Samverkan för inkludering. - Barn och ungas hälsa och livsvillkor Amina Boulaabi, Strateg Social hållbarhet

Relevanta dokument
Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Sammanfattning: Fokus Segregation

Dialogprocessen hösten 2015 Social Hållbarhet

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

Region Hallands arbete med integration och inkludering maj Dag Hultefors

Verksamhetsinriktning

SAM Samverka Agera Motivera

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy

Ungdomsperspektivet. Sundsvall 22 aug Linus Wellander Utvecklingsledare

Hur kan vi minska och motverka segregation

Jämlikt Göteborg Processägare

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Falkenberg

1.Syfte och Mål 2.Målgruppen 3. Upplevelser hos målgruppen 4. Förslag till verksamhet 5. Metod och arbetssätt 6. Lokalen 7. Verksamhet och aktivitet

Barn och ungas psykiska hälsa - exempel från Halland och Varberg

Sverige och Agenda 2030

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Lokala nämnden Varberg

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Plan för Överenskommelsen i Borås

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande

Ökad skolnärvaro- vårt förbättringsområde

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Remiss Regional folkhälsomodell

Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Systematiskt språk- och kunskapsutvecklande arbete

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Kommunalt och idéburet medskapande Dokumentation från konferensen i Eslöv

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Kronan

Situationen för nyanlända barn i familj

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten i Västerås år

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Södermöres Medborgarpanel

Storängsskolans plan för trygghet och likabehandling

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

Situationen för nyanlända barn i familj

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Samhällsplaneringens betydelse för Jämlik hälsa

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

VÄSTERÅS STADS FRITIDSGÅRSPLAN

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Fokus barn och unga. Anne-Charlotte Blomqvist. Stadsledningskontoret Fokus barn och unga

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar om mål och inriktning för regionkontoret.

Barnkonventionen i Jönköpings län. Allt vi gör ska leda till att det blir bättre för barnen

Lokal nämnd Hylte. Uppföljningsrapport 1, 2015

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Plan för att öka nyanländas måluppfyllelse i grundskolan

GR:s uppdrag

Stockholms stads personalpolicy

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Plan för dialog, inflytande och samverkan med barn och unga. Antagen av kommunfullmäktige Diarienummer 416/2011

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Samverkan skola socialtjänst Krister Pettersson och Ann Malmström Sundsvall

Kartläggnings- och uppföljningsarbete

regionvastmanland.se

samverkan motivera agerar

KALLELSE. Nr Ärende Diarienummer Föredragande 1. Ekonomisk uppföljning t om oktober IFO2016/3 Lotta Holmström

Handlingsplan för ett integrerat samhälle

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum 20 april 2018

Utdrag. Godkännande av en överenskommelse om intensifierat samverkansarbete för barn och ungas psykiska hälsa

Antagen av kommunfullmäktige 25 januari 2016, 14/16

Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga

Social hållbarhet i ledning och styrning

Jämlikhetsutredningen Maria Sundman, samordnare Lina Hedman, utredare Regionfullmäktiges sammanträde

Vår gemensamma målbild

Program för social hållbarhet

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall

Stockholms stads personalpolicy

jag blir väldigt irriterad när de vuxna tjatar om vad jag ska bli. jag är ju någonting eller hur? jag är ett barn

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Hållbarhetskommissionens rekommendationer och åtgärder

Boende och stadsmiljö

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Nationell organisering för kunskapsutveckling i socialtjänsten. Dialogkonferens FoU Välfärd 6 februari 2016 Anna Lilja Qvarlander SKL

Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm

Agenda Kommunberedningen

Social hållbarhet i fysisk planering i Göteborg

Transkript:

Samverkan för inkludering - Barn och ungas hälsa och livsvillkor Amina Boulaabi, Strateg Social hållbarhet 2019-03-14

Bakgrund Delegation mot segregation Relativt ny myndighet Kanske som ett svar på Vad göra efter hösten 2015? Främja samverkan, bygga och sprida kunskap, ge ekonomiskt stöd så att insatserna mot segregation får bättre effekt. Bland det första de gjorde utlysning projektpengar Till en början väldigt lite resurser efter hand väldigt mycket resurser och nu inga Hösten 2018 myndigheten ska avvecklas inga nya pengar

