PARTNER 2-1 TEKNISK BESKRIVNING PARTNER FC4 PARTNER K36 PARTNER K25 Innehåll: Sid: Partner K36 2 Partner K25 9 Partner FC4 11 Appendix, hydraulik 12 Tekniska data 15 PARTNER HYDRAULIK Partner K36 och K25 är kapmaskiner som drivs med extern hydraulisk kraftkälla, med en kapacitet av 4 l/min, enligt HTA-standard. PARTNER K36 Partner K36 är den enda kapmaskinen i världen vars drivning av kapklingan sker utan axel i centrum. Den excentriska drivningen medför att K36 kapar 26 mm djupt med en klingdiameter av 35 mm. Ingen annan handhållen kapmaskin kommer i närheten av detta kapdjup. Förutom det extrema skärdjupet medför också den excentriska drivningen att behovet av överkapning i snitt som möts i vinkel helt uteblir eller minimeras. Denna egenskap gör maskinen helt enastående för hålupptagning för fönster, dörrar och liknande arbeten i byggnader. PARTNER K25 Partner K25 är centrumdriven på traditionellt sätt. Utmärkande för denna maskin är den låga vikten i förhållande till effekten. Kapklingan är 16 och ger ett skärdjup av 145 mm. Handtagsavståndet, viktfördelningen mellan handtagen och en smal maskinkropp gör K25 till en bekväm maskin att arbeta med under långa arbetspass. PARTNER FC4 Partner FC4 är en flödes- och tryckregulator som ansluts till främmande hydraulkällor med ett flöde upp till 12 l/min och max tryck 21 bar. FC4 reducerar flödet till 2, 3 eller 4 l/min. Partner har hydraulaggregat som är anpassade till hydraulkaparna, vilka dock ej beskrivs här.
Partner K36 Historik Principen att få ett hjul att rotera utan centrumaxel har sysselsatt konstruktörer för helt andra ändamål än kapmaskiner. Ansträngningarna att konstruktivt lösa denna drivprincip för en kapmaskin låg i möjligheten komplettera fixturmonterade väggsågar med en handhållen maskin. En traditionell väggsåg är tung och skrymmande. Den har skenor som måste fästas i väggen med expanderbult, och i många fall finns inte ens möjlighet att fästa väggsågen, vilket kräver omständliga speciallösningar. Flera företag har försökt att konstruera en kapmaskin med drivning utan centrumaxel, i fortsättningen kallat excentrisk drivning. Försöken har alltid stupat på funktionsproblem av den komplicerade drivningen och styringen av klingan, som ytterligare försvåras av den stenpartikel- och vattenbemängda miljö som mekanismen måste klara. Konstruktionsprincipen för Partner ringkap är ursprungligen en enskild innovatörs uppfinning, ats Johansson från Sverige. Konstruktionen var patenterad och tillverkningen skedde i liten skala. Partner K35 1987 Partner köpte företaget och patenträttigheterna. På mindre än två års tid utvecklades konceptet vidare till en maskin som framförallt ur ergonomisk synpunkt väsentligt skilde sig från den ursprungliga maskinen. Partner K35 blev en kapmaskin vars egenskaper helt passade in i det övriga sortimentet en handhållen kapmaskin med höga prestanda, goda ergonomiska egenskaper och enkelt underhåll. ålgrupp Ringkapen ersätter inte på något sätt den traditionella kapmaskinen. Den kräver trots allt mer av användaren, plus ett rejält hydraulaggregat. Kostnaden per kapad yta är också högre jämfört med den traditionella centrumdrivna kapmaskinen. Ringkapen vänder sig framför allt till företag som arbetar med håltagning i betongkonstruktioner där ringkapen, i konkurrens med maskiner som kräver riggning av fixturer, kan göra arbetet på väsentligt kortare tid och till lägre totalkostnader. Om- och tillbyggnadsprojekt innehåller ofta arbeten där ringkapen är oslagbar. Typiska arbeten är kapning för fönster och dörrar, ofta mindre arbeten på olika ställen, där ringkapens mobilitet är utslagsgivande. I nyproduktion skulle ringkapen knappast behövas om varje gjutning och byggelement kunde ges exakta mått och inget glömdes bort. Den smarta idén 26 mm skärdjup med 35 mm kapklinga Den excentriska drivningen av kapklingan är den revolutionerande konstruktionsidén som ger Partner K36 ett extremt stort skärdjup i förhållande till klingans diameter. Rotationscentrum ligger ungefär 85 mm in i snittet vid maximalt skärdjup (mätt från centrum av klingan till hydraulmotorns hus). Jämförelse: Klingdiameter/kapdjup askiner för betong och stenkapning med stort skärdjup har länge funnits på marknaden och kallas oftast för golv- eller väggsåg. Golvsågen är hjulburen medan väggsågen har en fixtur som måste fästas i väggen. Fixturen är vanligen byggd som en räls utefter vilken maskinen löper. Normalt är dessa maskiner hydrauldrivna. Flänsbrickan, ibland också transmissionen, reducerar kapdjupet minst 7 mm 5 mm. Ett kapdjup på 26 mm skulle 6 mm med en traditionell centrumdriven K36 väggsåg behöva en klingdiameter på minst 6 mm. Vanliga mått på kapklingor är 6 och 7 mm i diameter. Partner K36 ger 26 mm snittdjup med klingdiametern 35 mm! 2
Partner K36 komplement till väggsågen ed ringkapens begåvade konstruktion skulle man kunna tänka sig att denna skulle ersätta all annan teknik för sten- och betongkapning. ånga kaparbeten är emellertid så omfattande att timmar kan behövas för ett enda snitt och då är den fixturmonterade maskinen trots allt att värd att monteras upp. atningen längs kapspåret sker på de flesta väggsågar automatiskt. Typiskt för arbeten där Partner K36 passar bäst är att de är av mindre omfattning, gärna med flera korta snitt i olika riktningar. Trånga arbetsställen kan göra att K36 är den enda kapmaskinen som klarar jobbet. Återstående metoden är oftast bilning med mejsel. Överkapning ed överkapning menar vi den extra sträcka som behövs kapas för att två snitt kapade mot varandra i rät vinkel skall gå omlott på fullt skärdjup. Typexempel är hålupptagning för fönster och dörrar. Två horisontella och två vertikala snitt måste göras, vilka möts i hörnen med behov av överkapning. I de två övre figurerna markerar den grova linjen det horisontella snittet och den undre linjen visar den nödvändiga överkapningen för total friläggning. indre överkapning