecentral skulle med tiden innebära ett betydande antal ökade gästnätter och bieffekter som detta ger i form av handel mm i vår kommun. Målet är givetvis att fiskecentralen ska bli självbärande, men under den första tiden måste finansieringen lösas förslagsvis i samarbete med kommun, länsstyrelsen (Eu medel), mfl. Eventuellt skulle också ett samarbete med Ljusne sportfiskeklubb kunna vara en lösning för driften av ett fiskecenter då personal som är väl insatt i kommunens fiske finns tillgänglig året runt i området. Förhoppningsvis kan man också få Fortum kraft intresserade av en verksamhet som denna, man får visa att man gör insatser för sportfisket och synas i detta sportfiskets skyltfönster. Detta är bara en liten del av de möjligheter som öppnar sig, vad skulle inte en Fiskecentral betyda för t ex ungdomar i kommunen genom att anordna kurser och fiskeläger, föra fram nya fiskemetoder mm. I förlängningen skulle man också kunna tänka sig en fiskeguide utbildning i samarbete med t ex kommunen och CFL. Jag är övertygad att en etablering av en Fiskecentral skulle vara mycket positivt för vår kommun men det sker inte över en natt, det brukar ta ca 3 år innan man ser resultat av en satsning som denna. Hållbart Havsöringsfiske Undersökningar och forskning har gjorts i Älvkarleby, där ett likvärdigt fiske bedrivs som i Ljusnans mynning, varför man har haft en tillbakagång på sitt havsöringfiske under många år. Där har man kommit fram till att det effektivaste och förmodligen ända sättet att få ett bättre fiske är utökade havsöringsutsättningar. Man tittade på olika biologiska åtgärder i området men kom som sagt fram till att i en älv som är så kraftigt reglerad är den effektivaste åtgärden utökad utsättning. Förhållandena i Ljusnans mynning påminner ganska mycket om Älvkarleby. Dessbättre har vi haft ett ganska bra havsöringfiske de senaste åren, mycket pga att vi lyckats få till ökade havsöringsutsättningar. År 2005 fick man fick dåligt med avelslax och tvingades att kompensera med havsöring istället. Det året sattes det ut ca 160-170 000 havsöringsmolt istället för ca 25-30 000 som då var det fastlagda antalet. Vi har nu lyckats fått upp den årliga utsättningen till ca 55 000 individer men för att kunna möta upp ett ökat fisketryck som vi har märkt den senaste tiden och för att vidareutveckla fisket i Ljusnans mynning anser jag att en ytterligare ökad havsöringutsättning måste till. Förslaget är att målet för antalet havsöringssmolt som sätts ut skall vara ca 100 000 st/år. Jag är övertygad om att det skulle innebära ett havsöringfiske i toppklass, inte bara i mynningsområdet, utan även efter hela vår kust. Vi skulle då kunna på allvar marknadsföra hela vår kust som ett Havsöringfiskets mecka!, med Ljusnans mynning som navet. I denna förstudie har jag kommit fram till tre möjligheter att öka havsöring utsättningen. 1. Fiskevattenägaren(Fortum) byter lax smolt frivilligt mot havsöring. (Detta verkar i dagsläget mindre troligt då odling av 11

12 havsöring medför högre kostnad jämfört med lax) 2. Omprövning av vattendomen till förmån för havsöringen.(möjlig väg att gå, nackdelen att det kan ta ganska lång tid att få detta till stånd.) 