a) Miljöfarlig verksamhet..13 b) Petroleumprodukter..14 c) Jordbruk, skogsbruk. 14

1 (20) Wifsta vattentäkt, Sundsvalls kommun 2011-10-03 sid a) Miljöfarlig verksamhet.. 6 b) Petroleumprodukter. 7 c) Jordbruk, skogsbruk.. 8 d) Utsläpp av spillvatten, dagvatten och annat avloppsvatten, upplag av avfall och utläggning av fyllnadsmassor.. 9 e) Täktverksamhet, schakt- och underjordsarbeten samt vattenverksamhet.. 10 f) Energianläggningar...11 g) Transport av farligt gods, väg och väghållning samt järnväg...12 h) Vattentäkter för annat ändamål än allmän vattenförsörjning...13 i) Trafik med motordrivet fordon, fartyg eller annan liknande farkost.. 13 a) Miljöfarlig verksamhet..13 b) Petroleumprodukter..14 c) Jordbruk, skogsbruk. 14 d) Utsläpp av spillvatten, dagvatten och annat avloppsvatten, upplag av avfall och utläggning av fyllnadsmassor...15 e) Täktverksamhet, schakt- och underjordsarbeten.16 f) Energianläggningar...17 g) Transport av farligt gods, väg och väghållning samt järnväg...17 h) Vattentäkter för annat ändamål än allmän vattenförsörjning...18 a) Miljöfarlig verksamhet..18 b) Petroleumprodukter..19 c) Jordbruk, skogsbruk.. 19 d) Vattenverksamhet och schaktningsarbete...20 e) Väg, järnväg och bro.20

2 (20) Sundsvall Vatten AB:s grundvattentäkt i Wifsta försörjer Timrå och norra delarna av Sundsvall. Vattentäkten i Wifsta är genom sammankoppling med bolagets grundvattentäkter i Grönsta och Nolby även reservvattentäkt för dessa vattentäkter. Vattentäkten är därmed av synnerlig vikt för vattenförsörjningen inom de båda kommunerna, vilka tillsammans har drygt 90 000 anslutna personer. Nedanstående föreskrifter gäller inom det skyddsområde som finns redovisat i den tekniska beskrivningen. Skyddsområdet avser Wifsta vattentäkt inom del av Vivstamon 1:40 och på fastigheterna Timrå-Svedje 2:20 och 2:21. Syftet med vattenskyddsområdet och tillhörande föreskrifter är att säkerställa att grundvattentillgången i Wifsta kan användas som dricksvattentäkt i ett flergenerationsperspektiv. Detta syfte uppnås genom att grundvattentillgången skyddas mot föroreningar eller verksamheter som kan medföra negativ inverkan på grundvattnet kvalitet och kvantitet, samt genom att förhindra att grundvattenbildningsförhållandena förändras. Vid prövning av tillstånd skall den sökta verksamheten prövas individuellt gentemot detta syfte. Skyddsområdet är indelat i: Två vattentäktszoner (brunnsområden), som avgränsas av del av fastigheten Vivstamon 1:40 där produktionsbrunnarna finns och fastigheterna Svedje 2:20 och 2:21 som innefattar en provbrunn. Primär skyddszon, som avgränsas av huvudinfiltrationsområdena på Indalsälvens botten där merparten av grundvattenbildningen för grundvattenakvifären sker. Uppehållstiden för grundvattnet från infiltrationsområdet till att det pumpas upp i brunnsområdena uppskattas till mellan 40-100 dygn beroende på vilka och hur många brunnar som är i drift. Primär skyddszon motsvarar inre skyddszon i gällande skyddsområde (22FS1995:36). Den primära skyddszonen har utökats i och med att ett reservtäktsområde på fastigheterna Svedje 2:20 och 2:21 har tillkommit. Sekundär skyddszon, som avgränsas av älv- och deltasediment som på land överlagrar åsen där uppehållstiden i grundvattenmagasinet från yttre gräns till vattentäktszon uppskattas till minst 1 år. Skyddszonen innefattar också en del av Indalsälven. Tertiär skyddszon, som avgränsas av ytvattnet i Indalsälven med en beräknad flödestid till infiltrationsområdena av 10-20 timmar, beroende på vindstyrka och riktning. Den tertiära zonen på land avgränsas av tillrinningsområdets ytvattendelare och gränsen för sekundär skyddszon. Gator och vägar som passerar gränsen till skyddsområdet skall vara skyltade med upplysning om att skyddsområde föreligger.

3 (20) När det i dessa skyddsföreskrifter anges krav på tillstånd prövas frågan av kommunens miljönämnd om inte annat anges. Inträffade olyckshändelser eller miljöstörningar skall omgående rapporteras på telefonnummer 112, samt till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen och MittSverige Vatten AB. Om särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen medge dispens från föreskrift nedan. I texten nedan ges en sammanfattning av grundvattenbildning och grundvattenströmning samt transporttider för grundvattnet och därmed eventuella föroreningar, en mer detaljerad utredning finns i den tekniska beskrivningen i ansökan till revidering av skyddsområde. Texten är tänkt att användas som stöd vid bedömning av all föreskrifter och kommer att hänvisas till i de övriga kommentarerna. Indelningen av skyddszoner bygger på den tekniska beskrivningen och därmed till viss del på denna sammanfattande text. För Wifsta vattentäkt är största delen av primär skyddszon förlagd till Indalsälven på grund av att största delen av grundvattenbildningen sker genom inducering av älvvatten. Det är också här den största risken för vattentäkterna (huvudvattentäkt och reservvattentäkt) finns eftersom överlagrande skyddande sediment till stor del saknas eller är begränsade. Det finns en risk att en föroreningspåverkan inte upptäcks förrän föroreningen nått vattentäkten då merparten av induceringen sker på ca 20 meters djup. Grundvattnets transporttid från Indalsälven till huvudvattentäkten är 6-7 veckor. Detta tillsammans med att grundvattenflödet är väldigt svårt att styra eftersom det flödar med självtryck från kraftverksdammen till havet gör att man inte kan riskera att ett föroreningsutsläpp sker i detta område. Om en förorening skulle nå infiltrationsområdena (induceringen) skulle den bli väldigt svårt eller omöjligt att hantera på grund av det stora grundvattenflödet som ständigt strömmar genom åsen samt att tiden att utföra motåtgärder är så kort. Det finns ingen primär zon på landområdet runt vattentäktzonen beroende på de mäktiga (40 m) och förhållandevis täta överlagrande sediment som överlagrar grusåsen. På norra sidan av Indalsälven ingår även en stor del landområde i den primära skyddszonen. Motivet till detta är att mycket av södra sidans skyddande överlagrande sediment saknas både ifråga om täthet och mäktighet. Flödesriktningen för det av pumpning opåverkade grundvattnet ligger i ostlig riktning (i grusåsen) mot reservvattentäkten. Flödet har beräknats till mindre än 1/20-del av flödet på södra sidan. Vid pumpning i reservvattentäkten kommer ett grundvattenflöde att ske i västlig riktning genom inducering av älvvatten från samma område på Indalsälvens botten som för huvudvattentäkten. På bilden nedan illustreras grundvattenflödena med de tjocka svarta pilarna när det sker pumpning från Wifsta reservvattentäkt, de tunnare pilarna illustrerar ett grundvattenflöde i moränen och berget mot grusåsen. Den tjocka svarta pilen åt sydost illustrerar det naturliga flödet (ca 1000 l/s) i grusåsen som pågår oavsett om pumpning sker eller inte.

