MILJÖRESULTAT 2018 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN
Forskning Mål: Universitetet ska främja forskning som syftar till att identifiera, öka kunskapen om samt lösa globala samhällsutmaningar. Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Bryta ner det universitetsgemensamma målet i aktiviteter som är relevanta för den egna verksamheten Antal vetenskapliga artiklar hållbar utveckling Antal artiklar GU inom hållbar utveckling: 390 stycken Publikationer som mäts av bibliometriker: Artikel i vetenskaplig tidskrift, Artikel i övriga tidskrifter Forskningsöversiktsartiklar 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 2014 2015 2016 2017 2018 2
Artiklar hållbar utveckling 2018 Biologi och miljövetenskap CEMEB Fysik Geovetenskaper Kemi och molekylärbiologi Kulturvård Marina vetenskaper Matematiska vetenskaper Sven Lovén centrum för marin infrastruktur 0 20 40 60 80 100 120 236 artiklar inom hållbar utveckling publicerades vid Naturvetenskapliga fakulteten 2018. Det motsvarar 60 % av artiklarna i samma kategori vid GU 3
Utbildning Mål Universitetet ska öka och kvalitetssäkra integreringen av hållbar utveckling i utbildningen. Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Synliggöra och stödja användningen av fakultetsanpassade verktygslådor för hållbar utveckling; Främja kompetensutveckling inom hållbar utveckling för lärarkollegiet och andra relevanta yrkeskategorier; Integrera hållbar utveckling i kurser och utbildningsprogram; Stärka arbetet med hållbarhetsmärkning av kurser och utbildningsprogram. 104 hållbarhetsmärkta kurser (22 % av GUs 471 stycken) 15 program är hållbarhetsmärkta ( 43 % av GUs 35 stycken) 4
Studentmedverkan Mål Universitetet ska öka studentmedverkan inom hållbar utveckling vid universitetet och i samhället. Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Inkludera studenter i fakultetens/institutionens/motsvarandes hållbarhetsarbete och i arbetet med integrering av hållbar utveckling i utbildningen; Stödja studentinitiativ inom hållbar utveckling; Synliggöra och kommunicera universitetets arbete med hållbar utveckling för studenterna; Samarbeta med Miljöbron och/eller andra aktörer för utbyte med näringsliv och offentlig verksamhet inom hållbar utveckling. Resultat GU: Antal aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för, av eller med studenter var 289 stycken, en ökning med 3 procent sedan 2017. 5
Upphandling och inköp Mål Universitetet skall ställa hållbarhetskrav vid alla ramavtal och öka kravställningen vid objektsupphandlingar. Universitetet skall öka andelen inköp där det ställs hållbarhetskrav, inom prioriterade produktområden. Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Verka för att det ställs hållbarhetskrav vid inköp. Ekonomiskt värde av de produkter/tjänster som köps in med hållbarhetskrav, av totalt värde, inom respektive prioriterat produktområde. Ekonomiskt värde (tkr) Andel (%) Förändring från 2017 Resultat GU Under 2018 ställdes hållbarhetskrav i 86 procent av ramavtalsupphandlingarna (24 av 28 st). Det ställdes också hållbarhetskrav i 18 procent av objektsupphandlingarna (6 av 34 st). Exempel från Natfak: Datorer och bildskärmar 320 93 98 Möbler 11 332 74 Drycker (Kaffe/Te/Choklad) 2 821 99 Mjukpapper (Tork/Toa) 2 382 100 Mobiltelefoner 2 213 64 Frukt 1 530 100 Bilar 1 190 100 Kontorspapper 830 98 Profilprodukter 555 73 Städkemikalier 198 85 Kontorsmaterial 151 9 Totalt: 56 132 88 Livscykelperspektiv finns i högsta grad vid inköp utanför avtal. Lokalodlad/lokalfiskad mat, ekologiska produkter, återanvända begagnade möbler till studentförläggning. Klimatfondspengar beviljade för vegetarisk matlagningskurs. KRAN-märkt vatten i samarbete med Strömstads kommun våren 2018 dvs undvika köpa flaskvatten. 6
