Röjningsplan för Kiruna centrum

Röjningsplan för Kiruna centrum Lombolo, Västra ind omr, Ställverkets ind omr och Tuollavaara KIRUN KOMMUN ntagen i kommunstyrelsen 2008-11-03, 244 Reviderad i kommunstyrelsen 2009-04-20, 86 Reviderad i kommunstyrelsen 2011-01-31, 17 Reviderad i kommunstyrelsen 2012-05-21, 114 12126

Innehåll och läsanvisning Kapitel 1... sid 2 ger en bakgrundsbeskrivning till röjningsplanen. Kapitel 2... sid 3 inleder med en generell skötselbeskrivning av vegetation utifrån utvalda faktorer som t ex. trygghet, trafiksäkerhet och ekologi. ärefter kommer en tabell som redovisar målbilderna och vilka åtgärder som ska göras för olika typer av vegetation inom varje målbild. Tabellen förtydligas därefter genom kompletterande beskrivning, foton och illustrationer. Kapitel 3... sid 8 redovisar röjningskartor för Västra industriområdet och Ställverkets industriområde, Lombolo och Tuollavaara, indelat i skötselzoner med åtgärder för att uppnå målbilderna. kapitel 1 - Inledning Röjningsplanen behandlar planlagd parkmark/skydd/natur i Kiruna tätort. I ett första skede gjordes en prioritering av områdena i tätorten. enna skrift behandlar Västra industriområdet och Ställverkets industriområde, Lombolo (utom Lombolo backe och Lombolo strand) samt Tuollavaara. Uppgiften har varit att ta fram ett enkelt material för fältbruk. Lösningen har varit att dela in områdena i skötselzoner och sätta upp målbilder för dessa. Nio generella målbilder har tagits fram med beskrivningar till hur marken kan röjas för att uppnå målbilden. Åtgärdförslag från ett äldre arbete, Grönplan 1990, har inarbetats i röjningsplanen. Medverkande Röjningsplanen har beställts av harlotta annok, eställarombud Gatu & V Kiruna kommun och författats och reviderats av, landskapsarkitekt LR/MS MF arkitektkontor, Luleå Synpunkter har lämnats av engt ohansson, Tekniskaverken i Kiruna Thomas Nylund, Stadsarkitekt, Kiruna kommun Ingrid Sandahl, ornitolog i Kiruna Vad säger 1990 års grönplan? FÖRUPNINGSOMRÅEN Grönplanen innehåller ett antal fördjupningsområden. För dessa områden redovisas förslag till utformning med ny och eller kompletterande växtlighet. Utseende och karaktär hos mark och växtlighet formas framförallt av skötseln därför anges en inriktning av skötseln som strövar mot ett uppfyllande av grönplanens främsta målsättning om uppbyggnad av en ny stomme av stadsgrönska i Kiruna, baserad på de naturligt förekommande växtsamhällena och på ekologiska principer. Fördjupningsområden anger en huvudinriktning för parkens arbete under de kommande åren och principerna kan användas som förebilder för arbetet med mark och växtlighet också inom andra delar av staden. SKÖTSEL OH UTVEKLING V KIRUNS FRIOMRÅEN OH PRKER Frågorna om hur växtlighet om mark i Kiruna ska behandlas kan sammanfattas i två punkter: 1. Vad är målsättningen med skötseln? Hur ska den befintliga vegetationen behandlas, bestånd såväl som enstaka exemplar? 2. Hur ska man gå tillväga för att åstadkomma ny vegetation, bestånd såväl som solitärer? Skötselfrågor kan dessutom delas upp i två delar: Hur ska marken skötas Hur ska träd och buskar skötas 1 Skötseln av marken Skötseln av marken delas upp i tre kategorier, treskötselklasser för mark. Valet av skötselklass beror på vilken målsättningen är för utseendet och funktionen för en viss yta. M1. nger gräsytor där öppen välklippt gräsmatta eftersträvas. M2. vser skapandet av ängsmatta som klipps 3-4 ggr/säsong. Första klippningen görs efter örflorets blomning. enna skötselfrom används i glesa eller halvöppna träd- och buskbestånd och på öppna ytor där avsikten är att skapa en ängslik gräsmatta. M3. nger de ytor där avsikten är att återskapa naturmarken i fältskiktet. enna använd mest inne i täta träd och buskgrupper. Här slås marken 1 gång/säsong. Självföryngring sparas, såsom basala skott och fröplantor sparas. (M3 övergår med tiden till S1) 2 Skötseln av vegetationen Skötseln av vegetationen delas upp i olika skötselkategorier beroende på vilken målsättningen är och vilken skötselintensitet som avses. S1. vser skötsel av buketter och grupper där en vårdad parkmarkskaraktär är målsättningen. Skötseln innebär att äldre grenar tas bort, att beståndet städas och gallas vid behov men att all föryngring tas tillvara. S2. vser skötsel av större grupper och bestånd och är en sorts parkanpassad skogsskötsel där endast lätt gallring sker vid behov. Viktigt att komma ihåg är att generellt gäller för alla skötselkategorierna, såväl för mark som för vegetation, att : Naturlig föryngring ska alltid tas till vara. asala skott och stubbskott ska aldrig städas bort om inte avsikten på sikt är att skapa en öppen gräs- eller ängsyta. ETLERING V NY VÄXTLIGHET llt efter viken metod som väljs för att etablera ny växtlighet och vilken målsättningen är för planteringsytornas funkton och utseende kan olika typer av planterings- och etableringsytor urskiljas. Generellt ska lokalt naturliga arter och varieteter användas. Odlat material ska vara av nordlig proveniens. nvändning av trädgårdsväxter m fl icke lokalt och naturligt förekommande arter anges särskilt. P1. vser plantering av ny växtlighet (buskkvallitet) i enhetliga bestånd på mindre planteringsytor. Målsättningen är fristående träd- och buskytor. P2. vser plantering av ny växtlighet (häck- och landskapskvallitet av lokalt naturlig arter och varieteter) där målsättningen är blandade eller ensartade bestånd. Etableringstypen kan förekomma i både små och stora ytor. Inslag av trädgårdsväxter anges särskilt. P3. vser områden där enstaka exemplar och mindre grupper flyttas in från omgivande naturmark. Målsättningen är att skapa solitärer eller ensartade bestånd. (P3 kan även skapas av odlat material). P4. vser områden där sammansatt sjok flyttas ifrån omgivande naturmark. Målsättningen är att skapa ny naturmarksliknande bestånd. (Till mindre ytor kan P4 även skapas av odlat material). P5. vser plantering av skogsplantor. Hur kan Grönplanen integreras i Röjningingsplanen? Förslag till skötsel av mark (M) och av vegetation (S) kan i röjningsplanen användas i områden där en mer intensiv skötsel förespråkas - framförallt i skötselytor med Röjningsplanens målbilder, och E. När det gäller etablering av ny växtlighet (P) kan grönplanens metoder användas i områden där komplettering förespråkas i röjningsplanen. 2

