Vår beteckning: 19 719 Division Södra KMA 2018 Miljörapport LKAB Svappavaara Foto: Fredric Alm
Bilagor: UTREDNING Datum: 2019-03-12 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Sanna Nilsson Ylitalo LKAB Miljö D 010-505 26 52 E sanna.nilssonylitalo@afconsult.com Författare: Uppdragsgivare: Får publiceras: Granskad av: Godkännande av: Utredning till: Sanna Nilsson Ylitalo LKAB Ja Solveig Danskog Solveig Danskog Länsstyrelsen i Norrbottens län, miljöskyddsenheten Kiruna kommun, miljökontoret Arkivet Malmberget Alrutz advokatbyrå Jan Moström Anders Björnström Thomas Määttää Carina Persson Niddi Ögren Solveig Danskog Niclas Svanelöv Tobias Eliasson Anders Lindberg Lotta Lauritz Carina Persson Sofie Wennström Matti Sormunen Miljörapport 2018 LKAB Svappavaara Den som utövar miljöfarlig verksamhet som omfattas av tillståndsplikt skall varje år lämna en miljörapport till den tillsynsmyndighet som utövar tillsynen över verksamheten enligt 26 kap 20 miljöbalken (SFS 1998:808). Föreliggande miljörapport har utformats i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Miljörapporten innehåller en sammanställning av utförda mätningar enligt gällande kontrollprogram, samt ytterligare mätningar, undersökningar och uppskattningar gjorda i avsikt att ge en hel-täckande bild av LKABs utsläpp och påverkan på omgivningen. Dessutom ingår en förteckning över gällande villkor, föreskrifter och förelägganden enligt aktuell miljölagstiftning. Miljörapporten i sin helhet består av en grund-, text- och en emissionsdel, varav denna del utgör textdel. Luossavaara- Kiirunavaara AB (publ) Box 952 971 28 Luleå Varvsgatan 45 T 0771 760 000 F 0771 760 001 Säte: Luleå Org.nr: 556001-5835 Plusgiro: 257853-2 Bankgiro: 560-2917 www.lkab.com
Miljörapport Grunddel för LKAB Svappavaaragruvan Leveäniemi 2018 Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare: Luossavaara-Kiirunavaara AB Organisationsnummer: 556001-5835 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer: 2584-103 Anläggningsnamn: LKAB Svappavaaragruvan Leveäniemi Postnummer: 981092 Ort: Besöksadress Kiruna LKAB:s industriområde, Svappavaara Fastighetsbeteckningar: Svappavaara Malmfält 1:1 (Svappavaara 14:3, Svappavaara 17:1, Svappavaara 27:1 Svappavaara 29:1, Svappavaara 5:3) Kommun: Kiruna Huvudverksamhet och verksamhetskod: 13.10 (Malm och mineral) Sidoverksamheter och verksamhetskoder: 13.20 (Malm och mineral), 13.40 (Malm och mineral) Anläggningen omfattas av Förordning 2013:252: Nej Anläggningen omfattas av Förordning 2013:253 Nej Tillsynsmyndighet: Miljöledningssystem: Länsstyrelsen i Norrbotten ISO14001 Koordinater: 7514996 x 754838 Länk till anläggningens hemsida: www.lkab.com
Kontaktperson för anläggningen Namn: Sofie Wennström Telefonnummer: 0980-535 21 E-postadress: Adress: sofie.wennstrom@lkab.com LKAB Svappavaara Kontoret Postnummer: 981 86 Postort: Kiruna Juridiskt ansvarig (ansvarig för godkännande) av miljörapport Namn: Solveig Danskog Telefonnummer: 0771-760 000 E-postadress: Adress: solveig.danskog@lkab.com LKAB Malmberget MH Postadress: 983 41 Postort: Malmberget
Textdel 2018 års miljörapport Innehåll Textdel 2018 års miljörapport... 1 1 Verksamhetsbeskrivning... 3 2 Tillstånd... 4 3 Anmälningsärenden beslutade under året... 5 4 Andra gällande beslut... 6 5 Tillsynsmyndighet... 7 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion... 7 7 Gällande villkor i tillstånd... 8 7.1 Provisoriska föreskrifter... 8 7.2 Utredningsvillkor... 9 7.3 Villkor... 10 8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m... 14 8.1 Stoft... 14 8.2 Nedfallande stoft... 16 8.3 Svaveldioxid... 17 8.4 Fluorväte... 18 8.5 Klorväte... 19 8.6 Kvävedioxid... 20 8.7 Koldioxid... 20 8.8 Ammoniak... 20 8.9 Dioxiner... 20 8.10 Tungmetaller... 20 8.11 Buller... 20 8.12 Vibrationer och luftstötar... 23 8.13 Vatten... 25 8.14 Biologiska undersökningar... 30 8.15 Råvaruförbrukning... 31 8.16 Restprodukter... 32 8.17 Energi... 32 9 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner... 32 9.1 Förbättringar avseende drift av sand- och klarningsmagasinet... 32 10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm... 32 1
10.1 Miljöhändelser... 33 10.2 Åtalsanmälningar... 33 10.3 Externa klagomål... 33 verksamhetens förbrukning av råvaror och energi... 33 11.1 Energi... 33 11.2 Transporter... 34 12 Ersättning av kemiska produkter mm... 34 13 Avfall från verksamheten och avfallets miljöfarlighet... 34 13.1 Hantering av avfall... 34 13.1 Kvantitet och fraktioner av avfall... 35 14 Åtgärder för att minska sådana risker som kan ge upphov till olägenheter för miljön eller människors hälsa... 36 14.1 LKAB:s hållbarhetsmål... 36 14.2 Åtgärder mot diffus damning... 36 14.3 Utsläpp till luft... 37 14.4 Åtgärder för att dämpa buller... 37 14.5 Utsläpp till vatten... 37 14.6 HYBRIT... 37 15 Miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor... 37 som verksamheten tillverkar... 37 16 Industriutsläppsverksamheter... 38 Bilaga 1 Uppfyllelse av BAT-slutsatser Bilaga 2 - Emissionsdeklaration 2
1 Verksamhetsbeskrivning NFS 2016:8 5 1: Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som skett under året ska anges. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) är en internationell högteknologisk mineralkoncern, världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltillverkning och en växande leverantör av mineralprodukter till andra industribranscher. Svappavaarafältet utgör ett av de äldsta gruvområdena i Norrbotten. Den största järnmalmsfyndigheten i området är Leveäniemi som, tillsammans med Kiirunavaara och Malmberget, hör till de stora fyndigheterna i norra Sverige, näst därefter i storleksordning kommer Mertainen och Gruvberget. I Svappavaara förädlas malm från Gruvberget, Leveäniemi och från Kiirunavaaragruvan. Malmen från Kiruna krossas och sovras i Kiruna och levereras därefter till Svappavaara med järnväg. Järnvägsvagnarna töms i en lossningsstation och omlastas där till truckar för vidare transport till ett upplag intill anrikningsverket. Rågodset från Leveäniemi och Gruvberget transporteras med truckar ner till krossning och sovring innan det går vidare till anrikningsverket där godset mals och magnetsepareras under tillsats av vatten. För att avlägsna fosfor från malmen används flotation. Därefter leds koncentratet via slurrytankar till kulsinterverket. Till rågodset tillsätts innan pelletisering tillsatsmedel i form av olivin, kalk och kvartsit. Vid försök med produktion av DR-pellets kan dolomit tillsättas. I kulsinterverket