Program för upprustning av Sollefteå stadspark 2008.01.15
Inledning Tyrens AB har på uppdrag av Sollefteå kommun utarbetat ett program för miljöförbättringar av Sollefteå stadspark. Kommunens kontaktperson har varit Gunilla Rudehill. Från Tyrens har följande personer medverkat. Annica Forsberg Uppdragsansvarig/Gestaltning Martin Hellberg Ljussättning Magnus Lingegård Illustrationer Carina Öberg Kulturhistoria Förslaget bygger på fältstudier samt kommunens grundkarta med nivåkurvor. En stor del av förslagen innebär en bearbetning av marknivåer. Vid ett genomförande måste marknivåerna och vegetation mätas in och avvägas för att ge ett relevant underlag för vidare studier. Programmet redovisas med följande kapitel indelning 1. Historik 4 2. Stadsparken idag 5 3. Den framtida parken 7 Beskrivning av förslaget 8 Parkvägar 9 Entrezonerna 10 Området vid kanalen 12 Scenen 14 Ungdomsytan 15 Grottan 15 Lekplatsen 16 Belysningidéer 17 Utrustning och inspiration 20
1. Historik Historik Under medeltiden utvecklades Sollefteå till en viktig handelsplats. Sollefteå blev municipalsamhälle år 1885, Köping 1902 och fick stadsprivilegier 1917. Ett järnbruk uppfördes i början av 1700-talet strax söder om den nuvarande stadskärnan. Till bruket hörde stora jordegendomar som tillföll staden omkring sekelskiftet när brukets verksamhet var över, på dessa marker etablerades sedan två regementen (T3 och I21). Området stadsparken Området har fungerat som park i mer än 100 år. I SVARS bildarkiv (www.svar.ra) finns ett flertal bilder som berättar hur parken sett ut under 1900-talet. Parken hette tidigare Badhusparken eftersom där fanns ett varmbadhus (rosa byggnad enlig foto). Varmbadhuset ersattes senare med det nya badhuset vid Gudlav Bildersgatan. Nipan invid älven kallas Borgen eftersom hotell Apelberg som vid tidpunkten ägde markområdet lät uppföra en kuliss föreställande en borg upp på nipan i samband med Oskar II besök. Två årtal förekommer 1890 respektive 1902 som tidpunkt för statsbesöket. I början av 1900-talet gjordes vissa tillbyggnader i parken. 1901 uppfördes en sk Vattenkiosk norr om nipan där man sålde mineralvatten och läsk till törstiga badgäster. Vattenkiosken var rund och hade formen av ett lusthus med spira och massor av detaljrik snickarglädje. Kioskbyggnaden revs i slutet av 1930-talet. 1902 uppfördes en vindlande trätrappa, 99 steg lång, som ledde upp till nipan topp. De handkolorerade vykort från 1923 är fotograferat från nipas topp i riktning mot Storgatan. Genom parken går ett nät av gångvägar, här finns riktligt med buskar och några planteringar. 1902 1923 okänt årtal 4
2. Stadsparken idag Dagens park nyttjas till dels för spontan rekreation, kommunikation genom parken samt för en mängd olika arrangemang som exempelvis Nipyran, Motorns dag, sommarunderhållning samt höstmarknad och student firande som kräver relativt stora ytor. En analys av parkens fysiska nuvarande utformning pekar på följande brister och behov som den föreslagna miljöförbättringen skall beakta för att skapa en mera spånnande och attraktiv park inte bara då det är större arrangemang i parken.. Brister Dålig rumslighet/avgränsning av parken. Skymmande buskage. Närheten till vatten utnyttjas inte Scenen dominerar intrycket av parken och står för nära vattnet. Kommunikations ytorna dominerar. Marknivåerna har inte bearbetats medvetet. Behov Ökad rumslighet. Skapa en tydligare struktur. Utveckla vattenkontakten. Tona ner scenens exponering. Skapa mera harmoniska terrängformer. Arbeta in grottan i ett sammanhang. Fotgrafierna på den högra sidan visar exempel från dagens stadspark. Fotot längst upp till höger visar huvudentren från centrum. Mittersta bilden visar området vid scenen. Nedre bilden till höger visar området vid kanalen och de vänstra fotot visar den central gräsytan med fontän (notera den historiska bilden till vänster som visar samma plats i en tidigare mera bearbetad utformning). 5