3. En ökad havsörings utsättning i samarbete mellan förslagsvis kommunen, Fortum, Ljusne sportfiskeklubb, Länsstyrelsen (Eu) Oavsett alternativ är ett samarbete mellan flera parter runt detta en styrka. En ungefärlig kostnad för en utökad utsättning i denna storleksordning skulle vara ca 900 000:-/år, och jag tror att man med ovanstående parter som medfinansiärer gör en Eu- ansökan så kan man hitta en hållbar ekonomisk lösning. Denna åtgärd bedömer jag skulle vara grunden för en ökad besöksnäring i området. Havsöringen har under den senaste tiden smugit upp som en av de populäraste sportfiskarna i Sverige och man kan lugnt säga att det är inne att fiska denna fisk idag. Som jag ser finns ingen annan åtgärd som enskilt skulle ge lika mycket tillbaka i form av en utökad turisttillströmning som en satsning på öringen. Havsöringfond!!! En metod för att säkerställa ett i framtiden bra och uthålligt fiske i Ljusnans mynning och efter vår kust, skulle vara att man införde en fond eller stiftelse, vars huvudsyfte skulle vara att samla in pengar, och bidra till en utökad utsättning av havsöring som ett komplement till de utsättning som görs idag via vattendom och Ljusne sportfiskeklubb. Ett bra exempel på detta finns för fisket i Vättern. Där har man startat en stiftelse som heter Mer lax i Vättern som består av engagerade sportfiskare som arbetar ideellt med att samla in frivilliga bidrag för att säkerställa framtida lax utsättningar i Vättern. Här har både företag, privatpersoner, föreningar mfl, möjlighet att med ekonomiska medel bidra till ett bättre lax fiske i Vättern. Man har fastställt rekommenderade bidragsnivåer från 300:- till 5000:-. En hemsida, http://www.merlaxivattern.se, har gjorts där information såsom aktuell ekonomi, bidragsgivare och dess syfte presenteras. Från starten 2003 har ca 720 000:- samlats in och oavkortat bidragit till stödutsättning av lax i Vättern. Mitt förslag är att man startar en fond/stiftelse också här. Jag tror att det finns goda förutsättningar att få in medel dels från privatpersoner, företag, fiskeklubbar men också från kommunen och kanske Länsstyrelsen. I och med en fond/stiftelse som denna kan t ex yrkesfiskare och fritidsfiskarna som fiskar med nät och givetvis även spöfiskarna bidraga till ett bättre fiske. Och hur många företag finns det inte efter vår kust, som skulle gynnas av ett långsiktigt bättre fiske efter vår kust och som skulle kunna bidra. Båtfiske i Ljusnans mynning(havsöring) En fiskeform som skulle fungera alldeles utmärkt i Ljusnans mynningsområde med omnejd är havsöringfiske från båt. Detta är ett fiske som t ex på Åland har blivit stort. Man har här lyckats utmärkt med att paketera fiske och boende i skärgårds miljö. Jag har själv haft nöjet att prova på detta fiske och fått en inblick hur populärt det är. Jag har då också insett de möjligheter vi har i vårt område för ett båtfiske efter havsöring. Den viktigaste grundförutsättningen finns i och med den goda tillgången på havsöring och sedan har vi en lämpad kust med många öar och skär med de rätta biotoperna för havsöring. Har inventerat närområdet och gjort markeringar(se karta)som jag tror kan vara heta platser. (se kartbilaga 1). 1. Ljusne stenar Wallviks fabriken(bra fiske under hösten) 2. Område vid Storgrytan mot sötvattengräns(bra fiske vår och höst) 3. Lövskär/Furuskär (bra fiske framför allt på våren pga söderläge) 4. Abrahamsharet/Vattharstenarna(vår och höst) 5. Sionviken(hett område både vår och höst) 6. Utsidan enskär(sandbankar, hett område höst och vår) Detta är några exempel på heta havsöring arenor, det finns mycket att utforska när det gäller detta fiske. Jag är helt övertygad att man kan ha ett bra fiske efter hela vår kustremsa. För att lyckas fullt ut med en satsning på båtfiske måste vi kunna erbjuda allt ifrån det enkla stugboendet till det lite mer exklusiva. Ser man till utbudet på t ex Åland så håller stugstandarden hög klass. Stor del av deras lyckade fiskesatsning beror på den höga standarden på stugorna. Vi har en god grund i och med kommunens satsning på stugor i skärgården, men jag anser att mer behöver göras för att utöka boendet och då framförallt det med lite högre standard. Det måste också finnas en möjlighet att hyra båtar. Här kommer som jag ser den föreslagna 12

