Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

Relevanta dokument
Vågor. En våg är en störning som utbreder sig En våg överför energi från en plats till en annan. Det sker ingen masstransport

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

2. Mekaniska vågrörelser i en dimension

Prov i vågrörelselära vt06 Lösningsförslag

Handledning laboration 1

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Laboration 1 Fysik

Centralt innehåll. O Hur ljud uppstår, breder ut sig och kan registreras på olika sätt. O Ljudets egenskaper och ljudmiljöns påverkan på hälsan.

Ljud, Hörsel. vågrörelse. och. Namn: Klass: 7A

Våglära och Optik Martin Andersson

Vad är ljud? När man spelar på en gitarr så rör sig strängarna snabbt fram och tillbaka, de vibrerar.

2. Ljud. 2.1 Ljudets uppkomst

Akustik. Läran om ljudet

Ljud Molekyler i rörelse

= T. Bok. Fysik 3. Harmonisk kraft. Svängningsrörelse. Svängningsrörelse. k = = = Vågrörelse. F= -kx. Fjäder. F= -kx. massa 100 g töjer fjärder 4,0 cm

Dopplerradar. Ljudets böjning och interferens.

Kundts rör - ljudhastigheten i luft

Läran om ljudet Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera.

Alla svar till de extra uppgifterna

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Kaströrelse. 3,3 m. 1,1 m

Repetition Harmonisk svängning & vågor - Fy2 Heureka 2: kap. 7, 9, 13 version 2016

Mål med temat vad är ljud?

Ultraljudsfysik. Falun

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Akustik läran om ljudet

Ultraljudprovning. Inspecta Academy

Akustik. vågrörelse. och. Arbetshäfte. Namn: Klass:

MUSIKINSTRUMENT. Instrument kan vara mycket olika. De låter olika och ser olika ut. Instrument gör ljud på fem olika sätt.

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

Vågrörelselära och optik

Problem Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november Givet:

Vågrörelselära. Christian Karlsson Uppdaterad: Har jag använt någon bild som jag inte får använda så låt mig veta så tar jag bort den.

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

a) Ljud infalier fran luft mot ett tatare material. Ar stralarna A och B i fas elier ur fas precis vid gransytan?

Stränginstrument: - Har 6 strängar (Finns även med 12) - Finns två grundtyper, stålsträngad och nylonsträngad

INSTITUTIONEN FÖR FYSIK. Hej!

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Tema - Matematik och musik

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

I Rymden finns ingen luft. Varför kan man inte höra några ljud där?

Repetitionsuppgifter i vågrörelselära

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Vågfysik. Superpositionsprincipen

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Vad är ljud? Ljud skapas av vibrationer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

TRUMPET. 1. Stämbygel, 2. Munstycke 3. klockstycke 4. Vattenklaff 5. Ytterdrag

Ljudets och ljusets böjning och interferens

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik mars :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Vågrörelselära. Uppdaterad: [1] Elasticitet (bl.a. fjädrar) [15] Superposition / [2] Elastisk energi /

Vågrörelselära och optik

räknedosa. Lösningarna ska Kladdblad rättas. vissa (1,0 p) frånkopplad. (3,0 p) 3. Uppgiften går. Faskonstanten: 0

4:4 Mätinstrument. Inledning

Ljudmaskiner. Dra med en fuktig pappersbit längs tråden som sitter fast i plastburken. Till påsken kan du göra en påsktupp av en likadan burk.

instrument och Genrer Ett utdrag Stråkinstrument: Klassisk Musik / Västerländsk konstmusik

Laborationer i OPTIK och AKUSTIK (NMK10) Augusti 2003

Källa: Kunskapsträdet - Fysik

Upp gifter. 1. På ett bord står en temugg. Rita ut de krafter som verkar på muggen och namnge dessa.

Symfoniorkesterns instrument

Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616)

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

F8 Rumsakustik, ljudabsorption. Hur stoppar vi ljudet? Rumsakustik 3 förklaringsmodeller. Statistisk rumsakustik.

Svar och anvisningar

Stränginstrument. Instrumentkunskap År 6-9.

Mäta ljudnivåer och beräkna vägt reduktionstal för skiljevägg i byggnad

Lösningar till Tentamen i fysik B del 1 vid förutbildningar vid Malmö högskola

BFL102/TEN1: Fysik 2 för basår (8 hp) Tentamen Fysik 2. 5 juni :00 12:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

Laboration Svängningar

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2013

Trombon. Madenskolan Instrumentkunskap åk5. Blockflöjt. Fiol. Kontrabas. Cello. Stämskruvar. Huvud. Band. Hals. Kropp. Panflöjt.

