FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH TOALETTBESÖK INTERVJUER OCH TANKAR OM PATIENTENS BEHOV AV TILLGÄNGLIGHET Kicki Reifeldt
HMC Sverige, 2019 Författare: Kicki Reifeldt, leg. arbetsterapeut Publikationen kan laddas ned via www.hmcsverige.se Illustration: Kicki Reifeldt Foto: Ola Kjelbye
FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH TOALETTBESÖK Förord Den här skriften är ett resultat av intervjuer med 38 personer som har neurologiska skador eller sjukdomar. Intervjuerna genomfördes i deras hem. Under samtalet berättade intervjupersonen fritt om sina toalettbesök. De behov som beskrevs sammanställdes tillsammans med intervjuaren och värderades av den intervjuade personen. I efterarbetet har behoven sammanfattats och sorterats i kategorierna kontroll, stöd, toalettrummets utformning och individuella behov. Syftet med arbetet var att ta reda på hur en person med funktionshinder tänker om sina toalettbesök och vad som är viktigast för att det ska fungera bra. Skriften vänder sig till förskrivare av tekniska hjälpmedel och yrkesgrupper som arbetar med bostadsplanering, ombyggnad och/eller nyproduktion av äldrebostäder. Den som får stöd i sina förflyttningar kallas för patient. Du som ger stöd kallas vårdpersonal. Kicki Reifeldt 3
4 GÅ PÅ TOALETTEN Hitta toaletten, öppna dörren och gå in, stänga och låsa om sig för att få vara ensam och ifred. Ordna med kläderna och sätta sig ner på toalettsitsen. Sitta ensam i lugn och ro, ingen kö utanför, avslappnad med fötterna i golvet. Torka sig, spola, ordna med kläderna, tvätta och torka händerna. En koll i spegeln. Ett alldeles vanligt besök på toaletten. Vi uppskattar också om det är rent och fräscht, att det inte är för trångt och att belysningen är bra. Men vad har du mest behov av, är det att låsa dörren eller kunna spola efter dig? Hur vi värderar våra behov är individuellt.
FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH TOALETTBESÖK Hur tänker en person med funktionsnedsättning om sina toalettbesök? Vad är viktigast för att de ska fungera bra? I en studie genomförd på HjälpmedelsCenter Väst i Göteborg 1 2003 2006, intervjuades 38 personer med neurologiska sjukdomar eller skador. 2 Tolv av dem kunde gå kortare sträckor med hjälpmedel, övriga var rullstolsburna. Under samtalet berättade patienten fritt om sina toalettbesök. De behov som beskrevs under intervjun sammanställdes tillsammans med intervjuaren och värderades av patienten med poäng på följande sätt: 9 behov av avgörande betydelse 7 behov av stor betydelse 5 behov med viss betydelse 3 behov med liten betydelse I efterarbetet har behoven sammanfattats och sorterats i kategorierna kontroll, stöd, toalettrummets utformning och individuella behov. KONTROLL Att planera, ha god framförhållning och rutiner är viktigt för att ha kontroll över sina toalettbesök och poängsattes högt. Dagen börjar med att redan i sängen tänka igenom dagens program och var och när toalettbesöken ska planeras in. I nya miljöer gäller det att snabbt ta reda på var toaletten ligger och kontrollera att den är tillgänglig. Toalettbesöket planeras in tidsmässigt så nära en bokad färdtjänstresa som möjligt för att klara hela resan. Är bilen försenad och resan tar längre tid än beräknat spricker planen! För att toalettbesöket inte ska ta mer tid än nödvändigt utförs de så rutinmässigt som möjligt. Det sparar kraft. Många använder sig också av olika knep för att skjuta upp eller öka kontrollen av toalettbesöken. Exempel på knep är att inte dricka i nära anslutning till en bilresa, att använda stoppande nässpray och att kartlägga alla toaletter på väg till/från jobbet. STÖD För en tredjedel av de intervjuade personerna har behovet av