kapitel 2. Skötselbeskrivning Generella åtgärder Vägområden Röj i vägområdet - fram till en halv meter utanför vägdiket - så att sly inte utgör trafikfara och att snövallar ryms. ykelvägar och fritidsstråk Röj 2 meter utanför G-väg och 2 meter från mitten av fritidsstråk. Framkomlighet Sparade träd utmed trottoarer och cykelvägar stammas upp så att inga grenar hänger lägre ned än 2,2 m över gångytan. Träd som riskerar skymma ljuset från belysningsstolpar tas bort. Komplettering med nya träd och buskar ska placeras på ett sådant sätt att de inte inkräktar på gångstråk och förhindrar framkomligheten. Träd mot tomtmark Trädgrupper inom 5 meter från tomtgräns gallras eller tas bort. Spara enstaka solitärträd, främst vid tomthörn. Solitärträd närmare än 5 meter från tomtgräns kan fällas om grannfastighet begär det. Skog/trädridå inom 10 meter från tomtgräns gallras till genomsiktliga trädgrupper. Trygghet och genomsiktlighet Mörker och att inte se om någon gömmer sig vid sidan av vägen skapar otrygghet. etta kan åtgärdas med kompletterande belysning parallellt med G-vägar samt genom att göra vegetationen genomsiktlig. Genomsiktlighet i skogsbestånd uppnås med successiv röjning där det är viktigt att behålla en blandad ålder på träden. Mellanskiktet - det som skymmer sikten får inte röjas bort helt, då uppstår ingen föryngring av beståndet. ärför är det bra att spara buketter av t ex björk vilka man kan se emellan. Röj för genomsiktlighet närmast G-vägar. Vid busshållplatser sparas låg undervegetation och trädbeståndet gallras till solitärer med minst 6 meter emellan. Ekologi Spara vegetation utmed diken och vattendrag och i naturområden utanför bebyggelse. Generellt gäller att fåglar behöver områden med tät undervegetation för både födosök och häckning. Fåglar kan häcka lyckosamt även i ganska tätbefolkade områden om man sparar snår här och där. Vide och rönn ger bra med mat. et är av viktigt att låg vegetation inte städas bort för att man vill att det ska se enhetligt ut. Även där målsättningen är att förbättra genomsikten bör man överväga att spara delar av undervegetationen för fågellivet och för den biologiska mångfaldens skull. Upplag av sly utgör även föda för vilt. efintliga kvaliteter Undervegetation av enbuskar och ris sparas. evara partier med fjällbjörkbuketter genom gallring av sly men bevarande av buketter - inklusive basala skott. Spara gamla tallar där det är möjligt. Röjningscykler Hur ofta det behöver röjas för att uppnå målbilderna kan inte sägas generellt ännu. ärför behöver röjningsplanen följas upp under de närmaste åren. En allt för kraftig röjning (med < 30 % kvarlämnad krontäckning) kan dock medföra att det under kommande säsong blir gott om lövuppskott, rallarros, älggräs, hallon, m fl pionjärväxter i blandskogsbältet och en ny gallring behöver göras inom kort. Risken med att städa bort små skott vid trädstammarna är att det blir svårare att få till en naturlig föryngring. Vegetationen blir dessutom mer likåldrig och ensartad. Målbilder Se nästkommande sidor. ORLIST ryn Sammanhållen låg vegetation av framförallt buskar och ungträd mellan skogsdunge och öppen mark. Särskilt ekologiskt viktig är brynvegetationen utmed vattendrag och diken. Sly Självföryngrade lövträd, fröplantor, stubbskott etc. Solitärträd Enstaka träd, även flerstammiga. Trädgrupp Från tre träd till en liten dunge. Skog/ Trädridå Sammanhållet större trädbestånd. Fritidsstråk Spårområde för skidor, löparbana, ridstig, skoterled och huvudstigar. 3