med K36 Som framgår av vidstående figurer är behovet av överkapning betydligt mindre med K36 än den centrumdrivna väggsågen vid måttliga snittdjup. I exemplet är väggen 2 mm, ett vanligt mått på en murad eller gjuten mellanvägg. Kapklingan är 7 mm och klingans flänsbricka 1 mm i diameter. ed Partner K36 behöver endast 23 mm (A) överkapas medan den centrumdrivna klingan behöver 85 mm (B) överkapning. Använder vi en kapklinga som precis klarar snittdjupet skulle överkapningen närma sig kapklingans radie (radien minus flänsbrickan). Eftersom ringkapens centrum ligger 85 mm in i snittet får man vid en väggtjocklek av 17 mm ett snitt som slutar på samma höjd på båda sidor om väggen, alltså ingen överkapning. Vän av ordning skulle med rätta kunna anföra att överkapningen för K36 är större än den som visas på figuren. Överkapningen ligger emellertid inne i väggen, vilket endast i undantagsfall skapar problem, t.ex. om armeringsjärn i bärande balkar finns i snittet. Kapning från två håll Om möjligheten finns att kapa från två håll ökar förstås skärdjupet till det dubbla, medan överkapningen blir densamma. ed K36 skulle man alltså kunna kapa ett objekt på en halv meter med minimal överkapning. Problemet är att hitta rätt i snittet på motsatta sidan, vilket vanligen löses med genomborrning i snittens skärningspunkter. B A A B 2 15 1 5 A Överkapning, mm 7 mm 5 1 15 2 25 3 Kapdjup, mm Väggtjockleken i ovanstående exempel är 2 mm. De två övre bilderna visar överkapning med Partner K36 resp. centrumdriven klinga (diam. 7 mm). Bilden nedanför visar motsvarande snitt sett från operatören resp. i genomskärning. Diagrammet visar behovet av överkapning med K36 resp.centrumdriven klinga vid olika kapdjup. B 3
Användningsområden De metoder som står till buds för att såga i betong, sten och liknande material är i princip följande. Små snittdjup görs med vinkelslip och torrkapklinga. Handhållna kapmaskiner klarar snittdjup upp till 15 mm (16 kapklinga) och kan göras med våtkapning, utom för eldrivna kapmaskiner. Djupa snitt, upp till ca 5 mm görs med fixturmonterad väggsåg eller hjulburen golvsåg. Våtkapning tillämpas praktiskt taget alltid. Extremt djupa snitt görs med diamantwire eller vattenstråle under extremt högt tryck, specialmetoder som vi helt kan lämna därhän i detta sammanhang. Alternativet till kapning är bilning med hammare och mejslar, trycklufts- eller hudrauldrivna. Användningsområden Partner K36 Kapacitetsmässigt (skärdjup) placerar sig K36 mellan den traditionella kapmaskinen och vägg-/ golvsågen. Jämfört med den handhållna centrumdrivna kapmaskinen har den nästan dubbelt snittdjup och jämförbar hanterlighet (handhållen och låg vikt). Jämfört med väggsågen har K36 för normala kaparbeten motsvarande snittdjup, men K36 kräver ingen montering av fixtur. I denna jämförelse är Partnerkapen specifik genom sin mobilitet. Sammanfattningsvis är de utmärkande egenskaperna hos K36 det stora skärdjupet i kombination med att den är handhållen. Drivprincipen, där rotationscentrum ligger inne i snittet, tillför också unika egenskaper i praktiskt arbete, vilka vi skall ge några exempel på. Hålupptagning för dörrar och fönster Dessa mycket vanliga arbeten i befintliga byggnader demonstrerar ringkapens samtliga fördelar i ett och samma exempel. Antag att väggen är av tegel, 2 mm tjock, och golvet belagt med klinker, alltså material som inte kan repareras snyggt. Arbetets lilla omfattning, fyra korta snitt, motiverar inte tidskrävande uppmontering av fixtur. Dessutom skulle borrhålen efter fixturen behöva åtgärdas. Snittet efter nödvändig överkapning kan inte osynligt repareras i tegelväggen eller klingkergolvet.,,,,,,,,,,,,,, yyyyyyyyyyyyyy 4 Om väggen kapas från ena sidan blir överkapningen 23 mm, vilket helt kommert att döljas av foderbrädorna runt dörren eller fönstret. Om kapningen kan göras från två håll vid kapsnittets ändpunkter kan överkapningen helt elimineras på kapdjup upp till 34 mm! Denna egenskap, det lilla behovet av överkapning, är en direkt följd av drivsystemet centrumdrivna maskiner ger alltid överkapning. Infällning av bärande balkar Väggar som byggts av,,,,,,,, block måste i allmänhet,,,,,,,,,, efter håltagning upptill,,,,,,,,,, förses med en bärande,,,,,,, balk, t ex armerad,,, betongbalk eller stål-,,,,,,,,, balk. Arbetet kräver flera snitt i olika riktningar.,,, Den handhållna Partner,, K36, med sin förhållandevis lilla klinga, passar oftast perfekt för denna uppgift. Den förhärskande arbetsmetoden för detta jobb är idag håltagning med väggsåg och bilning med tryckluftsmejsel.,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, Hålupptagning i armerade element Betongkonstruktioner utförs idag allt mer som prefabricerade,,,,,, element och nästan,,,,,, undantagslöst med armering som av hållfasthetsskäl inte alltid,,,,,,,,,,,, får kapas. ed ringkapens stora skärdjup och minimala behov av överkapning kommer den väl till pass för hålupptagning i armerade betongelement. Bilden visar snitten i ett armerat bjälklag, kapat från två håll med K36. Det vänstra elementet skall behållas. Bjälklaget är 35 mm tjockt. Den heldragna bågen visar snittet om en centrumdriven golvsåg används. Partner K36 för byggbranschen Användningsområdena för Partner K36 är, liksom för kapmaskiner i allmänhet, svåra att precist definiera, men i byggbranschen finns de flesta uppgifterna för Partner K36. Hyrfirmornas maskin Företag som mer sporadiskt arbetar med betongkonstruktioner har med K36 en möjlighet att med egen personal klara många kaparbeten med inhyrd utrustning. Vatten, avlopp, väg, Skärdjupet och hydrauliken placerar Partner K36 också i helt andra branscher. Kapning i rörgravar, upptagning för luckor i kulvertar och brunnslock är perfekta arbetsområden. Generellt efterfrågar man nyttan av det stora skärdjupet med en liten handhållen maskin som ej ger avgaser. Lämplig hydraulkälla, t.ex. grävmaskin, finns också oftast på plats.