4 (20) Markytans lutning norr om reservvattentäkten möjliggör snabba yttransporter (eventuella föroreningar) mot reservvattentäkten, bristen på överlagrande täta sediment gör också tillsammans med marklutningen att en eventuell förorening snabbt kan infiltrera och följa ett mer genomsläppligt lager eller bergytan mot reservvattentäkten. Beräkningar har gjorts av var gränsen går för transporttiden 100 dygn och därmed den primär skyddszonens begränsning, formeln Q x t= πr 2 bn e har använts och rekommenderas av Naturvårdsverkets i handboken 2010:5. Vid uttaget av 200 l/s vid reservvattentäkten vilket är samma mängd som uttas vid Wifsta vattentäkt görs en beräkning av influensradien vid transporttiden 100 dygn i grundvattenmagasinet. Q= är uttagen vattenmängd, t är tiden, r är influensradie, b är grundvattenmagasinets mäktighet och dess effektiva porositet är n e =0,15 (15%). Q= 17280 m 3 /dygn = 200 l/s, t = 100 dygn, r = influensradien som skall räknas ut, b=40 m n e =0,15, det värde som skattats är n e som i detta fall är 0,15 och gäller för sand som är huvudfraktionen i grusåsen. Resultatet blir att influensradien är: r= 300 m Formeln ovan bygger på ett radiellt flöde runt en uttagsbrunn vilket inte är riktigt sant i grusåsen som är mer rörformad, det gör att influensområdet blir mer långsträckt i åsens längdriktning. Detta tillsammans med att mer genomsläppliga marklager förekommer (vilket har konstaterats vid undersökningsborrningar) medför att influensområdet och därmed primär skyddszon utökats något i förslaget till nytt skyddsområde. Begränsningen för den sekundära zonen har satt så att en beräknad uppehållstid om minst 1 år

5 (20) mellan dess gräns och gränsen för vattentäktszonen erhålls. På norra sidan av älven har en utökning av 400-500 m jämfört med den primära skyddszonen skett. Utförs kontinuitetsberäkningen enligt ovan hamnar influensområdet ca 600 m från brunnsområdet och med tillägg för faktorn som åsens långsträckthet samt genomsläppliga jordlager motiverar gränsdragningen. Utanför grusåsen har det i sekundär skyddszon medtagits sedimentområden och moränområden som står i kontakt med grusåsen och där markytan och bergytan lutar mot åsen och brunnsområdet. Beräkning av uppehållstiden i grundvattenmagasinet för detta område är väldigt svårt men eftersom även markytan lutar mot grusåsen och en eventuell förorening kan röra sig i ytliga jordlager eller på markytan mot brunnsområdet är gränsdragningen motiverad. Norrut från brunnsområdet har sekundär skyddszon dragits i läge för en lokal ytvattendelare. På södra sidan av Indalsälven har den sekundära zonen dragits ca 300 m väster och öster om vattentäkszonens gräns. Det har gjorts på grund av att grusåsen dränerar de överliggande sedimenten och trots att sedimenten är förhållandevis täta så förekommer en stor variation i genomsläpplighet och lutning på jordskikten. Gränsen för den tertiära zonen har dragits i läge för ytvattendelaren till Indalsälven från Kävstabron ned till en knapp kilometer nedströms vattentäkten. Motivet till denna gränsdragning är för Indalsälvens del att få en rimlig insatstid för att agera mot en eventuell förorening samt att en eventuell förorening skall hinna spridas och spädas ut. Förslaget till den tertiära skyddszonen för Wifsta vattentäkt skulle medge en insatstid av ca 15 timmar. Vid ogynnsamma förhållanden kan insatstiden bli kortare. Gränsdragningen på land motiveras av att en eventuell förorening inom denna zon via ytliga vattendrag eller annan ytavrinning relativt snabbt kan tas sig ned till Indalsälven för att vidare transporteras mot vattentäktens infiltrationsområde. Med uttrycken befintlig verksamhet eller befintlig anläggning avses verksamhet eller anläggning som pågår respektive finns när dessa föreskrifter träder i kraft, med den utformning och omfattning som verksamheten eller anläggningen då har. I dessa föreskrifter avses med ordet hantering en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden. Med farligt gods avses samma sak som i definitionen i lagen (2006:263) om transport av farligt gods. Med transport av farligt gods avses enbart transporter som omfattas av lagen om transport av farligt gods d v s förflyttning av farligt gods med transportmedel samt sådan lastning, lossning, förvaring och annan hantering av det farliga godset som utgör ett led i förflyttningen. Som transport avses dock inte förflyttning som sker endast inom ett område där tillverkning, lagring eller förbrukning av farligt gods äger rum.