Resor Mål Enkelresor med flyg Gbg Sthm Universitetet ska minska utsläppen av koldioxid från tjänsteresor per helårsanställd till 2019 jämfört med 2015. 900 800 700 Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Verka för att minska antalet flygresor mellan Göteborg och Stockholm; Främja personalens användande av 600 500 400 300 200 256 553 tekniker för res-fria möten (distansmöten); 100 30 82 38 68 46 77 Underlätta och skapa incitament för 0 3 8 personal att miljöanpassa tjänsteresor samt resor till och från arbetet. 2016 2017 2018 7
Koldioxidutsläpp tjänsteresor totalt GU (ton) 4900 4 862 4800 4 797 4 724 4700 4600 4500 4400 4 382 4 399 4300 4200 4100 2014 2015 2016 2017 2018 8
Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor och fartyg/båtar Naturvetenskapliga fakulteten 2018 Tåg 0% Bil/Taxi/bilpool 5% Fartyg 16% Flyg <500 km 7% Flyg >500 km 72% Tåg Bil/Taxi/bilpool Fartyg Flyg <500 km Flyg >500 km Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor samt användning av båtar och fartyg uppgick till 1042 ton 2018, en marginell minskning från 2017. 9
Koldioxidutsläpp från resor per reseslag och fakultet 2018 (kg) 1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 417 839 818 123 1 218 133 182 650 167 031 666 079 464 336 249 443 31 254 216 408 0 Tåg Flyg Bil/taxi/bilpool 10
Tjänsteresor med tåg respektive bil vid Naturvetenskapliga fakulteten 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Tåg km x 1000 Egen bil km x 1000 2018 gav tågresorna gav upphov till utsläpp av 1,5 kg CO 2 och bilresorna gav upphov till utsläpp av 31 226 kg CO 2 11
Energi och byggnader Mål Universitetet ska minska energianvändningen med 10 procent per kvadratmeter till 2019 jämfört med 2015. Universitetet ska vid alla nybyggnationer och större ombyggnationer ställa miljökrav motsvarande Miljöklassad byggnad nivå Guld. Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Verka för att minska energianvändningen i verksamhetens lokaler; Verka för att hållbarhetsaspekter beaktas i nya, och befintliga, campusutvecklingsprojekt. 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Genomsnittlig el och värmeanvändning (kwh/m2) 2017 2018 2017 2018 12
Kemiska ämnen och miljörisker Mål Universitetet skall minimera antalet incidenter som medför negativa konsekvenser för miljön samt verka för att minimera konsekvenserna av incidenter. Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Säkerställa att inventering genomförs årligen i KLARA; Arbeta aktivt för att substituera farliga kemikalier vid institutionen; Verka för att KLARA kemikaliehanteringssystem används för riskbedömningar; Tillse att fakulteten har en slut granskare i KLARA; Säkerställa att GURIA används för avvikelserapportering och förbättringsförslag inom miljö och hållbar utveckling. 13
Återanvändning och avfall Mål Universitetet skall minska den totala mängden avfall med fem procent till 2019 jämfört med 2015. Universitetet skall öka andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras med tre procentenheter till 2019 jämfört med 2015. Uppdras åt dekan, prefekt/motsvarande att: Säkerställa att allt avfall sorteras enligt avfallsplan eller återanvänds. Resultat Den totala mängden avfall uppgick till 179 ton (18 % av GU totala volym) vilket innebär en ökning med 13 procent jämfört med 2017. Andelen avfall som återanvänds, materialåtervinns eller komposteras är 25 procent, en minskning med sex procentenheter sedan 2017. 250 200 150 100 50 0 Avfallsmängder i fraktioner (ton) 2016 2017 2018 energiutvinning materialåtervinning kompost farligt avfall, elektronik övrigt 14
Institutionernas inrapporterade aktiviteter Miljö och hållbar utveckling Forskning Utbildning Studentmedverkan Resor Energi och byggnader Kemiska ämnen och miljörisker Återanvändning och avfall 15