rullas koncentratet till råkulor. Som bindemedel för att förbättra kulans hållfasthet används lermineralet bentonit. Råkulorna siktas, torkas, förvärms, sintras och kyls till färdig pellets. Pelletsen tippas ner i avlastningsfickor och vidare ut till järnvägsvagnar för transport. År 2018 uppgick den totala produktionen i Svappavaara kulsinterverk till 2 447,2 kton pellets. Produktionen leder till utsläpp till luft av koldioxid, svaveldioxid, fluorider, klorider, kväveoxider och stoft. LKAB är en av Sveriges största elkonsumenter och står för drygt 1,5 procent av landets totala förbrukning. Vid anläggningarna i Svappavaara används stora mängder vatten. Efter påverkan av förädlingsprocessen har vattnet ett relativt högt ph, hög koncentration av lösliga oorganiska joner och låga halter tungmetaller. Vattnet innehåller också relativt höga halter av kväve, som har sitt ursprung i sprängmedelsrester, som lösts upp i processvattnet. I Svappavaara bräddas processvatten över till recipienten Liukattijoki. Verksamheten i Svappavaara ger också upphov till störningar i form av buller och diffus damning från kross- och sovring, upplag, godshantering och transporter. Ny tillåtlighet lämnades för verksamheten i Svappavaara, inklusive Gruvberget 2013-12-20 genom deldom M 3412-10, ändringstillstånd Leveäniemi 2015-04-02 genom deldom M 12-14 och ändringstillstånd för Gruvberget etapp två 2015-12-07 genom deldom M 970-15. Endast de villkor som berör förädlingsverksamheten samt Leveäniemi behandlas i denna rapport. Se bolagets miljörapport över produktionen i Gruvberget för att ta del av de övriga villkoren. 3
2 Tillstånd NFS 2016:8 5 2: Datum och tillståndsgivande myndighet för gällande tillståndsbeslut enligt 9 kap. 6 miljöbalken eller motsvarande i miljöskyddslagen samt en kort beskrivning av vad beslutet eller besluten avser. Tabell 1. Tillstånd Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2013-12-20 MMD (M 3412-10) Att leda bort och släppa ut det grund- och ytvatten som läcker in i gruvan och i stollgång vid utlastningen och för detta ändamål utföra återstående anläggningsdelar och att vid bolagets malmförädlingsanläggningar i Svappavaara årligen tillverka högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter, att deponera anrikningssand samt att vidta de omoch tillbyggnader som erfordras för att höja produktionskapaciteten till den ansökta nivån. 2015-04-02 MMD (M 12-14) 2016-11-15 MMÖD (4160-15) 2017-03-31 MMD M 643-16 Att anlägga och driva gruva vid Leveäniemi med en kross-och sovringsanläggning i anslutning till gruvan Att vid den gruvan bryta och bearbeta högst 15 miljoner ton malm per år Att losshålla och deponera erforderlig mängd sidoberg Att leda bort det grund-och ytvatten som läcker in i gruvan och i området för kross och Sovringsanläggningen. Att utföra erforderliga anläggningar för detta Att anlägga erforderliga avskärmade diken för att hindra tillrinningen till dagbrottet och till området för kross-och sovringsanläggningen. MMÖD ändrar mark-och miljödomstolens dom endast på så sätt att utredningsvillkoret (U3) och den provisoriska föreskriften (P2). Beslut om tillstånd att: bygga på och höja dammen. 2017-05-02 MMD Mark- och miljödomstolen upphäver länsstyrelsen i Norrbottens läns beslut den 4 februari 2016 om att förelägga Luossavaara Kiirunavaara AB att söka tillstånd för åtgärder i sandmagasinet inom gruvindustriområdet i Svappavaara, Kiruna kommun. 4
2017-08-21 Svea Hovrätt. Markoch miljööverdomstolen 060303. M4101-17 2017-08-21 Umeå Tingsrätt. Mark- och miljödomstolen. 2017-10-06 Svea Hovrätt Markoch miljööverdomstolen Rotel 060307. Mål nr 7143-17 2017-10-17 Svea Hovrätt. Markoch miljödomstolen 060303 Mark- och miljööverdomstolen ger inte prövningstillstånd för komplettering av befintligt dammsystem inom Svappavaara gruvindustriområde i Kiruna kommun. LKAB Svappavaara får godkänt av ekonomisk säkerhet. Förpliktelser enligt dom 31 mars 2017 i mål M 643-16. Originalhandlingarna gällande bankgarantin ska förvaras av länsstyrelsen i Norrbotten. Markanvisning till förmån för bearbetningskoncessionerna Leveäniemi nr 1 och Gruvberget K nr 1 Kiruna kommun. Mark och miljööverdomstolen ger prövningstillstånd. LKAB erhöll tillstånd att komplettera befintligt dammsystem inom Svappavaara gruvindustriområde i Kiruna kommun; nu fråga om prövningstillstånd. 3 Anmälningsärenden beslutade under året NFS 2016:8 5 3: Datum och beslutande myndighet för eventuella andra beslut under året med anledning av anmälningspliktiga ändringar enligt 1 kap. 10 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. Tabell 2. Anmälningsärenden beslutade under året. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 2018-10-31 Länsstyrelsen (458-12613-17) Begärt anstånd från LKAB om förlängd svarstid för att inkomma med uppdaterad säkerhetsrapport till länsstyrelsen medges. 2018-08-31 Länsstyrelsen Länsstyrelsen anser att LKAB kan redovisa resultaten från vattenprovtagningarna inklusive uppdaterat bakgrundsvärde för zink årligen. 2018-08-02 Länsstyrelsen Beslut angående ny upplagsyta i samband med efterbehandlingsåtgärderna vid Olofssonska diket. 2018-07-16 Länsstyrelsen (555-8126-18) 2018-07-12 Miljökontoret Kiruna kommun (20180364) Anmälan om ändring av upplag för rågods LKAB Svappavaara. Ärendet föranleder inte någon åtgärd. Godkännande av anmälan om fortsatt lagring av krossad kvartsit på fastigheten Kiruna 1:1, Hoppukka. 2018-07-04 Länsstyrelsen Beslut angående komplettering i anmälningsärendet om efterbehandling av Olofssonska diket. 5