Plan över dagens park
3. Den framtida parken
Beskrivning av förslaget Målsättningen är att skapa en attraktiv park med olika parkrum med olika karaktärer, funktioner och aktiviteter. Parken skall vara till för alla åldrar och olika evenemang såväl nya som de som förekommer i parken idag. Programmet för miljöupprustning innebär ingen radikal omarbetning utan utgår istället från befintliga parkelement som utvecklas och förfinas för att ge en ökad rumslighet och ökad attraktivitet. Programmet bygger på kommunens tillhandahållna kartunderlag som redovisar befintliga stråk, befintliga träd och där marknivåerna redovisas grovt med nivåkurvor. Befintlig buskvegetation redovisas inte i underlagsmaterialet. Idag har parken en tydlig rumslighet mot norr genom den skogsbevuxna nipan men har ett stort behov av ökad rumslighet i öst-västlig riktning. I nipans sluttning ner mot parken finns gott om buskage som följer sluttningen och skymmer mera än har en rumsbildande funktion. Målsättningen är att ta bort skymmande buskage och öppna upp parken och istället jobba med träd och marknivåer som rumsliga avgränsningar. Eventuell kvarvarande buskvegetation behandlas inte i detta program. Ny buskvegetation föreslås som rumslig avgränsningen vid de föreslagna gradängerna, ungdomsytan samt som avgränsning vid kanalen mellan broarna nedströms Hullstabäcken. Två av de befintlig gång- och cykelstråken kvarstår i princip sin nuvarande bredd och läge. Kapitlet Parkvägar redovisas mera detaljerat tankarna kring parkvägssystemet. Förslaget kan indelas i områden enligt kartan nedan Område A Nipan med den karaktäristiska nipformationen och den omgivande naturmarken i den övre delen av parken lämnas orörd för att minska risker för skador och erosion. Effekt belysning av enstaka träd föreslås. Område B I område B föreslås omfattande markmodellering dels mot Kungsgatan (illustration sid 11) och dels den stora centrala gräsytan. Befintlig fontän tas bort och utsmyckning på fontänen flyttas till en annan plats inom parken. Marken höjs cirka 1m ner mot gångvägen som löper parallell med kanalen för att erhålla en planare gräsyta för lek och spel. I sluttningen närmast gångvägen iordningställs sittplaster Område C I programmet ingår även stråket närmast kanalen på västra sidan av Kungsgatan (område A). I detta område föreslås begränsade åtgärder i form av nytt staket/ räcke samt komplettering av sittplats mellan kanalen och befintlig bergknabbe. Porten under Kungsgtan får ny belysning. Område D Programmet tar fasta på att skapa attraktiva rum med olika karaktärer vid vattnet. Området vid kanalen ges tre olika karaktärer Områdena redovisas med bilder och förklarande text på sid 12-13. Område E Rumsligheten förstärks vid scenen genom planteringar av träd, belysning samt markmodellering. Buskarna i slänten rensas bort för att ge plats för publik och för att kunna åka pulka och skidor i sluttningen vintertid. Ytan framför scenen får en tålig och tilltalande beläggning, se sid 14. Flaggstänger och belysningsmaster rensas bort. Belysningsmasterna föreslås ersättas med en mera flexibel lösning som fälls ner i mark, se produktförslag sidan 20. Område F Befintliga perennbassänger bevaras. Skulpturen flyttas. Ytan öppnas upp mot sydost. Marknivåerna terrasseras och skapar