Teknisk uppbyggnad 14 2 15 16 5 8 9 7 14 4 12 1 6 3 13 5 1 11 Komponenter Partner K36 Partner K36 består av följande huvudenheter: 1. Kapklinga ringformad stålklinga med lasersvetsade diamantsegment. 2. Klingskydd 3. Hydraulmotor 4. Drivhjul 5. Vred för anspänning av klingan mot drivhjulet. 6. Knapp för rotationslåsning av drivhjulet 7. Pådrag för hydraulmotor och vattenflöde 8. Spärr mot ofrivilligt pådrag 9. Reglage för justering av vattenmängden 1. Slang för vatten 11. Slangar till hydraulaggregat 12. Vattendisk. 13. Stänkskydd 14. Justerskruvar för rullarnas anliggning mot klingan 15. Stödrullar 16. Styrrullar Hydraulmotor/aggregat TRYCK och FLÖDE Kunskapen om tryck och flöde är viktig att ha för att förstå hur hydrauliken fungerar och framför allt när något inte fungerar! Vi vet att för många är hudraulikens principer självklara medan andra som inte tidigare arbetat med hydrauliska maskiner står helt främmande inför hydraulikens arbetssätt. Därför har vi valt att lägga ett grundläggande avsnitt om hydraulik i ett separat appendix på sidan 12. Läs detta först om du inte är hemma på hydraulik. Eftersom vi känner till vilket varvtal motorn gör vid flödet 4 l/minut kan vi snabbt räkna ut att pumpvolymen vid ett kugghjulsvarv är ca 3 cl (4. cl / 15. rpm = 2,7 cl.) Det är alltså fråga om en liten motor som skall driva med stor kraft (högt hydraultryck). Tryck Hydraultrycket till maskinen får ej överstiga 14 bar. Så höga tryckvärden som det maximalt tillåtna uppträder praktiskt taget endast vid fastkörning och då måste ett övertrycksskydd träda i funktion för att undvika skador på hydraulkapen och aggregatet. Då Partner K36 saknar skydd för övertryck måste hydraulaggregatet ha någon typ av tryckbegränsare. Varje hydraulaggregat för universell användning har möjlighet till justering av maximalt tryck. Partner hydraulaggregat Partner marknadsför egna aggregat som är avsedda att direkt anslutas till Partners hydrauldrivna maskiner. Aggregaten finns både med eldrift, Partner HE42, och bensindriven, Partner HP4. Båda hydraulaggretaten har en trycksbegränsning vid 14 bar och ger maximalt 4 l/min. Partner HP4 har möjlighet att ändra flödet till 3 eller 2 l/min, vilket är normerade flödesklasser enligt HTA-standard. Aggregatet kan då användas för andra mindre flödeskrävande verktyg. Båda aggregaten har kylning för hydrauloljan. Angående hydraulaggregaten hänvisar vi till separata produktblad och tekniska beskrivningar. Flöde Hydraulmotorn är avsedd att arbeta med ett maximalt flöde av 4 liter per minut, då kapskivan når sitt maximalt tillåtna varvtal, vilket är ca 3. varv/minut. Flödeshastigheten till motorn är givetvis direkt proportionell mot klingans varvtal. Själva kapmaskinen saknar skydd mot för högt inkommande flöde. Hydraulaggregatet bestämmer helt och hållet klingans hastighet och måste anpassas så att 4 liter/minut ej överskrids. Själva hydraulmotorn ger vid maximalt flöde en hastighet av 15. varv/ minut. Utväxlingen mellan drivhjulet/kapringen ger klingan det lägre varvtalet. 5
Främmande hydraulkällor Entreprenadmaskiner använder i allt högre omfattning hydraulik för sina funktioner, och har alltså en egen hydraulpump som vi kan använda för att driva hydraulkapen. Här några exempel på vanliga värden: Lastbil med tippflak, ca 6 l/min, med kran ca 15 l/min. ax tryck ca 2 bar. Grävmaskin (Cat -serie) ca 4 l/min, max tryck ca 2 bar. inigrävare/lastare (Bobcat) 3 8 l/min. Alltså ger flertalet av dessa maskiner tillräckligt tryck och flöde för att driva Partner K36 och K25. Sannolikheten att data för flöde och max tryck helt skall överensstämma med kraven för K36 är dock liten. De åtgärder som då måste göras är att förse hydrauliken med en övertrycksventil som löser ut vid 14 bar, vilket är en enkel åtgärd. Flödet är ofta proportionellt mot maskinens motorvarv, alltså måste en flödesmätning göras för att bestämma rätt motorvarvtal för 4 l/min. Pådrag Pådragsenheten styr hydrauloljans väg, antingen genom motorn när maskinen arbetar, eller förbi motorn genom en by-passkanal när maskinen inte är i arbete. Servostyrt pådrag Den nya K36 har en servofunktion i pådraget som föregångaren K35 saknade. ed denna teknik har nu den kraft som behövs för att hålla inne pådraget vid kapning kunnat anpassas till en bekvämt låg nivå. Partner FC4 Ett enklare och framför allt säkrare sätt att reglera flöde och max tryck från främmande hydraulkällor är att använda flödes- och tryckregulatorn Partner FC4. Den är inställbar för tre olika utgående flöden enligt HTA-standard. FC4 beskrivs närmare på sidan 11. Hydraulanslutning Kapmaskinen ansluts till hydraulaggregatet med två slangar, en tryckslang och en returslang. Inre diametern är 1/2. Slangkopplingarna är 3/8 enligt HTA-standard. Utförandet är droppfritt, dvs ett tätningslock öppnas samtidigt som kopplingen ansluts. Detta minskar också risken att smuts kommer in i systemet. Slanglängd/tryckförlust Slanglängden kan förlängas med ytterligare en längd (6 m), men en viss tryckförlust vid fullt flöde (4 l/min.) uppstår då genom den friktion oljeflödet ger mot slangen. Kall olja och låg viskositet förvärrar tryckförlusten. åste man öka slanglängden ytterligare kan man motverka tryckförlusten genom att använda grövre hydraulslang och kopplingar. Av tabellen framgår att detta har stor påverkan. Ungefär så här ser tryckförlusterna ut vid 38 l/min med olja 3 cst vid 5 C: Dimension Tryckförlust Hydraulslang 3/8 2, bar/m 1/2,5 bar/m 5/8,16 bar/m 3/4,6 bar/m Koppling/st 3/8 1,3 bar 1/2,4 bar För att förstå arbetsprincipen måste vi först se på några viktiga detaljer. Huvudventilen (1) har ett genomgående mycket litet hål som tillåter ett mindre oljeflöde rakt igenom kolven som sedan passerar servoventilen (2) när denna är öppen. Servoventilen påverkas mekaniskt av pådraget. En svag fjäder, som strävar efter att trycka huvudventilen neråt, finns också i systemet. Denna fjäder behövs för att kunna växla mellan stopp och start. otorn i vila. Servoventilen är öppen. Oljan kan passera både genom by-passkanalen och servokanalen genom hålet i huvudventilen. Kapklingan ger kugghjulsmotorn ett motstånd, tillräckligt för att pressa ihop den svaga fjädern ovanför huvudventilen. Även när motorn står still finns alltså en liten tryckskillnad mellan tryck- och retursida. Denna tryckskillnad ger ett flöde genom hålet i huvudventilen samtidigt som huvudventilen pressas uppåt och låter oljan passera by-passkanalen. otorn skall starta. Servoventilen stängs. Samma tryck byggs nu upp på båda sidor om huvudventilen. Fjädern skjuter långsamt ner huvudventilen i takt med att olja fyller utrymmet ovanför cylindern. När by-passkanalen är helt stängd, motorn startar, hålls huvudventilen i stängt läge på grund av att arean är större ovanför huvudventilen än den undre ytan som finns vid by-passkanalen. Fjädern har i detta läge, med arbetstryck, ingen låsande funktion. Kanalen förblir stängd oavsett hur högt tryck som skulle uppstå på trycksidan. 6