Forskning exempel på forskningsprojekt som rapporterats SWEMARC (om att odlad mat från havet behövs för att vi ska bli mindre sårbara för klimatförändringar och för att kunna få en mer miljövänlig matproduktion) Centrum för hav och samhälle Capacity building" i utvecklingsländer om havsförsurningens mekanismer och konsekvenser Centrum för Global Biodiversitet FRAM (om hälsovådliga miljögifter och hur de kan begränsas) CeCAR (om utveckling av en empiriskt grundad teori som kan förklara faktorerna bakom framgångsrikt kollektivt handlande och lösningar till storskaliga miljöproblem) 16
Forts Forskning antibiotikaresistens atmosfärs/miljövetenskap elektrokemi cancer, cellförändringar/åldrande virtuella städer bildning och spridning av makro- och mikroplast projekt för att minska sjöfartens stora miljöavtryck partiklar i miljön ålgräset som kustzonens viktiga landskapsbyggare klimatförändringar på fjällekosystem, på hav och i sjöar förvaltning av värdefull natur forskning inom akvakultur och växtförädling som kan bidra till jordens framtida matproduktion nordisk forskarskola i akvakultur 17
Utbildning Landvad används inte längre i informationsverksamheten och endast undantagsvis i universitetsutbildningen. (Tjärnö) Klimatfondspengar beviljade till en mindre ROV (remote operated vehicle) för att kunna minska antalet skrap av bottnar. (Tjärnö/Marina) Bättre kommunikation mellan kursledare har medfört återanvändning av djur i flera på varandra följande kurser för att minska antalet skrap. (Tjärnö/Marina) Ny utbildningsplan för kandidatexamen i kemi, där ett lokalt mål om hållbar utveckling har lyfts fram. (Kemi) Hållbarhetsmärkningen i kursplaner har medfört större integrering av hållbarhetsaspekter i undervisningen. (Kulturvård) 18
Studentmedverkan Vi har planerat att erbjuda en student via Miljöbron ett examensarbete kring hur vi hanterar båtar i stort på stationen. Det gäller allt från bränsle och bottenfärg till material i rep och tampar. Det bör finns stora förbättringar att göra med ganska små medel. (Kristineberg) Diskussion pågår kring samverkan institution/fakultet med Mariestads kommun vad det gäller hållbar samhällsutveckling. (Kulturvård) I kursen Miljökemi (KEM490) ska studenterna nu aktivt studera de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030), identifiera var i målen miljökemiska aspekter finns, utvärdera möjligheter och hinder som finns i anslutning till kopplingen till miljökemi och slutligen redovisa hur miljökemin kan bidra till en positiv utveckling av arbetet med de identifierade målen. (Kemi) 19
Resor Nyinvesteringar och /eller uppdatering av befintlig e-mötesutrustning har skett vid flera institutioner. Medvetenheten är mycket hög och kraven på fungerande tekniker har även uppmärksammats av Medieteknik under 2018. Prefekterna har uppmanat personal att utnyttja använda el-cykel, videomöten liksom att ta tåget till Stockholm. Laddstolpe för elbil finns. (Bioenv/Marina) Videokonferenser används ofta. Miljösamordnaren har uppmanat Medieteknik vid GU att skapa plattform för video som fungerar för både Mac och PC, vilket under hösten blivit möjligt. (Bioenv/Marina) Videokonferenser används flitigt; rummet var bokat vid 115 tillfällen 2018. Ytterligare en utrustning budgeterad för 2019. I hörsalen har all teknik uppdaterats 2018 för att ge bättre möjligheter till aktivt deltagande på distans. (Tjärnö/Marina) Videokonferensanläggning i ett av våra mötesrum har under senaste året moderniserats och uppfyller numera verksamhetens krav. Investerats i e-mötesteknik i hörsal och kan nu streama möten och föreläsningar på ett sätt som är tillfredsställande. Bägge dessa faciliteter används flitigt. (Kristineberg/Marina) 20