13 fiskecentralen in i bilden. Man kan här hyra både båt och den fiskeutrustning som krävs för detta fiske. Utgångspunkten skulle vara den nuvarande båthamnen vid lotsstationen i Ljusne. Här har man nära till många av de intressanta fiskeplatserna. I en förlängning bör man också kunna hyra stuga/båt i paket. Lax akvarium finns idag bland annat i Bergeforsen Sundsvall och i Mörrumsån(Laxens hus)och är ett populärt turistmål på dessa platser. Vi anser också att detta är mycket viktigt för en utveckling av båtfisket i hela området att det finns en båtisättningsramp med god tillgänglighet. Idag är möjligheterna begränsade om man kommer med egen båt, att kunna sjösätta. Ramper finns i närliggande båtklubb men dessa kan vara låsta och hör också till deras verksamhet. Önskvärt med en ramp någonstans utefter norra sidan av älven. Fiskevattnet bör inventeras både vår och höst. Provfiska för att få en mer exakt bild av platser, bästa tid, vindar, beten mm. Detta skulle kanske kunna ske tex i ett samarbete med kommun(resurscentrum), fiskeklubbar, m fl. Nätfisket måste regleras! Skapa regler som har till syfte att komma till rätta med det allt mer utbredda och riktade nätfisket efter havsöring. Detta ser jag som en förutsättning för en satsning som denna. Lax/havsöring akvarium En mycket intressant verksamhet i Ljusnans mynningsområde skulle vara ett lax akvarium. Lämplig lokal för en verksamhet som denna skulle kunna vara gamla kätting lokalen, och då i anslutning till fiskecentret. Här skulle man som besökare kunna se laxens utveckling från yngel till smolt och slutligen till fullvuxen fisk. I dessa akvarium skulle man förutom laxen/havsöring, också visa de fiskar som du som fiskande besökare har möjlighet att fånga i vår kommun(abborre, gädda, gös, mfl). I anslutning till denna verksamhet skulle man även ha en utställning med olika fiskemetoder för att bäst kunna fånga de fiskar som finns i våra vatten. När det gäller drift och underhåll av denna verksamhet skulle det kunna ligga på fiskecentret. Personalen här skulle i samarbete med laxodlingen/fortum, se till att fisk finns i bassängerna och att besökarna får ett bra mottagande. Jag ser i denna verksamhet Fortum som en viktig samarbetspartner. Man kan t ex erbjudas att ha en utställning över sin verksamhet i anslutning till akvariet. Utvecklingsbara fiskesträckor (se kartbilaga 1) Jag ser en stor outvecklad resurs, framförallt på A och B sträckorna. Och då är det inte öringfisket i första hand jag tänker på utan möjligheterna till ett harrfiske som är något som idag inte är så utbrett i vår kommun. Det som skulle göras är att man under tre år planterar ut ett-årig harr för att sedan göra en utvärdering. Jag tror i förlängningen på ett attraktivt harrfiske i detta område, och som skulle kunna locka hit en kategori av sportfiskare som inte besöker oss idag. Förhållanden för detta fiske i området är utmärkta det är bara mer harr som fattas. När det gäller gösen så anser jag att man skall likt harren göra en stödutsättning på A och B sektionen. De senaste åren har gösen blivit en av de populäraste sportfiskarna och att kunna erbjuda ett bra gös fiske i strömmande vatten skulle smälla högt. Ser man sen till gäddfisket så är det redan ett fiske i toppklass, vikten på gäddorna som fångats i området håller högsta klass inte bara i Sverige utan även internationellt. Här behövs bara att vi på ett bra sätt kan marknadsföra detta fiske utanför vår kommungräns. Jag ser en stor fördel med en fiskecentral, man kan effektivt få ut detta fiske till fiskare på en stor marknad. Detsamma gäller den stora abborren Viktigt är också att man ser över möjligheterna att skapa en bättre åtkomst till fiskeplatser på denna sträcka. En inventering bör göras där man ser över hur man till rimliga kostnader kan möjliggöra fiske från land på fler ställen. Idag utnyttjas bara en liten del av området för fiske, mycket beroende på 13