Hydraulmotor Hydraulmotorn är av kugghjulstyp. De båda kugghjulen bildar en tätning där de griper in i varandra och hydrauloljan tvingas in i utrymmet mellan kuggarna och motorhuset (utsidorna) för att nå retursidan. Ena kugghjulet har en utgående axel till kapklingans drivhjul. Genom att kugghjulen är mekaniskt förbundna med varandra överförs kraften till axeln av båda kugghjulen. På fotot syns servoventilen till höger om kugghjulet och vidare upptill höger den fjäderbelastade huvudventilen. Excentrisk drivning A C B C Det unika konceptet för K36 är den excentriska (utanför centrum) drivningen av kapklingan. Hade inte drivprincipen givit maskinen så unika egenskaper hade den knappast funnits på marknaden idag. Den excentriska drivningen i praktisk tillämpning har ställt stora krav på utvecklingsresurser och ställer också stora krav i den löpande tillverkningen. Drivning och styrning av kapklingan (A) sker på följande sätt: Drivhjulet (B), som är direkt förbundet med hydraulmotorn, har ett kilspår där klingan ligger an. De båda styrrullarna (C) har en spännkraft mot centrum av klingan, vilket medför att klingan trycks mot drivhjulet. Av den högra bilden framgår hur styrrullen griper in i kapklingans spår och ger spännkraften mot drivrullen. Stödrullens (D) enda funktion är att bilda mottryck mot styrrullen. ed denna konstruktion har kapklingan styrning både i radial- och axialled (roterande rörelse och i sidled). Tre punkter styr kapklingan samtidigt som kraften mot drivhjulet skapar tillräcklig friktion för att driva kapklingan. C B A D Drivhjul, styr- och stödrullar Slitagedelar Drivhjulet, styr- och stödrullarna är delar som utsätts för slitage. Arbetsmiljön för dessa enheter är den sämsta tänkbara, vatten i kombination med den finaste sortens sand en utmärkt slippasta! Därför har stor vikt lagts vid att serviceåtgärderna skall vara snabba och enkla att utföra. Genom att endast delarna som slits behöver bytas hålls kostnaderna nere. Drivhjul Drivhjulsenheten är delbar och själva drivhjulet byts enkelt efter det att centrumskruven demonterats. Drivhjulet slits i ungefär samma takt som kapklingan och byts normalt därför samtidigt. Vid demonteringen låses drivhjulet med en spärr (ovanför hydraulmotorn). Den korrekta kraften mot drivhjulet och kapklingans ges av fjädern ovanför styrrullen som trycks ihop när vredet vrids till spärrat läge. Styr- och stödrullar Stödrullarna justeras mot klingan utan spel med justerskruvarna på kåpans utsida. Styr- och stödrullarna är konstruerade på samma sätt. Dessa består av ett lagerhus som innesluter två kapslade kullager och en (roterande) mantel som är styr- eller stödrulle. Det spårade mellanrummet är infettat för att förhindra inträngning av vatten och partiklar till kullagren. Genom att endast slitdelarna (den roterande manteln) behöver bytas hålls underhållskostnaderna på en låg nivå. 7
Ringkapklingor Ringkapklingor finns i olika hårdhetsgrader till Partner K36. Kapklingorna är patenterade specialklingor som tillverkas med stora krav på måttprecision och stommaterial för att arbeta i perfekt harmoni med driv- och styrsystemet för klingan. Lasersvetsade segment TwinWeld Diamantsegmenten är lasersvetsade från två håll på stommen för att klara de påfrestningar en handhållen kapmaskin kan ge. Partner K36 är en maskin avsedd för professionell användning och diamantsegmentens kvalitet tillhör det bästa som marknaden erbjuder. Kvalitet i detta sammanhang betyder högt diamantinnehåll av rena (hårda) industridiamanter, vilket i praktiken betyder hög avverkningshastighet och lång livslängd. Klingorna skall alltid köras med vattenkylning. Förpackningen till kapklingan innehåller en rekommendationstabell för val av klinga efter materialtyp. Klingans hårdhetsgrader Segmentet, som är den arbetande delen av klingan, består av små diamanter ingjutna i en metalllegering. När vi talar om klingans hårdhet är det den bindande metallens motståndskraft mot slitage vi talar om och inte diamanterna. Hårt slitande, men mjuka material, som exempelvis tegel, kräver en hård klinga medan hårda material som granit behöver en mjuk klinga. Diamant är det hårdaste materialet vi känner till. Diamant har också egenskapen att splittras vid slitage och fortlöpande ge nya aggressiva vassa kanter. Bindmetallen däremot slits bort i fina partiklar. Rätt vald klinga har god balans mellan slitaget av diamant och bindmetall. 8 Rotationsriktning,,,,,,,,,,,,, Optimal hårdhet Segmentet slits i balanserad takt så att bindmetallen hela tiden slits något mer än själva diamanten. På diamantens läsida skyddas metallen av diamanten och får automatiskt en stödjande klack. Rotationsriktning,,,,,,,,,,,,, För mjuk klinga Bindmetallen slits i snabbare takt än diamanten. Diamanten skjuter för långt utanför metallen och splittras i för stora stycken utan att livslängden hos diamanten utnyttjas. Resultatet är högt slitage och dålig skivekonomi.,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, För hård klinga Vattenkylning Rotationsriktning Bindmetallen slits ej tillräckligt för att diamanten skall kunna arbeta. Resultatet är låg eller utebliven kapeffekt, ibland med överhettning av ytan som följd (glazing). Genom att kapa i ett starkt slitande material, t.ex. tegel eller lättbetong, kan klingan åter göras arbetsduglig. (Lättbetong sliter diamanten i ringa grad medan bindmetallen slits mer.) Vattendisc För att kylvattnet skall få god effekt i kapsnittet, samtidigt som man av praktiska skäl vill ha så liten vattenförbrukning som möjligt, är K36 försedd med en vattendisc med tre munstycken som fördelar vattnet mot klingan. Förutom att kyla klingan binder vattnet det fina stenmjölet till en flytande massa som lätt forslas ur kapspåret. De U-formade urtagen i kapskivan mellan diamantsegmenten fungerar som transportörer av vatten och det kapade materialet. Förutom funktionen att föra vatten till kapstället stödjer vattendisken kapklingan mot vridning och underlättar kapning i raka snitt. Pådraget styr vattenflödet En förbättring av praktiskt slag har införts på Partner K36. Istället för att som tidigare ha en separat ventil för vattnet har nu denna funktion integrerats i pådraget. Det innebär att vatten till kapskivan endast passerar när maskinen arbetar. Kranen har två lägen, stängd eller öppen. Steglöst vattenflöde Flödesmängden regleras steglöst med en separat ventil ovanför pådragsspärren. Detta görs bekvämt med tummen under pågående kapning. Dessa förbättringar syftar till att bättre kunna styra vattenmängden till ett idealiskt flöde och enklare klara kapning i vattenkänsliga miljöer, t.ex. kaparbeten i inomhusmiljö. För kapföraren betyder det också mindre obehag med vattenstänk. Vid kapning på ställen där man inte ohämmat kan blöta ner används med fördel en våtdammsugare för att suga upp vattnet.