en variationsrik yta för samvaro, bollspel, skateboards åkare. Rumsligheten runt platsen förstärks med häckar och träd. Område G En viktig aspekt i detta område är att lyfta fram älvsutsikten. Befintligt syrenbuskage i sluttningen tas bort. Vegetationen vid muren gallras för att friställa träd. En lång slingrande bänk föreslås i skogsbrynet i ett högt läge med fin utsikt. För att förstärka brynet och öka omsorgen om platsen föreslås ett syrenbuskage bakom bänken. Längst ute på udden föreslås en grillplats. En mindre vegetationsridå föreslås som avgränsning mot bron över älven. Grillplatsen skall genomföras med gedigna material, se förslag på utrustning på sidan 20. Område H Området närmast utloppet till älven har en naturmarksprägel och kan med genomtänkt skötsel och med viss kompletteringsplantering av örter (pluggplantor) utvecklas till en örtrik och frodig miljö. En trappa anläggs mot befintlig mur. Mellan trappan och bron över bäcken anläggs en gångväg. Område J Lekplatsen byggs om med tema. Sparsmakat med vegetation föreslås för att inte begränsa utsikten mot älven. Ett lågt kullandskap som skapar rumslighet och variation anläggs som avgränsning ut mot den övriga parken. Förslagen på lekplats redovisas på sidan 16. Vinter aspekter Förutsättningarna för vinteraktiviteter förbättras genom den nya utformningen. Genom att rensa upp buskage i sluttningen ner mot scnen kan ytan användas för pulka åkning och skidor. Belysning förbättrar attraktiviteten. Gradängerna ner mot vattnet kan användas vid skridskoåkning på naturis på kanalen alternativt kan terassen vid ungdomsytan spolas eller möjligen anläggas med slingor för konstfrusen is. Även en förbättrad och mera spänningsskapande belysning gör det trevligare att vistas i parken vintertid. Förslaget möjligör happenings som isskupltur festivaler, eld festivaler etc. Exempel på en lång slingrande bänk i en sluttning.
Parkvägar Parkvägsystemet utgörs av tre större stråk med asfalt beläggning samt mindre gångvägar i grus. Planen nedan redovisar det föreslagna parkvägssystemet. Gång-. och cykelvägen parallell med Kungsgatan utgår och samordnas med den inre gc-vägen samt ges en ny kortare anslutning till gc- vägspassagen under bron. På detta sätt frigörs en yta som markmodelleras och planteras för att öka rumsligheten i parken och för att bryta den visuella kontakten med trafiken på Kungsgatan. Två av de befintlig gång- och cykelstråken kvarstår i princip sin nuvarande bredd och läge. I planen redovisas en föreslagen justering av det övre stråket för att skapa en mindre brant vägprofil. I ett senare detaljprojekteringsskede ska marknivåerna avvägas för att en relevant studie av vägens profil och geometri skall kunna göras. Gång- och cykelvägen mellan Kungsgatan och scenen (entrén till parken från centrum) kvarstår i sitt nuvarande läge. Denna väg skall fungera för transporter till och från scen. Befintlig vägbredd varierar idag men bör vara 3,5 meter. Vid den cirkulära entréytan har vägen breddats till 4 meter för att möjliggöra passage av större fordon. Ett nytt stråk föreslås från huvudentrén upp till en föreslagen grillplats vid älven. Detta stråk binder samman de föreslagna aktivitetsytorna vid scenen, gradängerna och boulebanan. Gångvägarna mellan huvudstråken inne i parken utformas som smala grusgångar 1,5-2 m breda som ej snöröjs. Vid kanalen, mellan de östra broarna, anläggs parallella gångvägar i grus/stenmjöl om kantas av häckar, sittbänkar och perennplanteringar. Bredden föreslås till 2,5 meter. Föreslaget parkvägssystem 9
