a.~~ ~:;;~l~ert Postgiro SKODÖVERSTYRELSEN KUNGL .1.. ",. 1 ;... "-~'--' Dnr 347/69 U LO-gruppen Lektor B Cullert

Relevanta dokument
Svensk författningssamling

Enheten för förskole- och grundskolestatistik 19 april (14) Dnr 2016:1320 Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2016/17

Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2018/19. Dokumentdatum: Diarienummer: 2018:1562

Pedagogisk bedömning inför beslut om elev har rätt att läsa enligt grundsärskolans kursplaner i specialskolan

Stadieindelad timplan från höstterminen 2018

Svensk författningssamling

Planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2015/16

Skolans digitalisering styrdokumentsändringar SETT Syd 2018

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning

Timplan för kommunala grundskolor och grundsärskolan i Värmdö kommun

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer HT16

Betyg 2016/17. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete Anneli Jöesaar

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Timplan för Värmdös grundskolor och grundsärskola

Introduktion av begreppet energikvalitet i svenska läroplaner

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2016/17

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ingångsämnen hösten 2019

Redovisning av uppdrag om att ta fram en stadieindelad timplan för grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (U2017/01874/S) (2 bilagor)

Betyg 2015/16. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs 9 Sammanställning, analys och vidare arbete Anneli Jöesaar

En beskrivning av slutbetygen i grundskolan våren 2011

Besvarande av remiss om kursplaner och kunskapskrav i grundskolan och motsvarande skolformer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads Kulturplan för förskoleklass, grundsärskola

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Svensk författningssamling

Terminsbetyg i årskurs 6, våren 2016

Ämnesprov för grundskolans Lärare

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Registrera resultaten enligt vad som gäller för respektive årskurs och delprov (se nedan).

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Ökning/minskning från året innan ÅK9. Meritvärden VT åk Ökning/minskning från året innan ÅK8. Meritvärden VT åk8. Meritvärden VT åk 7

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2017

Ingå ngså mne Biologi

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor

Tjänstemännens centralorganisation (TCO;

U2009/312/S. Statens skolverk Stockholm. (1 bilaga)

Betyg och bedömning. Information till föräldrar. Patricia Svensson lärare i Idrott och hälsa samt NO och Teknik.

ÄMNESLÄRARPROGRAMMET. Ämneskombinationer Hösten 2019

Klass: IUP-häftet 6-9. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Introduktion till tidningsprojektet

Underlag inför beslut kring Råda skola

Kommun Kommunkod. 77,4 - andel (%) elever som är behöriga till yrkesprogram. 87,5 - andel (%) elever som är behöriga till högskoleförberedande program

Digital kompetens i läroplanerna

Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola

Statens skolverks författningssamling

Betyg i årskurs 6, vårterminen 2018

Kommunens läsmål åk 2

PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)

Ämnesprov för grundskolan

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9, läsåret 2015/16

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

BARN- OCH UTBILDNING Uppföljning internkontrollplan

Digital kompetens i läroplanen styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

Betyg 2017/18. Statistisk analys för Sjöängsskolans betygsresultat årskurs Anneli Jöesaar

Beslut för förskoleklass och grundskola

Ni har rätt till en bra start i livet och en god hälsa oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, trosuppfattning eller sexuell läggning.

En beskrivning av terminsbetygen våren 2013 i grundskolans

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Betygsregistrering. Grundskola Grundsärskola

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Beslut för förskoleklass och grundskola

OJUSTERAT VALLENTUNA KOMMUN. 5 2ss. Uppföljning av timplaner (BUN t0) Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärendet i korthet.

Fortbildning i datalära Mer tid för matematik

Skolverket föreskriver följande med stöd av 6 kap. 19 skolförordningen (2011:185) och 8 kap. 28 och 13 kap. 29 gymnasieförordningen (2010:2039).

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Den pedagogiska kartläggningen är avsedd att bilda ett underlag till blanketten Utredning av en elevs behov av särskilt stöd.

ÄMNESLÄRAR- PROGRAMMET Ämneskombinationer Hösten 2018

Skolverkets kartläggningsmaterial. för bedömning av nyanlända elevers kunskaper

56 Motionssvar, satsa på de praktiska delarna i skolorna i Örnsköldsviks kommun (Kst/2011:447)

Ängskolan; förskoleklass och åk 1-9

Svensk författningssamling

TIMSS 2015 frisläppta uppgifter. Uppgifter i NO, årskurs 4 och 8

Beslut för förskoleklass och grundskola

Inriktning Kommun Kommunkod

Rektorsområde Tomtberga Systematiskt kvalitetsarbete för perioden 2016/2017

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kursplaner och kunskapskrav i grundskolan, specialskolan och sameskolan

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

I vilken skolform/vilket program går barnet på adressetiketten? 2 Hur viktiga är följande aspekter för dig och ditt barn vid val av skola?