Ergonomi Ergonomi är högt prioriterad vid konstruktionen av varje Partner-kap. Konkret innebär det att maskinen skall vara bekväm och säker att använda. Låg vikt Varje hekto som kan sparas i vikt ökar operatörens välbefinnande. K36 görs i automatformat aluminiumgods istället för som tidigare av magnesium. Aluminium är starkare och kan därför gjutas tunnare. askinkroppen består av två gjutna plasthalvor som inrymmer reglaget för pådrag och vattenkylningen. Vikten för Partner K36 med klinga är 8,7 kg. Slangarna löper ut under maskinen, vilket innebär att en del av slangtyngden överförs till kapklingan i kapspåret bekvämare för operatören Handtagsavstånd Främre handtaget är ställbart i längsled. I nomalfallet utnyttjar man det långa handtagsavståndet för bästa ergonomi och kontroll, medan man med handtaget i bakre läget klarar att kapa helt upp mot tak eller andra hinder. Klingskydd Klingskydden har två uppgifter. Dels att skydda operatören mot oavsiktllig beröring av klingan och dels att fungera som stänkskärmar. Övre klingskyddet kan vinklas bakåt för att inte hindra kapning upp mot tak. Rullarna på toppen gör att skyddet inte hakar fast i fogar eller andra ojämnheter. Nedre stänkkyddet kan också vinklas helt bakåt för att utan problem kunna kapa helt ner mot golv. Alla reglage i handtaget Som vi tidigare beskrivit regleras både vattentillförseln och mängden vatten från handtaget, utan att operatören behöver flytta handen. Detta innebär att operatören jobbar säkrare och bekvämare. Enkel service Den löpande service som behövs omfattar utbyte av styr- och stödrullarna samt drivhjulet. Åtgärderna är enkla och snabba att uföra. Efter ett arbetspass rengörs maskinen enklast med spolslangen. Alla känsliga delar är avtätade. Partner K25 Den hydrauldrivna Partner K25 är en idealisk kapmaskin för många arbeten, men också ett värdefullt komplement till ringkapen K36. K25 har kapaggretat för 16 (4 mm) klinga som klarar snittdup upp till 145 mm. ed sin vikt på 8,3 kg (utan klinga) får den ett oslagbart vikt-/effektförhållande. K25 är idealisk för större arbeten där man måste frihandskapa långa stunder. Användningsområden Partner K25 kräver förstås tillgång till en hydraulkälla, vilket gör att den i första hand kommer ifråga vid större och mer stationära arbeten eller där tillgång till hydraulkälla alltid finns på plats. Inomhus inga avgaser K25 är dock utan konkurrens bland centrumdrivna maskiner vid frihandskapning inomhus med vattenkylning. Eldrivna kapmaskiner får som bekant endast köras med torrkapning. Rörgravar och brunnar Partner K25 är idealisk för kapning i rörgravar, brunnar och liknande. Dessa arbeten finns inom VA-, väg- och grundentreprenader. ed det helt slutna drivsystemet är K25 okänsligare för svåra miljöer, lera, vatten, damm etc, jämfört med en bensindriven kapmaskin. Koloxid, som bildas av förbränningsmotorer, är giftig och tyngre än luft och samlas därför längst ner i fördjupningar. K25 är ett säkrare val. En grävmaskin finns nästan alltid med vid arbeten under marknivå och många har ett passande hydraulflöde till K25. Komplement till K36 K25 är till sin konstruktion med centrumdrivning mer okänslig för ovarsam hantering och saknar praktiskt taget delar som utsätts för slitage, vilket gör kostnaden lägre per kapad yta jämfört med K36. Eftersom båda maskinerna använder samma hydraulkälla kompletterar många håltagningsföretag med K25 till arbeten som inte kräver det stora skärdjupet. En utveckling av detta är att man då också använder K25 vid väggkapning, för det grunda snittet, för att sedan byta till K36 för fullt snittdjup. Kapklingor för detta ändamål finns med samma segmentsbredd som klingorna till K36 (4,5 mm). Rälskapning Partner K25 är en idealisk maskin för rälskapning på grund av den höga motoreffekten. Tillsammans med rälskapfixturen Partner RA1 gör man på ett par minuter ett absolut vinkelrätt snitt. 9
Hydraulmotor Hydraulmotor Hydraulmotorn och servosystemet är i stort sett identisk med K36 (se sid 6). Hydraulmotorns kugghjul är 25,8 mm höga istället för 9,5 mm, som därför ger K25 ett lägre varvtal på 4.1 rpm vid 4 l/min som sedan remtransmissionen växlar upp till klingans varvtal på 4.8 rpm. Transmissionen hos K25 är praktiskt taget friktionsfri och den lilla tryckskillnad som finns mellan tryck- och retursidan i systemet, när pådraget inte är aktiverat, skulle lika gärna låta hydrauloljan passera genom motorn som by-passventilen. Klingan skulle då långsamt rotera. Lösningen är den fjäderbelastade ventilen vid motorn som tvingar oljan att passera genom huvudventilen. (Den tunna kanalen är dränering för ventilen.) När pådraget aktiveras ökar trycket och ventilen ger oljan fri väg till motorn. Ventilen fungerar också som broms och stoppar klingan på några sekunder när pådraget släpps. Kapaggregat I likhet med Partners bensindrivna kapmaskiner har K25 remtransmission. I jämförelse med direktdrivning ger remmen en mjuk kraftöverföring som är skonsam mot hydraulmotorns lagring. Spindelaxelns lager, som är betydligt okänsligare, får istället ta upp vibrationerna från kaparbetet. K25 har förstås försetts med Partners halvautomatiska remjustering ingreppet är några sekunders verk för övrigt den enda löpande service som Partner K25 kräver! askinen är byggd för 16 kapklinga och flänsbrickorna till klingan är rotationslåsta på axeln ingen självåtdragning. Spindelaxeln har lätt utbytbara centrumbussningar för att montera klingor med följande håldiametrar: 2, mm, 22,2 mm, 25,4 mm (1 ) och 3,5 mm. Vändbar kaparm En värdefull egenskap är att kaparmen kan vändas. Detta möjliggör kapning tätt utefter en vägg eller i markplan med skivskyddet som enda begränsning. För att utnyttja maskinens goda ergonomiska egenskaper skall kaparmen i normalfallet vara