Energi och byggnader Genomfört nattvandringar för att kontrollera öppna dragskåp och tända lampor och återrapporterat till personal. (Bioenv/Marina) Förstudie för solceller på tak finns. Planerat möte med Akademiska Hus för att gå vidare. (Tjärnö) Frågan lyfts på Husmöten tillsammans med Campusservice. I Mariestad sänks temperaturen i outnyttjade lokaler under vinterhalvåret. (Kulturvård) Fastighetsägaren har monterat temperaturgivare i ett antal rum för att bättre kunna styra inomhusklimatet. (Matematik) Under 2017-2018 har Akademiska Hus genomfört en omfattande ombyggnad av värme- och kylsystem för att effektivisera och optimera fastighetens system. (Kristineberg) Förtätning (Geovetenskaper) Optimerat ventilation i Geovetarcentrum Hållbarhetsperspektiv i projektering av Naturvetenskap Life 21
Kemiska ämnen och miljörisker Vidareutbildar personal i säkerhetstänk, kemikalieanvändning, avfallshantering och minskade utsläpp till miljön. (Kristineberg/Bioenv/Marina) Naturvårdsgrupp har bildats för att minska vår påverkan på ekosystemen lokalt när vi håller kurser eller samlar in material. (Kristineberg/Bioenv/Marina) Lokalvården har testat nya städmetoder baserat på vassle (biprodukt från svensk mjölkproduktion) för att bli fullständigt kemikaliefria. Det finns även metod som använder kallt superrent vatten eller ren ånga. (Tjärnö) Inköp av presenning som skydd under båt för att förhindra påväxt och därmed undvika målning med giftig bottenfärg. Båtbottnar rengörs med högtryckstvätt - ingen bottenmålning genomförs längre. Genom att ha kunskap om settlingstider för vissa organismer kan man anpassa tider för upptag/rengöring. (Tjärnö/Marina) Farliga kemikalier finns i mkt små volymer, långsiktigt mål att de farligaste helt ska bort. Sedan i somras beslut om att all hantering av formalin ska upphöra och ev formalin skickas till destruktion. (Tjärnö/Marina) Ecopar bränsle i fartyget istället för diesel. Alkylatbensin i småbåtar. (Tjärnö) Vi har uppmärksammat riskerna med bland annat petrouleumeter som är ett högggradigt toxiskt material. Mindre hälsofarliga och miljöbelastande alternativ finns att tillgå, och bör alltid väljas. (Kemi) Infört elektroniskt introduktionssystem där alla nya medarbetare/masterstudenter i huset registreras och får en labsäkerhetsgenomgång och tillgång till KLARA. (Bioenv/Marina) Brandskyddsutbildning hösten 2018. Systematiskt brandskyddsarbete, flera arbetsmiljö-ronder, extern miljörevision genomförd samt inspekterade av räddningstjänsten kontinuerligt.(tjärnö/marina) Ecopar bränsle i fartyget istället för diesel, vid ev olycka/utsläpp är bränslet ofarligt för havsliv och miljö. (Tjärnö) Riskbedömningar görs vid nya metoder och vid fältarbete. (Tjärnö/Marina) Fått tillstånd från Kemikalieinspektionen att använda 0.27 gram kvicksilverklorid under de närmaste två åren. Denna hantering övervakas minutiöst Andra förekomster av metallisk kvicksilver samt kvicksilverföreningar är systematiskt undanröjda. Vi har med undantag av 1,2-dikloretan och trikloretan (kloroform) även fasat ut användningen av nästan alla andra halogenerade (klorerade) klorväten, samt även även en lång rad PRIO ämnen. (Kemi) Rutiner för avloppshantering är uppdaterade och kommunicerade. (Kulturvård) 22
Återanvändning och avfall Upplysning under labsäkerhetsgenomgången och erbjuder etiketter och behållare för farligt avfall. (Bioenv/Marina) Vid arbetsmiljöronder kontrolleras att avfall hanteras korrekt (Bioenv/Marina) Kompostmaskinen fått viss renovering. Bra kompostjord efter allt matavfall men visst besvär med att bli av med det, odlarförening i Strömstad har hämtat en del. Information bör spridas till fler. (Tjärnö/Marina) Flera bra initiativ kring återanvändning och återvinning. Begagnade möbler från Återbruket till studentförläggningen. Tre uttjänta plastbåtar i stort behov av renovering lämnades till båtfirma. En rustades kostnadsfritt och återlämnades till oss, båtfirman fick behålla, renovera och sälja vidare de andra två. (Tjärnö/Marina) Tillgång till ett nytt återvinningsrum för olika fraktioner avfall. Begagnade skrivbord köps in (Kemi) Installerat 3 miljöstationer och de används flitigt av medarbetare och studenter (Geovetenskaper) 23