Skriva berättande texter

Relevanta dokument
KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

kapitel 4 en annan värld

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckeln

Hej, snälla! ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

AYYN. Några dagar tidigare

Ali & Eva KAPITEL 7 LÄSFÖRSTÅELSE KORTA SVAR

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

SVENSKA Inplaceringstest B

Kapitel 1 - Hej Hej jag heter Lisa och går på Hästskolan. Min bästa vän heter Wilma. Jag tycker att vår rektor är lite läskig. Hon heter Svea och hon

Musen Martina vinner en baktävling

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Svenska från början. 1 Studieförbundet Vuxenskolan

Träna ordföljd. Meningar börjar alltid med stor bokstav och slutar alltid med punkt, frågetecken eller utropstecken (.?!)

Sociala berättelser 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Berättelsen om Tugummi von Bubbelgum

En vanlig dag på jobbet

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

dom hem och hämtade en stor badbalja och stoppade mig i den. - vad ska vi kalla den? undrade ett barn. - Då sa ett anat barn kanske Padis. - Ja!

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Läsförståelse. Mimmi, valpen och rånet. Kapitel 1. Elevmaterial. Elevmaterial. Under läsningen

Scen 1. Personer är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Nummer 1-13,15 Lördag 14 maj

Magiska dörren. Gjord av Emma K

Facit till FRAMSTEGSTEST 1


ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

Olga hittar Finn MARIE DUEDAHL

Barns brukarmedverkan i den sociala barnavården - de professionellas roll för barns delaktighet

Fråga, lyssna, var intresserad

Thomas i Elvsted Kap 3.

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Övning: Dilemmafrågor

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

- Jag bor i ett hus tillsammans med min man, min. son och min dotter. Huset är gammalt, men^vi har. :om mycket. Vi har också en stor trädgård.

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Svensk grammatik Ordklasser!

Innehållsförteckning till Svenska Online. Adress: Uppdaterat

- en / ett plus substantivets grundform tex en flicka, ett hus Det är en flicka. Hon står vid ett hus.

Av: Martina Gustafsson

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

om detta talar man endast med kaniner Text och bild: Anna Höglund

Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare oktober 2011

Kapitel 1 - Hej Hej, jag heter Lisa och är 9 år. Jag har en vän som heter Julia. Vi går på samma skola, den heter Bokskolan. Det finns någon som jag

En dag var jag ner i källaren då såg jag ett brev vid den magiska dörren jag gick dit men jag var lite rädd men det vart bättre när jag öppnde det.

Lgrs 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Marios äventyr. Kapitel 1

Min dagbok. Av: Iris Frick

Anna Siverbo 5B Ht-15

Vi vill veta vad tycker du om skolan


Repetition ordklasser och satsdelar Bas och Fortsättning (s. 8-95)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 JACK FRANZÈN

Berlinmuren Frågeställning: Vad är Berlinmuren? Orsaker? (Varför byggde man Berlinmuren?) Konsekvenser? Berlinmurens avskaffande.

Ljuden Kap 1. -Vad var det där, sa Moa?

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Namn: Det här är jag (Här kan du rita eller skriva)

Min försvunna lillebror

Jag. Din familj och ditt hem. 2. Jag går i årskurs fyra fem. 1. Jag är en Flicka Pojke

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Kapitel 1 Resan. - Oj nu börjar det bli mörkt sa jag till Sergio.

Grim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

Rymdresan. Kapitel 1. Äventyret börjar

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Den magiska dörren. Elsa hallén

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Träningshäfte ordklasser (Venus)

Världskrigen. Talmanus

Hej! Jag heter Peter Siepen. I år är jag värd för Vår Ruset där den här trevliga Träningsdagboken lanseras. Ge mig ett par minuter så ska jag visa


12 Programstege Substantiv

En liten guide till kvinnohälsa

VAD HÄNDE MED HUNDEN? av Paula Rehn-Sirén (Tel: )

Övning 1: Vad är självkänsla?

Dagverksamhet för äldre

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

När Lisa skulle sövas.

André 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Artiklarna. Grindenheten Ämne, årskurs och tidsperiod. Arbetsformer. Spanska, åk 6, vecka 2-8.

SUBSTANTIV OBESTÄMD OCH BESTÄMD

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Den magiska dörren. Av William Larsson Tell

Ord och fraser. Vi pratar om väder. Uttal. Väder-kommentarer. Grammatik:

Jag. Din familj och ditt hem. 1. Jag är en Flicka Pojke. 2. Jag går i årskurs fyra fem sex

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

Lyssna, stötta och slå larm!

Anne Harju 1

Pedagogiskt material till föreställningen

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Den magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp!

Svenska - Läxa ORD att kunna förklara

Resan ORDLISTA HANS PETERSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Mäta effekten av genomförandeplanen

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Transkript:

Skriva berättande texter

Skriva berättande texter stavning, stor bokstav och punkter styckeindelning och struktur utvecklade svar textbindning och ett varierat språk grammatik

Stavning, stor bokstav och punkter I kurs C måste du stava bra. Det är okej att stava fel på svåra och ovanliga ord men du måste stava rätt på vanliga ord. Du måste stava rätt på t.ex: pojke, familj, pratar, träffade, kommer, hälsningar. Det är okej om du stavar lite fel på t.ex komplicerade, särskilt, gymnasieskola, disciplinerad, engagerar mig. Träna mycket på stavning!