Nationella it-strategier styrdokumentsförändringar. Olof Andersson, Christian Magnusson

Kommunal. Kommunkod Skolform Skolenhetskod

Personalförsörjning med legitimerad personal i de tidigare årskurserna samt nyttjande av fritidspedagogernas kompetens.

Barn- och ungdomsnämndens arbetsutskott

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Gemensam timplan - ytterligare undervisningstid i matematik

Ämnesprov för grundskolan

Nova Software kan vid önskemål kopiera över frågor/frågepaket i vårt förslag till kundens databas. Kopiering är kostnadsfri.

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

Yttrande över Skolverkets förslag till ändrade kursplaner inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Göteborg 5 december Teknik

Ämneskombinationer inom ämneslärarprogrammet årskurs 7-9, 270 hp

Skolverket. Enheten för kompetensutveckling

Beslut Dnr :2510. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Europaportens grundskola i Malmö kommun

Antal elever... 2 Bil 1 Antal elever per skola... 2 Bil 2 Antal elever per årskurs den kommunala skolan... 3 Nyckeltal: Andelen elever i åk 3 i den

Beslut för förskoleklass och grundskola

Råd skriftliga omdömen 2013

Skolverkets arbete med skolans digitalisering

Transkript:

,I KUNGL SKODÖVERSTYRELSEN LO-gruppen Lektor B Cullert 2803.1969 Dnr 347/69 U - _... ---. _.-- - - - l Ol1liH j r'.1.. ",. 1 ;.... "-~'--'---- yttrande över förslag till kursplaner med anvisningar och kommentarer i orienteringsämnen och ämnena musik, teckning, slöjd, hemkunskap, barnkunskap och gymnastik i reviderad läroplan för grundskolan (1 + 4 bilagor, Härmed översänds i separat försändelse förslag till kursplaner med anvisningar och kommentarer i vissa ämnen i den reviderade läroplanen för grundskolan, nämligen religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, naturkunskap, biologi, kemi, fysik, musik, teckning, slöjd, hemkunskap, barnkunskap och gymnastik. Läroplanen skall enligt beslut uppdelas på dels en läroplansvolym, dels ett antal läroplans supplement för olika ämnen och grupper av ämnen. I läroplansvolymen skall ingå mål och huvudmoment samt mera allmärma anvisningar och kommentarer. Kompletterande anvisningar och exemplifieringar skall ingå i läroplanssupplementen, som avses bli förhållandevis fylliga och utges samtidigt med läroplansvolymen. Det översända materialet skall kompletteras och fördelas på läroplansvolym och supplement bl a med ledning av inkomna yttranden. Pör bedamningen av de översända förslagen kan samtidigt meddelas, att läroplanen i det inledande avsnittet om skolans verksamhet kommer att innehålla vissa allmänna och i förhållande till nuvarande läroplan utökade anvisningar om exempelvis det fria valet och samverkan i skolarbetet, objektivitetskravet i undervisningen, individualiseringen, planeringen av Skolarbetet, läromedel och lokaler. Dessa frågor har därför berörts ganska knapphändigt och huvudsakligen i: I8k:tualiserande syfte i de föreliggande ämnenas anvisningar och kommentarer. so får härmed bereda Er tillfälle att inkomma med yttrande över de bifogade förslagen. yttrande bör, för att kunna beaktas i det avslutande lärop]ansarbetet, vara LÖ-gruppen, SÖ, till handa senast den 28 april 1969. 8 ytterligare exemplar av föreliggande förslag kan erhållas efter hänvändelse till SÖ, kontorsskrivare B M lt'oxström, anknytning 2068. Postadress Fack 104 22 STOCKHOLM 22 På LO-gruppens vägnar Gatuadress Hantverkar~atan 25 Telefon 22 70 00 08-224120 a.~~ ~:;;~l~ert Postgiro 15655