rättvänd. Skivskydd Skivskyddet är maskinens i särklass viktigaste säkerhetsdetalj. Dess normala uppgift är att leda kappartiklarna från operatören, men skall också klara påkänningen av ett skivhaveri. Skivskyddet är tillverkad i stålplåt med dubbel tjocklek i periferin. Skivskyddet måste justeras efter kaparbetets art och ofta även under arbetets gång. Justeringen måste därför kunna göras snabbt och enkelt, som med Partners enhandsmanöverade skivksydd. Generellt skall skivskyddets bakkant ligga an mot kapobjektet. Huvudparten av partiklarna följer då skivkyddet och lämnar detta i framåtriktning. Skivskyddet är förberett för montering av våtkapsats. Ergonomi Konstruktionslösningar som syftar till god ergonomi är ett adelsmärke för Partner-maskiner och i denna familj tillhör K25 eliten. Vikt 8,3 kg Det faktum att drivkällan ligger utanför maskinen privilegierar K25 till ergonomipriset, för låg vikt och balanserad viktfördelning. askinen är dessutom smal, vilket gör att operatören har maskinens tyngdpunkt nära kroppen, vilket är bekvämast. Handtagssystem Främre och bakre handgreppet ligger i linje med kapskivan, vilket innebär att matningstrycket ligger rakt över kapklingan och snittet blir automatiskt rakt. Vid horisontell kapning, då operatören bär hela maskinen, ger det framskjutna främre handgreppet rätt viktbalans. 1
Partner FC4 Partner FC4 är ett praktiskt tillbehör för att reglera tryck och flöde från olika hydraulpumpar till hydraulverktyg. FC4 kan kopplas till en hydraulpump som maximalt får ge 12 l/min och ett max tryck på 21 bar. I entreprenadbranschen finns många maskintyper som har lämpliga värden för att kunna anslutas till FC4, t.ex. grävmaskiner, lastare, lastbilar mm. HTA-standard FC4 kan ställas in för tre fasta flödeslägen på utgångssidan, 2, 3 eller 4 l/min. Dessa värden är i enlighet med HTA-standard, dvs att FC4 kan användas för andra verktyg än Partner kapmaskiner. För verktyg som inte följer HTA-standard kan mellanvärden ställas in. Det maximala trycket mot verktyget är inställt på 14 bar men kan justeras till andra värden. P 4 2 Uppbyggnad En hydraulpump med tillhörande retursystem är ansluten till FC4:s ena sida IN och till den andra sidan OUT ansluts verktyget. Flödet till verktyget ställs in med flödesväljaren. Flödet minskas genom att inloppskanalen stryps. Därvid ökar trycket framför strypningen enligt nedanstående princip. 3 Flödesväljare En Partner-kap sätts i arbete (4 l/min). Trycket (motståndet) ökar i matarledningen. Detta tryck leds också genom den smala kanalen till flödesventilens baksida, och skjuter denna mot strypande läge. Ju högre trycket stiger i matarledningen desto hårdare blir strypningen och vice versa. Flödet till verktyget förblir konstant. I beskrivningen har vi helt utelämnat tryckkontrollen, som är en övertrycksventil enligt den enkla princip som beskrivs på sidan 14, Överbelastningsskydd. Flödesventil Tryckmätning Hydraulpump Partner FC4 Hydraulverktyg FC4 flödesreglering För att förklara funktionen av flödesregleringen skall vi studera några olika fall. 1 l/min Först skall vi studera funktionen av flödesväljaren. Denna är inställd på, kanalen är stängd och hela oljemängden måste återvända till retursidan. Flödet från pumpen trycker den fjäderbelastade flödesventilen åt sidan och låter oljan passera under relativt lågt tryck. 1 l/min I bilden ovan är flödesväljaren inställd på 3 l/min. Inloppet till FC4 är delvis strypt och huvudparten passerar flödesventilen direkt till returen. 1 l/min 4 2 3 4 2 3 4 2 3 l/min 3 l/min 4 l/min P P I vänstra bilden är flödet långsamt och tryckdifferensen på båda sidor om strypningen är liten. På den högra bilden är flödet högt. Trycket före strypningen är högt medan trycket efter strypningen är detsamma som tidigare. Denna tryckdifferens vid varierande flöden som uppstår av en strypning används av FC4 för flödesregleringen. 11
Appendix: Hydraulik ed hydraulik menar vi kraftöverföring med någon form av vätska. Den vätska som används i detta sammanhang är olja, som förutom att den sörjer för kraftöverföringen också smörjer och kyler komponenterna i systemet. Hydraulisk kraftöverföring arbetar normalt i slutna system, dvs det vätskemedium Hydraulmotor som används returneras till en behållare och används igen. Ett hydrauliskt system består av en kraftkälla, en pump av något slag, och en mottagare som gör ett arbete, t ex en hydraulmotor. Oftast behövs Pump också transmissionslänkar, t.ex. slangförbindelse. En jämförelse med ett mekaniskt system leder ofta tanken rätt, t.ex. motor, kedja, hjul. TRYCK OCH FLÖDE Två begrepp är fundamentala när det gäller hydraulik, nämligen tryck och flöde. Goda insikter i hur dessa agerar och samverkar löser de flesta problem och frågeställningar som kan uppstå. Tryck För att beskriva tryck använder vi som exempel ett statiskt hydraulsystem. Detta exempel visar också hur hydrauliken kan användas för rörelseoch kraftutväxling. Enligt vidstående bild tänker vi oss en tät burk fylld med vatten. 