Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:

Relevanta dokument
Planering och beslut för hållbar utveckling

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

Sammanfattning. Utredningens uppdrag

Hemställan angående områden av riksintressen

Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Yttrande över Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Rådsalen, Rådhuset, Jönköping, kl

Riksintressen mm. Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL

Riksintresse enl. 3 kap. 7 andra stycket miljöbalken

Utdrag ur protokoll ( 203) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 10 februari 2017 i stadshuset, Kungälvs kommun

Riksintressesystemet. Otto Ryding

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Yttrande över promemorian "Ändringar i fråga om sysselsättning för asylsökande och kommunplacering av ensamkommande barn" Ks/2016:

Regionala utvecklingsnämnden

Svar på remiss av betänkande, Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser(sou 2015:99)

Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Vägledning för nationella myndigheters underlag, beslut och redovisning rörande anspråk på riksintressen i 3 kap. miljöbalken

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

UPPSALA UNIVERSITET REMISSVAR. Remiss angående Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) 1(5)

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

SAMMANFATTANDE SYNPUNKTER

Remiss om Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

YTTRANDE Ärendenr: NV Miljö- och energidepartementet

216 Antagande av förslag till översiktsplan för Örnsköldsviks kommun

Yttrande över Boverkets rapport "Individuell mätning och debitering i befintlig bebyggelse" (rapport 2015:34) Ks/2015:

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:

Svar på remiss av betänkandet (SOU 2018:35) Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Yttrande över Länsstyrelsens remiss om utvidgat strandskydd i Luleå kommun

Nationellt nätverk för dricksvatten AG Dricksvatten och planering

Taxa för Jönköpings kommuns offentliga kontroll av livsmedel

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

Riksintressen. Historik Vad är ett riksintresse? Vilken betydelse har riksintressen? Hur arbetar SGU med riksintressen? Förslag på nya kriterier

Vatten i fysisk planering

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

i rapporten "Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen".

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99)

Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge, svar på remiss

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Boverket noterar ett behov av att se över några mindre oklarheter i författningsförslaget

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Miljöbalksdagarna 2015 ÖPPEN DIALOG MED RIKSINTRESSEUTREDAREN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen

Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling

Kap Anläggningar för vattenförsörjning

JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen. SANndANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Yttrande över remiss om LIS-utredning, landsbygdsutveckling i strandnära läge, för Ekerö kommun

Bo Henriksson. Acko Ankarberg Johansson. Nils-Erik Davelid ANSLAG/BEVIS. Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Tjänstledighet för kommunal personal i samband med fritt val inom hemtjänsten

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT

Berga 1:8 m.fl., Kullavägen, etapp 1

Remiss av Statens Energimyndighets och Naturvårdsverkets rapport om kommunal tillstyrkan av vindkraft

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Beslut om remissyttrande avseende delbetänkandet Detaljplanekravet (SOU 2017:64)

Yttrande över remiss om Lidingö stads förslag till Blåplan

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 38 KS/2015:207. Beslutsunderlag Beslutsunderlag med förslag till avtal

Innehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden

Kommittédirektiv. Hushållning med mark och vatten områden av riksintresse. Dir. 2013:126. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013

Tommy Bernevång-Forsberg (KD) ordförande Åke Johansson (C) Mikael Rydberg (S) 2:e vice ordf. Shahram Behrouz (S), tjg. ersä.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Information om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande

Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

9 Ikraftträdande och genomförande

Svensk författningssamling

Exploateringskontoret Miljö och teknik. Handläggare Frida Nordström Förslag till beslut. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.

Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

31Medborgarförslag angående Folkets Park

Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning

SAMMANTRADESPROTOKOLL JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunfullmäktige. Integrationsrapport 2015 Ks/2015:

Ansökan om ändring av detaljplan för Ekebyhov 1:1 - utredning

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS

Yttrande över förslag till nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) KSN

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

BEGÄRAN OM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35)

Tjänstledighet för kommunal personal i samband med fritt val inom hemtjänsten

Remiss betänkande En utvecklad översiktsplanering.

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB

12. Motion om riktlinjer mot barnäktenskap svar Dnr 2017/27-109

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande

Dricksvatten och planoch bygglagen

Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen

19. Motion om riktlinjer mot barnäktenskap svar Dnr 2017/27-109

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

TRANAs KOMMUN Sida 16 (23) - KOMMUNSTYRElSEN

14.1 Författningsenliga krav på redovisningen av konsekvenser av förslagen i ett betänkande

Au 455 Dnr Byggnadsnämnden överlämnar nedan lämnade synpunkter till kommunstyrelsen.