stödhandtag/grepp på rätt ställe avgörande betydelse för toalettbesöken. I Min balans är nedsatt så jag kan inte springa ut i skogen och kissa när jag är ute och åker bil. Men öppnar man både fram och bakdörren på bilen kan man sätta sig emellan utan att synas! Jag måste kissa det sista jag gör innan jag går och lägger mig. När jag tar av mig strumporna och blir kall om fötterna blir jag kissnödig fortare. Jag tar till det knepet när jag är trött och vill komma i säng. 1 2010 blev HjälpmedelsCenter Väst en del av Hjälpmedelsinstitutets verksamhet. Efter att Hjälpmedelsinstitutet lades ner är vi ett fristående kunskapscentrum igen och heter HMC Sverige. 2 MS (multipel skleros), Neuromuskulära sjukdomar (Duchennes och Limb girdle muskeldystrofi), Ataxier, CP (cerebral pares) och ryggmärgsskador. 5
brist på bra grepphjälpmedel används handfatet, tvättmaskinen, radiatorer och väggar att ta tag i och stödja sig mot. Avgörande för att orka sitta en längre stund i sin ensamhet och kunna krysta, ta av och på byxor/trosorna i sittande, är att sitta stadigt i balans på toalettstolen. Möjligheterna till det ökar med en bra form och understödsyta på toalettringen, att båda fötterna når ner till golvet och att det vid behov finns stödhandtag i rätt höjd på sidan av toalettstolen. TOALETTRUMMETS UTFORMNING Många behov av avgörande eller stor betydelse för toalettbesöken, riktas mot toalettrummets utformning, men först och främst bedöms tillgängligheten. Går det att ta sig in genom dörren med sitt hjälpmedel? Finns tillräckligt med svängrum för förflyttningarna, plats för rullstolen på rätt sida av toalettstolen och plats för vårdpersonalen? Mattor och olika föremål eller skräp på golvet, sluttande och blöta (hala) golv innebär problem för många patienter. Att få sitta på toaletten i fred och i lugn och ro var det behov som rankades högst av alla som deltog i intervjuerna. Det hänger ihop med att kunna öppna och stänga dörren. Samstämmigt är toalettstolens höjd av avgörande betydelse för patienten som förflyttar sig självständigt stående eller sittande till/ från toalettstolen. Höjden är också av stor betydelse för att kunna sitta stadigt i balans med fötterna i golvet. En ren och fräsch toalettring är särskilt viktigt när patienten behöver justera sin sittställning genom att greppa om toalettringen. Det är också viktigt att nå toalettpappret, kunna tvätta händerna, se sig i spegeln och kunna hantera belysningen. INDIVIDUELLA BEHOV I kombination med behov av stöd, kontroll och bra utformat toalettrum, är vart och ett av de individuella behoven av avgörande betydelse. Förflyttningen mellan rullstolen och toalettstolen måste ofta ske på ett visst sätt. Fötterna måste vara på rätt ställe, patienten måste ha fritt utrymme för att kunna använda sina armar, förflyttningen sker etappvis, för att ge några exempel. För att toalettbesöken ska bli bra, behöver patienten känna sig respekterad och ha en bra kommunikation med vårdpersonalen. 6
FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH TOALETTBESÖK FÖRFLYTTNING TILL/FRÅN TOALETTSTOLEN MED ASSISTANS Förflyttningar till/från toaletten skiljer sig från andra förflyttningar på flera sätt. Förutom att patienten behöver ett individuellt anpassat stöd ska samtidigt av- och påklädning och ibland byte av inkontinenshjälpmedel fungera. Vårdpersonalen behöver komma åt att torka patienten efteråt. Toalettutrymmet är ofta trångt med liten plats för patienten, dennes rullstol och tekniska hjälpmedel. Det gör att vårdpersonalen har begränsade möjligheter att inta bra arbetsställningar. Fallrisken ökar ju längre tid patienten står upp. Kan inte patienten stå säkert (med stöd) den stund som behövs för att ordna med