Entrézonerna Huvudentren Fotomontage som visar den föreslagna entrén till parken via bron från centrum. Låga häckar samt mur i sitthöjd omger en cirkulär plats, en central korningspunkt, där folk kan stämma träff. Ytan ges en vacker beläggning i natursten. Till höger skymtar ytan närmast kanalen som möblerats med sittgrupper av typ Stadsblomman. Foto som visar mötet med parken idag via centrum entén. Bilden tydliggör behovet av en tydligare struktur och rumslighet. 10
Entrén mot Kungsgatan Fotomontage som visar hur ytan närmast Kungsgatan kan utformas. Befintlig gångväg utgår. Marken modelleras upp mot gatan och avslutas med en böljande släntfot mellan befintlig träd. Mot gatan planteras en häck eller ett buskage samt några träd för att öka rumsligheten i parken. Den visuella kontaken med trafiken bryts vilket bidrar till en lugnare parkmiljö. Foto som visar området mot Kungsgatan som den ser ut idag. 11
Området vid kanalen Den västra delen Den centrala delen Illustration som visar den framtida användningen och utformningen av kanalområdet i väster. Illustration som visar de föreslagna gradängerna och fontänen. Gradängerna kommer att bli en populär samlingsplats i söder läge och bidrar till att parken vänder sig ut mot centrum och blir mera inbjudande än idag. Foto som visar dagens situation. Vid fototillfället var kanalen torrlagd på grund av mur renovering. Foto som visar dagens situation. Ytan upplevs som en baksida. Vid fototillfället var kanalen torrlagd på grund av mur renovering. 12
Den västra delen Den västra delen bibehålls med nuvarande strand mot vattnet. Strandzonen rensas på gräs och kompletteras med stenblock av exempelvis gamla husgrundstenar som placeras oregelbundet lagda. Ruggar av strandvegetation planteras i strandkanten ex, strandiris, svärdslilja, kaveldun etc. Den östra delen nedströms Hullsta bäcken Mot muren anordnas sittytor med bänkar. Gräsytan behålls men bänkarna placeras på en gatstens yta.där muren har bra sitthöjd kan den förses med sittyta av trä. En trappa som binder samman strandnivån och parken anläggs. Ytan mellan muren och gångvägen görs förslagsvis till ett skulpturstråk där befintliga och nya skulpturer samlas. Skulpturerna belyses effektfullt och ger en spännande exponering av parken ut mot Kanalgatan när det är mörkt. Elskåpen som finns här idag bör om möjligt grävas ner eller flyttas så att det inte stör intrycket av skulpturerna. Den centrala delen Den centrala delen görs mera stadmässig. Längs hela muren bakom scenen föreslås sittgradänger i granit som vänder sig ut mot vattnet och stadens centrum och där man kommer att ha ett ypperligt söderläge. I anslutning till gradängerna föreslås en hårdgjord yta som skall kunna nyttjas för transporter till och från scenen. Ytan beläggs med smågatsten och är ett tåligt och beständigt material. Ytan möbleras med sittgrupper ex Stadsblomman. I kanten av gradängen planteras träd med frodigt bladverk ex pil, lönn eller hästkastanj. Vattenytan smyckas med en fontän, antingen med en ny fontänanläggning eller att befintlig som idag är belägen väster om Kungsgatan flyttas till ett mera centralt läge. Den östra delen Den östra delen mellan de två övre broarna utvecklas till ett mera kontemplativt parkrum som avgränsas av häckar och träd. Smala grusgångar anläggs på ömse sidor av kanalen. Gångarna kantas av bänkar. Mot kanalen planteras prunkande perenner. Zonen närmast vattnet bör utformas på likartat sätt på båda sidor. Antingen med murar eller med slänt. Idag finns en mur på den västra sidan och på den östra finns mur på en delar av sträckan. Vattenspegeln bör om möjligt sträcka sig från mur till mur. 13