Tid: Tisdagen den 1 oktober 2013 kl. 13:15-14:40

Johan Isaksson, stadsjurist Malena Tovesson, kanslichef/valnämndens sekreterare Ulla Freijd, administratör. Tommy Bernevång-Forsberg

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen

Transkript:

JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017-02-22 1 49 Yttrande över betänkandet "Planering och beslut för hållbar utveckling" (SOU 2015:99) Ks/2016:390 420 Sammanfattning Jönköpings kommun har beretts tillfälle att lämna synpunkter på riksintresseutredningens slutbetänkande Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99). Riksintresseutredningens slutbetänkande lämnar förslag på relativt stora förändringar i framförallt miljöbalken och plan- och bygglagen i fråga om hur de allmänna intressena, inklusive riksintressen, ska hanteras i den fysiska planeringen. Yttrande ska lämnas till Miljö- och energidepartementet senast den 28 februari 2017. Beslutsunderlag Miljö- och energidepartementets remiss 2016-10-18 Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut 2017-01-12 133 med tillhörande tjänsteskrivelse Tekniska nämndens beslut 2017-01-17 4 med tillhörande tjänsteskrivelse Stadsbyggnadsnämndens beslut 2017-01-19 56 med tillhörande handlingar Kommunalrådsyttranden enligt nedan Majoritetsrådets förslag Kommunalrådet Carin Berggren (M) överlämnar upprättat förslag till kommunens yttrande. Kommunalrådets förslag till kommunstyrelsens beslut: Yttrande till Miljö- och energidepartementet över betänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) överlämnas enligt kommunalrådet Carin Berggrens (M) förslag. Oppositionsrådets förslag Kommunalrådet Mona Forsberg (S) instämmer. KOMMUNSTYRELSENS BEHANDLING 2017-02-22 Yrkanden Staffan Eklöf (SD) yrkar bifall till kommunalrådet Carin Berggrens (M) förslag med den ändringen att under rubriken Företräde för riksintresse, i upprättat förslag till kommunens yttrande, ändras texten till följande: Jönköpings kommun anser inte att regeringen eller en myndighet själv ska ges möjlighet att överordna ett intresse över ett riksintresse. Miljöbalken, kap. 3 siktar på att långsiktigt bevara värden och att hushålla på lång sikt. När det finns anledning att ändra de avvägningar som görs i kap. 3 i MB, så ska skrivningen i MB ändras. Avvägningen bör inte ändras av regeringen eller en myndighet. Genom att tydligt identifiera och avgränsa de värden som ska skyddas genom riksintresse och andra beskrivna intressen ska reglerna i sig inrymma den flexibilitet som behövs för att möta nya situationer. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

JÖNKÖPINGS KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2017-02-22 2 Kommunalrådet Carin Berggren (M) yrkar bifall till sitt förslag. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar utan omröstning att bifalla kommunalrådet Carin Berggrens (M) förslag, nämligen följande: Yttrande till Miljö- och energidepartementet över betänkandet Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) överlämnas enligt kommunalrådet Carin Berggrens (M) förslag. Reservation Staffan Eklöf (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt yrkande. Beslutet expedieras till: Miljö- och energidepartementet Mhn Tn Stbn Justerandes sign Utdragsbestyrkande