14 besvärlig terräng. Man kanske också skall undersöka ett utökat båt fiske där det är lämpligt. Sist men inte minst är det viktigt att man har en dialog med fiskodlingen/fortum, länsstyrelsen mfl innan åtgärder görs för att undvika störningar för fiskodlingen som är belägen här. När det gäller C- sträckan så är det området redan ganska utvecklat men det finns mycket kvar att göra. Framförallt ser vi under högsäsong för havsöringfisket att det blivit många fiskare(vilket är glädjande)och därtill tenderat att bli väldigt trångt om utrymme. Ett förslag för att komma lite tillrätta med detta är att man tittar på möjligheten att återigen kunna fiska inne längs trålkajen på norra sidan av älven (se karta) som Gävle fisk arrenderar, som ägs av Söderhamns kommun. Man fiskade på detta område till ca 86 eller 87 med mycket bra resultat, men detta stoppades då störningar uppstod för fiskebåtar som lossade sin fångst här ofta på den tiden. Nu används detta område väldigt sporadiskt och en lösning som skulle kunna gynna alla parter ser jag som möjlig. Det finns en del av C-sträckan som idag är outnyttjad. Det är från slaggen (se kartbilaga 2) och ut till sötvattengränsen. Här ser jag också stora möjligheter till ett givande fiske efter framförallt havsöring, men även fiske efter andra arter kan vara hett här då området är oprövat Ett förslag här är att man inför någon form av båtfiske, något som idag inte är tillåtet. Problemet med detta är dock hur man då skall kunna ha kontroll över detta när det gäller fiskekort mm om vem som helst får åka med sin båt in och fiska. Mitt förslag är då att man efter provfiske lägger ut vikter med bojar på strategiska platser, dessa kan man sedan med egen båt/hyr båt ankra fast vid och bedriva fiske. Man kan också ha flottar liggande vid dessa platser med plats för ett visst antal personer som skjutsas ut via båt. Detta bör också vara ett utmärkt alternativ för handikappade. Med detta alternativ får man en bra kontrollmöjlighet samtidigt som man utnyttjar området maximalt. Samarbete sportfiskare och yrkesfiskare Det mesta som hittills redovisats har haft anknytning till sportfisket. Men målet med en satsning i Ljusnans mynning måste vara att få fler besökare/turister till området. Visserligen är fisket en stor anledning att man kommer hit, men vi måste kunna erbjuda ett helhetskoncept där vi utnyttjar alla möjligheter och fördelar som mynningsområdet erbjuder. skulle vara intressant, är att man som besökare skall kunna följa med de yrkesfiskare som bedriver fiske med fasta redskap i yttre mynningsområdet när dessa skall tömma sina fällor. Detta är ett fiske som bedrivs främst under sommarmånaderna. Det lämpar sig därför väl att ta med besökare/turister, som får en oförglömlig upplevelse när laxar på 10 20 kg kanske tas upp. Möjligheterna med en vidareutveckling runt detta är stora, man kan t ex erbjuda mat/fika, möjlighet att köpa fisk(färsk eller förädlad) mm. Kontakt med yrkesfiskare har tagits och man ställer sig positiv till detta. En fördel är att man får ett samarbete mellan så många parter som möjligt i området. Utbyggnad naturstigar/fiskestigar Ett annat förslag som jag tror skulle vara intressant är att man anlägger en naturstig/fiskestig från norra sidan älven och ut till Lillgrytan (se karta). Den skulle kunna knytas ihop med den nyligen anlagda cykel/gångväg som går ner till älven. Området vid Lillgrytan har gamla anor och lämningar från flottartiden, och tanken är att man via skyltar mm, skall erbjuda besökare en upplevelse