Scenen Scenen har en mycket framträdande roll i parken och dess form skapar tydliga riktningar. Ytan framför scenen är hårt belastad och nedsliten. Förslaget innebär att ytan närmast scenen får en tålig beläggning av ett vackert, beständigt material i en naturnära färgsättning samt att scenen ges en rumslig avgränsning med enkla trädrader av exempelvis lind på ömse sidor av den hårdgjorda ytan. Flaggstänger och belysningsmaster rensas bort. Belysningsmasterna föreslås ersättas med en mera flexibel lösning som fälls ner i mark, (se produktförslag sidan 20). Angöringen till scenen är tänkt att ske från Kungsgatan via gångvägen som löper parallell med kanalen och vidare fram till scenen via den hårdgjorda ytan som förelås vid gradängerna ner mot kanalen. Exempel på belägggning med gatsten och betongplattor. I detta fall en större rektangulär platta. Fotomontage som visar hur de förslagna scenrummet kan tänkas te sig i framtiden. Ytskiktet på denna yta samt vid scen skall vara tåligt för tunga fordon. På ytan vid kanalen är smågatsten, storgatsten och marksten i en neutral och tidlös kulör lämpliga material. På ytan framför scenen kan en kombinationa av gatsten och kvadratiska plattor användas. Stora plattor ger ett mera exklusivt utseende men har något sämre hållbarhet. Belysning av platsen redovisas i kapitlet belysningsidéer. Exempel på en traditionell belägggning i rutmönster med gatsten i tre rader och 35x35 cm stora betongplattor. Foto som visar omådet framför scenen idag. 14
Ungdomsytan Grottan Den så kallade grottan är troligen en rest från sekelskiftets naturromantiska trädgårdsideal. De förebilder som finns karaktäriseras av frodig skuggvegetation. Denna grotta ligger på en solig plats och har inte de naturliga förutsättningarna för att skapa karaktären av ett så kallat woodland. Förslaget är att istället anlägga stenpartiväxter och stenblock som bildar ett litet finrum i parken. För att minimera intimiteten föreslås en dubbelsidig, platsbyggd bänk som vetter åt tre håll där man kan sitta och betrakta växtligheten eller se ut över parken utan att känna sig för intim med övriga som slagit sig ner på bänken. Bänken är även tacksam för lek av olika slag. Det är bara fantasin som begränsar användandet. Ett träd som ger skugga planteras i bänkens mitt. Platsen omgärdas av en låg häck samt av befintliga buskar som finns i den övre delen av slänten. Skiss som visar en framtida utformning med bänk och stenparti. Den hästskoformade formen bibehålls. Illustration som visar den terasserade slänten vid den sk ungdomsytan samt ny kiosk i parken. På platsen där det idag finns ett mindre avgränsat parkrum som har karaktär av finrum med sittbänkar och perennbassänger föreslås en yta som är anpassad för ungdomars behov. Idag har buskarna växt sig höga och slutenheten gör att detta blir en populär plats för exempelvis A-laget. I anslutning till ungdomsytan föreslås en kiosk. I kiosken kan man handla och sedan slå sig ner på de inbjudande gradängerna. I illustrationen ovan har kiosken utformats som en replik av den tidigare vattenkiosken som fanns här i parken. I programmet föreslås att ytan öppnas upp mot sydost. Nya häckar och träd planteras som avgränsning ut mot parken i övrigt. Nivåskillnaden terrasseras och byggs upp med gradänger. Mellan gradängerna sparas en plan yta som målas upp för exempelvis bollspel. Programmet visar en princip för gestaltning av ytan. Marknivåerna har endast uppskattats vilket gör att osäkerhetsfaktorn är stor för hur stor den verkliga nivåskillnaden är. Gradängerna och ytskikten byggs upp med tåliga material i granit och stål för att kunna utnyttjas för spontan skateboard åkning mm. Foto som visar den tidigare vattenkiosken. Grottan som den ser ut idag. På kanterna växer skyddsvärda växter som trivs i denn torra slänten. 15