2018-04-27 Länsstyrelsen (555-5219-18) 2018-04-27 Länsstyrelsen (555-863-18) 2018-04-11 Länsstyrelsen (535-3930-18) 2018-04-03 Länsstyrelsen (563-17385-2017) 2018-03-06 Länsstyrelsen (575-11410-2017) 2018-02-23 Länsstyrelsen (458-12613-17) Föreläggande om att LKAB ska vidta åtgärder mot damning från kross- och sovringsverksamhet inom gruvindustriområdet i Svappavaara. Beslut om tillstånd avseende uppställning av mobil kross- och sovringsanläggning under begränsad tid inom gruvindustriområdet i Svappavaara. LKAB föreläggs att vidta åtgärder enligt beslutet. Årsrapport för dammsäkerhet för dammanläggningarna i Svappavaara, år 2017. Ärendet föranleder ingen åtgärd. Anmälan om tillfällig ändring av övervakningsnivån för utsläpp av koldioxid. Ärendet föranleder inte någon åtgärd. Anmälan om efterbehandlingsåtgärd och mellanlagring inom LKAB:s industriområde i Svappavaara, fastigheterna Svappavaara 29:1 och 40:1. Beslut om slutrapport om efterbehandlingsåtgärd och utförd kontroll. Föreläggande om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, LKAB Svappavaara. 4 Andra gällande beslut NFS 2016:8 5 4. Datum och beslutande myndighet för eventuella andra gällande beslut enligt miljöbalken samt en kort redovisning av vad beslutet eller besluten avser. I fråga om verksamheter som enligt 1 kap. 2 andra stycket industriutsläppsförordningen (2013:250) är industriutsläppsverksamheter redovisas beslut om alternativvärde, dispens och statusrapport enligt 5 b. Tabell 3. Andra gällande beslut. Datum Beslutsmyndighet Beslutet avser 1970-01-29 Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Tillstånd att från Metträsket till industrianläggningarna vid Leveäniemi bortleda vatten intill en mängd av 11 Mm 3 per år samt tillstånd för utsläppande av gruvvatten och anläggande av avskärande dammar. 1965-11- 10 Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Tillstånd att bortleda vatten från Kalix älv intill en sammanlagd mängd av högst 10 000m 3 per dygn och högst 1 Mm 3 per år. 6
1964-09-30 Övre Norrbygdens vattendomstol (VDA A 21/1963) Tillstånd att överleda vatten från Liukattijoki till sjön Metträsket samt att från Metträsket bortleda högst 4 Mm 3 vatten per år samt anlägga och bibehålla: vattenintag i Kalix älv, pumpstation vid stranden av Kalix älv och ledning därifrån till Mörtträsket, mindre grävning i Mörtträsket, damm över Liukattijoki, kanal från nämnda bäck till Metträsket, rensningar i Metträsket, vattenintag i Metträsket, pumpstation vid Metträsket, returpumpstation med returvattenledning till Metträsket, avsänka Metträskets vattenstånd till lägst 352,5 m. 5 Tillsynsmyndighet NFS 2016:8 5 5: Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Under året har fyra ordinarie tillsynsmöten hållits där bolaget informerar om villkorsuppfyllelse, avvikelser eller planerade förändringar. Utöver det har det hållits särskilda tillsynsmöten i vissa ärenden samt samrådsmöten inom pågående tillståndsärenden. 6 Tillståndsgiven och faktisk produktion NFS 2016:8 5 6: Tillståndsgiven och faktisk produktion eller annat mått på verksamhetens omfattning. Tabell 4. Tillståndsgiven och faktisk produktion. Tillståndsgiven mängd/annat mått Faktisk produktion/annan uppföljning Tillverkning av högst 4,5 miljoner ton pellets och andra slutprodukter 2 447,2 tusen ton 15 miljoner ton malm 7,2 miljoner ton Produktionsvillkoren innehålls. 7
Produktion SK Mton 2013-2018 3,6 3,5 3,5 3,4 3,3 3,3 3,2 3,1 3 2,8 2,6 2,4 2,4 2,2 2 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 1. Produktion pellets i Svappavaara i miljoner ton per år 2013-2018. 7 Gällande villkor i tillstånd NFS 2016:8 5 7: Redovisning av de villkor som gäller för verksamheten samt hur vart och ett av dessa villkor har uppfyllts. 7.1 Provisoriska föreskrifter Tabell 5. Provisoriska föreskrifter. Villkor P1. Utsläpp av klorväte och fluor Om utsläppet från pelletverket av klorväte överstiger 0,14 kg per ton pellets eller utsläppet av fluorföreningar, räknat som fluor, överstiger 0,015 kg per ton pellets, allt räknat som årsmedelvärde, ska bolaget utan dröjsmål underrätta tillsynsmyndigheten om överskridandet och senast två månader efter det att överskridandet har konstaterats, redovisa vilka åtgärder eller andra försiktighetsmått som bolaget har vidtagit och/eller avser att vidta för att överskridande inte ska upprepas. Kommentar Villkoret uppfylls. Se avsnitt 8 för mer information. 8
P2. Utsläpp till vatten Halterna av utsläppta ämnen i processvattnen till recipienten Liukattijoki (mätpunkt SVA 24 eller den mätpunkt som kan komma att ersätta denna) får inte överstiga de värden som anges i nedanstående tabell. Värdena avser för metaller löst halt i vatten efter filtrering (0,45 µm) och för övriga parametrar totalhalt utan filtrering. Bolaget har efter samråd med länsstyrelsen ändrat till mätpunkt SVA86. Villkoret uppfylls ej i sin helhet då ammoniakkväve ej provtagits i SVA86 under aug-dec 2018, en anmälan är under upprättande och skickas till tillsynsmyndighet. Se avsnitt 8 för mer information. 30-dagars medelvärde Ämne Sulfat (SO 4) 150 mg/l - Zink (Zn)* 5,5µg/l + - Koppar (Cu) 0,5µg/l + - Maximalt värde Nitatkväve 3 mg/l - (NO 3N) Ammoniakkväve 1,0 µg/l 6,8 µg/l (NH 3-N) Suspenderat 15mg/l material Ämne Årsmedelvärde Maximalt värde Uran (U) 15 µg/l (total halt) - * Hänsyn till naturlig bakgrundshalt (bakgrundshalt adderas till gränsvärdet). + avser biotillgänglig koncentration 7.2 Utredningsvillkor Tabell 6. Utredningsvillkor. Villkor U1. Svavel, klor, fluor LKAB ska utreda frågan om slutgiltiga villkor avseende totala utsläpp till luft per ton pellets av svavel, klor och fluor. Utredningen ska omfatta vilka utsläpp verksamheten kommer ge upphov till samt, vid behov, tekniskt och ekonomiskt möjliga åtgärder föra att begränsa utsläppen. Utredningen ska, med förslag till slutgiltiga villkor, ges in till mark-och miljödomstolen senast två år efter det att den nya rökgasreningen för gratezonen PH tagits i drift. Kommentar Utredning med förslag till slutliga villkor inlämnades till mark- och miljödomstolen i mars 2018. Beslut om villkor har inte fattats än. 9
U2. Kväveoxider LKAB ska utreda de tekniska, ekonomiska och miljömässiga möjligheterna och konsekvenserna av att begränsa utsläppen till luft av kväveoxider från den ansökta verksamheten. Utredningen ska med förslag till slutgiltiga villkor, ges in till markoch miljödomstolen senast två år efter lagakraftvunnet beslut om tillstånd. U3. Utsläpp till vatten LKAB ska utreda de tekniska, ekonomiska och miljömässiga möjligheterna och konsekvenserna av att begränsa utsläppen till vatten av kväve och dess förekomstformer, sulfat, koppar, zink, uran, fosfor och suspenderade ämnen från den samlade verksamheten. Utredningen ska även omfatta förslag till maximala utsläppsvärden avseende sulfat, zink, koppar, nitratkväve och uran. För uran ska även förslag till 30-dagars medelvärde tas fram. LKAB ska redovisa vilka åtgärder inklusive reningsmetoder bolaget är berett att vidta och när, samt i förekommande fall med motivering till varför någon åtgärd är orimlig enligt 2 kap. 7 miljöbalken. LKAB ska även utreda möjligheterna att styra bräddningen till tidpunkter på året då det inte är lågflöde i recipienten liksom möjligheterna att öka kapaciteten i recipientmagasinet och att pumpa vatten från Kalixälven. Utredningen ska genomföras i samråd med länsstyrelsen och ska, med förslag till slutliga villkor, ges in till mark- och miljödomstolen senast tre år efter att denna dom har vunnit laga kraft. Utredning med förslag till slutliga villkor inlämnades till mark- och miljödomstolen i juli 2018. Beslut om villkor har inte fattats än. Utredning pågår och redovisas till Mark-och miljödomstolen 18 nov 2019. 7.3 Villkor Tabell 7. Villkor. Villkor Om inget annat framgår av denna dom ska arbetena utföras och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget redovisat i sin ansökan och i övrigt åtagit sig i målet. Kommentar Villkoret uppfylls. 10