SVERIGES LÄRARFöRBUND Till Skolöverstyrelsen Sveriges lärarförbund, som beretts tillfälle avge yttrande över förslag till kursplaner med anvisningar och kommentarer i läroplan för grundskolan, orienteringsämnen del I, del II:LM, del II:H samt musik, teckning, slöjg, hemkunskap, barnkunskap, gymnastik får härmed anföra följande. Vid utarbetandet av kursplaner med anvisningar och kommentarer i läroplan för gr~ndskolan har skolöverstyrelsen under en jämförelsevis lång tid kunnat anlita ett betydande antal experter som var och en eller flera tillsammans i detalj kunnat penetrera de olika ämnena. Det är för förbundets del ogörligt att under den korta tid som står till förfogande för remissbehandli ~g en samt på grund av att kursplaneförslagen måste behandlas styckevis kunna utföra ett så genomgripande och omfattande granskningsarbete som varit önskvärt. Förbundet ser sig därför nödsakat att vid detta tillfälle liksom vid granskningen av övriga förslag till kursplaner m m koncen+'rera sin granskning till vissa mera väsentliga delar av förslagen. Ett f1ertal detaljsynplmkter är dessutom av den arten att de bäst torde kunna redovisas muntligt vid en genomgång sida för sida Förbundet hemställer därför att tid måtte ställas till förfogande även för muntliga överläggningar rörande rubricerade förslag och kommer som följd därav att i fortsättningen i de skriftliga remissyttrandena endast redovisa vissa övergripande synpunkter. Dispositionerna i de olika orienteringsämnena är inte enhetliga, då de allmänmetodiska synpunkterna varierar från ämne till ämne och framförallt i no-ämnena har de olika författarnas uppfattningar i olika avseenden fått en alltför stor genomslagskraft.kursplanerna skulle kunna vinna i överskådlighet om vissa ailvisningar av mer allmängiltig betydelse sammanfördes till ett gemensamt inledande kapitel. Som exempel på sådana övergripande anvisningar, som torde kunna ingå i ett gemensamt kapitel kan nämnas följande: Sveriges lärar förbund med yttrande över förslag till kursplaner etc i orienteringsäwien, del I, del II:LM, del I:H samt musik, teckning, slöjd, hemkunskap, barnkunskap, gymnastik. LP/BS Nr 520 8.5.1969

2. Oä del I sid 87 Fysik, Mål: (Undervisningen i fysik... "skall även ge en inblick i växelspelet mellan fysik och tekn.ik samt belysa hur detta påverkar den sociala och ekonomiska utvecklingen." Do sid 88. IlEIeverna bör dessutom få en uppfattning om hur människans levnadsvil~kor är beroende av det sätt på vilket fysik och teknik utnyttj as. 11 Oä del I sid 82 Kemi, Mål: (Undervisningen i kemi I1bör ge en inblick i hur kunskapen härom (ämr~ enas uppbyggnad och reaktioner kan användas för att förbättra våra levnadsvillkor men också påvisa olika risker ett missbruk av denna kunskap kan medföra för människans existens. 1I Exemplen kan utökas. Det kan också ifrågasättas om inte mycket av det som redovisas i Oä, del II:LM, redan återfinns med i Oä del I och att de två delarna med en relativt liten omarbetning skulle kunna sammanslås till en del. Dessutom innehåller del II:LM sådana elementära metodiska anvisningar som knappast bör införas i kursplaneanvisningar av detta slag. Från Oädel II:H bör också sådana anvisningar överföras till del I som är av allmängiltig övergripan<ie kara~~ tär och av vikt för samtliga ämnen. Anvisningar rörande läromedel bör systematiskt sammanföras till ett särskilt läromedelssupplement. Som exempel på sådana anvisningar som bör sammanföras i ett läromedelssu}lplement kan nämnas beskrivningen av hur ett mikroskop bör vara konstruerat (Oä del I sid 80, önskemålen om vidhäftningstavlor (Oä del I sid 86, om faktaböcker, handböcker och uppslagsverk (Oä del I sid 86, om arbetsprojektor (Oä del I sid 91 etc. Åtgärder redan i samband med utarbetandet av kursplaner med anvisningar m JU bör vidtas för att ett sådant supplement snarast möjligt skall kunna färdigställas. Detta är av betydelse då tillgången till väl utformade läromedel är en av grundförutsättningarna för att intentionerna i den nya läroplanen skall kunna omsättas i praktiskii undervisningsarbete. Huvudmomenten för ämnet religionskunskap upptar bl a momenten kristendomen och övriga religioner. Även de icke religiösa livsåskådningarna och attityderna bör självfallet tas upp till behandling redan på lågstadiet vilket också anges i målet för ämnet. De icke religiösa livsåskådningarna bör dock anges som särskilt huvudmoment på högstadiet.