kläderna är det ibland mer praktiskt att sköta av- och påklädning i sängen och köra patienten till toaletten på en mobil dusch-/toalettstol. Hur ser vårdpersonalen på toalettförflyttningarna? För att ta reda på hur vårdpersonalen ser på toalettförflyttningarna intervjuades ett flertal inom kategorin om vad de tycker var det viktigaste för att toalettbesöken ska fungera utifrån en bra arbetsmiljö. Sammanfattningsvis tycker de att toalettrummet ska ge utrymme för bra arbetsställningar och ha gott om utrymme för hjälpmedel. Förflyttningarna ska vara säkra för både vårdpersonal och patient och enkla att utföra med så få moment som möjligt för att inte bli allt för tidskrävande Vårdpersonalen vill ha klara och tydliga instruktioner på hur förflyttningarna utförs bäst och vad man kan förvänta sig att patienten klarar själv. Hjälpmedel De hjälpmedel som främst används i förflyttningarna till/från toalettstolen är uppresningshjälpmedel och uppresningslyftar eftersom det underlättar av- och påklädningen av byxor. Görs ett sittande lyft med en personlyft, innebär det ibland att byxorna ska tas av och på när patienten sitter i sin lyftsele eller före/ efter lyftet. En lyftsele med stor öppning mellan benstöden (toalett/hygiensele) ger ett visst utrymme att dra ner byxorna under lyftmomentet. För att komma åt att dra upp byxorna efteråt måste lyftselens benstöd placeras mot knävecket. Det innebär att patienten, för att inte glida ner mellan benstöden, måste ha viss stabilitet i kroppen, kunna sträcka i höften och orka hålla ut till dess byxorna är på plats igen. I mindre utsträckning används glidskivor. Det finns glidskivor med en öppning motsvarande en toalettring. Patienten sitter kvar på glidskivan under toalettbesöket. Förslagsvis glider patienten först över till toaletten med kläderna på och när hen sitter på toalettsitsen tas byxorna av genom att luta hen från sida till sida. TIPS! Det finns långbyxor som öppnas med dragkedja från linningen längs med hela byxbenet. När patienten lyfts eller reses upp från rullstolen ligger baksidan av byxorna kvar i rullstolen. Ett annat alternativ är byxor med öppning längs med utsidan. 7
Risker för vårdpersonalen vid förflyttningar till/från toalettstolen Ett forskningsprojekt 3 avseende risker för hemtjänstpersonalens arbete i samband med assistans av en uppegående patient till och från toaletten, visade att vårdpersonal under cirka 70% av arbetstiden arbetar med böjd rygg. Det ökar risken för belastningsrelaterade arbetsskador. Den största risken bedömdes vara i samband med att patienten fick hjälp att få på sig sina byxor. I det momentet ökar risken för att patienten tappar balansen och att vårdpersonalen skadar ryggen i ett försök att sträcka sig efter patienten från en redan utsatt arbetsposition vid sidan av toalettstolen. Resultatet i studien ger indikationer på att vårdpersonal bör få ökad kunskap i förflyttningskunskap och uppmuntras till att arbeta framför patienten i stället för från sidan. Byte av inkontinensskydd I samband med toalettbesöket läggs ofta ett nytt inkontinensskydd på plats. Det sker vanligtvis när patienten ligger ner i sängen eller står bredvid sängen eller toalettstolen. Ibland tas byxor och blöjor av och på när patienten sitter i en lyftsele. Enligt en studie genomförd vid Linköpings Universitet 2002 4, har inkontinensskyddets utformning stor inverkan på belastningen i vårdpersonalens ländrygg och dennes uppfattning av fysisk ansträngning. Inkontinensskyddets utformning, samt typ och form på fastsättningstejpen, kan var för sig eller tillsammans komplicera arbetet för vårdpersonalen. Ju längre tid det tar att få skyddet på plats desto längre tid står vårdpersonalen med en kombination av vridning/böjning av ländryggen. ÄLDRES SVÅRIGHET VID TOALETTBESÖKEN I HEMMET Landstinget Västmanland genomförde 2005 en studie om äldres svårigheter vid toalettbesöken i sitt hem 5. Studiens typiska undersökningsperson är en mycket gammal kvinna som bor ensam i en lägenhet och har omfattande hemtjänst. Det stora problemet för de äldre var att ta sig in på toaletten på grund av trösklar och för smala dörröppningar med ett gånghjälpmedel. Toalettstolens felaktiga höjd och avsaknad av stödhandtag var också ett betydande problem för många. 