6 (20) Med miljöfarlig verksamhet avses samma sak som i definitionen i 9 kapitlet miljöbalken. I dessa föreskrifter avses med ordet spillvatten dels hushållsspillvatten från bostäder och serviceinrättningar, dels industrispillvatten från områden som används för kommersiell eller industriell verksamhet och inte är hushållsspillvatten eller dagvatten. Med ordet dagvatten avses regn- eller smältvatten som inte tränger ned i marken utan avrinner på markytan. Med sekundärt skydd avses en anläggning som säkerställer att vätskan kan uppfångas vid en läckande cistern. Med växtnäringsämnen avses både naturlig och konstgjord gödsel. Tillstånd enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte om åtgärden eller verksamheten skall tillståndsprövas enligt bestämmelser om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, vattenverksamhet eller jordbruk och annan verksamhet i miljöbalken eller med stöd av enligt balken utfärdad förordning; frågan om verksamheten är förenlig med behovet av skydd för vattnet, villkorsfrågor etc. prövas då i stället i det ärendet. Inom vattentäktszon får endast vattentäktsverksamhet bedrivas. Vattentäktszonen skall vara inhägnad. Eftersom närområdet runt brunnar är så känsligt ur föroreningssynpunkt får endast verksamhet som har direkt samröre med vattentäkten bedrivas, det kan medföra att tunga fordon kör i närhet av brunnarna vid pumpbyte. Andra arbeten som kan behöva utföras inom vattentäktzon är: Snöröjning med tungt fordon måste också utföras om verksamheten skall kunna bedrivas. Arbeten inne i brunnshus eller vattenverk, exv installationer av ledningar, målning, elarbeten. Alla arbeten som utförs inom vattentäktzon måste utföras med extrem noggrannhet exempelvis måste utförare ha speciell utbildning, maskiner måste vara så miljöanpassade som möjligt. Inne i anläggningarna (vattenverk, reservoarer, brunnshus) finns olika hygienzoner där bestämmelser finns som måste följas. a) Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten får inte etableras. För befintlig verksamhet gäller i tillämpliga delar föreskrifterna i övrigt i dessa vattenskyddsföreskrifter. Föreskrifter om täktverksamhet finns i 4 e) nedan.

7 (20) Med miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalkens 9 kap. avses enligt 1 : 1. utsläpp av avloppsvatten, fasta ämnen eller gas från mark, byggnader eller anläggningar i mark, vattenområden eller grundvatten, 2. användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan innebära olägenhet för människors hälsa eller miljön genom annat utsläpp än som avses i 1 eller genom förorening av mark, luft, vattenområde eller grundvatten. Det finns ytterligare en punkt under samma paragraf men den berör inte vattenskyddet. Egentligen skulle denna paragraf räcka om det endast skulle vara nyetableringar som skulle hanteras men det finns också befintliga verksamheter som måste hanteras i övriga paragrafer. I allmänna råd p. 13 till 7 kap. 22 MB rekommenderas förbud mot etablering av miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten i primär skyddszon. För Wifsta vattentäkt medför den korta transporttiden för det inducerade älvvattnet samt bristen på överlagrande täta sediment på norra sidan av Indalsälven motiverar ett förbud för nyetablering av miljöfarlig verksamhet. I övrigt hänvisas till Kommentarer till 1 där det ges en beskrivning av grundvattenbildning och transporttider i grundvattenmagasinet. b) Petroleumprodukter Etablering av verksamhet i vilken förekommer hantering av petroleumprodukter är förbjuden. Hantering av petroleumprodukter är förbjuden undantaget för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja men då krävs tillstånd. Drivmedel i motordrivet fordon, fartyg eller annan motordriven farkost är undantaget förbudet att hantera petroleumprodukter. I allmänna råd p. 3 till 7 kap 22 MB rekommenderas förbud att hantera petroleumprodukter inom primär skyddszon undantaget för försörjning av bostads- och jordbruksfastigheter med olja. Petroleumprodukter som diesel kan i mycket små mängder slå ut en vattentäkt varför ett förbud behövs. Ett totalförbud är dock inte möjligt om friluftsliv eller vissa verksamheter skall kunna bedrivas. I Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24) finns särskilda restriktioner inom vattenskyddsområde. Största risken för vattentäkten är en förorening i Indalsälven speciellt om föroreningen blandas upp i älvvattnet eller har fysikaliska egenskaper som gör att den sjunker mot botten i Indalsälven. På land finns större förutsättningar att sanera en förorening från petroleumprodukter, innan det når grundvattenmagasinet, eftersom det finns förhållandevis täta och mäktiga sediment som överlagrar grusåsen. Det är under förutsättningen att utsläppet upptäcks i tid och inte är för omfattande. Om det skulle ske en förorening i Indalsälven eller dess närhet är det extra viktigt

8 (20) att huvudmannen och Räddningstjänsten informeras omgående så att saneringsåtgärder kan sättas in. c) Jordbruk, skogsbruk Yrkesmässig förvaring och användning av växtnäringsämnen kräver tillstånd. Strandbete är förbjudet. Hantering av kemiska bekämpningsmedel är förbjuden. Permanent upplag av bark, timmer, flis eller spån är förbjuden. Tillfälliga upplag med lagring i högst tre månades får förkomma. Tillstånd krävs för skogsbruksåtgärder som innebär gallring, röjning, föryngringsavverkning, uttag av skogsbränsle och annan avverkning av skog samt markberedning, dikning och plantering inom skogsmark och skogliga impediment. I allmänna råd p. 4 till 7 kap. 22 MB rekommenderas förbud mot hantering av kemiska bekämpningsmedel i primär skyddszon. I allmänna råd p.5 till kap. 22 MB rekommenderas förbud mot permanenta upplag av bark och timmer i primär skyddszon. I Naturvårdsverkets Handbok om vattenskyddsområde 2010:5 påpekas att riskerna med strandbete och spridning av naturgödsel skall beaktas när det gäller vattenburen smitta orsakad av parasiter, virus mm. Tillståndsförfarandet för användning av växtnäringsämnen behövs för att bedöma risken för vattenburen smitta av parasiter, virus mm. Förbudet för strandbete motiveras av den direktkontakt som kan ske mellan avföring från djur och Indalsälven. För Wifsta vattentäkt är transporttiden för grundvattnet från Indalsälven till brunnarna i gränszonen för överlevnad av vissa virus (6-7 veckor). Ett föränderligt klimat kan också innebära att arter av patogena mikroorganismer med längre överlevnad kan uppträda i Indalsälven och därmed ökar risken för smitta i vattentäkten. Förbud mot hantering av kemiska bekämpningsmedel behövs då även mycket låga halter av dessa och dess nedbrytningsprodukter kan leda till ett otjänligt grundvatten. Hanteringen regleras även i Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) med allmänna råd 97:3 och allmänna råd NFS 2000:7. Nya föreskrifter kan komma att utarbetas inom en snar framtid beroende på att Sverige håller på att Implementera Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Enligt 43 förordningen 2006:1010 om växtskyddsmedel får Skogsstyrelsen i det enskilda fallet ge dispens från förbudet i miljöbalken om det med hänsyn till skogsmarkens läge och beskaffenhet, skogsbeståndets sammansättning, spridningens inverkan på livsbetingelserna för växt- och djurlivet och andra intressen inte rimligen går att tillgodose kravet om återväxt av skog i 6 skogsvårdslagen (1979:429) genom röjning och mekaniska metoder. Rekommendationen i Naturvårdsverkets handbok 2010:5 är att stor restriktivitet bör råda när det gäller hantering av kemiska bekämpningsmedel inom

