Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Relevanta dokument
Samodling av majs och åkerböna

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

David Hansson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Ogräsbekämpningsstrategi. Falska såbäddar & såbäddsberedning

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Biogasmajs på 50 eller 75 cm radavstånd hur påverkas biomassaskörden? Frida Wännman Kvantenå, Sven-Erik Svensson, Jan-Eric Englund och Jeppa Olanders

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Projektet Utvärdering av tistelskärare, genomförs som projekt vid SLU, och är finansierat av SLU EkoForsk

Frö- och Oljeväxtodlarna

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Figur 1. Vertikal rot/rhizom-skärare ( Oscar Prototyp tillverkad av Kverneland ASA.

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Sveakonferensen januari 2015

BOTTEN OCH MELLANGRÖDOR I OLIKA VÄXTFÖLJDER WORKSHOP VID PARTNERSKAP ALNARP ONSDAG 22 MARS 2017 KL 13 16

Mekanisk ogräsbekämpning. Per Ståhl Hushållningssällskapet Vreta Kloster.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Mellangrödor i renbestånd samt i samodling med artblandningar och med kväxefixerande bottengrödor. Kronoslätt, Klagstorp

Sommarmellangrödors ogräsbekämpande egenskaper. Forskning och utveckling inom ekologisk produktion Quality Hotel Ekoxen, Linköping oktober 2017

Delredovisning 2009 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk

Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Samodling av korn och vete med ärt, lupin och åkerböna

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Tillskottsbevattning till höstvete

Ogrässanering lämpliga tidpunkter Anneli Lundkvist, SLU

Åkerböna (Vicia faba L.) som helsäd - avkastning och fodervärde. Lägesrapport 2003

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

POM. Programmet för odlad mångfald

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Klippträda istället för svartträda

Sakredovisning för år

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Två falska såbäddar + fördröjd sådd

Redovisning till SLU Ekoforsk

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Delredovisning 2010 av projektet Utvärdering av tistelskärare, finansierat av SLU EkoForsk

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Trindsäd, oljeväxter och vallfrö Skövde

Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist

Höstrapsodling i en bädd av vitklöver - lägesrapport 2006

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA

VALL OCH GROVFODER. Timotejsorters konkurrensförmåga. Vall. Syftet med serien L som avslutas under 2011 är att studera sex olika timotejsorters

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Renkavlebekämpning ur växtodlingsrådgivarens perspektiv

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Klippträda istället för svartträda

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling

Odla din mellangröda rätt så det inte blir fel! Marcus Willert, HIR Skåne. Uddevalla 10 januari 2019

Optimal tidpunkt för stubbearbetning och avslagning av gräs/klöver som fånggröda för resurseffektiv kontroll av kvickrot

Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Sommarmellangrödor. - fånggröda efter konservärt - ogräsbekämpare efter köksväxter

Baljväxter till livsmedel och foder

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Plöjningsfritt till sockerbetor går det?

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

David Hansson & Sven-Erik Svensson Inst. för biosystem och teknologi, SLU Alnarp. Effektiv ogräsbekämpning i ekologisk morot. Ogräsbekämpningsstrategi

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Sådd av samodlad ekologisk majs och åkerböna i praktiken

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

Odling och uppförökning av gråärter

Odlingsåtgärder för minskad risk med DON i havre. Ann-Charlotte Wallenhammar Hushållningssällskapet HS Konsult AB Örebro

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Vårbehandling mot örtogräs i höstvete

Odling och användning av proteingrödor

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Ogräsregering i ekologisk odling en studie av åkermolke (Sonchus arvensis L.) Lägesrapport 2007

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Tio steg till toppskördar

JÄMFÖRELSEFÖRSÖK MELLAN OGRÄSHARVNING OCH RADHACKNING

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

Transkript:

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och teknologi, Alnarp Samarbetspartner: Per Modig, HIR Skåne. Årsrapport, februari 219 Under projektets andra år har fältförsök genomförts på samma platser som 217, d.v.s. på ekologisk försöksareal vid fältforskningsstation SITES Lönnstorp i Alnarp (Skåne) samt på den ekologiska gården Havgård, i Klippan (Skåne). Försöksupplägget på Alnarp inkluderade olika linssorter, olika strategier för mekanisk ogräsbekämpning, samt samodling med havre och lupin med varierande utsädesmängd av havre (Tabell 1a). Försöket på Havgård inkluderade endast olika linssorter och samodling med havre och lupin (Tabell 1b). De två linssorter som jämförts är den franska sorten Anicia (liten grön lins av Puy-typ) och den svenska lantsorten Gotlandslins (listad som bevarandesort). Utsäde av Anicia köptes från Olssons frö, och Gotlandslinsutsäde erhölls från gården Fagraslätt, där Per Modig uppförökat sorten. För samodlingsgrödor användes sorten Boruta (ogrenad lupin) och Belinda (havre). Syftet med att samodla lins med havre var att öka konkurrensen mot ogräs samt att undvika liggsäd (linsplantorna får stöd av havren). Samodlingen med lupin gjordes för att testa om lupinplantorna kan ge ytterligare stöd för linserna, då det noterats i tidigare försök att liggsäd till viss del förekommer även då lins samodlas med havre. Att så in bovete i samband med ogräsrensning efter uppkomst utvärderades under projektets första år för att testa hypotesen att bovete tack vare sin snabba etablering och konkurrensförmåga skulle minska både ogräsförekomst och liggsäd jämfört med odling av lins i renbestånd. Samodlingen med bovete innebar dock ingen tydlig fördel, eftersom bovetegrödan inte var tröskmogen då linserna skulle tröskas och därmed inte gav något tillskott till skörden. Även om en något lägre ogräsförekomst och något högre linsskörd kunde noteras i försöksleden med bovete som såddes i samband med ogräsrensning, ansågs denna strategi inte tillräckligt intressant för att testas ett andra år. Istället valdes ett upplägg med varierande utsädesmängd av havre, för att testa om en ännu lägre inblandning av havre (jämförelse mellan 1 och 2 % av normal utsädesmängd för havre) kunde minska havrens konkurrens med linserna men ändå ge god effekt avseende ogräsförekomst och liggsäd, och därmed resultera i högre linsskörd. Vi valde även att inkludera treartsblandningen lins/lupin/havre med båda linssorterna och på båda försöksplatserna. Varje försöksled upprepades slumpvis i fyra block per försöksplats. Försöksrutorna var 1,7 m (Alnarp) eller 2 m (Havgård) breda och 12 m långa (båda platserna), och såddes med försökssåmaskin i slutet av april (Alnarp) respektive i början av maj (Havgård). Sådden gjordes med 14 cm radavstånd på Alnarp och 12,5 cm på Havgård. På Alnarp gjordes en blindharvning över hela försöket 2 dagar efter sådd, och extra ogräsrensning med ogräsharv