i en hänförande miljö. En stor del av denna stig är redan iordningställd av Ljusne sportfiskeklubb för sportfiskets räkning( man har b la under 2009 2010 investerat ca 50 000:- i en spång till ovanstående ö), men åtgärder såsom viss röjning och förbättring av stigen måste göras så att tillgängligheten blir bättre. Mitt förslag är också att man på Lillgrytan anlägger en grill/rastplats med tillhörande vindskydd och därmed utnyttjar den utsikt som finns mot havet i denna bedårande miljö. Jag tror att en naturstig i denna havsmiljö skulle bli en populär attraktion, en stor fördel är också att det bedrivs fiske, vilket borgar för att det löpande underhållet såsom röjning mm sköts via Ljusne sportfiskeklubb. En del har jag redan berört såsom ett lax akvarium och visning av lax fällan. En annan ide som jag tror 14

15 Marknadsföring via fisketävling! Det är viktigt att få ut budskapet om vilket attraktivt havsöringfiske som finns hos oss. Mitt förslag är att man anordnar en tävling/träff i bästa tid för öringen och försöker få hit så många som möjligt och då även fiskeguider som besitter ett stort kontaktnät i fiskesverige. Man skall då också se till att ha representanter från fiskepress inbjudna. Försäljning fisk, förädling fisk, café/restaurang. Ett lyft för Ljusnans mynning i synnerhet och Söderhamns kommun i allmänhet skulle vara om det fanns möjlighet att köpa både färsk fisk och förädlad fisk i området. Här skall man kunna köpa många sorters fisk i alla dess former(färsk, rökt, gravad mm), givetvis även fisk fångad i Ljusnans mynning. Den här typen av verksamhet skulle kunna bli lönsam framför allt under sommarhalvåret, då efterfrågan är stor på dessa produkter och möjligheten att köpa fisk i denna form är begränsad. Eventuellt skulle en fiskaffär/rökeri kunna vara en del i en finansiering av ett fiskecenter eller något för en utomstående entreprenör. Efterfrågan på att kunna käka nyfångad och nyrökt fisk är stor vilket gör att jag även tror att ett café/restaurang skulle fungera alldeles utmärkt här. Som besökare har du möjlighet att t ex äta fisk eller ta en fika i en miljö som jag tror är ganska unik i Sverige. Var kan man sitta och äta och samtidigt se laxar mellan 10-20 kg hoppa! Likt ovanstående skulle även detta vara ett sätt att finansiera en fiskecentral eller i ett samarbete med en entreprenör. Lokaliseringen för dessa ovanstående verksamheter anser jag skulle vara utmärkt i kättinglokalerna. Men även Gävlefisks gamla slaggbyggnad på södra sidan av älven skulle kunna vara intressant. Sammanfattning En orsak till att förstudien Fiskenäring i Ljusnans mynning kom till stånd, var vetskapen om de resurser vi besitter i form av utomordentliga fiskevatten. Vi har getts möjlighet att bearbeta och presentera våra idéer om hur man på bästa sätt kan nyttja dessa resurser. Dessa idéer innebär att kärnan i en satsning i Ljusnans mynning bör vara en Fiskecentral beläget i området, där man som besökare kan få ingående information och heltäckande service runt sportfisket. Vidare har vi presenterat förslag på fiskemetoder som med fördel kan bedrivas, framförallt i havet, som, enligt vår mening, är en av kommunens största och mest utvecklingsbara resurser. Framförallt fiske med båt efter havsöring har en stor utvecklingspotential och i förlängningen visa sig ha ett stort ekonomiskt värde. Vi har också påvisat kringaktiviteter runt sportfisket såsom samarbete med laxodlingen och yrkesfiskare där besökaren skall ges möjlighet att på nära håll se vår storvuxna lax och havsöring. En annan sak som vi tycker bör finnas i området, är möjligheten att kunna köpa fisk(färsk eller förädlad). Kontakt angående detta har gett positivt gensvar. En Fiskecentral som presenterats