3 Rapport TRITA-CHB 2011:4 Stockholm 2011 Ergonomi i hemmiljö badrummet som arbetsplats, Jenny Hjalmarsson, Tore J Larsson KTH-Centrum för hälsa och byggande. 4 Ergonomi i hygienprodukter, T. Cederqvist, B. Magnusson, J.R.C. Axelson, Avdelningen för Industriell Ergonomi, Linköpings Universitet, 2002. 5 En spricka i muren, B. Engström. 8
FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH TOALETTBESÖK Smarta renoveringar underlättar vardagen I äldre flerfamiljshus är tillgängligheten ofta bristfällig. I Göteborg genomfördes 2011 2012 ett projekt där fastighetsägare och övriga samarbetspartners undersökte olika renoveringskoncept vid badrums- och stamrenovering 6. Man kom fram till fem viktiga aspekter vid renovering. Bygg bort nivåskillnader. Bredda dörrpassager. Placera tvättställ, toalettstol och annan inredning så att det finns svängutrymme. Materialval, halkrisk och kontraster. God belysning. Exempel på goda lösningar Bredare dörr (82 cm) än normalt och inga nivåskillnader. Greppvänligt lås och dörrhandtag. Toalettstolen är förberedd för armstöd och kan utrustas med förhöjningsringar (för individuell inställning av toalettstolens höjd). 7 Duschhörna i stället för badkar. Duschstången så stabilt monterad att den kan användas till handtag. Extra djupt handfat så att patienten vid behov kan sitta ner och tvätta sig. Badrumsskåp som även kan nås av sittande patient. Kontraster i inredningen och god belysning. Nattbelysning för att inte patienten ska bli bländad efter promenaden till badrummet i ett nersläckt rum. Golvbeläggning med minskad halkrisk. Badrumssystem Det finns badrumssystem med väggfasta skenor för fastsättning av stödhandtag, ryggstöd, handfat, duschstol, etc. Beroende på väggskenans utformning blir tillbehören höjdreglerbara eller flyttbara i sidled. För individuell höjdreglering kan handfatet och toalettstolen monteras på en elektrisk höjdreglerbar väggfast modul. 6 Bra badrum ger ökat kvarboende, Gôrbra för äldre, Senior Göteborg, Göteborgs stad och fastighetsägare (Bostadsbolaget och Familjebostäder). 7 Författarens kommentar: En förhöjd toalettstol i fast höjd är för många patienter ett problem eftersom de inte når ner med fötterna helt i golvet. Det inverkar på möjligheten att sitta avslappnat och i balans vilken är en förutsättning för att toalettbesöket ska fungera bra. 9
Badrumsinredning anpassat för personer med demenssjukdom Förslag på badrumsinredning speciellt lämpad för boende för personer med demenssjukdom 8 : Lutningsbar spegellösning som kan gömmas bakom en jalusi. Mjuk belysning som efterliknar dagsljus. Skåp med dörrar, utrustade med magnetlås. Stödhandtag i kontrastfärg. Se även kunskapsmaterialet Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet. 9 Sammanfattning och reflektioner Alla har intresse av att själv kunna välja tillfället för sitt toalettbesök. Det förutsätter att toalettbesöken kan ske utan större problem. Med en väl tillrättalagd fysisk miljö svängrum, rätt höjd på toastolen, stöd på rätt ställe undanröjs de största hindren. Med bra och relevanta hjälpmedel som ytterligare stärker upp den fysiska miljön underlättas toalettbesöket ännu