Lekplatsen Föreslagen lekutrustning Exempel på vallgrav, Rosenborgs slottspark K-hamn Lekplatsen utformas med ett tema som associerar till platsens namn Borgnipan. de befintlig asparna (obs! trädens läge har endast uppskattats). Borg, typ Lappset nr QM0191 Haj typ Sik-Holz Lekplatsens huvudattraktion blir en borg som inrymmer många lekfunktioner. Borgen placeras på en cirkulär yta med ett underlag av fallskyddsplattor eller platsgjutet fallskydd av typ Multikum. På ytan finns plats för ex gungdjur och några klätterpålar. Runt borgen byggs en nedsänkt vallgrav med botten av sand (nivåskillnad ca 0,5 m). Små broar byggs över vallgraven. I kanten placeras exempelvis en drake som vakar över borgen. Den övriga lek ytan består av gungor varav en s k kompisgunga, bänkar, sandlådor med lock som kan dras för att skydda sanden, ex några hajar samt en balansbom formad som en orm som slingrar sig mellan Sandlåda med lock typ Lappset För att bevara utsikten över vattnet föreslås ny vegetation i begränsad omfattning. För att öka rumsligheten föreslås en modellering av marknivåerna för att skapa ett småkulligt landskap som exempelet till höger. Småkulligt landskap vid Miklatun, Reykjavik Balansorm typ Sik-Holz 16
Belysnings ideér Grundprinciperna för den nya belysningsplanen är en betoning av huvudstråken kompletterat med ljussättning av målpunkter och andra speciella platser. Belysningen skall både vara funktionell och ge en effekt/upplevelse. På planen till höger redovisas de upplysta stråken och effekter. Allmän belysning Stommen i stadsparken utgörs av den typ av armatur som finns idag som är Ateljé Lyktans Stockholm på rakstolpe. Dessa placeras längs de större gångvägarna på samma sätt som idag. Därför innebär den nya belysningsplanen endast en komplettering eller flyttning av armaturer. Ytan framför scenen Vid omformningen av ytan framför utomhusscenen planteras en trädrad på varje sida som avgränsning av den öppna ytan. Då den genomgående stråkbelysningen måste göra ett uppehåll när gångvägen passerar genom ytan framför scenen kommer denna plats att framstå som avskärmad och mörk. För att motverka detta kompletteras trädraderna med pollarbelysning som förstärker formen av rummet under den mörka delen av dygnet. Den valda armaturen bör vara en pollararmatur med en hög grad av bearbetning när det gäller armaturdesignen för att fungera även dagtid. Scenen får en ständig belysning under den mörka delen av dygnet. Denna installation integreras i den befintliga takbelysningen som är mycket sinnrikt utformad. Tekniskt måste denna nya belysning vara strömsnål och ljuskällan måste ha lång livslängd. Gradänger De trappor och pollare som skall belysas ljussätts med pollararmaturer. I trappan ned mot kanalen placeras pollarna på olika trappsteg, jjuset riktas i huvudsak mot vattnet. I gradängerna placeras pollaren i kanten och ljuskällan riktas in in mot mitten av gradängen. Passagen under Kungsgatan Passagen under Kungsgatan som idag är mörk och otrevlig lyses upp med lysrörsarmaturer i taket. Dessa armaturer bildar ett abstrakt mönster av linjer samtidigt som upplevelsen av trygghet ökar. Valet av armaturer är viktigt av hållfasthets skäl. Föreslagen effekt belysning under Kungsgatan. Befintlig armaturtyp, Atelje Lyktan i grön kulör, placeras längs de gulmarkerade stråken på belysninsplanen, se sidan 18. Föreslagen pollarbelysning, Sentry av Louis Poulsen/ Targetti Föreslagen effekt belysning under Kungsgatan. 17