Utsläpp till luft av stoft från reningsanläggning vid UDD-, DDD-, TPHoch PH zonerna i pelletsverket får efter nedan angivna datum som årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/m 3 (ntg). 2013-12-31 UDD, DD, TPH 2016-02-29 PH. Kontroll genom mätning minst fyra gånger per år. Utsläpp till luft av stoft från reningsanläggning i krossanläggning får som medelvärde för punktkällorna inom krossanläggningen och som årsmedelvärde inte överstiga 10mg/m 3 (ntg). Kontroll ska ske genom mätning minst fyra gånger per år. Utsläpp till luft av stoft från panncentraler får som årsmedelvärde inte överstiga 1g/kg olja. Kontroll ska ske genom mätning minst fyra gånger per år. Utsläpp till luft av stoft från andra reningsanläggningar än ovan får efter 2014-12-31 som årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/m 3 (ntg) med undantag för anläggningar inom pelletsverket varifrån utsläppen inte får överstiga 20mg/m 3 (ntg). Stoftnedfall från verksamheten (mätt med NILU-provtagare) får som samlat årsmedelvärde inte överstiga 200g/100m 2 för kalendermånad. Årsmedelvärdet ska beräknas utifrån månadsvärdena för mätpunkt SNE03, SNE12, SNE 21, SNE29-32. Vid beräkning av medelvärdet ska värdet för den mätpunkt som har det högsta månadsvärdet uteslutas. Bolaget ska anmäla till mark och miljödomstolen och tillsynsmyndigheten när den nya rökgasreningsanläggningen för gratezonen PH tagits i drift. Bolaget ska vidta åtgärder för att motverka störande damning. Som bindemedel får endast bentonit användas. Buller från verksamheten, bortsett från buller som härrör från sprängning och varningssiren för sprängning, får inte ge Villkoret uppfylls inte då mätning inte skett fyra gånger 2018, detta då kulsinterverket inte varit i drift. Anmälan är under upprättande och skickas till tillsynsmyndighet. Se avsnitt 8 för mer information. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 8 för mer information. Villkoret uppfylls inte. Endast en mätning genomfördes på vardera pannan under 2018. Anmälan är under upprättande och skickas till tillsynsmyndighet. Se avsnitt 8 för mer information. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 8 för mer information. Villkoret uppfylls inte. Årsmedelvärdet uppgick till 247g/100m 2 för kalendermånad. Anmälan är under framtagande och skickas till tillsynsmyndighet. Se avsnitt 8 för mer information. Villkoret är uppfyllt. Villkoret uppfylls. Se avsnitt 8 för mer information. Villkoret uppfylls. Villkoret uppfylls. Två mätningar utfördes 2018, mätvärden utanför villkor nattetid om 11
upphov till en högre ekvivalent ljudnivå vid bostäder än vad som anges nedan. lastning och lossning skulle ske, detta görs dock inte. Se avsnitt 8 för mer information. Dagtid (kl. 06-18) 50 db(a) Kvällstid (kl. 18-22) 45 db(a) Nattetid (kl. 22-06) 40 db(a) Under en period av tre år från dag för denna dom får värdena ovan överskridas med högst 5 db(a) till och med 2018-04-01. Buller från verksamheten ska kontrolleras genom mätningar (immissionsmätningar) eller genom närfältsmätningar och beräkningar för de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske när förändringar skett i verksamheten som kan medföra mer än obetydligt ökande bullernivåer och när tillsynsmyndigheten beslutar om kontroll, dock minst två gånger per år. Sprängning får ske vardagar mellan klockan 07.00-20.00 samt under helger mellan 07.00-18.00 efter tydlig hörbar förvarningssignal. Allmänheten ska i förväg på lämpligt sätt meddelas om tidpunkter för när sprängning kan förväntas. Undantag får medges av tillsynsmyndigheten. Vibrationer till följd av sprängning i gruvan får inte medföra en högre svängningshastighet i vertikalled i sockel i bostadshus än 5 mm/s vid mer än 5 % av sprängningarna under kalenderåret. Mätning ska ske kontinuerligt och i enlighet med SS 460 4866. Luftstötvågor till följd av sprängning i gruvan får vid bostäder inte överstiga 100 Pascal (frifältsvärde) vid mer än 5 % av sprängningarna per kalenderår. Luftstötvågor får dock inte överstiga 200 Pascal (frifältsvärde). Mätning ska ske kontinuerligt och i enlighet med Svensk Standard (SS) 02 52 10. Bolaget ska fortlöpande och systematisk arbeta med energieffektivisering av verksamheten. Arbetet med energifrågor ska redovisas i den årliga miljörapporten. Redovisningen ska bl. a. innehålla uppgifter Villkoret uppfylls. Förvarningssignal ljuder innan sprängning. Sprängningen aviseras i samhället och vid infart till gruvindustriområdet. Villkoret uppfylls, se avsnitt 8 för mer information. Villkoret uppfylls, se avsnitt 8 för mer information. Villkoret uppfylls, se avsnitt 8 för mer information. 12
om energianvändning per ton pellets respektive per ton malm. LKAB ska ställa säkerhet till ett värde av 118 610 000 kr för kostnaderna för efterbehandling och andra återställningsåtgärder avseende den samlade verksamheten. Säkerheten ska prövas av mark- och miljödomstolen och ska ha getts in till domstolen för godkännande inom en månad från denna dom. Bolaget ska efter samråd med Laevas och Gabna samebyar vidta skäliga åtgärder för att minimera de intrång som verksamheten kan innebära för renskötseln i området. Bolaget ska vid lämpliga tidpunkter bereda Svappavaara hembygdsförening samt besökare av föreningens besöksstuga och de kvarvarande historiska gruvlämningarna på Gruvberget. I den mån bolagets verksamhet inskränker på möjligheterna till nyttjande av sjön Syväjärvi ska bolaget i samråd med Svappavaara fritidsförening identifiera lämpliga tidpunkter för när besökare, via en av bolaget anvisad farbar väg, ska ha tillträde till sjön för fiske och andra friluftsaktiviteter. Om bolagets verksamhet visar sig medföra en väsentlig inskränkning i möjligheten att fiska i Syväjärvi eller på annat sätt nyttja sjön för friluftsaktiviteter ska bolaget kompensera med andra fiskevatten. LKAB ska i de delar av naturvärdesinventeringens objekt A och J som kommer att bli föremål för avverkning utföra insamling av levande och döda naturvärdesträd i syfte att förstärka naturvärdena i något eller några närliggande skogsområden. Bolaget ska för insamlingen av naturvärdesträd utforma en enkel genomförandeplan som ges in till länsstyrelsen. Av genomförandeplanen ska framgå omfattningen av åtgärderna, vilket eller vilka närliggande skogsbestånd som skall ta emot naturvärdesträden liksom när Villkoret uppfylls. Villkoret bevakas. Löpnade samverkansmöten hålls med Laevas och Gabna samebyar. Villkoret bevakas. Inga önskemål om besök har lämnats under 2018. Villkoret bevakas. Hela sjön ligger inom gruvindustriområdets instängsling, en grind finns dock på stranden av Syväjärvi. LKAB har i samråd med Svappavaara fritidsförening iordningsställt en annan sjö som ersättning för Syväjärvi. Villkoret innehålls. 13