1 kg 1kg 1 cm 2 1 cm 2 Burken har två rörliga kolvar, den ena har en area av 1 cm 2 och den andra 1 cm 2. Vi ställer en vikt på 1 kg på den mindre kolven och 1 kg på den stora. Följande gäller för figuren: Jämvikt. Eftersom vikterna är proportionella mot areorna de står på (1 hg/cm 2) befinner sig systemet i jämvikt, kolvarna står still. Rörelseutväxling. Kolvareorna mot vätskan är i förhållandet 1 till 1. Om vi trycker ner den lilla kolven 1 mm kommer den stora kolven att förflyttas 1 mm. Samma vätskevolym har bytt plats mellan kolvarna och vi har använt hydrauliken för att skapa olika stora rörelser. Kraftutväxling. Utväxling i rörelse utväxlar också kraft det som förloras i rörelse vinns i kraft. Belastning av den lilla kolven ger en lyftkraft på den stora kolven som är 1 gånger större. Dessa grundläggande fysikaliska egenskaper används för funktioner i hydraul- och tryckluftssystem och i konstruktioner kan ofta mycket komplicerade funktioner utföras med förvånansvärt enkel mekanisk uppbyggnad. ått för tryck. Tryck måste alltid mätas på en bestämd area för att vara meningsfullt som mått, vanligen per kvadratcentimeter. Tidigare mättes ofta tryck som kg/cm 2 (egentligen kp/cm 2 ), vilket fortfarande används av många på grund av dess lättbegriplighet, eftersom vi har en storleksuppfattning om viktenheten kg. Eftersom tekniker och 1 kg 1 Newton 1 Newton 1 bar 1 cm 2 fysiker idag föredrar måttenheten Newton för tyngd och kraft (1 N motsvarar 1 kp) används nu enheten bar för tryck i bl.a.hydraulsystem (1 bar motsvarar 1 kp/cm 2). En kraft av 1 Newton/cm 2 ger ett tryck av 1 bar. Observera att varje kvadratcentimeterstor yta av kärlet vi tidigare beskrev utsätts för ett tryck av 1 bar. Vi kan alltså mäta trycket var som helst i kärlet. Flöde Flödet i ett hydraulsystem är vätskans rörelsehastighet, ofta mätt i liter per minut (l/min). I mer eller mindre statiska system, som exempelvis en domkraft saknar begreppet flöde intresse, men om vi vill driva olika anordningar hydrauliskt med bestämda hastigheter, som kranar, fordon, kapmaskiner etc, är flödet en viktigt parameter. Hydraulaggregatet pumpar en bestämd volym vid ett rotationsvarv eller pumpslag. Ändras pumpens hastighet ändras förstås flödet. Känner vi till pumpens kapacitet kan vi beräkna rörelsen på mottagarsidan. Om vi känner hydraulkolvens area kan vi räkna ut rörelsehastigheten, känner vi hydraulmotorns genomströmningsvoym för ett varv kan vi beräkna varvtalet. ätning av tryck och flöde För många hydrauliska tillämpningar vill man kunna mäta tryck och flöde. Nedanstående modell visar principen för hur en sådan mätenhet är konstruerad. Flödet mäts genom en öppen kanal med en propeller ansluten till en generator som givare. Ett elektriskt mätinstrument visar flödet. Trycket mäts av en fjäderbelastad kolv som ändrar läge beroende på tryck. Kolvens läge registreras på ett mätinstrument. PRESSURE Bar FLOW L/min 14 4 12
Hydraulik jämfört med tryckluft För den som har vana vid tryckluftsapplikationer, men inte hydraulik, är en jämförelse mellan de olika systemen värdefull då arbetsprinciperna är varandra helt olika. En grundläggande skillnad är följande: En gas kan komprimeras medan en vätska inte kan komprimeras. I ett tryckluftssystem utnyttjar man detta för att bygga upp energi som senare används; kompressorn bygger upp ett tryck som samlas i en tank. När ingen luft förbrukas är flödet noll. Trycket i systemet är konstant. I praktiken finns normalt en variation i tryck. Kompressorn har ett tilloch frånslagstryck inom ett intervall, vilket dock inte spelar någon roll för det principiella resonemanget. Verktyg Tank Kylare Kompressor Filter Tryckluftsystem: Konstant tryck Flöde vid arbete Hydraulik stum kraftöverföring Hydrauliska system är av praktiska skäl alltid uppbyggda i ett slutet system. Hydraulvätskan pumpas i ett kretslopp där det under en cykel passerar en arbetsfas och en returfas för att sedan samlas upp i en tank för att åter användas. Verktyg Praktiska skillnader tryckluft/hydraulik En väsentlig skillnad mellan tryckluft och hydraulik är att man i ett tryckluftsystem kan ansluta flera verktyg till samma kompressor eftersom trycket är konstant och flöde finns under arbete. Eftersom hydrauliksystemet har varierande tryck vid arbete är det omöjligt att ansluta fler kapmaskiner till ett hydraulaggregat. Fördelen med hydraulsystem för att driva en kapmaskin, och många andra applikationer, är just att en vätska inte kan komprimeras, kraftöverföringen beter sig på samma sätt som om den vore mekanisk. Det innebär att kapskivan roterar med samma hastighet, oberoende av belastning så länge drivkällan behåller pumpkapaciteten. Om vi istället tänker oss ett tryckluftssystem skulle kapklingans varvtal variera efter belastning. Vi har visserligen sagt att tryckluftsystemet arbetar med konstant tryck, men så snart luften får en möjlighet att utvidga sig kommer den att göra det. Släpper vi in den komprimerade luften i en tryckluftsmotor som inte har något motstånd kommer luften att expandera i volym och driva upp hastigheten och vid belastning skulle luften åter minska i volym. Nackdelen med tryckluft för utrustning som skall gå med jämn hastighet under olika belastning är uppenbar. Hydraulsystemets konstanta flöde, som inte kan brytas hur som helst, medför förstås behov av konstruktiva lösningar för att kunna variera verktygets rörelsehastighet. Vi skall nu se på några vanliga lösningar som tillämpas i hydrauliska system och för Partner hydraulkapmaskiner. By-pass Eftersom vi i ett hydraulsystem inte kan bryta flödet måste en annan lösning tillämpas. Vi måste istället leda en del av, eller hela flödet en annan väg. Denna så kallade by-passkonstruktion används för flera funktioner i olika hydraulverktyg. Denna grundprincip brukar också benämnas open center. (En domkraft arbetar enligt principen closed center.) Pump Filter Kylare Hydraulik: Konstant flöde Tryck vid arbete Tank Som vi tidigare sagt kan inte en vätska komprimeras, vilket betyder att så länge som pumpen driver med konstant hastighet är flödet konstant i systemet, alltså tvärtemot tryckluftsystemet. ed vilket tryck arbetar hydraulsystemet? Om vi tänker oss att inget i systemet gör motstånd kommer vätskan att pumpas runt trycklöst. Om vi ansluter ett verktyg som gör ett tungt arbete (högt motstånd) kommer förstås trycket att öka mellan pumpen och verktyget. Trycket är alltså beroende av det arbete som utförs. Styrning av flöde. Låt oss anta att vi vill variera flödet till verktyget () men inte kan ändra vare sig pumpens hastighet eller slagvolym (flödet). Genom att leda en del av vätskan direkt till retursidan kan flödet till verktyget varieras. Denna princip används för pådraget hos Partner hydraulkapar. När maskinen inte arbetar passerar hela flödet, i princip trycklöst, genom by-passventilen. När gashanen trycks in stängs by-passventilen och hydrauloljan tvingas att passera genom motorn. 13