9 (20) skyddsområde för vattentäkt. För Wifsta vattentäkt är det framförallt, inom den primära zonen, markområdet på norra sidan av Indalsälven som berörs av skogsbruk.. Området består av skogsmark ovanpå mer eller mindre genomsläppliga sediment som överlagrar grusåsen vilket motiverar ett förbud för hantering av kemiska bekämpningsmedel. Lagring av bark och timmer, flis och spån kan ge kvalitetsproblem i grundvattnet på grund av lakvattenbildning. För att lagra bark och timmer, flis och spån krävs oftast behandling med kemikalier för att motverka skadedjursangrepp. Ris, bark och schaktmassor som innehåller växtrester kan pga nedbrytning eller utlakning av t ex fenoler förorena grundvattnet men också minska syrehalten i det infiltrerade vattnet. Tillståndsförfarande avseende uppräknade skogsbruksåtgärder krävs för att se till att utförda åtgärder utförs på ett sådant sätt att vattentäkten och Indalsälven påverkas så lite som möjligt. Enligt Naturvårdverkets handbok 2010:5 bör föryngring av skog i första hand ske med naturlig föryngring alternativt med plantmaterial som inte är kemiskt behandlat. Dikning och maskinell markberedning bör undvikas. Den största risken för Wifsta vattentäkt är om det sker utsläpp av petroleumprodukter vid skogsbruksåtgärden (se 4 b)). Dikning och maskinell markberedning är en annan risk då man dels tar bort markskiktets filtrerande och nedbrytande inverkan men också att man styr flöden så att en förorening snabbt kan hamna på fel ställe (nära vattentäktens infiltrationsområden). En annan risk är att det lättare kan ske skred om vattenströmmarna koncentreras. Skred kan öppna upp nya infiltrationsytor som förkortar grundvattnets uppehållstid. d) Utsläpp av spillvatten, dagvatten och annat avloppsvatten, upplag av avfall och utläggning av fyllnadsmassor Utsläpp av avloppsvatten i mark, dike eller vattenområde är förbjudet. Utförande av infiltrationsanläggning för spillvatten eller dagvatten är förbjudet. Upplag av avfall eller av snö som härrör från trafikerade ytor utanför gränsen till den primära skyddszonen är förbjudna. Utläggning av fyllnadsmassor, avjämningsmassor eller andra material som innebär risk för ras eller skred, förorening av yt- eller grundvatten eller för påverkan på grundvattenbildningen är förbjuden. I allmänna råd p.6 och 7 till 2 kap. 22 MB rekommenderas föreskrift om förbud mot ytterligare infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten och utsläpp av annat avloppsvatten i primär

10 (20) skyddszon. Avsikten med förbud mot utsläpp av avloppsvatten är att det kan förekomma utan att en anläggning finns samt att avloppsvatten skulle kunna rinna in i den primära zonen från den sekundära. Infiltrationsanläggningar och utsläpp av avloppsvatten berör framförallt primär skyddszon på norra sidan av Indalsälven där markområden finns. Upplag av avfall snö och fyllnadsmassor kan vara förorenade och lakvatten kan rinna ned i grundvattenmagasinet men upplag kan också vara orsak till skred eller påverka grundvattenbildningen. Skred kan ske av massornas tyngd och påverka transporttiden för grundvattnet, risken är att nya ytor öppnas upp som kan påverka grundvattnets omsättningstid. I de allmänna råden p. 6 och 7 till 2 kap. 22 MB rekommenderas ett förbud av dessa upplag inom skyddsområde som härrör från trafikerade ytor från en skyddszon med lindrigare föreskrifter. För Wifsta vattentäkt är risken störst på norra sida av Indalsälven vid reservvattentäkten vad gäller infiltrationsanläggningar. Idag finns inte någon bebyggelse eller infiltrationsanläggning och inte heller några kända upplag eller utfyllnader. Riskerna med avloppsvatten är idag inte främst patogena mikroorganismer eftersom det finns barriärer som bekämpar dessa. Risken kan dock komma att öka i ett framtida föränderligt klimat. Små patogena mikroorganismer som virus är det störst risk med eftersom de har större möjlighet att undgå bortfiltrering i grusåsen jämfört med exv parasitära protozoer. Största risken är att avloppsvattnet innehåller andra föroreningar av kemisk karaktär. e) Täktverksamhet, schakt- och underjordsarbeten samt vattenverksamhet Etablering av verksamhet för täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter är förbjuden, inbegripet täkt för husbehov. Muddring och annan vattenverksamhet inom Indalsälvens vattenområde än bortledande av ytvatten är förbjuden. Om bortledande av ytvatten från Indalsälven finns bestämmelser i 4 h) nedan. Tillstånd krävs för schaktningsarbete och för grundläggning, pålning, spontning, borrning och liknande underjordsarbete. Tillstånd enligt detta stycke krävs dock inte om arbetet har direkt samband med den allmänna vattenförsörjningen. I de allmänna råden p. 9 och 10 till 7 kap. 22 MB rekommenderas förbud mot materialtäkt inom primär skyddszon. I samma råd rekommenderas krav på tillstånd för schaktningsarbete och muddring. Täkter påverkar grundvattenbildningen och de kemiska/fysikaliska egenskaperna hos grundvattnet genom att markytskiktet förändras eller försvinner men det är också stor risk för påverkan av grundvattenmagasinet vid ett föroreningsutsläpp i och med att avståndet till grundvattenytan minskar (gäller speciellt grustäkter). De risker som finns för grundvattnets vattenkemi är att grundvattnet blir jonsvagare och får en högre humushalt om den luftade markzonen blir mindre. Den största mikrobiologiska och kemiska aktiviteten sker i den