detta ska ske. Genomförandeplanen skall föregås av samråd med berörd sameby. Sökanden ska inge ett uppdaterat egenkontrollprogram för den samlade verksamheten senast tre månader från dag för denna dom. Villkoret uppfyllt. 8 Kommenterad sammanfattning av mätningar, beräkningar m.m. NFS 2016:8 5 8: En kommenterad sammanfattning av resultaten av mätningar, beräkningar eller andra undersökningar som utförts under året för att bedöma verksamhetens påverkan på miljön och människors hälsa. Parametrar som överstiger tröskelvärden för utsläpp redovisas i emissionsdeklarationen. 8.1 Stoft Fördelningen av stoftutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: Anrikningsverk: Panncentral: 28,01 ton, specifikt 0,01 kg/ton pellets, DU-anläggningar samt processgaskanaler. 0,181 ton 0,478 ton I kulsinterverket finns fyra processgaskanaler (UDD, DDD, TPH och PH). Beräkningen av stoftutsläppen för kulsinterverket bygger på medelvärden utifrån stoftmätningar utförda under året. I månadsskiftet oktober-november 2013 drifttogs första etappen av ny rökgasreningsanläggning för kulsinterverket. Den första etappen omfattade UDD-, DDD- och TPH-zonerna och består av elektrofilter för stoftrening. Under 2015 drifttogs etapp II av rökgasreningen för gratezon ph. ph-zonen är nu utrustad med svavelrening samt rening för gaserna klor och fluor. Anläggningen, som är försedd med kontinuerlig mätutrustning, har haft god funktion under året. 14
Stoft kg/ton totalt 2013-2018 0,4 0,35 0,34 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0,01 0,012 0,013 0,003 0,01 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 2. Stoftutsläpp i kg per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2013-2018. I kulsinterverket finns också sex mindre anläggningar för stoftrening. I anrikningsverket finns två mindre anläggningar för stoftrening. I kulsinterverket innehölls inte årsmedelvärdet, 20 mg/m 3 ntg för anläggningen SST33. Anläggningen hade ett mycket högt värde vid en stoftmätning under kvartal tre. Felet som detekterades i ett filter åtgärdades nära inpå mätningen. Efter det var alla mätningar godkända. Samma för anläggningen SST39 där ett högt värde uppmättes under kvartal två som efter åtgärd har godkända mätningar. Tillsynsmyndigheten är informerad. I anrikningsverket har båda anläggningarna SST14 och SST32 klarat årsmedelvärdet. Under 2018 har de fyra villkorade antalet mätningar inte utförts på anläggningar i anrikningoch kulsinterverk då verket stått för underhåll sedan september 2018 fram till kvartal ett 2019. I panncentralen finns två pannor. Stoftemission från panncentralerna beräknas utifrån uppmätt stoftemission (g stoft/kg olja). Mätning av utsläpp till luft av stoft från panncentralen har endast utförts vid ett tillfälle i panna 1 och i panna 4 under 2018. Detta innebär att villkor 4 inte kunnat innehållas i sin helhet. 15
8.2 Nedfallande stoft LKAB mäter nedfallande stoft vid sju platser i Svappavaara, (se figur nedan). Vid några av provpunkterna utförs även snöprovtagning vid ett tillfälle årligen, vanligen i mars. Figur 3. Nedfallande stoft mättes 2014 i åtta mätpunkter i och omkring Svappavaara, varav en referens (ej med i kartbild). Provtagning av snö har skett i SNE03, SNE06, SNE12 och SNE21. SNE03 Linje Norr, mittemot terminalområde SNE12 Linje Nordost, nedan Vargbacken SNE21 Svappavaara 50 m från reningsverket SNE29 Ängen bakom Gruvköket SNE30 Svappavaara, Vittangivägen 10 SNE31 Svappavaara, Kirunavägen 33 SNE32 Svappavaara, Kärrvägen 3 Snöprovtagning utförs bland annat för att kartlägga omfattningen av nedfallande stoft under den snötäckta delen av året. Enligt villkor 6 ska nedfallande stoft mätas i sju punkter, se resultat i diagram nedan. Villkoret på 200g/100m 2 innehölls inte för 2018 då årsmedelvärdet uppgick till 247g/100m 2, för kalendermånad. Tillsynsmyndigheten är informerad, en skriftlig anmälan är under upprättande. Det högsta uppmätta värdet under 2018 för en månad uppgick till 1906g/100m 2, för kalendermånad mars i mätpunkt SNE12. Mätpunkten är nu inom LKAB:s industriområde. 16
Nedfallande Svappavaara 2018 2500 2000 1500 1000 500 0 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec SNE03 SNE12 SNE21 SNE29 SNE30 SNE31 SNE32 KNE09 MNE45 Årsmedelvärde villkor Årsmedel 2018 Årsmedel 2017 Figur 4. Uppmätta halter av nedfallande stoft per punkt och månad. Årsmedelvärdet för 2018 uppgick till 247g/100m 2, för kalendermånad. LKAB har beslutat att använda två referenspunkter för nedfallande stoft gemensamt för hela Malmfälten från och med 2015. Referenspunkten för opåverkad miljö är belägen utanför Kiruna (KNE09) och referenspunkt för tätort är belägen i centrala Gällivare (MNE45). Snöprovtagning utfördes i mars. Vid provpunkt SSN12 uppmättes det högsta värdet, 1535 g/100m 2, 30 dygn. Vid referenspunkten KSN09 uppmättes 11 g/100m 2, 30 dygn. 8.3 Svaveldioxid Svavelemissionen härrör från förbränning av fossila bränslen och till viss del från järnmalmsslig och tillsatsmedel. Fördelningen av svaveldioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: Panncentral: Totalt: 7,07 ton 0,48 ton 7,5 ton eller 2,27 g/ton pellets Beräkningen av svaveldioxidemissioner från kulsinterverket bygger på resultatet från de stoftoch gasmätningar som utförts under året. I beräkningen adderas utsläppet från panncentralen. Svaveldioxidemissionen från panncentraler är beräknad utifrån förbrukad mängd olja i panncentral samt svavelinnehållet i oljan. Den totala bedömningen tar alltså hänsyn till faktiska utsläpp av svavel från skorsten samt svavel från bränslen (olja i panncentral). 17