gjordes ca en månad efter sådd i led A2, A3 och A9 (Tabell 1a). På Havgård gjordes endast en blindharvning efter sådd (ingen ogräsharvning, p.g.a. torka). Tabell 1a. Försöksupplägg Alnarp, 218 Utsädesmängd av resp. Led gröda (kg/ha) A1. Lins Anicia 9 A2. Lins Anicia, extra ogräsharvning efter uppkomst 9 A3. Lins Anicia samodlad med ogrenad lupin 81 lins, 66 lupin A4. Lins Anicia/lupin, extra ogräsharvning 81 lins, 66 lupin A5. Gotlandslins 65 A6. Gotlandslins samodlad med ogrenad lupin 59 lins, 66 lupin A7. Gotlandslins samodlad med havre 65 lins, 34 havre A8. Gotlandslins samodlad med lupin och havre 59 lins, 66 lupin, 34 havre A9. Lins Anicia samodlad med havre 9 lins, 34 havre A1. Lins Anicia samodlad med lupin och havre 81 lins, 66 lupin, 34 havre A11. Lins Anicia/havre, extra ogräsharvning 9 lins, 34 havre A12. Lins Anicia/lupin/havre, extra ogräsharvning 81 lins, 66 lupin, 34 havre A13. Lins Anicia/havre-1% 9 lins, 17 havre A14. Lins Anicia/lupin/havre-1% 81 lins, 66 lupin, 17 havre A15. Lins Anicia/havre-1%, extra ogräsharvning 9 lins, 17 havre A16. Lins Anicia/lupin/havre-1%, extra ogräsharvning 81 lins, 66 lupin, 17 havre A17. Havre renbestånd 17 A18. Lupin renbestånd 22 Tabell 1b. Försöksupplägg Havgård, 218 Utsädesmängd av resp. Led gröda (kg/ha) H1. Lins Anicia 9 H2. Lins Anicia samodlad med ogrenad lupin 81 lins, 66 lupin H3. Gotlandslins 65 H4. Gotlandslins samodlad med ogrenad lupin 59 lins, 66 lupin H5. Gotlandslins samodlad med havre 65 lins, 34 havre H6. Gotlandslins samodlad med ogrenad lupin och havre 59 lins, 66 lupin, 34 havre H7. Lins Anicia samodlad med havre 9 lins, 34 havre H8. Lins Anicia samodlad med ogrenad lupin och havre 81 lins, 66 lupin, 34 havre H9. Havre renbestånd 17 H1. Lupin renbestånd 22 Grödornas och ogräsens biomassa (ovanför 5 cm stubbhöjd) mättes vid grödans mognad genom att en,5 kvadratmeters yta klipptes för hand i varje försöksruta. Kärnskörd mättes genom att varje försöksruta tröskades med försökströska, och ett delprov per försöksruta togs ut för vidare mätning av ts-halt och fördelning mellan de samodlade grödorna. Alla biomassaprover har sorterats och resultaten av dessa presenteras nedan, tillsammans med

resultaten av kärnskörd från (217) samt kärnskörd från Alnarp 218. Sortering och analys av kärnprover från Havgård 218 är ännu inte klart. Första årets biomassaskörd presenterades i projektets första årsrapport (februari 218), men har ändå inkluderats här för att kunna jämföras med de nya resultaten. Däremot har inga statistiska analyser ännu genomförts, så resultaten bör jämföras och tolkas med försiktighet. 1 Alnarp Lins Lupin Havre Bovete Ogräs 1 8 Figur 1. Grödornas och ogräsens totala ovanjordiska biomassa (> 5 cm ovan markytan) vid grödans mognad (början av september), i (217) på Alnarp. 65 Alnarp, 217 Lins Lupin Havre Kärnskörd, kg torrvikt per ha 55 5 45 5 Figur 2. Kärnskörd i (217) på Alnarp. Notera att y-axeln är bruten för att spara plats, då skörden av havre var väldigt mycket högre än för linserna.

1 1 8 Havgård Lins Lupin Havre Ogräs Figur 3. Grödornas och ogräsens totala ovanjordiska biomassa (> 5 cm ovan markytan) vid grödans mognad (början av september), i (217) på Havgård. Havgård, 217 Kärnskörd, kg torrvikt per ha 15 1 5 Lins Lupin Havre Figur 4. Kärnskörd i (217) på Havgård. Resultaten visar att det första årets kärnskörd i stora drag följde samma mönster som grödornas biomassa. En tydlig och intressant skillnad är dock att medan samodlingen med havre i de flesta fall innebar lägre biomassa av linserna än i renbestånd av lins eller lins/lupin (med undantag för gotlandslins i Alnarp), innebar samodling med havre alltid minst lika stor kärnskörd av linserna som hos linser odlade i renbestånd (figur 1-4). Skillnaden var särskilt tydlig i försöket på Havgård, där även samodlingen av Anicia med lupin (utan havre) innebar högre kärnskörd av linserna än hos Anicia odlad i renbestånd (figur 4). Detta kan antingen