Målbilder - Se även de generela åtgärderna på sid 3 och den kompletterande målbeskrivningen på sid 5-7 Mål Generell skötsel ryn Sly Solitärträd Trädgrupper Skog/ trädridå Natur Landskapsvårdande skötsel med enstaka Spara bryn närmast vägområden. Röj sly vid behov. t ex för Spara solitärträd. Spara trädgrupper. Spara skog/trädridå. gallringar. Särskild hänsyn ska tas till samiska kulturspår i naturmiljön. att behålla halvöppna skogspartier. ostadskvarter Klimatskydd norr och öster om bostadskvarter Vegetationskärm söder och väster om bostadskvarter Vistelseyta, bostadsnära stråk Spara läskärmar av flerskiktad vegetation, norr och öster om bostadskvarter. Röj för ljusinsläpp, närmast söder och väster om bostadskvarteret. Spara en skyddande skärm mot väg. Komplettera med låga buskar och enstaka träd. Sträva efter variation i storlek och form. Skapa öppna ytor, små buskage och dungar. Röj för god sikt nära gångstråk och cykelvägar. För vegetationsytor närmast bostadskvarter - se även och E Vistelseyta, park Sträva efter variation i storlek och form. Skapa öppna ytor, små buskage och dungar. Röj för god sikt nära gångstråk och cykelvägar. För vegetationsytor närmast bostadskvarter - se även och F Rekreationsskog Skapa naturområden med delvis goda siktförhållanden. Separera tätt placerade motionsspår med täta ridåer. vsärskild hänsyn ska tas till samiska kulturspår i naturmiljön. För vegetationsytor närmast bostadskvarter - se även och Industriområden I Klimatskydd Spara läskärmar av flerskiktad vegetation. K Klimatskydd och visuellt skydd Klimatskydd och iakttagande av skyltvärden Spara enstaka trädgrupper. Spara brynzoner kring vattendrag och mot leder och framför fula industrimiljöer. Spara läskärmar av flerskiktad vegetation. Röj för fritidsstråk och framför byggnader av skyltvärde. Spara bryn någon meter från tomtgräns. Röj brynvegetation inom 5 m från tomtgräns. Spara buskar eller delar av bryn närmast vägområdet Spara brynvegetation runt dungar Spara brynvegetation runt dungar Spara brynvegetation runt dungar och i områdets ytterkanter Spara brynzoner kring vattendrag och diken Spara bryn som skyler ovårdade industrimiljöer. Spara brynzoner kring vattendrag och diken Röj efter önskemålför att uppnå insyn från infartsleder. Sly röjs ca vart 4:e år. Röj sly inom 5 m från tomtgräns. I övrigt efter behov Sly röjs ca vart 4:e år. Röj sly till mindre buskage. Ska fungera som avgränsningar och som småbarns-skog. Solitärträd inom 5 m från tomtgräns kan fällas efter önskemål. Spara i tomthörn. Solitärträd inom 5 m från tomtgräns kan fällas efter önskemål. Spara enstaka solitärträd. Spara solitärträd. Komplettera med fler träd av prydnadskaraktär utmed g/c stråk Spara lämpliga klätterträd. Komplettera med fler träd av prydnadskaraktär vid målpunkter. Trädgrupper inom 5 meter från tomtgräns gallras eller tas bort. Spara genomsiktliga trädgrupper. Grupper inom 5 meter från tomtgräns tas bort. Spara mindre grupper med tät undervegetation. Spara trädgrupper Röj eller gallra till genomsiktliga trädgrupper inom 10 meter från tomtgräns. Röj eller gallra till genomsiktliga trädgrupper inom 10 meter från tomtgräns. Gallras till genomsiktliga grupper med bibehållen undervegetation. Spara minder skogsdungar som lekskog. Ta bort trädgårdsavfall och sätt upp strategiska skyltar med arnens skog, tippning av trädgårdsavfall förbjuden Spara minder skogsdungar som lekskog. Ta bort trädgårdsavfall och sätt upp strategiska skyltar med arnens skog, tippning av trädgårdsavfall förbjuden Sly röjs ca vart 4:e år. Spara solitärträd. Spara trädgrupper. Gallras för ökad genomsiktlighet vid behov. Spar flerskiktade ridåer mellan tätt placerade motionsspår. Spara sly som kan utvecklas till bryn eller till trädrader. Spar sly som kan utvecklas till bryn. Röj efter önskemålför att uppnå insyn från infartsleder. Spara/komplettera med fler träd. Spara Röj efter önskemålför att uppnå insyn från infartsleder. Spara/komplettera med fler träd. Spara/komplettera med fler träd. Röj efter önskemålför att uppnå insyn från infartsleder. Spara/komplettera med fler träd. Spara Röj efter önskemålför att uppnå insyn från infartsleder. 4