Överbelastningsskydd En by-passventil används också i hydrauliska system för att skydda utrustningen mot övertryck. En fjäderbelastad ventil håller kanalen stängd vid tryck upp till det maximalt tillåtna. Om hydraulmotorn helt plötsligt skulle blockeras i sin rörelse (fastkörning vid kapning) stiger trycket abrupt till den nivå då trycket pressar kolven mot retursidan och tillåter vätskan att passera. PRESSURE Tomgång Hydraulaggregatet är igång och lämnar förinställda 4 l/min. Pådraget på kapen är i stoppläge, alltså är pådragsventilen öppen och låter all olja fritt passera by-passkanalen. Tryck- och retursidan är praktiskt taget trycklös, klingan står stilla. Bar 14 FLOW L/min 4 PRESSURE Bar 14 FLOW L/min 4 Ett överbelastningsskydd av denna typ finns normalt i alla hydraulaggregat. Partner hydraulkapar har därför ej denna funktion inbyggd. Partner K36 och hydraulaggregatet Vi skall nu se hur tryck och flöde i princip samverkar vid olika situationer med Partner K36/K25 och Partner hydraulaggregat. En mätutrustning för tryck och flöde är inkopplad på trycksidan. Ringkapen har en ventil (by-pass) som regleras av pådraget och hydraulaggregatet har en övertrycksventil som löser ut om trycket överstiger det maximalt tillåtna. Pådragsventil PRESSURE Bar 14 FLOW L/min 4 Övertrycksventil Start Arbetet skall påbörjas, pådraget trycks in varvid pådragsventilen stängs. Oljan tvingas nu att passera hydraulmotorn och klingan roterar. Trycket är något högre nu då det behövs en liten kraft för att driva runt klingan. PRESSURE Bar 14 FLOW L/min 4 Lågt tryck Partner K36 Hydraulaggregat Högt tryck Trycksidan av hydraulsystemet beskrivs av den övre halvan och retursidan av den nedre halvan. Som vi skall se kommer ingen förändring av trycket att ske på retursidan, endast flödets väg ändras i vissa situationer. Därför behöver vi bara mäta vad som händer på trycksidan, alltså den sida som hydraulaggregatet ger flöde och tryck och som driver kapmaskinen. Kapning När kapklingan arbetar i blocket ökar förstås motståndet och trycket stiger på trycksidan. Alltefter hur tungt maskinen arbetar kommer tryckmätaren att pendla runt ett normalvärde. PRESSURE Bar 14 FLOW L/min 4 Fastkörning Klingan kör fast. Flödet till kapmaskinen upphör och trycket stiger till den nivå där den skyddande övertrycksventilen i aggregatet öppnar och låter oljan passera by-passkanalen. Så snart operatören släpper pådraget kommer övertrycksventilen att stänga och oljan passerar kapmaskinens by-passkanal, som i bilden Tomgång. 14
Tekniska data Partner K36 Klingdiameter 35 mm (14 ) Snittdjup 26 mm (1 ) Periferihastighet varvtal, max 55 m/s 3 rpm otorvarvtal vid 4 l/min (max) 15.5 rpm Hydraulmotor kuggväxelmotor (open-center) Effekt 4,3 kw Hydraultryck, max 15 bar (22 psi) Oljeflöde, min max 35 42 l/min Vikt, exkl. klinga 8,3 kg Vikt, klinga,8 kg ått med klinga: längd 73 mm bredd 275 mm höjd 41 mm Spec. hydraulolja 46 cst HSH (Partner rekommenderar miljögodkänd hydraulolja) Oljetemperatur i drift ca 6 C Hydraulkopplingar 1/2 FF (gänga 3/8 ) Vattenförbrukning, ca 4 l/min Ljudtrycksnivå, vid operatörens öra, enligt CEN/TC255N15 och ISO/DIS1121 99 db(a) Ljudeffektnivå, enligt CEN/TC255N15 och ISO3744 11 db(a) Vibrationsnivå, handtagsvibrationer enligt ISO/DIS 8662-4: Främre handtag 4,3 m/s 2 Bakre handtag 6, m/s 2 Åtdragningsmoment: Bultar, kapmaskinhus 4 Nm Bultar, motorhus (insex) 1 Nm Drivhjul (insex) 1 Nm Bultar, rullkåpa (insex) 1 Nm otormonteringsbultar (insex) 1 Nm Partner K25 Klingdiameter 4 mm (16 ) Snittdjup 145 mm (5-3/4 ) Klinga, periferihastighet varvtal, max 55 m/s 4.3 rpm otorvarvtal vid 4 l/min (max) 15.5 rpm Hydraulmotor kuggväxelmotor (open-center) Effekt 5,2 kw Hydraultryck, max 15 bar (22 psi) Arbetstryck 13 14 bar (2 psi) Oljeflöde, min max 35 42 l/min (9 11 gpm) Vikt, exkl. klinga 8,3 kg (18,3 lbs) ått med klinga: längd 71 mm bredd 18 mm höjd 43 mm Specifikationer hydraulolja 46 cst HSH (Partner rekommenderar miljögodkänd hydraulolja) Oljetemperatur i drift ca 6 C Hydraulkopplingar 1/2 FF (gänga 3/8 ) Ljudtrycksnivå, vid operatörens öra, enligt CEN/TC255N15 och ISO/DIS1121 84,5 db(a) Ljudeffektnivå, enligt CEN/TC255N15 och ISO3744 15 db(a) Vibrationsnivå: Handtagsvibrationer, enligt ISO/DIS 8662-4: Främre handtag 7,5 m/s 2 Bakre handtag 5,2 m/s 2 Partner FC4 Ingående flöde, max 12 l/min. Ingående tryck, max 21 bar Utgående flöde 2, 3 eller 4 l/min. Justerbar övertrycksventil, förinställt 14 bar Kopplingar på utgångssidan 1/2 Flat Face (gänga 3/8 ) Gängor på ingångssidan 1/2 BSP Tryckmätare 2 bar Vikt 4,2 kg ått med hydraulkopplingar: längd 19 mm bredd 21 mm höjd 225 mm Omräkningstabeller Andra mått på tryck och flöde än de vi använt här förekommer. Nedanstående omräkningstabeller kan användas när främmande utrustning skall användas. USA Följande måttenheter är vanliga i USA: Flöde: gpm (gallons per minute). 1 US gallon = 3,785 l. 1 gpm = 3,785 liter/minut. 1 liter/min,264 gpm Observera: För volymberäkning finns också en brittisk gallon (British Imperial System) som är 4,546 l. Tryck: psi (pounds per square inch). 1 psi =,689 bar 1 bar = 14,51 psi Beräkning av effekt Hydraulisk effekt (P) uttryckt i kilowatt beräknas på följande sätt: P = Q p 6 P = kw Q = flöde i l/min. p = tryck i bar 15
Partner Industrial Products 433 81 PARTILLE Telefon: 31 94 9. Telefax: 31 94 91 14 ARNE PALQUIST Risbergs Tryckeri AB, Uddevalla