bero på att en relativt högre andel av linsplantornas resurser allokeras till kärnor än till biomassaproduktion vid samodling med havre, eller på att en högre andel av linskärnorna kommer med i skörden vid samodling tack var havreplantornas stöd. I andra årets försök har vi genomfört manuell tröskning av linserna i utvalda försökled på båda lokalerna, för att kunna utvärdera effekten av samodling på mängden fältförluster (jämförelse av kärnskörd vid manuell skörd och maskintröskning). En annan intressant observation är att trots betydligt högre linsbiomassa i försöket på Havgård än på Alnarp (ofta mer än dubbelt så hög linsbiomassa på Havgård), var kärnskörden 217 i de flest försöksled större på Alnarp (figur 2 och 4). Vår pågående analys av skillnader mellan kärnskörd vid manuell tröskning och maskintröskning kommer att visa om fältförlusterna skiljer sig mellan lokalerna, eller om det är andra faktorer som leder till stora skillnader i kärnornas andel av linsplantornas totala biomassa. Resultaten från det andra årets försök visar tydligt att linserna drabbades hårt av den torra och varma sommaren precis som många andra grödor. I försöket på Alnarp var både biomassaoch kärnskördarna betydligt lägre 218 än 217, både för linser och havre (figur 5 och 6). Förutom torkan observerades även omfattande viltskador i försöket på Alnarp, framförallt harar och kaniner som betade lupiner och trampade ned havre. Viltskadorna i havre var större i samodlingsleden än i havre odlad i renbestånd, antagligen för att djuren hade lättare att ta sig in i samodlingsrutorna där havrebeståndet redan var glesare. En jämförelse mellan biomassa- och kärnskörd på Alnarp 218 visar att samodlingen med havre verkar ha missgynnat linserna detta år (figur 5 och 6). Den extra ogräsharvningen och de olika utsädesmängderna av havre verkar bara ha haft små effekter på ogräsförekomst och linsskörd, men resultaten behöver utvärderas med statistiska analyser innan vi kan dra några slutsatser av dessa. Skillnaderna mellan lokalerna följde samma mönster 218 som 217; linsbiomassan var högre på Havgård än Alnarp, medan havrebiomassan var lägre på Havgård (figur 5 och 7). När alla kärnprover är sorterade och analyserade kommer vi att göra en mer ingående utvärdering faktorer som skiljer mellan lokalerna och deras effekt på linsskörd och fältförluster. Det andra årets delresultat är delvis svårtolkade, eftersom torkan har haft en betydande effekt på alla grödor. Men genom att analysera skillnaderna mellan manuell tröskning och maskintröskning i de olika försöksleden, och tack vare att det varit betydande skillnader i biomassa- och kärnskörd mellan de två försöklokalerna, kommer vi att kunna ta fram resultat som är mycket värdefulla för att förstå vilka faktorer som påverkar skörden i ekologisk produktion av linser under sydsvenska förhållanden.

Alnarp, 218 Lins Lupin Havre Ogräs 5 3 1 Figur 5. Grödornas och ogräsens totala ovanjordiska biomassa (> 5 cm ovan markytan) vid grödans mognad (slutet av juli), i andra årets försök (218) på Alnarp. 25 Alnarp, 218 Lins Lupin Havre Kärnskörd, kg torrvikt per ha 15 1 5 Figur 6. Kärnskörd i andra årets försök (218) på Alnarp.

Havgård, 218 Lins Lupin Havre Ogräs 5 3 1 Figur 7. Grödornas och ogräsens totala ovanjordiska biomassa (> 5 cm ovan markytan) vid grödans mognad (början av augusti), i andra årets försök (218) på Havgård.