Målbilder fortsättning Föregående tabell kompletteras här med illustrationer och foton. - Natur Områden markerade med natur sköts endast i avseende att behålla naturvärdena eller de ekonomiska värdena om det är bruksskog. Främja skogens föryngring genom att spara basala skott av björk och rönn samt små dungar av ungskog. et är bra för djur och fågelliv om det finns inslag av halvöppen mark, som på den högra bilden. - Klimatskydd vid bostadsområde Huvudsyftet är att skapa lä mot norr och öster. Närmast bostadskvarter röjs ytorna för att skogen inte ska upplevas påträngande. ilderna visar en välklippt städad gräsyta fram till trädbuketterna. Inuti i trädsbeståndet är det tillräckligt ljust för att enen ska trivas. vsaknad av rallarros/mjölkört tyder på att tidigare röjningar mest utgjorts av gallringar och inte varit för kraftiga. - Utsikt/ljusinsläpp vid bostadsområde Huvudsyftet är att skapa en avskärmning mellan bostadskvarter och väg. Vegetationsskärmen ska dock inte skymma för mycket av solljuset eller utsikten. Högre buskpartier kan sparas i jämnhöjd med tomtgränsen mellan grannar. Spara några buskar eller delar av bryn närmast vägområdet. Lars-Erik Gunnars 5