Stavning, stor bokstav och punkter Efter varje mening måste du ha punkt. Det är jätteviktigt. I början av alla meningar ska du ha stor bokstav. Du ska också ha stor bokstav på namn. Du ska inte ha stor bokstav på veckodagar eller månader. Igår åkte jag till Örebro med min vän Albin. Det var söndag och alla affärer öppnade klockan 12. Vi skulle gå till Intersport och titta på basketskor.

Styckeindelning och struktur Dela upp texten i stycken. Du måste inte svara på varje fråga i ett stycke men ibland är det bra. Kom ihåg att skriva en inledning och en avslutning. Se exempel i slutet.

Utvecklade svar Du måste ge ett bra svar på frågorna. Det räcker inte att svara kort. Du måste ge ett utvecklat svar. Ställ de här frågorna när du är klar. Har jag svarat på alla frågorna? Har jag gett bra svar på frågorna? Är svaren för korta?

Textbindning och ett varierat språk Din text måste hänga ihop och du måste använda ord som hjälper texten att hänga ihop. och men eller så för eftersom när innan som först sedan efteråt

Textbindning och ett varierat språk Det är inte bra att använda samma ord många gånger i samma del av texten. Jag har en kompis. Min kompis heter Jonas. Min kompis bor i Stockholm. Jag träffade min kompis när jag bodde i Stockholm. Jag har en kompis som heter Jonas. Han bor i Stockholm och jag träffade honom när jag bodde där.

Textbindning och ett varierat språk Använd pronomen för att inte använda samma ord flera gånger. I subjekt jag du han hon vi ni de I objekt mig dig honom henne oss er dem

Grammatik Det viktigaste i meningen är verbet. Alla meningar måste ha minst ett verb. Skriv verbet i rätt tempus, nutid eller dåtid.

Grammatik Substantiv; tänk på Singular och plural Bestämd och obestämd form Vissa substantiv står (nästan) alltid i bestämd form (t.ex banken, gatan eller solen). Andra substantiv måste man skriva i obestämd form först. Förra året åkte jag på en resa. Vi åkte till Italien och resan var trevlig.

Grammatik Kom ihåg att skriva min, mitt, mina i rätt form. kompisar = mina kompisar en affär = min affär ett hus = mitt hus

Grammatik Ordföljden är väldigt viktig i svenskan. Varje mening måste ha ett subjekt och ett verb i nutid eller dåtid. Börja med tid eller plats men efteråt måste du skriva ett verb. Varje vecka åker jag till mina föräldrar. På Gotland finns många gamla byggnader. Ibland är det svårt att förstå vad Viktor säger. Skriv satsadverbial (t.ex inte, alltid, ofta, gärna eller tyvärr) efter verbet.

Grammatik Använd många bisatser men du måste komma ihåg grammatiken! Det måste finnas ett subjekt och ett verb i bisatsen men inte med "som". Det är roligt att du hälsar på. Jag har tre barn som heter Jonas, Emma och Erika. Vi har ingen skola imorgon eftersom det är helg!

Grammatik Använd många bisatser men du måste komma ihåg grammatiken! Börja med bisats men kom ihåg att skriva verbet efter. När jag var liten bodde jag med mamma och pappa. Innan skolan börjar måste jag låsa upp alla dörrar. Ifall du inte lyssnar vill jag inte prata.

Exempel Berätta om en resa som du har varit på. Berätta var du åkte och när. Berätta vilka du åkte med och vad ni gjorde tillsammans. Berätta vad som var bra och vad som var dåligt med resan.

Var, när och med vem? För några år sedan åkte min sambo, några vänner och jag på en fantastisk resa till Italien. Det var i mitten av juli och semestern hade nyss börjat. Vi åkte till en liten stad som hette Castagneto Carducci i västra Italien.

Vad gjorde vi tillsammans? Vi hade många idéer om vad vi ville göra men vi hade inte så mycket tid. En dag åkte vi till några varma källor och badade. Det var skönt i vattnet men det luktade inte så gott. Källorna låg på landet och vi hade jättesvårt att hitta dit. På vägen hem åkte vi genom bergen och åt lunch i en liten stad som hette Scansano.

Vad gjorde vi tillsammans? En annan dag tog vi tåget till den vackra staden Florens. Vi promenerade runt tillsammans och tittade på vackra byggnader och gammal konst. En av mina vänner är konstnär och hon tyckte det var jätteintressant. Jag är inte intresserad av konst men det var kul att titta på alla små affärer.

Vad var bra? Det bästa med resan var att vi inte stressade. Vi hade många idéer men vi tog det lugnt. Många kvällar promenerade vi runt i gamla städer och pratade med varandra samtidigt som vi tittade på människor och naturen.

Vad var dåligt? Mina vänner var lite snåla och det var ganska tråkigt. Vi pratade mycket om pengar och vem som ska betala vad. Jag hade inte heller så mycket pengar så vad kan man göra?

Avslutning Jag är nöjd med min resa och jag vill gärna åka till Italien igen. Människorna är trevliga och landskapet är så vackert!