YTTRANDE 2017-02-22 1 (4) Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) Inledning Jönköpings kommun har beretts tillfälle att lämna synpunkter på riksintresseutredningens slutbetänkande Planering och beslutför hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser (SOU 2015:99). Riksintresseutredningen lämnar förslag på relativt stora förändringar i framförallt milj öbalken (MB) och plan- och bygglagen (PBL) i fråga om hur de allmänna intressena, inklusive riksintressen, ska hanteras i den fysiska planeringen. Förslaget är så omfattande att det i princip är ett nytt riksintressesystem som föreslås införas. Jönköpings kommun lämnar följande synpunkter på betänkandet. Generella synpunkter Jönköpings kommun avstyrker det samlade förslag som utredningen lämnar utifrån att det är inte är ett klart och tydligt utformat riksintressesystem. Systemet som föreslås är alltför komplicerat och bedöms inte underlätta kommunernas planeringsarbete. Jönköpings kommun anser att ett fungerande riksintressesystem skyndsamt behöver tas fram för att bl.a. underlätta för bostadsbyggande i ett hållbart samhällsbyggande. Riksintressesystemet måste anpassas till dagens krav och behov. För att vara ett bättre stöd för kommunerna i deras avvägningar mellan olika intressen behöver det göras tydligare redovisningar vari riksintressevärdena består. Jönköpings kommun välkomnar utredningens förslag om att nu gällande riksintresseområden ifrågasätts, att kriterier för riksintressen ska preciseras, att eventuella nya objekt tillförs, att motivet för utpekandet beskrivs tydligt och framför allt att alla objekt/intresse ges en ingående och tydlig värdebeskrivning och avgränsning. Nuvarande beskrivningar ger inte tillräcklig vägledning för hur avvägningar mellan olika mark- och vattenanvändningsintressen ska göras. Detta behövs för att vara till stöd när kommunerna ska formulera riktlinjer i översiktsplanen. Det är också bra att Boverket fortsätter att ha samordningsansvar för riksintressen. Jönköpings kommun stödjer även utredningens förslag om att samma typ av översyn ska göras angående 4 kap. MB där Jönköpings kommun berörs av området "Vättern med öar och strandområden". Utredningen föreslår att beslutade riksintressen ska aktualitetsprövas minst en gång varannan mandatperiod eller vid behov. Ur ett ekologiskt perspektiv är detta föreslag ett alltför kort tidsintervall. Jönköpings kommun ser också risker med att det korta intervallet gör att översynen tar alltför mycket tid och resurser i anspråk från den övriga fysiska planeringen som sker i kommunerna. STADSKONTORET Besöksadress Rådhuset Kyrkogatan, Jönköping kommunstyrelse@jonkoping.se Fax diariet 036-1077 87 JDITI<.DPII"1GS KOMMUN Ljuset vid V8ttem JNG$KOMMU4LT i 036 I wjonko i7

2 (4) Områden av väsentligt allmänt intresse Med hänvisning till aft 55 % av Sveriges totala land- och vattenareal omfattas av riksintressen föreslår utredningen att dessa ska begränsas till aft endast omfatta områden som ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv är av stor nationell betydelse att de används för eft visst ändamål. Därför föreslås aft ett kompletterande nytt begrepp införs, område av väsentligt allmänt intresse. Det nya begreppet delas in i tre klasser; nationellt område av väsentligt allmänt intresse, regionalt område av väsentligt allmänt intresse och lokalt område av väsentligt allmänt intresse. Redovisningsansvaret för dessa fördelas mellan de nationella sektorsmyndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna. Myndigheterna ges ett ansvar aft redovisa dessa intressen men ges inget tydligt ansvar för aft bevaka aft dessa intressen hanteras rätt och tillgodoses. Jönköpings kommun anser inte att begreppet väsentligt allmänt intresse i enlighet med utredningens förslag ska införas. Det är inte bara alltför många klasser aft hantera, det är dessutom mycket otydligt hur dessa ska tillämpas och hur avvägningar mellan dessa ska göras. En följd av förslaget är att kommunerna både har att hantera riksintressen som ur ett långsiktigt hushållningsperspektiv är av stor nationell betydelse och som beslutas av regeringen samt områden av väsentligt allmänt intresse ur ett nationellt perspektiv som tas fram av sektorsmyndigheten och redovisas till Boverket. Kommunerna ges i uppdrag att i översiktsplanen redovisa hur dessa båda typer ska tillgodoses. Jönköpings kommun bedömer aft det kommer bli otydligt när statens intressen redovisas som två olika typer, som förvisso är snarlika, men ändå inte har samma status och handläggningsordning. Jönköpings kommun anser att om ett intresse är av nationellt intresse så ska också staten kunna ingripa i kommunernas beslut, övriga frågor ska man låta kommunerna hantera på egen hand. Förslaget innebär även att länsstyrelserna ska redovisa områden av väsentligt allmänt intresse ur ett regionalt perspektiv till kommunerna. Jönköpings kommun vill framhålla aft motsvarande system redan finns idag inom plan- och bygglagens ram, där länsstyrelserna ger planeringsunderlag till kommunerna och bevakar mellankommunala intressen. Det gäller både intressen som geografiskt kan avgränsas och andra intressen. Utredningen föreslår att dessa intressen ska redovisas i karta, ges en värdebeskrivning och föras in i miljöbalken. Jönköpings kommun ser inte nyttan med detta förfarande. Senare års kompletteringar i lagstiftningen har gett kommunerna eft större ansvar för den regionala planeringen. Jönköpings kommun bedömer aft denna utveckling skulle motverkas genom aft införa en skillnad mellan nationellt, regionalt och kommunalt perspektiv för de allmänna intressena. Utifrån ett kommunalt planeringsperspektiv är det viktigt att se en samverkansvinst mellan de lokala och regionala intressena. Att dra en definitionsgräns mellan regionala och kommunala intressen kan medföra att de betraktas som motstående och konkurrerande intressen istället för samverkande intressen. Som förslaget är utformat är det dessutom mycket otydligt vad de olika myndigheternas roller och ansvar innebär i praktiken. Utredningen föreslår även aft flera tillkommande samhällsintressen bör införas i den nya lagstiftningen som väsentligt allmänt intresse, vilka också ska redovisas ur ett nationellt, regional och kommunalt perspektiv. Jönköpings kommun ser positivt på att bl.a. bostadsförsörjning och näringslivsutveckling lyfts fram som väsentligt allmänt intresse. Samtidigt bör det tilläggas aft dessa intressen redan