- Vistelseyta, bostadsnära stråk Målsättningen på dessa ytor är dels att skapa trygga stråk med goda siktförhållanden och dels spara en skärm mot insyn mellan stråk och bostadshus. På den en bilden intill är den låga buskvegetation tillvaratagen. en har stor betydelse för småfåglar. På den andra bilden har röjningen övergått till städning och gräsklippning vilket gett god genomsikt men försvårar föryngringen. Kan passa nära ett E-område. en högra bilden under är också ett bra exempel på röjning nära cykelväg E - Vistelseyta, park. Variation av ytor Målsättningen är att med skötseln skapa ytor som inte ryms på den egna tomten. Stora plana ytor möjliggör spel. Naturparter med en blandning av dungar och gläntor som medger både rum och avskildhet. För de mindre barnen kan det t o m räcka att i låg vegetation, som i bilden till höger, röja/klippa fram små öppna ytor och gångar. F - Rekreationsskog. Genomsiktlighet Stigar i rekreationsskogen ska hållas så breda att man lätt kan mötas. Sidovegetationen, ska vara så låg eller uppstammad att man kan se över eller igenom denna. Närmast bostadskvarteren är det lämpligt att skogen hålls genomsiktlig, dvs en successiv röjning av mellanskiktet som skymmer sikten. På högra bilden har djur hjälpt till med detta genom att beta av skott över snön (jämför med ). Även skogen i övrigt ska ha en omfattande genomsiktlighet. Undantag kan vara där t ex två elljusspår går väldigt nära varandra och det finns en önskan att skilja spåren åt. Våtpartier eller på annat sätt svåråtkomliga delar av skogen kan skötas som. Lars-Erik Gunnars 6

I - Klimatskydd inom industriområden Spara vegetation i och kring industriområdet. essa ökar luftfuktigheten och filtrerar bort damm och stoft från luften som blir extra varm och torr i en så hårdgjord miljö som denna. Gräsytor dämpar buller. Kraftledningsgator Under kraftledningsgator hålls vegetation ständigt låg med mycket skottbildning, något som bl a småfåglar uppskattar. Spårområden Flera av de gammal järnvägsspåren omvandlas till fritidsstråk. Förr planterade man lövträdsalléer längs järnvägar i tätbebyggda områden för att hindra eldspridning. Spårområden som blir fritidsstråk eller cykelväg bör röjas som målbild, gärna kombinerat med att man spar träd med jämna mellanrum som i en allé. anvallen utgör ett bra mikroklimat med flera fröogräs som tillsammans med buskar och partier av tät slyvegetation kan utgöra fina fågelmiljöer. - Klimatskydd och visuellt skydd Flerskiktad vegetation utan genomsikt Syftet är att skapa en relativt tät vegetation. Flerskiktad vegetation behöver gallras selektivt för att inte bli svårskött och likåldrig (som i den högra bilden). För att behålla insynsskyddet och ändå göra röjningsarbetet rationellt kan man röja luckvis och när luckan växt igen röjs ytan intill istället. K - Klimatskydd och iakttagande av skyltvärden. Flerskiktad vegetation men viss genomsikt. Syftet är liksom med att skapa en skärm mellan kvartersmark och väg men där man ändå kan skymta fasaderna och deras skyltar. I förgrunden på bilden ser man igenom trädskärmen. Vid lyktstolpen övergår den till en -yta där ett sammanhängande bryn skymmer genomsikten. På högra bilden är genomsikten god. Vid nästa röjning sparas grupper av träd så att en åldersvariation uppstår. Lars-Erik Gunnars 7