Akustiska elementa. Ljudvågor. Ljud och ljudvågor (ff) Ljud och ljudvågor. Ljud och ljudvågor (3) Ljud och ljudvågor (4)

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva

Talets akustik repetition

Grundläggande signalbehandling

Symfoniorkesterns instrument

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Assistent: Cecilia Askman Laborationen utfördes: 7 februari 2000

Ljudnivåmätare C.A 832

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Läs i vågläraboken om interferens (sid 59-71), dopplereffekt (sid 81-84), elektromagnetiska vågor (sid ) och dikroism (sid ).

1. Mekanisk svängningsrörelse

Tentamen i Mekanik II

Tid (s)

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

för gymnasiet Polarisation

Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.

Tentamen i Fysik för K1,

Transkript:

1. Bengt ska just demonstrera stående vågor för sin bror genom att skaka en slinkyfjäder. Han lägger fjädern på golvet och ber sin bror hålla i andra änden. Sen spänner han fjädern genom att backa lite bakåt innan han börjar skaka den fram och tillbaka i sidled. a. Vilken typ av vågor skapar Bengt? b. När Bengt skakar med en viss frekvens kan man se den första övertonen. Rita en figur som visar hur den stående vågen ser ut. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg. 2. Hur förändras våglängden när en våg närmar sig en strand? Är det någon mer egenskap som förändras? 3. När Anna ligger och solar på stranden hör hon hur vågorna regelbundet slår upp på stranden. Under en minut slår 13 vågor upp på stranden. a. Vilken frekvens har vågorna? b. När hon tittar upp ser hon att avståndet mellan två vågtoppar är ungefär 1,2 meter. Vilken hastighet har vågorna? 4. I figuren till höger ser du två pulser som möts. För att förtydliga det hela har vi gett pulserna ett kantigt utseende. Hur ser det ut om 2,0 sekunder när pulserna möts? Pulserna rör sig emot varandra med hastigheten 2 rutor/s.

5. I figuren till höger ser du två pulser som möts. För att förtydliga det hela har vi gett pulserna ett kantigt utseende. Hur ser det ut om 2,0 sekunder när pulserna möts? Pulserna rör sig emot varandra med hastigheten 2 rutor/s. 6. Hur ser den andra övertonen ut på en miniukelele om dess strängar är 12 cm långa? Rita i naturlig storlek med amplituden 0,5 cm. Med vilken hastighet utbreder sig vågrörelsen om strängen ljuder med frekvensen 1320 Hz? 7. Hur ser den första övertonen ut i en pipa som är öppen i en ände och sluten i den andra och har längden 12 cm? Rita en figur i naturlig storlek. Vilken frekvens har den första övertonen? 8. Figuren visar hur ljudet sprider sig ut från två högtalare som ljuder med samma frekvens. Markera två punkter där ljudet förstärks maximalt och två punkter där ljudet försvagas maximalt. Heldragen linje betyder vågtopp och streckad linje betyder vågdal. 9. En elledning är 50 meter lång. En blåsig dag uppstår ett ljud från ledningen med frekvensen 36 Hz. Hur snabbt utbreder sig vågrörelsen genom ledningen om vi antar att den ljuder med sin grundton? 10. Vilken frekvens har ett ljud med våglängden 1,0 m i luft?

11. Ett ekolod skickar iväg en kort ljudpuls. Efter 2,3 sekunder återkommer ekot från botten. Hur djupt är det där fartyget befinner sig? 12. Vad är infraljud för något? 13. Ge två exempel på vad man kan använda ultraljud till. 14. En delfin sänder iväg en ton med frekvensen 45000 Hz. Vilken våglängd har det ljudet i vatten respektive luft

1. Figuren visar hur ljudet sprider sig ut från två högtalare som ljuder med 16000 Hz. Punkten A ligger mitt emellan högtalarna. När man går från punkt A till B hör man hur ljudet först avtar för att sedan åter bli starkare när man närmar sig punkt B. När man passerat punkten B minskar ljudstyrkan igen. Använd måtten i figuren för att bestämma ljudets hastighet. 42,5 cm 40,4 cm A B 2. Figuren visar hur ljudet sprider sig ut från två högtalare som ljuder med 16000 Hz. Punkten A ligger mitt emellan högtalarna. När man går från punkt A till B hör man hur ljudet först avtar för att sedan åter bli starkare. Därefter avtar ljudet igen för att sedan återkomma med full styrka i punkt B. Hur långt är det mellan punkt A och B? 20,0 cm 40,0 cm A B 3. Indianen på bilden spelar på en panflöjt. Förklara hur den fungerar. Varför har den så många rör av olika längd?