mer. Finns det bra rutiner och klara besked till vårdpersonalen hur hen på ett respektfullt sätt bäst assisterar patienten, finns förutsättningar för ett lyckat toalettbesök även utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. INREDNING MED DUBBELFUNKTION Patienten tar tag i och stödjer sig mot det som finns till hands i badrummet. När toalettrummet anpassas med olika hjälpmedel, ökar antalet föremål i rummet vilket gör utrymmet onödigt trångt. En fristående förhöjning ovanför toalettstolen utgör en snubbelrisk. Hjälpmedel som skruvas fast (toalettstolsförhöjning) eller placeras löst ovanpå fast inredning kan lossna. Inredningsdetaljer blir grepp Designas i stället vanligt förekommande föremål och inredningsdetaljer i ett badrum så att de får en dubbelfunktion dvs. utformas greppvänligt, ökar greppalternativen för patienten. Det minskar fallrisken och toalettbesöken blir säkrare. Exempel på inredning som skulle kunna utformas för dubbelfunktion är handfat, en avskiljande halvhög vägg vid duschhörnan kantad med en greppvänlig form, handdukshängare, radiatorskydd, toalettpappershållare och badrumsskåpets handtag. Det förutsätter förstås en design och montering som håller för ändamålet. 8 Gaius Memory, Väinö Korpinen Oy. 9 Myndigheten för delaktighet, 2015 10
FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH TOALETTBESÖK Toalettstol i rätt höjd Det är vanligt att man inreder med höga toalettstolar på vårdboenden för att underlätta för patienten att resa sig. Det innebär tyvärr att hen inte alltid når ner med fötterna i golvet under toalettbesöket. En låg toalettstol är tillgänglig och ger ett stadigt sittande för alla oavsett längd men är svår att resa sig från. En höjdreglerbar toalettstol är därför optimalt, antingen som en väggfast enhet eller som fristående anpassning. Bra belysning Belysningen bör anpassas efter dygnet. Annars riskerar patienten som går upp nattetid och stiger in i badrummet från en mörk hall att bli bländad av den vanliga belysningen. 11
FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH TOALETTBESÖK INTERVJUER OCH TANKAR OM PATIENTERS BEHOV AV TILLGÄNGLIGHET Alla har intresse av att kunna välja tillfället för sitt toalettbesök. Det förutsätter att toalettbesöken kan ske utan större problem. Med en väl tillrättalagd fysisk miljö undanröjs de största hindren. Med bra och relevanta hjälpmedel som ytterligare stärker upp den fysiska miljön underlättas toalettbesöket ännu mer. Finns det dessutom utrymme för bra rutiner och klara besked hur vårdpersonalen på ett respektfullt sätt bäst assisterar patienten finns det riktig bra förutsättningar för ett lyckat toalettbesök även utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. HMC Sverige är ett nationellt kunskapscenter som utbildar inom förflyttning, positionering och hjälpmedelskunskap. Vårt mål är att bidra till rörelse och funktion, oavsett variation, för att förbättra vardagen och arbetslivet för både patienter och vårdpersonal. Vi har utvecklat en metod där vi utifrån varje unik patient identifierar och uppmuntrar dennes förmågor, samt att vi anpassar den fysiska miljön så att patienten får möjlighet att själv vara aktiv i största möjliga mån. På så vis kan vi eliminera onödiga lyft och förflyttningar, vilket i sin tur förenklar och förbättrar arbetsmiljön för vårdpersonal. Vår metod bygger på att förändra förutsättningar och göra det möjligt för patienten att utnyttja sina egna resurser bättre, snarare än att försöka förändra invanda beteendemönster hos patient och personal. Det gör att vi kan åstadkomma både snabb, varaktig och mätbar förändring, vilket också bevisats i studier. HMC Sverige www.hmcsverige.se kontakt@hmcsverige.se 0703-715 715