Västra industriområdet Rymdhuset Kastanjen ökeln Lilla björn Ställverkets industriområde kpitel 3 En första områdesindelning Röjningsplanen behandlar planlagd parkmark/skydd/natur i Kiruna tätort. I ett första skede gjordes en prioritering av områdena i tätorten. enna skrift behandlar fem delområden i Lombolo (ej Lombolo backe och Lombolo strand), Västra industriområdet och Ställverkets industriområde samt Tuollavaara. Områdesgränserna följer i huvudsak de större vägarna. Områdeskartor Områdeskartorna visar hur skötselytorna delats upp zonerutifrån målbilderna i kap 2. Förutom de generella skötselåtgärderna så finns det ett antal specifika åtgärdsförslag till varje område. Sammanfattning Röjningsplanens syfte för Lombolo har varit att vegetationen mellan och runt bostadsområdena ska upplevas som trygga utmed cykelvägar och stigar, ge vindskydd utan att skugga tomterna på eftermiddagen samt innehåller platser för lek och vila. Röjningsplanens syfte för Industriområdena har varit att vegetationen ska bidrar till att förbättra klimatet i området och skyla fula industrimiljöer men ändå lyfta fram de som är vårdade och har ett skyltvärde. Ett annat syfte har varit att följa upp intentionerna i grönplanen från 1990 utmed Malmvägen och skapa vistelseytor i de nyröjda ytorna vid kv Kälken. Röjningsplanens syfte för Tuollavaara har varit att utveckla de bostadsnära naturområdena för lek och rekreation samt att ge lä och insynsskydd från E10. Vistas 8

K1 Rymdhuset 1 F F F1 E F E1 F Skala 1:4000 (3) Lombolo - Rymdhuset SE ÄVEN EN GENERELL SKÖTSELESKRIVNINGEN I KPITEL 2.. Relativt tät skog som ska röjas med försiktighet. Spara vegetation vid pölar och vattendrag. Röj sly ca 2 m från cykelväg och huvudstigarna men behåll täta bryn. 1. Tätt skogsparti med höga naturvärden, röj med försiktighet.. Röj bland träd för ljusinsläpp från söder och väster. Uppstamning och röjning för ökad genomsiktlighet. Spara alla stora tallar.. Hjälp till med föryngringen. Skapa några trädgrupper genom att spara basala skott och fröplantor under en del av träden. E. Se den generella beskrivningen i kapitel 2. E 1. evara dungen i områdets mitt. Komplettera med träd utmed gångar samt plantera rumsavgränsande buskar och höga perenner kring lekplatser. F. Skogspartier med tall, löv, ris och en. Spara stora tallar och unga tallar i deras närhet. Röj för genomsiktlighet närmast stigarna, spara partier med buskar och ungträd längre in i tallskogen. Innanför stigen markerad med en prickad cirkel är skogen tät av ung lövskog. Röj för genomsiktlighet närmast stigen och förbättra genomsikten inom cirkeln genom att röja fram gläntor ca 10 m breda, och spara ungefär lika brett med vegetation mellan gläntorna F1. Området är en del av den sammanhängande rekreationsskogen (F) men denna fastighet är inte detaljplanelagd. I den södra änden av området är tallskogen åldrig med lavar på träden, röjs varsamt. Genom tallskogen går en gammal ledningsgata utan luftledning (prickad linje)- anlägg en stig utmed denna och knyt ihop med andra stigar, röj som friluftsstråk. Skötsel i övrigt som föregående punkt F. K1. Norr om Rymdhuset finns ett fint genomsiktligt parti med björkbuketter med undervegetation av ris och enbuskar. 9

1 E Skala 1:4000 (3) Lombolo - Lilla jörn SE ÄVEN EN GENERELL SKÖTSELESKRIVNINGEN I KPITEL 2.. Ganska tät skog som är värdefull för fågellivet enna ska man vara rädd om och röja i med försiktighet. ra att spara vegetation nära pölar och vattendrag. Röjning bland träd för ljusinsläpp från söder och väster. Uppstamning och röjning för genomsikt. Spara alla gamla stora tallar. E. Lekskog Röj för fler gläntor i den låga vegetationen. 1. elvis tät skog som är värdefull för fågellivet. Sparsam röjning av delar som inte ligger nära husen. 10