450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 400,5 SO2 g/ton totalt 2013-2018 227,5 293,7 5,19 5,51 2,27 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 5. Emitterad svaveldioxid i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2013-2018. 2018 års värde är baserat på de mätningar som utförts samt utsläpp från panncentral. 8.4 Fluorväte Vid pelletstillverkningen avdrivs fluor som finns bundet i järnmalmssligen. Fluorreningsanläggningen reducerar fluoravgången från processen genom att insprutad kalk reagerar med fluor i PH-zonens avgaskanal. Sammanfattning av fluorutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 0,052 ton räknat som HF motsvarande 0,05 ton räknat som F, specifikt 0,021 g HF/ton pellets motsvarande 0,02g F/ton pellets. Beräkningen av fluoremissioner från kulsinterverket bygger på de stoft-och gasmätningar som utförs under 2018. Från och med oktober 2015 är etapp två av rökgasreningen installerad för gratezon PH. Reningen har visat sig fungera väldigt bra. Värdena för fluor har som förväntat sjunkit kraftigt från och med 2016 jämfört med tidigare år. 18
5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 4,2 4,5 F g/ton 2013-2018 4 0,03 0,13 0,02 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 6. Emitterad fluor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2013-2018. 8.5 Klorväte Vid pelletstillverkningen avdrivs klor som finns bundet i järnmalmssligen. Sammanfattning av klorväteutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 0,796 ton räknat som HCl, specifikt 0,325 g HCl/ton pellets. Beräkningen av kloremissioner från kulsinterverket bygger på de stoft-och gasmätningar som har utförts under 2018. Från och med oktober 2015 är etapp två av rökgasreningen installerad för gratezon PH. Anläggningen är utrustad med svavelrening och skall även rena gaserna klor och fluor. Värdena för klor har som förväntat sjunkit kraftigt från och med 2016 jämfört med tidigare år. 120 HCl g/ton 2013-2018 100 80 97 95 90 60 40 20 0,9 1,6 0,3 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 7. Emitterad väteklor i gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2013-2018 19
8.6 Kvävedioxid Vid förbränning av fossila bränslen avgår kväveoxider. Sammanfattning av kvävedioxidutsläpp inom LKAB Svappavaara: Kulsinterverk: 465,5 ton, specifikt 190,22 g/ton pellets. 250 NOx g/ton pellets 2013-2018 236 200 160 183 171 192 190 150 100 50 0 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Figur 8. Emitterad kvävedioxid gram per ton producerad pellets i Svappavaara per år 2013-2018. 8.7 Koldioxid LKAB:s utsläpp av koldioxid ingår från och med 2005 i handelssystemet för utsläppsrätter. Den totala koldioxidemissionen från verksamheten i Svappavaara under 2018 har beräknats till 102040 ton CO 2. Utsläppet av koldioxid per ton pellets som producerats beräknas därmed till 41,69 kg CO 2/ton. 8.8 Ammoniak Bedömningen av mängden utgående ammoniak baseras på en mätning i processgaskanalerna i kulsinterverket. Beräknad emission av ammoniak (NH 3) under 2018 uppgick till 0,13 g/ton pellets, motsvarande ca 0,33 ton på årsbasis. 8.9 Dioxiner Dioxiner uppkommer i den del av pelletsprocessen där förbränning sker, d.v.s. i TPH- och PHzonerna. Mängden dioxin beräknas ha uppgått till ca 0,0077 g under 2018, baserat på ett mättillfälle. 8.10 Tungmetaller Under 2018 har mätningar av såväl gasformiga som partikelbundna tungmetaller utförts. Dessa resultat används för beräkningar av de totala utsläppen under året. För mer information se emissionsdeklarationen. 8.11 Buller Under 2018 har LKAB utfört två immissionsmätningar och beräkningar av buller i Svappavaara samhälle. Vid båda kontrollerna innehölls villkoret vid normal drift. För höga värden ses nattetid ifall både lossning och lastning sker. Detta utförs dock inte nattetid. SBU11 är en ny 20
beräkningspunkt som tagits med från och med maj 2017. Årets första mätning utfördes mellan 2018-06-18 och 2018-06-19. Andra mätningen utfördes mellan 2018-10-31 till 2018-11-01. SBU01 Kirunavägen SBU08 Wilhelm Thisells väg SBU09 Kirunavägen SBU10 Sofia Lindmarks väg Figur 9. Omgivningsberäkningar av buller sker mot fem punkter SBU01, SBU08, SBU07, i Svappavaara samhälle och i SBU03 och SBU06 i bostadsområdet Vargbacken. 21
Tabell 8. Uppmätta bullernivåer i Svappavaara samhälle under 2018, angivet i db(a). Ekvivalent ljudnivå db(a) i kontrollpunkt Datum Tid SBU01 SBU08 SBU09 SBU10 SBU11 Kommentar 2018-06-18 06-18 36 39 37 37 36 Normal drift dag 2018-06-18 18-22 36 39 37 37 36 Normal drift kväll 2018-06-18 22-06 35 38 35 35 35 Normal drift natt 2018-06-18 06-18 40 40 38 37 39 Normal drift med lastning till järnväg dag 2018-06-18 18-22 40 40 38 37 39 Normal drift med lastning till järnväg kväll 2018-06-18 22-06 39 39 37 36 38 Normal drift med lastning till järnväg natt 2018-06-18 06-18 42 41 39 38 40 Normal drift med lastning och lossning vid järnväg dag 2018-06-18 18-22 42 41 39 38 40 Normal drift med lastning och lossning vid järnväg kväll 2018-06-18 22-06 42 41 38 37 40 Normal drift med lastning och lossning vid järnväg natt 2018-10-31 06-18 38 40 38 37 37 Normal drift dag 2018-10-31 18-22 38 40 37 37 37 Normal drift kväll 2018-10-31 22-06 38 39 36 36 37 Normal drift natt 2018-10-31 06-18 40 40 38 37 38 Normal drift med lastning till järnväg dag 2018-10-31 18-22 40 40 38 37 38 Normal drift med lastning till järnväg kväll 2018-10-31 22-06 39 39 37 36 38 Normal drift med lastning till järnväg natt 2018-10-31 06-18 42 41 39 38 40 Normal drift med lastning och lossning Vid järnväg dag 2018-10-31 18-22 42 41 39 37 40 Normal drift med lastning och lossning vid järnväg kväll 2018-10-31 22-06 42 41 38 37 40 Normal drift med lastning och lossning till järnväg natt 22
8.12 Vibrationer och luftstötar Det finns i Svappavaara samhälle utplacerat tre stycken fasta mätpunkter som kontinuerligt mäter vibrationer och luftstötvågor, se figur 10. SVI16/SLU04 Wilhelm Thisells väg 2 SVI17/SLU05 Sofia Lindmarks väg 17 SVI14/SLU03 Varpvägen Figur 10. Aktuella mätpunkter för vibrationer och luftstötvågor i Svappavaara. Högsta veckovisa vibrationer till följd av sprängning var i punkt SVI16 den 21/6 och hade ett värde på 1,00 mm/s. Högsta uppmätta luftstötsvåg var i punkt SLU04 den 4/2 och i SLU05 den 16/5 och hade ett värde på 35 Pa. Villkor 12 och 13 innehölls därmed. 23
Pa mm/s 6 Markvibrationer Svappavaara 2018 5 4 3 2 1 0 Villkor* SVI 14 SVI 16 SVI 17 Figur 11. Högsta veckovisa vibrationer. Mätpunkter: SVI14: Varpvägen, SVI16: Wilhelm Thisells väg 2, SVI17: Sofia Lindmarks väg 17. 250 Luftstötar (frifältstryck) Svappavaara 2018 200 150 100 50 0 Villkor* SLU 03 SLU 04 SLU 05 Figur 12. Högsta veckovisa luftstötvågor. Mätpunkter: SLU03: Varpvägen, SLU04: Wilhelm Thisells väg 2, SLU05: Sofia Lindmarks väg 17. 24