skulle även kunna förvalta den resurs som under ett antal år byggts upp genom kommunens fiskeprojekt och Jan Lundstedt försorg. Hur vi skall förvalta detta på ett sådant sätt att så många som möjligt får möjlighet att upptäcka våra unika fiskemöjligheter. Man har i allt fler kommuner insett att ett planerat och organiserat nyttjande av fiskevattenresurserna i förlängningen innebär en betydande tillströmning av turister. Som ett exempel kan nämnas Jämtland/Härjedalen, där man i sportfisket har en av sina största attraktioner i form av fjällfiske i sjöar och rinnande vatten. Det, för besökaren, unika med denna form av fiske är kombinationen, fiske och naturupplevelse. Vi anser att Söderhamns kommun i en jämförelse står sig mycket väl, både vad gäller fisket och naturupplevelsen, i vårt fall havet. Vi tror därför att om alla parter strävar mot samma mål, för en utveckling av sportfisket, så har vi här en av de främsta anledningarna till att man som turist besöker vår kommun. Jag har här bara berört fiske efter havsöring, men det finns platser utefter vår kust där vi kan erbjuda t ex gäddfiske(söderhamnfjärden, flaket)i toppklass och även ett hett gösfiske. Avslutningsvis måste man vara medveten att det kan ta ett antal år innan man ser resultat av en satsning som denna. Jag är dock övertygad om att det skulle fungera alldeles utmärkt, och vinsten som man skulle få ut i form av ökad turism och fler gäster till våra campingar och då i en tid på året då det normalt är få besökare. Det finns också en stor potential i Stenö camping när det gäller boendet i och med närheten till många av de hetaste fiskeplatserna. 15

16 Källförteckning Fritidsfiskets utövare 2002 2007 Fiskeriverket Diverse upplagor av tidskrifterna Fiskejournalen, Fiskefeber, Fiske för alla. Diverse sidor på internet med anknytning till sportfiske och turism. Fångststatistik Ljusne sportfiske klubb. Intervjuade personer Sigvard Uppman Fiskmästare på fiskodlingen i Ljusne Fortum generation Lars-Ove Flodberg Fiskförädlare/Yrkesfiskare Granön Christer Öhrn Länsstyrelsen Fiske Gävle Janne Lundstedt Fiskeutvecklare Söderhamns kommun Lennart Nyström Yrkesfiskare Ljusne Björn Blomqvist Fiskeskribent,fiskeguide,turistentreprenör Tibro Thomas Gunnarsson Ansvarig Stenö camping Söderhamn Flertal fiskeintresserade personer Gävleborg 16

17 FISKESTRÄCKOR (A-C) OCH AKTUELLA BÅTFISKEPLATSER 1. Ljusne stenar Wallviks fabriken Bra båtfiske under hösten 2. Område vid Storgrytan mot sötvattengräns Bra båtfiske vår och höst 3. Lövskär/Furuskär Bra båtfiske framför allt på våren tack vare söderläge. 4. Abrahamsharet/Vattharstenarna Bra båtfiske vår och höst 5. Sionviken Bra båtfiske både vår och höst 6. Utsidan Enskär, sandbankar Bra båtfiske både vår och höst. 17

18 AKTUELLA FISKEPLATSER C-STRÄCKAN 7. Slaggen : Mycket bra ställe för havsöring, fisketid: vår och höst, Tyvärr bedrivs nästan inget fiske idag på denna sträcka då man i mitten på 90 talet bärgade sjunktimmer i detta område, vilket gjorde att ståndplatserna för fisken försvann och fisken nu enbart vandrar förbi denna sträcka. 8. Lillkajen : Bra ställe för havsöring, fisketid: vår och höst. 9. Udden : Bra för både lax och havsöring, fisketid; vår höst och även sommaren(laxen) 10. Smedjan : Ett lugnflytande vatten mitt emot udden som var och är bra för framför allt havsöring, fisketid: vår och höst. 11. Goudes : Bra för havsöring men en hel del lax har tagits här under sommaren om det är hög vattenföring i Ljusnan, fisketid: vår, sommar, höst. 12. Snötippen : Den officiella flugfiskesträckan i älven, här bedrivs flugfiske på udda datum, bra för havsöring vår och höst men det togs och tas en hel del lax på denna sträcka under sommaren om det är hög vattenföring. 18