11 (20) omättade zonen och speciellt i markytskiktet där tillgång på syre finns. Riskerna att få en ökad aktivitet av patogena mikroorganismer ökar. För Wifsta vattentäkt är föroreningsrisken det största hotet och då på norra sidan av Indalsälven där möjlighet till grustäkt finns. Vid grustäkt minskar avståndet till grundvattenytan när täktmaterialet tas ur grusåsen och mycket liten tid finns att sanera ett eventuellt föroreningsutsläpp. Utsläppet kan vara dels av akut art, som i regel upptäcks, men också diffusa utsläpp kan på sikt påverka vattentäkten negativt. När täktverksamhet inte pågår eller vid avslutad täkt finns risk att andra aktiviteter kan förekomma som kan riskera att en förorening hamnar i grundvattenmagasinet ex v körning med motordrivet fordon eller dumpning av avfall. Förbudet mot muddring motiveras av att huvuddelen av grundvattenbildningen sker genom inducering av älvvatten. En muddring skulle kunna medföra att uppehållstiden och den kemiska sammansättningen i grundvattnet förändras. Det kan i sin tur leda till en ökad risk för mikrobiologisk påverkan av råvattnet. Krav på tillstånd för underjordsarbeten syftar till att säkerställa att tätande jordlager inte penetreras eller att grundvattenbildande ytor blockeras. För Wifsta vattentäkt är riskerna störst om muddring, underjordsarbete eller andra vattenverksamheter förekommer i Indalsälven eller i dess omedelbara närhet inom föreslagen primär skyddszon. Vid muddring kan jordlager med en lägre genomsläpplighet än grusåsens jordmaterial tas bort och därmed radikalt förändra omsättningstiden i grundvattenmagasinet. Det kan få så alvarliga konsekvenser att vattentäkten blir obrukbar om inte ett nytt vattenverk med nya processteg byggs. Konsekvenserna är en förändrad grundvattenkemi/fysik samt sämre avskiljning av patogena mikroorganismer, dessutom ökar risken för att en eventuell förorening i Indalsälven skall påverka vattentäkten negativt. Det samma gäller även andra typer av underjordsarbete som borrningar, pålningar eller spontningar. f) Energianläggningar Utförande av anläggning för lagring av och utvinning av värme eller kyla ur berg, mark, grundeller ytvatten är förbjudet. I allmänna råd p. 11 till 7 kap. 22 MB rekommenderas ett förbud mot anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten För Wifsta vattentäkt finns en risk att en förorening når grundvattenmagasinet vid borrningen eller schaktningen varför ett förbud är motiverat. En förorening kan också påverka grundvattenmagasinet antingen från energianläggningens köldbärarvätska eller tillföras i den brunn som tillhör anläggningen vilket också motiverar ett förbud. Det finns också en risk att de geologiska förhållandena förändras vid utförande av anläggningen genom blockering, urspolning eller liknande effekter. Vad gäller anläggningar i ytvatten så är det risker med muddring i älvbotten p g a risk för förändring av infiltrationsförhållandena vilket kan leda till vattenbrist eller förändrad grundvattenkemi på grund av förändrade transporttider i grundvattenmagasinet. Det finns också föroreningsrisker i och med att inducering av Indalsälvens vatten till Wifsta vattentäkts

12 (20) grundvattenmagasin sker i den primära zonen. g) Transport av farligt gods, väg och väghållning samt järnväg Genomgående transport av farligt gods på annat än anvisade leder är förbjuden. Anläggande av järnväg är förbjudet. Väg får anläggas endast om den behövs för den allmänna vattenförsörjningen. Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjudet. Användning av vägsalt och dammbindningsmedel kräver tillstånd, saltinblandad sand är undantaget. Nybeläggning av väg kräver tillstånd. I allmänna råd p. 12 till 7 kap. 22 MB. Rekommenderas att transporter av farligt gods endast får ske på anvisade leder inom vattenskyddsområde. Transporter av farligt gods är en risk för vattentäkten om en olycka skulle ske. Förslaget är att anläggande av vägar och järnvägar i primär skyddszon förbjuds av samma anledning. Dessutom är själva anläggningsarbetet ett riskmoment avseende penetrering av skyddande jordlager som kan förorena grundvattenmagasinet och motsatsen att för vattentäkten viktiga infiltrationsområden riskerar att blockeras. Blockeringen kan leda till vattenbrist och förändrad vattenkemi, se kommentarer under 4 f). Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt kan leda till förorening av vattentäkten. Se även 4 d). Avsikten med krav på tillstånd för vägsalt och dammbindningsmedel är att kloridjonen är väldigt lättrörlig och kan ge smakproblem på grundvattnet. Saltinblandad sand tillåts eftersom det är betydligt mindre saltmängd samt att det är nödvändigt med saltet för att kunna sprida sanden. Dessutom måste trafikolycksrisken beaktas. Kravet på tillstånd för nybeläggning av väg är för att se till att inte något olämpligt material ur föroreningssynpunkt läggs ut. h) Vattentäkter för annat ändamål än allmän vattenförsörjning Utförande av anläggning för vattentäkt för enskild vattenförsörjning samt vattentäkt för enskild