Lombolo - Kastanjen SE ÄVEN EN GENERELL SKÖTSELESKRIVNINGEN I KPITEL 2.. Röjning bland träd för ljusinsläpp från söder och väster. Uppstamning och röjning för genomsikt. Spara alla gamla stora tallar. och E. Spara alla gamla stora tallar. 1 1. Komplettera med trädgrupper norr och öster om bostadskvarter och utmed cykelvägar där träd saknas E 1 Skala 1:4000 (3) 11

Lombolo - ökeln SE ÄVEN EN GENERELL SKÖTSELESKRIVNINGEN I KPITEL 2. 1. Ljusinsläpp från söder och väster samt klimatzon mot gata. Uppstamning och röjning av träd närmast bostadhusen. Följ generell skötselbeskrivning MEN; Var rädd om brynzonen mot gatan, spara alla gamla stora tallar och var även rädd om björkbuketter och undervegetation av ris och en. F1 Raketskolan E. Fin variation av skog och öppna ytor. F 1. Rekreationsskog runt Raketskolan. Spara alla gamla stora tallar samt unga tallar i deras närhet. Intill parkeringen finns här ett mindre avsnitt med tät skog som är värdefull för fågellivet och som ska röjas med försiktighet. E och F1 bildar tillsammans med den södra delen av kv Palsen en fin sammanhängande grönsstruktur. et vore bra om skogen i den södra delen av kv Palsen förblir skog. 1 (Kv Palsen) F2 och F 2. Natur resp. Rekreationsskog med elljusspår intill Luossajokki. elvis tät skog som är värdefull för fågellivet enna ska man vara rädd om och röja i med försiktighet. ra för djurlivet att spara hög vegetation nära vattendrag. E 1 1 Skala 1:4000 (3) 12

Lombolo - Vistas SE ÄVEN EN GENERELL SKÖTSELESKRIVNINGEN I KPITEL 2. E. Liten lekskog Röj för små gläntor i den låga vegetationen. E Skala 1:4000 (3) 13

K1 K1 K1 K2 K2 K2 K2 K2 K2 K2 K2 K2 Kv Kälken K I I I K K Skala 1:4000 (3) VÄSTR INUSTRIOMRÅET SE ÄVEN EN GENERELL SKÖTSELESKRIVNINGEN I KPITEL 2. Generellt 1. Spara vegetation i och kring industriområdet. essa ökar luftfuktigheten och filtrerar bort damm och stoft från luften som blir extra varm och torr i en så hårdgjord miljö som denna. 2. Var rädd om fröogräsen på de halvöppna ytorna som t ex används för upplag. essa är en viktig födokälla för områdets fåglar. Uppföljning av grönplanen utmed Malmvägen K1. Fyll på med växtlighet mellan cykelväg och fastighetsgränsen, för insynsskydd och för att dölja stökiga miljöer, med grupper (20 m häcklika rader) av björk, rönn och låga videarter. (c-c mellan grupperna ca 60 m). Komplettera med enstaka solitärer av björk och hägg. För mer detaljerad information om plantering: se Grönplanen, Fördjupning 7.2.2 söder om Malmvägen K2 fyll på med växtlighet mellan cykelväg och fastighetsgränsen, för att dölja stökiga miljöer, med grupper (20 m häcklika rader) av asp (c-c mellan grupperna ca 70 m). Komplettera med enstaka solitärer av björk och hägg För mer detaljerad information om plantering, se Grönplanen fördjupning 7.2.3 och 7.2.4 söder om Malmvägen Övriga skötselzoner. elvis tät skog som är värdefull för fågellivet enna ska man vara rädd om och röja i med försiktighet. ra för djurlivet att spara hög vegetation nära vattendrag/dike.. Vistelseyta, stråk. Skapa närpark/vistelsestråk med variation i området som nyligen röjts. Hjälp till med föryngringen, skapa några trädgrupper genom att spara basala skott och fröplantor under en del av träden. I. Klimatskydd inom industriområdet. Kompletera med att plantera träd utmed Forgatan. Röj för genomsikt mellan banvall och gator. Röj med försiktighet mellan banvallar och angränsande kvartersmark. Spara en låg, brynlik vegetation kvar åt fåglarna.. Klimatskydd som även döljer fula industrimiljöer från nuvarande E10, etta görs framförallt genom att behålla brynzonen. K. Lägen med skyltvärde. Klimatskydd med viss genomsikt i lägen där det kan vara önskvärt att visa byggnader och industrimiljöer. 14