Vår ingång Region Halland tydlig prioritering av Barn och unga Vårt fokus Barn och ungas livsvillkor och hälsa (0-19år) Segregation olikheter - ojämlikheter ojämlika förutsättningar ojämlik hälsa Positivt med pengar till att ta reda på vad vi ska söka pengar för att göra Positivt med stöd till områden vi ändå ska arbeta med

Vår hypotes Utveckla regiongemensam uppföljning för att kunna genomföra regionala analyser om barn och ungas livsvillkor och hälsa. Förbättra samverkan utifrån ett barnperspektiv med kommuner, Länsstyrelse, civilsamhälle och andra aktörer.

Kartläggningsfasen Vad finns det för underlag/vad saknar vi för underlag? Vad finns det för samverkan/saknas eller finns det brister i samverkan? Vi letar egentligen vita fläckar, bristande funktion, förbättringsområden för att genomföra utvecklingsarbete i syfte att skapa mer jämlika förutsättningar samt möjliggöra ökad och mer jämlik hälsa för barn och unga. ALLTSÅ: INTE hur de mår/har det? Utan HUR MÄTER vi hur de mår/har det?

Processen 2018 så här har vi arbetat Kartläggning, behovsanalys, plan för fortsatt arbete HT 2018 Genom samtal och dialog samt genom omvärldsbevakning. Resultatet visar ett antal behov. Behovsanalysen ligger till grund för förslag till plan för fortsatt arbete. Utvecklingsarbete ÅR 1 Modifiera och experimentera utifrån nya förutsättningar. Utvecklingsarbete ÅR 2

Kartläggningsfasen aktiviteter Verksamheter samtal och dialog Dialoger i alla kommunerna (socialtjänst, utbildning, arbetsmarknad och kultur; representanter för elevhälsa, skolledning, fritidsverksamhet, boendestöd) Dialog polis, räddningstjänst, hälso- och sjukvårdsutveckling, civilsamhälle och länsstyrelse Fokusgrupper ungdomar samtal och dialog Fem dialoger (totalt 88 ungdomar i åldrarna 14 19år, via skolorna/fritidsverksamhet) Kartläggning underlag

Vad har vi hört ett axplock Verksamhetsrepresentanter tycker Man satsar på fler akuta insatser än långsiktiga. Viktigt att allt man gör förankras i forskning det händelsestyrda är svårt att gå ifrån och tänka förbyggande. Verksamhetsrepresentanter tycker Kommunerna behöver ansvara för att ta tillbaka regionala frågor lokalt. Det måste finnas en återkoppling kring vad som sker i taktiska och strategiska grupper och dylikt. Tydligare förväntningar på hur flödet ser ut mellan kommun och region. Verksamhetsrepresentanter tycker Skolan och verksamheten gör det möjligt att motverka segregation en lyckad skolgång är avgörande. Vi måste samarbeta och ge barn och unga förutsättningar att klara skolan. Vi måste ha ett underlag som ger en gemensam målbild. Då vet man kanske också vad man vill samverkan om. Vi behöver gemensamma mål. DET är vår samverkan.

Några exempel - hur mäter vi idag? LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitik) 0 år ÅK 1 ÅK 4 ÅK 8 1:an 29 år Graviditetsenkät Elevhälsosamtal HLV (hälsa på lika villkor) Skillnader: Tidsintervall Ålder/ÅK Frågebatteri