3 (4) ingår i den ordinarie kommunala planeringen och kan bevakas inom plan- och bygglagens ram vilket föranleder att de inte behöver införas i 3 kap. MB som geografiska områden. Kommunerna har redan nu ansvar för en heihetsyn i den fysiska planeringen så att alla relevanta allmänna intressen sammanvägs. Dessutom har länsstyrelsen redan nu ett inflytande i den kommunala planeringen eftersom de ska tillhandahålla underlag till kommunernas planering och har möjlighet till samråd och vägledning. Brukningsvärd jordbruksmark Enligt nuvarande lagstiftning är jordbruksmark ett nationellt intresse enligt 3 kap. 4 MB, men inte ett riksintresse. Det finns en otydlighet i miljöbalken som innebär svårigheter i kommunernas bedömning av jordbruksmarkens värden. Utredningen föreslår att bestämmelser införs i plan- och bygglagen om att länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande till översiktsplan och detaljplan ska ange om planförslaget innebär att bestämmelserna om brukningsvärd jordbruksmark inte följs. Länsstyrelsen ska överpröva ett beslut om detaljplan och kan upphäva det om planen inte tillgodoser dessa bestämmelser. Jönköpings kommun anser det vara rimligt att ett samhällsintresse som bedöms så viktigt att det redovisas i 3 kap. MB också följs upp av utsedd myndighet. Dricksvattenförsörjning som riksintresse Jönköpings kommun tillstyrker utredningens förslag om att mark- och vattenområden av stor betydelse för dricksvattenförsörjning kan vara av riksintresse, men anser inte att det bara ska begränsas till grundvattenförekomster utan även ytvattenförekomster. Jönköpings kommun har vid ett flertal tillfällen framfört att Vättern ska utgöra ett riksintresse för dricksvattenförsörjning. Utredarnas motiv till varför ytvattenförekomster inte kan klassas som riksintresse är att det skulle innebära att alltför stora ytor avsätts som riksintresse. Jönköpings kommun godtar inte ett sådant argument. Med en tydlig värdebeskrivning och redovisning av vilken typ av åtgärder som kan skada riksintresset kan den frågan hanteras. Dricksvattenutredningen SOU 2016:32 inleder med att konstatera att "Dricksvattnet utgör landets i särklass mest kritiska försörjningssystem, en förutsättning för att samhälle, företag och olika verksamheter ska fungera". Att undanta ytvatten från en möjlig riksintresseklassning går helt emot denna värdering av dricksvattnets betydelse. Vättern är idag riksintresse av många andra skäl och vid en framtida avvägning mellan olika intressen får dricksvattenintresset en låg status i förhållande till andra intressen med nuvarande lagstiftning. Jönköpings kommun anser att dricksvattenförsörjning är ett mycket viktigt samhällsintresse och framhåller att både grundvattenförekomster och ytvattenförekomster ska kunna klassas som riksintresse för dricksvattenförsörjning. Företräde för riksintresse Utredningen föreslår att regeringen eller den myndighet regeringen utser ska kunna besluta om företräde för ett väsentligt allmänt intresse före ett riksintresse. Jönköpings kommun avstyrker förslaget med områden av väsentligt allmänt intresse men föreslår att befintliga allmänna intressen ska kunna hanteras på samma sätt. Det skulle exempelvis möjliggöra för en avvägning mellan ett bostadsförsörjningsintresse och ett riksintresse.

4 (4) JÖNKÖPINGS KOMMUN,` Ann-MarieNilsson Kommunstyrelsens ordförande