Ämnet kristendomskunskap har i den nyo. läroplanen fått beteckningen religionskunskap. DäTlgenom har ämnets ställning som ett orienteringsämne bland andra erhållit en starkare markering. I samband därmed har också kravet på objektivitet poängterats mer än förr. Förbundet finner detta tillfredsställande men ifrågasätter om anvisningarna genomgående fått on sådan utformning att de ger lärarna det stöd som kan behövas för en helt ob.iektiv undervisning. Kursplaneanvisningarna bör inte utformas så att de kan tas till intäkt för att lärarna skall använda den ena eller andra metodiken i sitt förb eredelsearbete. Mål, huvudm ~ ment och anvisningar bör sålunda ange den ram som skall gälla för undervisningen. Inom denna ram skall den enskilde läraren därefter kunna lägga upp unctervisningen under så stor rörelsefrihet som möjligt med hänsyn till den enskilda klassens, gruppens eller elevens behov. En anvisning av de t slag som återfinns på sid 19 Oä del I: "Det är därför väsentligt att lärarna känner till program och innehåll i de massmecuer från vilka eleverna hämtar information och tar intryck" bör sålunda tolkas som en anvisning av mer allmängiltig karaktär. Det kan då ifrågasä ttas om in te denna :-'.:lvisning bör överföras till en gemensam anvisningsdel då television, radio, dagstidningar och tidskrifter är utmärkta hjälpmedel för undervisningen i samtliga orienteringsämnen. I anslutning till :lnvi sningar om s c,mverkan i undervisningens olika ämnen måste anvisningar om (le möjligheter till samverkan som gällande bestämmel..., s er i frågr om delningstal för gruppindelningar m m medger. Som exempel på en s å1an anvisning som il1+e torde kunna leda till en önskad samverkan utan förändringar i gällande bestämmelser är va d som sägs om samverkan med ämnet slöjd i lämpliga undervisningssituationer (Oä del I sid 35. På grund av de delningsbestämmelser som gäller för indelningen i slöjdgrupper torde en samverkan enligt an.visningarnas intentioner vara svår att uppnå. Undervisningen i sexualkunskap berörs i anvisningar för flera ämnen. Då denna undervisning är föremål för behandling i annan ordning inom SÖ och \ förbundet beretts tillfälle inkomma med synpunkter i det sammanhanget finns inte anlednint; att nu närmare diskutera denna undervisning. Som allmänt om~öm e gäller dock att de olika faserna i undervisningen enligt anvisningarna komma att sättas in för sent i förhållande till elevernas utveckling och behov av upplysning. Den väsentligaste delen av sexualundervisningen bör såle des förläggas till årskurs 7 i stället för anvisningarnas förslag till årskurs 8.

4. I de gemenoamma riktlinjerna för orienteringsämnena berörs bl a hur vissa mellanfolkliga och mänskliga problem kan behandlas. på sid 3 Oä del I ger bl a följ ::':ilde 8.nvisning: "En orientering om hur människorna på vår jord u tf 01 ffi a t sj_na levn:ldsförhållanden under skiftande betingelser bör ingå i syfte att genom undervisningen skapa en på faktisk kunskap grundad förståelse för andra folk, underlätta kontakten med dem och åskådlig,öra hur (~ et praktiska s amarbete t mellan olika länder fungerar." Anvisningarna borde något starkare kunna framhålla nödvändigheten av att eleverna får en klar uppfattning o:, hur skiftande förutsättningarna verkligen är för människorna i olika delar av världen och för den enskilda människan att själv kunna påverka sina levnadsförhållanden. Kursplaner i orienteringsämnen, speciellt i ämnena sa~1ällskunskap och religionskunskap men ocks2 i såda~ a ämnen som historia och geografi bör utformas så att de kan bidra till att hos varje individ väcka förståelse för världens situation i dag och nödvändigheten av samverkan människor och länder emellan. ::lom ovan antytt3 har tiden inte tillåtit utarbetandet av ett yttrande som i detalj prövar alla sidor av de nu framlagda förslagen. Vad som sagts torde därför få betraktas mera som exempel på efter vilka riktlinjer den fortsatta bearbetningen av kursplanerna bör bedrivas än som ett fullständigt granskning m tlå tande. J Sveriges lärarförbund hemställer härmed att ovan angivna synpunkter beakta s vid ärendets fortso.tta behandling samt att förbundet bereds tillfälle till överläggiling angående vis sa detalj synpunkter. Stockholm den 30 april 1969 För SVERI GES LÄRARFÖRBUND Hans Hellers Förbundsordförande / Lars Paul Ombudsman