13 (20) vattenförsörjning är förbjudet. Förbud rekommenderas i allmänna råden p. 11 till 7 kap. 22 MB. Se kommentarerna under 4 f) där alla kommentarer gäller även här förutom riskerna med köldbärarvätskan. Här tillkommer dessutom själva tagandet av grundvattnet som kan leda till vattenbrist eller förändrad grundvattenkemi. För en enskild brunn är vattenförbrukningen marginell om man jämför med uttaget från Wifsta vattentäkt men blir det flera kan det ha betydelse och därmed påverka omsättningstiden i grundvattenakvifären och därmed grundvattenkemin. För Wifsta vattentäkt är det framförallt föroreningsrisken vid borrning av den enskilda vattentäkten samt föroreningsrisken som finns i och runt den färdiga brunnen som måste beaktas. En förorening som hamnar i en brunn, som är nedförd i grusåsen, kan komma i direkt kontakt med samma grundvattenmagasin som Wifsta vattentäkt tar sitt grundvatten från. i) Trafik med motordrivet fordon, fartyg eller liknande motordriven farkost Trafik med motordrivet fordon, fartyg eller liknande farkost är förbjuden annat än för att passera primär skyddszon och endast på färdled om sådan finns, undantaget sådant som krävs för skötsel av fastighet. Anslutningstrafik från bebodda fastigheter till skoterled får ske. Avsikten med paragrafen är att minimera trafiken med motorfordon i primär skyddszon på grund av risken att petroleumprodukter kan läcka ut till yt- eller grundvatten, se även 4 b). Terrängtrafik kan också skada skyddande ytjordlager som kan förändra vattenavrinning och infiltration som har betydelse för grundvattenbildning och grundvattenkvalitet. Det kan också öka risken för att en eventuell förorening kan nå grundvattenmagasinet snabbare. Avsikten med förbud mot trafik med farkost eller liknande motordriven fordon (exv vattenskoter) är att de för vattentäkten viktigaste och känsligaste infiltrationsområden ligger på Indalsälvens botten inom primär skyddszon. a) Miljöfarlig verksamhet För att etablera miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt lag eller förordning krävs tillstånd av länsstyrelsen. Föreskrifter om täktverksamhet finns i 5 e) nedan. I allmänna råd p. 13 till 7 kap. 22 MB rekommenderas krav på tillstånd för ny anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet.

14 (20) Kravet på tillstånd krävs för att säkerställa att det inte sker någon påverkan på vattentäkten på lång eller kort sikt. Största risken för Wifsta vattentäkt är om en förorening når infiltrationsområdena på Indalsälvens botten i ett kortsiktigt och långsiktigt perspektiv. Kortsiktigt beroende på att omsättningstiden mellan infiltrationsområdena och vattentäkten är begränsad så att nedbrytningsprocesser hämmas men även på lång sikt om det sker fastläggningar i bottensediment vid infiltrationsområdena som frigörs av någon yttre händelse eller vattenkemisk förändring. b) Petroleumprodukter För lagring och förvaring av petroleumprodukter krävs tillstånd. Sekundärt skydd krävs för cistern eller lös behållare. För transport av petroleumprodukter på Indalsälven krävs tillstånd. I allmänna råd p. 3 till 7 kap 22 MB rekommenderas att tillstånd föreskrivs för sådan hantering som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med skyddet. Naturvårdsverket har också utarbetat föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24). Det skärpta kravet för det sekundära skyddet för cistern och lös behållare motiveras av att även små mängder av petroleumprodukter kan slå ut en vattentäkt. Det är närheten till de viktiga och känsliga infiltrationsområdena på Indalsälvens botten som motiverar dessa krav samt krav på tillstånd för transporter av petroleumprodukter på Indalsälven. c) Jordbruk, skogsbruk Yrkesmässig hantering och spridning av kemiska bekämpningsmedel kräver tillstånd. Förutsättningarna för att tillstånd för spridning ska kunna meddelas är att en mycket hög skyddsnivå upprätthålls och att speciella skäl för spridningen finns. Yrkesmässig förvaring och användning av växtnäringsämnen kräver tillstånd. Spridning av gödsel och avloppsslam får inte ske på tjälad mark. Permanenta upplag av bark, timmer, flis eller spån kräver tillstånd, timmerupplag från en avverkningssäsong får förekomma. Krav på tillstånd för hantering och spridning av kemiska bekämpningsmedel rekommenderas i allmänna råd p.4 till 7 kap 22 MB. Hanteringen regleras även i Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) med allmänna råd 97:3 och allmänna råd NFS 2000:7. Nya föreskrifter kan komma att utarbetas inom en snar framtid beroende på att Sverige håller på att Implementera Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande

15 (20) av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Enligt 43 förordningen 2006:1010 om växtskyddsmedel får Skogsstyrelsen i det enskilda fallet ge dispens från förbudet i miljöbalken om det med hänsyn till skogsmarkens läge och beskaffenhet, skogsbeståndets sammansättning, spridningens inverkan på livsbetingelserna för växt- och djurlivet och andra intressen inte rimligen går att tillgodose kravet om återväxt av skog i 6 skogsvårdslagen (1979:429) genom röjning och mekaniska metoder. Rekommendationen i Naturvårdsverkets handbok 2010:5 är att stor restriktivitet bör råda när det gäller hantering av kemiska bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt. För växtnäringsämnen rekommenderas också krav på tillstånd när det gäller yrkesmässig hantering. I allmänna råden p.5 till 7 kap. 22 MB anges att upplag av bark och timmer från en avverkningssäsong bör få förekomma. Krav på tillstånd motiveras av att utlakning av t.ex. fenoler kan ske. Behandling med kemikalier förekommer också ofta för att minska skadedjursangrepp. Enligt Naturvårdverkets handbok 2010:5 bör föryngring av skog i första hand ske med naturlig föryngring alternativt används plantmaterial som inte är kemiskt behandlat. Dikning och maskinell markberedning bör undvikas. För Wifsta vattentäkt gäller samma kommentarer som under 4 c). Motivet för tillståndskravet för spridning av kemiska bekämpningsmedel inom sekundär zon är dels att det behövs så låga halter för ett otjänligt dricksvatten men också att nedbrytningen av dessa produkter kan ske långsamt. Förbud mot spridning av gödsel och avloppsslam på tjälad mark motiveras av risken för spridning till Indalsälven och att därmed parasiter och virus kan nå infiltrationsområdena. d) Utsläpp av spillvatten, dagvatten och annat avloppsvatten, upplag av avfall och utläggning av fyllnadsmassor Utförande av infiltrationsanläggning för spillvatten eller dagvatten kräver tillstånd. Avloppsledningar skall vara täta, inspekteras regelbundet och vid behov omedelbart läggas om eller renoveras. Upplag av avfall eller snö som härrör från trafikerade ytor utanför gränsen till sekundär skyddszon är förbjudet. Utläggning av fyllnadsmassor eller avjämningsmassor som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten eller för påverkan på grundvattenbildningen, är förbjudet. I de allmänna råden p.6 och 7 till 2 kap. 22 MB anges att det bör föreskrivas om tillstånd för nya infiltrationsanläggningar. Vid prövning av tillstånd bedöms de stegvisa konsekvenserna av