8.13 Vatten Slamhaltigt processvatten avleds genom pumpning till sedimentationsbassänger vidare till sandmagasinet och slutligen recipientmagasinet. Där pumpas det över till Metträsket för att gå i retur till malmförädlingsverken. Bräddning till Liukattijokisystemet sker främst under maj till september i samband med naturligt höga flöden. Ett visst läckage sker genom dammvallar. Under 2018 har uppskattningsvis 226 647 m 3 vatten bräddats till recipienten. Mätning av vattenkvalitet på bräddat vatten har utförts vid 12 tillfällen under 2018. Mätningar har skett i SVA58 perioden januari-maj och i SVA57 juni-december på grund av ombyggnationer. Tabell 9. Resultat total mängd metaller och näringsämnen redovisat som kg/år i utgående vatten. Parameter SVA58/SVA57 Tot-N 23577 Tot-P 102* Cr 0,20 Cd 0,04 Cu 6,34 Ni 7,90 Pb 0,06 Zn 14,50 As 1,02 * Då endast löst halt fosfor, ej totalhalt, rapporterats från laboratoriet under 2018 används 2017 års värden på totalhalten fosfor tillsammans med bräddvärden för 2018 för att uppskatta utsläppet. Se avsnitt 10 för mer information. Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i fyra provpunkter i vattensyste met Liukattijoki/Luongasjoki, en referenspunkt (SVA13) belägen uppströms LKAB:s industriområde och tre provpunkter (SVA86, SVA55 och SVA53) belägna nedströms industriområdet, se figur 13. Under 2015 byttes SVA24 ut mot SVA86 efter samråd med länsstyrelsen i Norrbotten. Under hela 2018 har provtagning utförts två gånger per vecka i SVA86. 25
SVA02 Syväjärvi, vid utloppet SVA05 Järnvägsstollen SVA13 Liukattijoki, referens uppströms SVA24 Liukattijoki, nedströms SVA53 Luongasjoki, nedströms SVA55 Liukattijoki, nedströms SVA63 Kaivosjoki, uppströms SVA65 Pegeln Syväjärvi SVA73 Björkbäcken SVA86 Liukattijoki, nedströms Figur 13. Recipientkontroll utförs i fem provtagningspunkter i och omkring Svappavaara fem gånger under året. Av utförd vattenprovtagning framgår att kvaliteten på vattnet förändras från SVA13 till SVA86. Det är märkbart främst vad gäller totalkväve, konduktivitet, sulfat, klorid. Påverkan avtar längre nedströms i SVA55 respektive SVA53. Sulfat och klorid är fortsatt högre. Ingen betydande påverkan i recipienten kan påvisas av resultaten. Årsmedelvärden samt min- och maxvärden rörande viktiga parametrar redovisas i nedanstående tabell. För analysresultat rapporterade under detektionsgräns har halva värdet använts i beräkningarna. 26
Tabell 10. Årsmedelhalter av ett antal parametrar för provpunkt SVA13, SVA24, SVA86, SVA55 och SVA53 för 2018 (max- och minimumvärden inom parantes). Provtagningsprogrammet för de punkterna innehåller över 30 parametrar. 2018 Parameter (enhet) ph SVA13 (referens) 7,5 (7,1-8) SVA86 SVA55 SVA53 7,5 (7,2-8) 7,5 (7,2 7,7) 7,3 (7,2 7,8) Alkalinitet (mg/l) 31,98 (9,8 45) 31,62 (13-48) 33,17 (0,26-49) 28,85 (14-43) Konduktivitet (ms/m) 6,54 (2,54 8,68) 37,19 (6,79 125,9) 25,90 (6,15 58,7) 18,39 (6,09 31,68) Tot-N (mg/l) 0,25 (0,15 0,46) 0,9 (0,34 2,8) 0,89 (0,22 1,9) 0,60 (0,29 1,1) NH4-N 0,0075 (0,0075-0,0075) 0,008 (0,0075-0,019) 0,0094 (0,0075-0,02) 0,014 (0,0075-0,03) NO3-N 0,03 (0,03-0,03) 1,10 (0,03-4,92) 0,66 (0,03-1,7) 0,38 (0,07-0,94) Tot-P (mg/l) 0,003 (0,0025-0,006) 0,0053 (0,0025-0,025) 0,01 (0,0025-0,025) 0,0025 (0,0025-0,0025) Koppar (µg/l) 0,18 (0,10 0,29) 0,54 (0,23 3,71) 0,44 (0,202 0,692) 0,58 (0,34 1,13) Klorid (mg/l) 0,88 (0,49 1,34) 21,74 (2,98 87,1) 13,84 (2,08 37) 8,90 (2,26 13,2) Sulfat (mg/l) 2,5 (2,5 2,5) 100,59 (14,1-401) 65,41 (8,77 199) 40,22 (9,14 79,3) Suspenderat material (mg/l) 2 (2-2) 2,12 (2-6,3) 2, (2-2) 2 (2-2) I samband med dom M 12-14 erhöll LKAB en provisorisk föreskrift (P2) gällande halter av sulfat (SO 4), nitrat (N0 3-N), koppar, zink, uran och suspenderat material i recipienten Liukattijoki i mätpunkt SVA24. Föreskriften överklagades och i november 2016 erhöll bolaget nya villkor. Mätpunkten ändrades i maj 2015 efter samråd med Länsstyrelsen till SVA86. Provtagning skall ske minst två gånger per vecka. Resultaten skall redovisas som månadsmedelvärden. 27
Tabell 11. Månadsmedelvärden för sulfat, nitratkväve, koppar, zink, suspenderat material och ammoniakkväve i SVA86. För uran anges årsmedelvärde. Månad 2017 Sulfat (mg) 150 mg/l Ammoniakkväve (NH 3-N) 1µg/l MAX 6,8 µg/l Nitratkväve (NO 3-N) 3 mg/l Koppar + 0,5 µg/l Zink* + 5,5 µg/l Uran 15 µg/l Susp. material 15 mg/l Januari 106 0,025 1,52 0,02 0,6 1,74 2 Februari 45 0,055 0,64 0,01-0,02 1,19 2,6 Mars 118 0,054 1,93 0,01 0,07 1,40 2 April 174 0,065 2,99 0,02 0,21 1,85 2,35 Maj 37 0,045 0,53 0,01 0,40 1,72 2 Juni 94 0,113 0,84 0,01 0,10 1,59 2 Juli 54 0,25 0,42 0,02-0,17 1,46 3 Augusti 190 0,257* 1,35 0,02-0,1 1,47 14 September 85 0,208* 0,56 0,01 0 1,40 4 Oktober 109 0,06* 0,86 0,05-0,23 1,48 2 November 88 0,071* 0,20 0,05-0,31 1,57 2,28 December 101 0,065** 0,91 0,05 0,06 1,66 2 Zink* = Hänsyn till naturlig bakgrundshalt (bakgrundshalt adderas till gränsvärdet). Villkor angivet på översta raden. + = avser biotillgänglig koncentration. * Uppmätt i SVA72. ** Medelvärde i SVA72 Q3 Dränerings- och dagvatten från järnvägsstollen och omkringliggande områden provtogs vid fem tillfällen under 2018 (provpunkt SVA05). Vid provtagningen kunde aromatiska kolväten inte påvisas, utan halterna rapporterades under detektionsgräns vid samtliga provtagningstillfällen. För att följa upp eventuell påverkan verksamheten i dagbrotten har på omgivningen, med avseende på hydrologi, hydrogeologi och vattenkvalitet utförs fortlöpande kontroller: - Grundvattennivåer har kontrollerats i grundvattenrör installerade i både lösa jordlager och berg. Nedan visas medelgrundvattennivå från 2014 till 2018, värdet visar avstånd från rörkant till vattenyta. Mätningarna visar att nivån sänkts i samtliga rör. SGN95-98 är nya rör från 2016 och är placerade norr om Syväjärvi. 28