4. Under en laboration arbetar Cecilia med en tongenerator och ett 2,45 meter långt rör som är öppet i båda ändar. Hon upptäcker att en ton med frekvensen 208 Hz förstärks i röret. a. Hur många noder finns då inuti röret? b. Cecilias fröken kommer förbi och efter några uppmuntrande ord sätter hon ett lock för rörets ena öppning. Hur mycket ska Cecilia öka frekvensen för att ljudet åter ska förstärkas? 5. Förklara hur en gitarr fungerar. Här är några frågor som du kan utgå ifrån. Varför har den flera strängar och vad skiljer dem åt? Vad är skruvarna bra för? Varför har gitarren en låda? Varför flyttar man fingrarna på gitarrens strängar? 6. Alla blåsinstrument som du ser på bilden har hål som man kan öppna och stänga. a. Förklara hålens funktion. b. Även om alla instrumenten samtidigt spelar samma ton kommer de inte att låta likadant. Varför låter ett a på en fagott inte likadant som ett a på en saxofon? Ett a har ju frekvensen 440 Hz oavsett vilket instrument som spelar.

Facit UPPGIFTER A 1. a. Transversell våg b. Mitten av fjädern är en nod som verkar stå stilla. c. När Bengt skakar fjädern fram och tillbaka skapas pulser som rör sig mot Bengts bror. Varje puls kommer att reflekteras flera gånger mellan Bengt och hans bror innan de dör ut. De reflekterade pulserna kommer att interferera med de nya pulserna. Om frekvensen är lagom kommer vågorna att samverka på ett sådant sätt att vågorna förstärker varandra i vissa punkter och försvagar varandra i vissa andra punkter. Då uppstår en stående våg. 2. Våglängden blir kortare. Amplituden blir större, hastigheten minskar (frekvensen är konstant). 3. a. 0,22 Hz b. 0,26 m/s 4. Den övre visar situationen före. Den nedre visar situationen efter. 5. Den övre visar situationen före. Den nedre visar situationen efter. 6. Bild som visar 1,5 vågländer på 12 cm och amplitud 0,5 cm. Utbredningshastigheten är 110 m/s 7. Våglängden är 16 cm. Den del som är inne i pipan är ¾ våglängd. 1:a övertonen har frekvensen 2,1 khz. Figuren är ej i naturlig storlek.

Facit 8. Förstärkning uppstår där våglängdsskillnaden är en hel våglängd. Det inträffar när två streckade linjer eller två heldragna linjer korsar varandra. Vågorna är helt ur fas när skillnaden är ett udda antal halva våglängder, det inträffar när en heldragen och en streckad linje korsar varandra. Min Max 9. 3,6 km/s 10. 330 Hz 11. 1700 m 12. Ljud med en frekvens som är lägre än vad vi kan uppfatta. Lägre än 20 Hz. 13. Medicinska undersökninar, finfördela vätskor, ekolod mm. 14. 0,76 cm i luft (om vi antar att ljudhastigheten är 340 m/s) och 3,3 cm i vatten. Min Max

Facit UPPGIFTER B 1. 336 m/s 2. 11,4 cm (punkten A ligger mitt emellan högtalarna) 3. När man blåser i panflöjten på rätt sätt så uppstår det vibrationer i luften. Vissa av dessa vibrationer kommer att bilda en stående våg i röret och på så sätt förstärkas. På så sätt kan artisten spela olika toner. 4. a. 3 noder b. 35 Hz (om ljudhastigheten är 340 m/s) 5. När man knäpper på en gitarrsträng så kommer strängen att vibrera. Vibrationerna kommer att studsa fram och tillbaka längs strängen till de så småningingom dör ut. Det innebär att i varje ögonblick färdas många vibrationer längs strängen. Vissa av dessa vibrationer kommer att vara i fas med varandra och förstärka varandra. Det bildas en stående våg på strängen. Vilken frekvens som förstärks beror på strängens längd och hur snabbt vågrörelsen utbreder sig längs strängen. Gitarren har strängar med olika tjocklek och varje sträng går dessutom att spänna så hårt man vill. På så sätt kan man ställa in hur snabbt vibrationer på strängarna utbreder sig. Längden på strängen varierar man genom att sätta fingret på strängen. På så sätt kan man förkorta den del som svänger. Gittarens kropp brukar kallas för resonanslåda. Den är noggrant utformad för att vibrationerna ska få den stora träytan att vibrera. 6. a. Hålen är till för att styra längden på pipan. På så sätt kan man spela flera olika toner på ett enda instrument. b. Utöver grundtonen på 440 Hz så kommer instrumentet att avge en mängd övertoner. Det är sammansättningen och styrkan på dessa övertoner som ger ett instrument dess speciella karaktär.