16 (20) flera anläggningar inom skyddszonen. Där anges också att förbud för avfallsupplag eller snöupplag som härrör från ytor utanför skyddsområdesgränsen bör föreskrivas. Orsaken är föroreningsrisken för grundvattnet från ursköljning eller urlakning av massorna. Utläggning av fyllnads- eller avjämningsmassor innebär en föroreningsrisk p g a att massorna kan innehålla föroreningar som utlakas. Är massorna förhållandevis täta kan markens infiltrationsförmåga minska och därmed grundvattenbildningen. Fyllnadsmassor kan också utlösa skred om de läggs på fel plats med följd att nya infiltrationsytor kan bildas vilket kan leda till större föroreningsrisk samt förändrad grundvattenkemi. e) Täktverksamhet, schakt- och underjordsarbeten Etablering av verksamhet för täkt av berg, sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter är förbjuden. För husbehovstäkt krävs tillstånd av länsstyrelsen. Tillfartsvägar till täkter skall så långt som möjligt vara avspärrade. Tillstånd krävs för schaktningsarbete, grundläggning, pålning, spontning, borrning och liknande underjordsarbete som kan leda till att täta skyddande jordlager genombryts. Tillstånd enligt detta stycke krävs dock inte om arbetet har direkt samband med vattenförsörjningen. Muddring och annan vattenverksamhet inom Indalsälvens vattenområde kräver tillstånd. Om bortledande av ytvatten från Indalsälven finns bestämmelser i 5 h) nedan. Enligt de allmänna råden p. 9 till 7 kap 22 MB rekommenderas förbud mot materialtäkt och krav på tillstånd för husbehovstäkt. För övriga kommentarer se 4 e). Tillståndskravet för husbehovstäkt motiveras av att uttagen är betydligt mindre så att den kemiska påverkan på grundvattenmagasinet kanske inte föreligger men måste bedömas från fall till fall. En bedömning av föroreningsrisken måste också göras. Krav på tillstånd för underjordsarbete är i linje med de allmänna råden, det finns risk för föroreningsspridning och påverkan på grundvattenbildningen. För Wifsta vattentäkt är risken störst för dessa arbeten i Indalsälven eller dess närhet där de sediment som överlagrar grusåsen saknas eller är begränsade. Det föreligger dels en föroreningsrisk om det finns fastlagda föroreningar i dessa sediment samt att det sker en ökad infiltration till grundvattenmagasinet om sedimenten penetreras, tas bort eller rörs om. Enligt de allmänna råden p. 9 och 10 till 7 kap. 22 MB rekommenderas krav på tillstånd för muddring inom vattenskyddsområde. Vid muddring kan infiltrationsförhållandena förändras vid inducerad infiltration vilket kan leda till förändrad vattenkemi och försämrat skydd mot patogena organismer dessutom finns en föroreningsrisk om bottensedimenten innehåller föroreningar.

17 (20) I övrigt se kommentarerna under 4 e). f) Energianläggningar Utförande av anläggning för lagring av värme eller kyla i berg, mark, yt- eller grundvatten kräver tillstånd. Enligt allmänna råden p. 11 7 kap 22 MB rekommenderas krav på tillstånd för energianläggning. Orsaken är risken för förorening av grundvattenmagasinet vid utförande och drift samt risken för påverkan av de geologiska förhållandena. För Wifsta vattentäkt är risken störst inom Indalsälvens vattenområde i och med närheten till infiltrationsområdena på Indalsälvens botten. Alla åtgärder inom detta område såsom grävning, muddring eller borrning innebär en risk att vattentäkten påverkas kapacitets- eller kvalitetsmässigt både på kort eller lång sikt. I övrigt se kommentarerna under 4 f). g) Transport av farligt gods, väg och väghållning samt järnväg Genomgående transport av farligt gods på annan än anvisad led är förbjuden. Anläggande av järnväg eller allmän väg är förbjudet. Anläggande av enskild väg kräver tillstånd, utom när det gäller väg som behövs för den allmänna vattenförsörjningen. Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt är förbjudet. Användning av vägsalt, och dammbindningsmedel kräver tillstånd undantaget saltinblandad sand. Transporter av farligt gods är en risk för vattentäkten om en olycka skulle ske. Från allmänna råden rekommenderas att transport av farligt gods får ske endast på anvisade leder. Anläggande av vägar och järnvägar i sekundär skyddszon är förbjudet på grund av flera orsaker men framförallt risken för vattentäkten om en olycka med föroreningsutsläpp skulle ske. De största riskerna finns vid anläggande av broar över Indalsälven. Förutom föroreningsrisken vid en eventuell olycka så medför allt arbete på Indalsälvens botten risker för vattentäkten på olika sätt. Vattentäkten kan dessutom påverkas långsiktigt vid skötsel eller underhållsåtgärder av vägar eller järnvägar, e x v vid halk- eller ogräsbekämpning.