K 1 I K I I I K Ställverkets INUSTRIOMRÅE SE ÄVEN EN GENERELL SKÖTSELESKRIVNINGEN I KPITEL 2. Generellt: 1. Spara vegetation i och kring industriområdet. essa ökar luftfuktigheten och filtrerar bort damm och stoft från luften som blir extra varm och torr i en så hårdgjord miljö som denna. 2. Var rädd om fröogräsen på de halvöppna ytorna som t ex används för upplag. essa är en viktig födokälla för områdets fåglar. Skötselzoner. elvis tät skog som är värdefull för fågellivet enna ska man vara rädd om och röja i med försiktighet. ra för djurlivet att spara hög vegetation nära vattendrag/dike. 1. Natur med visst rekreationsvärde. Väster om kraftledningsgatan är denna påverkad av viss tippverksamhet och bör saneras. Öster om kraftledningsgatan finns ett parti med relativt gamla granar vilket är ovanligt. Granpartiet sträcker sig även in i vägreservatet (mellan 1 och K) och bör skyddas i möjligaste mån.. Klimat- och bullerskydd bakom bostadskvarter. Forts på nästa sida. Skala 1:4000 (3) 15

Ställverkets INUSTRIOMRÅE (Forts.) I. Klimatskydd inom industriområden. Spara gamla tallar, röj i den unga vegetationen så att vuxna träd kan utvecklas. Röj under kraftledningar men inte hårdare än att det finns buskar kvar åt fåglarna.. Klimatskydd som även döljer fula industrimiljöer från nuvarande E10, etta görs framförallt genom att behålla brynzonen. ra också för djurlivet att spara hög vegetation nära vattendrag/dike. K. Lägen med skyltvärde. Klimatskydd med viss genomsikt i lägen där det kan vara önskvärt att visa byggnader och industrimiljöer. SE ÄVEN EN GENERELL SKÖTSELESKRIVNINGEN I KPITEL 2 16

TUOLLVR SE ÄVEN EN GENERELL SKÖTSELESKRIVNINGEN I KPITEL 2. Generellt: Grönytorna vid orgenvägen är föremål för bebyggelseplaner. Skötselzoner 1 Stråk mellan lokalgator och Kalle nka backen. Upprätthåll stigar och de små öppna gräsytorna. Här finns ont om öppna gräsytor och dessa skapar även bra sikt kring stigarna. 2. Stigar mellan lokalgator och skog. Upprätthåll stigarna bevara bryn. Mellan områdena finns en lekplats på kvartersmark (trol. förskola el dyl) ehåll fint säljbuskage i norra änden av denna. Rama in lekplatsen med träd, tex bollpil eller rönn, utmed cykleväg och gata. En sådan placering gör att träden kan stå kvar i framtiden om tomten bebyggs. E1 Naturlekplats. (Planlagt som natur på kvartersmark) eskrivning jörkskog, avskild från cykelvägen med ett dike med säljsly. akom säljen är skogen utglesad med undervegetation av mjölkört och nässlor. Här finns också en tippad trädgårdskompost och ett nedtrampat nätstängsel som utgör snavrisk. e inre delaran av björksskogen är tätare och har en underveg av gräs, en och ris. här finns även en del gräsgläntor och stigar. Åtgärd Utvekla skogen till naturlekplats. Städa bort trädkompost, nätstängsel mm. Röj för några mindre gläntor i skogen. nlägg en spång över diket och markera entrén med en trä skylt arnens skog. Klipp de röjda gläntona samt en stig som förbinder dessa. Om barnen använder skogen behövs klippningen bara på försommaren. 17