Vad har vi hört ett axplock Trygghet Ungdomarna tycker Det känns som det är mycket grupperat på kön Dom som är populära och dom som inte är populära. Fotbollstjejerna, dom snyggaste på skolan. Sen finns det andra töntarna, plugghästarna, de tuffa killarna Epa-traktor killarna. Det finns en viss otrygghet.. De som kör epa-traktorer och bilar (kör snabbt, stannar och raggar ) ibland skapar det mycket otrygghet. De är taskiga mot varandra och slåss, men gör det på ett busigt och skojigt sätt. Då är det svårt att göra något åt det Stödboende ger vardagsro? Ungdomarna tycker Tycker att det är mer fritt här och man kan själv bestämma över sin situation och sitt själv till stor del. Det är fler killar än tjejer på stödboendet och alla är upptagna med sitt, skola, jobb osv och att det är sällan man sitter i grupp och gör något så det blir ensamt. Skulle gärna vilja umgås med andra tjejer som också delar samma ensamhetskänslor. Tycker att det är jobbigt med skola och jobb för stort ansvar, men samtidigt som jag tycker att det är viktigt att ta sitt eget ansvar för att göra sig själv stolt. Speciellt när man är föräldrar- och familjelös. Trygghet och tillit Ungdomarna tycker vuxna behöver lyssna mer på oss, försöker göra något åt problemen. Vuxna försvara de som gör fel och säger att de gör så för att de mår dåligt. Men de tänker inte på oss andra som blir behandlade på ett dåligt sätt. Man fick betygsätta skolmaten med smileys. Resultaten litade man inte på eftersom det var många som var negativa. Framgångsfaktorer Ungdomarna tycker Det finns alltid någon att vara med. Alltid någon som är lik. På skolan finns många kulturer och bakgrunder. PS är en stor skola, oavsett om man bor i ett litet eller stort område så har alla möjlighet att välja PS det är viktigt att vistas i mångkulturella miljöer

Vad är segregation? Många som inte vet Mest negativa beskrivningar Beskriver skillnader, ojämlikhet 69 svar

Vad är integration? Fler som visste betydelsen Mest positiva beskrivningar Beskriver gemenskap, sammanhållning 80 svar

Slutsats: Ingen vet bättre än ungdomarna själva hur det är att vara ung idag. Hur säkerställer vi att deras röster blir hörda och tagna på allvar? Intervjutrötthet Upp till var och en Diskrepans i verklighetsupplevelse (behov service) Lokal och regional logik

Behov att utveckla: Ett regiongemensamt strategiskt verktyg för att kartlägga och analysera barn och ungas livsvillkor och hälsa ur ett intersektionellt perspektiv. Tydligt ansvar för Region Halland att leda arbetet med regiongemensamma underlag - på så sätt vara ett verktyg i det gemensamma arbetet med att utveckla ett hållbart arbetssätt som stärker samverkan. Ett systematiskt arbetssätt för medskapande med unga - utveckla det tillsammans med målgruppen i en medskapande process.!!användardriven tjänstedesign!! Arbeta för en gemensam problembild och målbild för hela Halland. Ta vara på goda initiativ från de halländska kommunerna och från den regionala samverkan.

Tjänstedesign ett medskapande arbetssätt Förändringsarbete kräver engagemang - en gemensam problembild en gemensam målbild - hur vet vi att vi har varit framgångsrika i vår process? Två ledord: förtroendeingivande och relationsskapande Behöver förstå vilka ska möta ungdomarna för att förstå hur vi ska möta ungdomarna Incitament för samverkansaktörer att vilja äga processen (medskapande) Hur frågar vi ungdomarna (ställa rätt frågor) Kunskap om problemet där kunskapen kommer från de människor vi ska lösa problemet för. Efter ett år har vi ett koncept. Validerat, beprövat gentemot oss själva och ungdomarna. Fokus ligger på design och koncept under första året..

Det krävs ett envetet, tålmodigt och aldrig avstannande arbete för att åstadkomma mer likvärdiga förutsättningar, och därmed också mer jämlika villkor och förhållanden Slutbetänkandet av kommissionen för jämlik hälsa SOU2017:47

Diskussion utifrån era olika roller Hur skapar vi förutsättningar för ett medskapande när det gäller barn och ungas hälsa samt livsvillkor? Hur skapar vi tillit och goda relationer mellan alla oss aktörer som ska arbeta för en god och mer jämlik hälsa när det gäller barn och unga? Är dessa ämnen uttömda då kan vi alltid diskutera korta pengar?