Tabell 12. Grundvattennivåmätning 2014-2018, angivet i meter. Beteckning Provplats 2014 2015 2016 2017 2018 SGN07 SGN08 SGN10 SGN16 SGN21 SGN22 SGN23 SGN24 SGN25 SGN26 SGN27 SGN28 Jordborrad brunn nedanför Gruvberget Bergborrad brunn nedanför Gruvberget Jordborrad brunn nedanför Gruvberget Gv-rör för uppföljning av lakvatten från gråbergsupplag, öster om upplag Jordborrad 6 tums brunn vid strandkanten Syväjärvi Bergborrad 6 tums brunn vid strandkanten Syväjärvi Leveäniemi - Bergborrad brunn norr om dagbrottet, vid vägkant Leveäniemi - Bergborrad brunn vid vägkant, Vargbacken, fastighet: 23:1 Leveäniemi - Brunn i lösa jordlager vid vägkant, Vargbacken, fastighet: 23:1 Leveäniemi - Bergborrad brunn vid skogskant, Vargbacken, fastighet: 5:6 Leveäniemi - Brunn i lösa jordlager vid skogskant, Vargbacken, fastighet: 5:6 Leveäniemi - Bergborrad brunn, Wilhelm Thisells väg, fastighet: 27:4 9 9 9 10 10 21 22 22 23 24 15 19 20 21 21 5 4 3 5 2 5 6 7 8 13 13 25 29 5 5 5 5 2 3 2 3 3 3 SGN51 Efter Kiviniemi vägen 3 3 3 SGN52 SGN53 SGN95 Efter Kiviniemi vägen (mot gruvberget) Efter Kiviniemi vägen (mot gruvberget) Gruvberget, intill Kiviniemivägen 7 7 8 7 7 7 14 15 15 SGN96 Gruvberget, intill Syväjärvi 3 5 5 SGN97 Gruvberget, intill Syväjärvi 7 7 7 SGN98 Gruvberget, intill Syväjärvi 9 9 14 29
- Grundvattnets kvalitet har inte provtagits under 2018 då vattnet var lågt i röret där detta normalt mäts. - Vattenkvalitet, ytvatten i recipient i närheten av dagbrottet och gråbergsupplaget (SVA02 och SVA63). Vattenkvaliteten i utloppet från sjön Syväjärvi (SVA02) har undersökts vid sex tillfällen under 2018. Uppmätta halter ligger i paritet med tidigare års mätningar. Mängden av spårmetaller varierar dock något. Kontroll görs också i en provpunkt i bäcken Kaivosjoki/Björkbäcken (SVA63) uppströms gråbergsupplaget och i en punkt nedströms (SVA73). Några väsentliga skillnader fanns inte för de analyserade parametrar nedströms jämfört med uppströms gråbergsupplagen. - Vattenkvalitet, ytvatten i recipient (SVA13, SVA86,SVA53 och SVA55). - Recipientkontroll genom vattenprovtagning sker i samma provpunkter som i det övergripande egenkontrollprogrammet för Svappavaara. Mätning av nivån i sjön Syväjärvi (SVA65) har inte genomförts under 2018 då pegeln som är installerad ej varit läsbar. 8.14 Biologiska undersökningar LKAB utför regelbundet biologiska undersökningar i verksamhetens recipienter. Under sommaren/hösten anlitades Pelagia Nature & Environment AB av LKAB för att undersöka åtta lokaler i området kring gruvverksamheten i Svappavaara. Provtagningarna omfattade parametrarna bottenfauna, kiselalger (inklusive skaldeformation), elfiske, växtplankton, nätfiske, metallhalter i fiskkött och fisklever samt makrofytinventering. Resultaten från undersökningarna har utvärderats enligt Havs- och vattenmyndigheternas bedömningsgrunder (HVMFS 2013:19). Figur 14. Undersökta lokaler år 2018. 30
De biologiska kvalitetsfaktorerna kiselalger, bottenfauna och elfiske i vattendrag bedömdes till Hög, God eller Måttlig ekologisk status. Vid klassificering av ekologisk status ska de biologiska kvalitetsfaktorerna vägas samman för ytvattenförekomsten med grundprincipen att sämst styr. Det innebär att elfiskets status styr den sammanvägda bedömningen som därmed visade God respektive Måttlig status. Tabell 13. Statusbedömning av vattendrag utifrån de biologiska kvalitetsfaktorerna kiselalger, bottenfauna och elfiske samt den sammanvägda bedömningen för respektive lokal år 2018. Lokal Kiselalger Bottenfauna Elfiske Sammanvägd Ekologisk status Siikajoki Hög Hög God God Liukattijoki 1 God Hög Måttlig Måttlig Liukattijoki 2C God Hög Måttlig Måttlig Liukattijoki 3 Hög Hög God God Luongasjoki Hög Hög Måttlig Måttlig De biologiska kvalitetsfaktorerna bottenfauna, växtplankton, makrofyter och fisk i sjöar bedömdes till Hög, God eller Måttlig ekologisk status. Då sämst biologisk status för respektive lokal styr statusbedömningen blir det status för kvalitetsfaktorn Fisk i sjöar som styr den sammanvägda bedömningen för Luongasjärvi. Den sammanvägda bedömningen av ekologisk status för sjöarna vid visade Hög status för Särkijärvi och Måttlig status för Luongasjärvi. Tabell 14. Statusbedömning av sjöar utifrån de biologiska kvalitetsfaktorerna bottenfauna, växtplankton, makrofyter och fisk samt den sammanvägda bedömningen för respektive lokal år 2018. Lokal Bottenfauna Växt- Makro- Fisk i Sammanvägd plankton fyter sjöar Ekologisk status Särkijärvi - Hög Hög Hög Hög Luongasjärvi B1 Hög Hög Hög Luongasjärvi B2 Hög God Hög Luongasjärvi B1 + B2 Hög Hög Hög Måttlig Måttlig 8.15 Råvaruförbrukning Följande mängder tillsatsmedel har förbrukats i anrikningsverket och kulsinterverket under 2018. Tabell 15. Förbrukning av tillsatsmedel, angivet i kton. Anrikningsverket: Olivin 13,7 kton Kvartsit 28,6 kton Kalksten 19,7 kton Kulsinterverket: Bentonit 15,7 kton Under 2018 har följande sprängämnen använts vid losshållning av malm och sidoberg vid verksamheterna i Svappavaara (Leveäniemi samt Gruvberget): Pentylstubin: Booster: Dynamit: Matris: 5685 meter 22 ton 28 ton 3180 ton 31
Ammonium nitrat / Prills: 954 ton Under 2018 har totalt 3 983 883 liter diesel förbrukats vid verksamheten. 8.16 Restprodukter Under 2018 har det losshållits 8,9 miljoner ton sidoberg från Leveäniemi. Från anrikningsverket skickas anrikningssand ut till sedimentationsdammen, under 2018 uppgick det till 483 kton. Övrigt spill från kulsinterverket och anrikningsverket uppgick till 73 kton. Totalt ca 557 kton avfall till dammen. 8.17 Energi Den totala energikonsumtionen för LKAB Svappavaara för 2018 uppgick till cirka 500 GWh i form av el, kol och olja, varav 195 GWh utgjordes av el. Den totala energiförbrukningen för pellets uppgick 2018 till 202,4 kwh/ ton FP (hela processen inräknat). I anläggningarna har följande mängder kol respektive eldningsolja förbrukats under 2018: Tabell 16. Förbrukning av kol, och olja vid kulsinterverk och panncentraler. Kulsinterverket: Kol 20 935,8 ton Olja (EO1) 3 875,1 m 3 Panncentraler: Olja (EO1) 5 249 966,6 m 3 9 Åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner NFS 2016:8 5 : Redovisning av de betydande åtgärder som vidtagits under året för att säkra drift och kontrollfunktioner samt för att förbättra skötsel och underhåll av tekniska installationer. 9.1 Förbättringar avseende drift av sand- och klarningsmagasinet Detta hanteras och beskrivs i årsrapporten för dammsäkerhet vilken upprättas i enlighet med dammsäkerhetsförordningen (2014:214) och lämnas in till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars. 10 Åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor mm NFS 2016:8 5 10: Redovisning av de betydande åtgärder som genomförts med anledning av eventuella driftstörningar, avbrott, olyckor eller liknande händelser som har inträffat under året och som medfört eller hade kunnat medföra olägenhet för miljön eller människors hälsa. Inga betydande åtgärder har utförts vid LKAB:s förädlingsverksamheten i Svappavaara med anledning av driftstörningar, avbrott eller olyckor. Nedanstående sammanfattning utgör en 32