Belysningsplan 1 6 7 8 10 3 4 2 9 8 3 5 1) Gula linjer markerar de stråk som belyses med Atelje Lyktan. 2) Blått markerar belysning med pollare under träden vid scenen. 3) Pollar belysning i kanten av gradänger. 4) Effektbelysning av skulpturer. 5) Fontän i vattnet belyses. 6) Undersidan av bro vid Kungsgatan belsyses vid passage av gångväg. 7) Effekt belysning av bänk och stenparti i Grottan. 8) Effekt belysning av de fina tallarna samt utvalda träd i nipans bryn. 9) Allmän ljus på lek. 10) Effekt belysning med blått ljus i föreslagen vallgrav samt i lekborg där ljuset strålar ut genom gluggarna i borgen. 18
Skulpturer Skulpturerna som flyttas till ett nytt läge får också en egen belysning. Utformningen av denna skall anpassas individuellt till varje konstverk. Springvattnet som flyttas in i kanalen föreslås få en undervattensbelysning med vitt ljus. Belysningen kan bli hur omfattande som helst och det kan skapas synkronisering mellan ljus och ljud men det får bli en senare diskussion. Att starta med en rent vit belysning hindrar inte en framtida utveckling av vattenanläggningen. Grottan Den omformade Grottan som ligger som en solitär i parken omges av ett nyanlagt stenparti. Detta stenparti och marken i Grottan belyses med ett släpljus från armaturer placerade under det nya bänkarrangemanget. Platsen kompletteras med belysning av det träd som planteras i centrum. Belysning av enstaka träd På olika platser i stadsparken finns det träd som av olika anledningar är lämpliga för belysning. Det kan vara gruppen av tallar vid parkeringen eller någon tall eller björk på nipan men även någon större solitär i det egentliga parkrummet. Belysningen av dessa träd sker främst med markstråkastare och ljuskällan anpassas efter trädart. Lekplatsen Lekplatsen skall belysas för att den skall kunna utnyttjas mer än idag. Det område som innehåller sittplatser, sandlek, gunglek och balanslek belyses med ett allmänljus som ändå markerar området mot omgivningen på ett tydligt sätt. Delen med borgen och vallgraven får en mer dramatisk och specifik belysning. Lekborgen lyses upp inuti med ett svagt, varmt ljus och vallgravens sand får en blå färg av ljus från armaturer placerade under broarna över vallgraven. Exempel på effekt belysning av björk. Ett kallt kvicksilver ljus förstärker björkens vithet. Exempel på effekt belysning av tall. Ett gult natrium ljus lyfter fram tallens rödskimrande bark. Effektbelysning i lekborg där ljuset strålar ut genom gluggarna i borgen. 19
Utrustning och inspiration Soffor och bänkar Skyltar och staket/räcken Parksoffa. Fabrikat Nola NO2. Blå kulör bör ej väljas. Parksoffa. Fabrikat Veksö PB 3000. Bänk på mur. Fabrikat Vestre artikel Via Bänk på mur. Fabrikat GH form, Chistiansbrobänken Skylt i lasersågat 4 millimeters plattstål. Skylt med relief för att förbättra läsbarheten för personer med nedsatt syn. Rund bänk vid grillplatsen. Fabrikat Vestre. Sittgrupp Stadsblomman föreslås på den hårdgjorda ytan väster om scenen. Fabrikat KNM. Förslag på smidesräcke vid gångvägen väster om Kungsgatan. Fabrikat, Järn i offentlig miljö JOM artnr 220007. 20
Grillar Indirekt lek som kan placeras ut i parken. Grill av fabrikat Nifo. Ett antal talrör kan placeras ut i parken. Organiskt formade skulpturer. Exemplet är hämtat från Linköping. Konstverket har utförst av konstnären Monika Gora. Grill av fabrikat GH form. Ett gammalt träd med grova grenar. Lämpligast är att använda ädellövträd exempelvis ek. Inte stöta marken bana med stenar i grus infälld i en gräsyta. Veckad asfaltslinga blir kul att cykla på. 21