18 (20) Upplag av asfalt, oljegrus eller vägsalt kan leda till förorening av grundvattnet och därmed finns en risk för vattentäkten. I de allmänna råden p.8 till 7 kap. 22 MB rekommenderas ett förbud av dessa upplag. Kravet på tillstånd för vägsalt och dammbindningsmedel är att kloridjonen är väldigt lättrörlig och kan ge smakproblem på grundvattnet. Halkbekämpning av väg krävs vid vissa väderleksförhållanden varför saltinblandad sand tillåts, det är betydligt mindre saltmängd samt att det är nödvändigt med saltet för att kunna sprida sanden. h) Vattentäkter för annat ändamål än allmän vattenförsörjning Utförande av anläggning för vattentäkt för enskild vattenförsörjning samt vattentäkt för enskild vattenförsörjning kräver tillstånd. Krav på tillstånd enligt rekommendation från de allmänna råden p. 11 7 kap. 22 MB. Se kommentarerna till 4 f) och 4 h) samt 5f). För Wifsta vattentäkt är det föroreningsrisken vid utförande och drift som är störst och speciellt om det är en vattentäkt som står i direkt kontakt med samma grundvattenmagasin (grusåsen) som Wifsta vattentäkt är belägen i. Uttaget från en enskild brunn påverkar inte vattentillgången för Wifsta vattentäkt men om det blir flera enskilda vattentäkter som tar sitt vatten från grusåsen finns risk för grundvattentillgången samt at en förändrad vattenkemi uppstår. a) Miljöfarlig verksamhet För att etablera anmälningspliktig miljöfarlig verksamhet som innebär risk för förorening av yt- eller grundvatten krävs tillstånd av länsstyrelsen. Det finns många miljöfarliga verksamheter inom tertiär skyddszon speciellt på Vivsta industriområde. För Wifsta vattentäkt är dagvattenhanteringen en stor risk för vattentäkten som den är idag. Dagvattnet för industriområdet samlas i en dagvattendamm vid Indalsälven som via en oljeavskiljare mynnar i älven. Dagvattendammen ligger endast några hundra meter från de viktiga och känsliga infiltrationsområdena på Indalsledens botten. Tillståndsplikt för nya anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter behövs för att få bästa möjliga lösning för exempelvis dagvattenhantering.

19 (20) b) Petroleumprodukter För lagring och förvaring av petroleumprodukter krävs tillstånd. Vid yrkesmässig hantering krävs sekundärt skydd för cistern eller lös behållare. För befintlig verksamhet där yrkesmässig hantering av petroleumprodukter sker krävs sekundärt skydd för cisterner och lösa behållare inom 3 år. Petroleumprodukter lagras och hanteras på många olika platser inom tertiär skyddszon varför det krävs sekundärt skydd för lagring och förvaring så att inte något läckage sker till mark eller ytvatten. En oljeförorening som hamnar i Indalsälven inom tertiär skyddszon kan på ganska kort tid ta sig till både sekundär och primär skyddszon. Risken för Wifsta vattentäkt är om petroleumprodukter hamnar i Indalsälven eller i något ytvattendrag som rinner till älven men även utsläpp på markytan i närheten av grusåsens grundvattenakvifär är riskabla. Störst är risken om en oljeförorening rinner direkt ut i Indalsälven via ett dagvattensystem eller på annat sätt hamnar i älven. Risken finns att oljeföroreningen transporteras till området där inducering av älvvatten sker till Wifsta vattentäkt. Andra känsliga områden i tertiär skyddszon är där avståndet till grundvattenmagasinet i grusåsen är litet och genomsläppligheten i jordmaterielet är stort, exempelvis i grustäkter Det är därför viktigt för saneringsinsatsen att huvudmannen, miljömyndigheten och Räddningstjänsten så tidigt som möjligt får information om något utsläpp sker. c) Jordbruk, skogsbruk Yrkesmässig hantering och spridning av växtskyddsmedel och växtnäringsämnen kräver tillstånd. Många vattentäkter har idag spår av bekämpningsmedel. Stor del av den tertiära zonen består av skogsmark eller jordbruksmark så det känns viktigt att ha kontroll och kunna påverka hanteringen av växtskyddsmedel, kanske framförallt kemiska bekämpningsmedel och växtnäringsämnen. Nya föreskrifter kan komma att utarbetas inom en snar framtid beroende på att Sverige håller på att Implementera Europaparlamentets och Rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. För Wifsta vattentäkt är risken störst för påverkan från markområdet på norra sidan av Indalsälven från reservvattentäkten upp till Lagmansören en sträcka på ca 3,5 km. Därefter korsar grusåsen älven för att efter en dryg kilometer längs södra stranden åter korsas av älven och löpa på norra sidan av älven upp till Kävstabron. Uppströms Lagmansören bedöms risken som mindre att bekämpningsmedel kan påverka Wifsta vattentäkt eftersom eventuella bekämpningsmedelsrester först måste ta sig till Indalsälven, där utspädningen är stor, innan det kan påverka grundvattnet. Gränsen för otjänligt dricksvatten är 0,1 µg/l vilket är den halt man får om 1 liter bekämpningsmedel hälls ut i 1000000 l (1000 m 3 ) vatten. Ett ganska högt men inte ovanligt flöde som 500 m 3 /s i Indalsälven skulle med ett utläckage av 0,5 l bekämpningsmedel/s i älven,

20 (20) vilket däremot inte är så sannolikt på den sträckan i älven som innefattas i tertiär skyddszon, innebära en bekämpningsmedelshalt av 0,1 µg/l i älven. Det sker också ett tillskott av bekämpningsmedel från markområden uppströms skyddsområdesgränsen men också nedbrytning av dessa produkter så exemplet ovan är endast tänkt att ge ett perspektiv på hur liten mängd av bekämpningsmedel eller dess restprodukter som behövs för att orsaka skador. d) Vattenverksamhet och schaktningsarbete Muddring och annan vattenverksamhet inom Indalsälvens vattenområde än bortledande av ytvatten kräver tillstånd. Indalsälven korsar grusåsen på flera ställen inom tertiär skyddszon, där är det ofta är bra kontakt mellan ytvatten och grundvatten. Alla bottenarbeten inom vattenområdet måste bedömas från fall till fall. Risker som finns är uppgrumling av förorenade sediment och blottläggning eller blockering av infiltrationsytor till grundvattenmagasinet. e) Väg, järnväg och bro För anläggande av järnväg, väg eller bro krävs tillstånd inom tertiär skyddszon. Vägar och järnvägar i tertiär skyddszon innebär en risk för vattentäkten om en olycka med föroreningsutsläpp skulle ske. De största riskerna finns vid anläggande av broar över Indalsälven då det finns flera riskfaktorer. Förutom föroreningsrisken vid en eventuell olycka under anläggningstiden så medför allt arbete på Indalsälvens botten risker för vattentäkten på olika sätt ex v föroreningar i bottensediment som frigörs eller blockering/friläggning av infiltrationsytor för vattentäkten. Vattentäkten kan dessutom påverkas långsiktigt vid skötsel eller underhållsåtgärder av vägar eller järnvägar, e x v vid halk- eller ogräsbekämpning.